Analys av flyttmönster i Norrköpings kommun

Kandidatuppsats i Statistik Analys av flyttmönster i Norrköpings kommun Lotta Järvstråt

Abstract The objective of this Bachelor thesis is to analyze moving patterns in Norrköping s municipality. The main aim is to analyze the migration to, from, and within the municipality of Norrköping, not only for the population as a whole but also for groups of special interest. Another aim is to compare migration patterns in Norrköping with those of other municipalities in Sweden. Several data sets have been used, each of them extracted from population statistics carried out by Statistics Sweden (SCB). Data mining using association analysis is used for finding the migration pattern within Norrköping s municipality and several questions are examined using descriptive statistics. MannKendall tests are used to determine interesting trends in the population changes. The results show that preschool children do not remain longer in the city centre than they did previously; people moving to Norrköping from within Sweden move mostly to the city centre, though immigrants from abroad mainly favour Hageby and Åby tätort. Furthermore, the results show that people generally move to areas that are geographically similar to where they were or have been before. There is a decrease in migration of people with a Humanities or Arts background, as there is for those with a pedagogy and teacher training background. Areas with a decrease in migration are the suburbs as well as builtup areas at the fringe of the municipality. Norrköping has both lower immigration and emigration than other comparable Swedish municipalities.

Sammanfattning Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera flyttmönster i Norrköpings kommun. Målet är att analysera både flyttningar till, från, och inom Norrköpings kommun för dels hela populationen och dels speciellt intressanta grupper. Ett annat mål är att jämföra flyttmönster i Norrköping med några andra kommuner i Sverige. För att kunna genomföra dessa analyser har flera datamaterial använts. Gemensamt för datamaterialen är att de allihop baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB:s) befolkningsstatistik. För att hitta mönster för hur människor flyttar inom Norrköpings kommun används associationsanalys. Med hjälp av deskriptiv analys undersöks olika särskilt intressanta områden av omflyttningarna i kommunen. Vidare används MannKendalltester för att se om det finns några särskilt intressanta trender i befolkningsutvecklingen. Resultatet visar att ingen förändring har skett när det gäller ifall barn i förskoleåldern bor kvar i stadskärnan i större utsträckning än tidigare. Inflyttare från Sverige flyttar i stor utsträckning till stadskärnan, medan Hageby och Åby tätort är vanliga att flytta till om man flyttar från utlandet. Vidare visar resultatet att människor oftast flyttar till geografiskt nära områden samt områden som har ungefär samma bostadsform som det man tidigare bott i. Flyttningsnettot är negativt för de med utbildning inom Humaniora och konst samt Pedagogik och lärarutbildning. De områden som har negativ befolkningsutveckling ligger i utkanten av centralorten eller är tätorter i utkanten av kommunen. Norrköpings kommun har lägre inflyttning och utflyttning än de flesta andra jämförbara kommuner.

Förord Denna uppsats är genomförd på uppdrag av ekonomi och styrningskontoret på Norrköpings kommun. Jag vill rikta ett stort tack till min uppdragsgivare Charlotte Jansson för de intressanta frågeställningar som ligger till grund för detta arbete och den konstruktiva kritik jag fått under arbetets gång. Jag vill tacka min handledare Oleg Sysoev vid Linköpings Universitet för den handledning jag fått under skrivandet av uppsatsen. Tack även till Karl Wahlin vid Linköpings Universitet för hjälp med delar av den metod som använts. Jag vill också tacka Stig Danielsson för bra kommentarer om rapporten. Avslutningsvis vill jag även tacka mina opponenter Emma Lee och Josef Wilzén för alla synpunkter och goda råd om förbättringar.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problemdiskussion... 2 1.3 Syfte... 3 1.4 Frågeställningar... 4 1.5 Databeskrivning... 4 1.5.1 Befolkningsutvecklingen... 5 1.5.2 män flyttningsstatistik... 5 1.5.3 Bosatta efter tidigare boende... 6 1.5.4 Flyttare per utbildningsinriktning... 6 1.5.5 Andra kommuner... 7 2 Metod... 9 2.1 Associationsanalys... 9 2.2 MannKendalls trendtester (MK)... 10 2.2.1 Ordinära MKtester... 11 2.2.2 Multivariata MKtest... 11 2.3 Databearbetning... 12 2.3.1 Sammanslagning av stadsdelar... 12 2.3.2 Flytt mellan stadsdelar... 12 2.3.3 Bortfall... 13 3 Resultat och analys... 15 3.1 Barn i förskoleålderns flyttmönster... 15 3.2 Inflyttning till Norrköping... 17 3.3 Omflyttningen inom kommunen... 19 3.4 Utbildningsinriktningar... 23 3.5 Trender i befolkningsutvecklingen... 26 3.6 Jämförelse med andra kommuner... 28

4 Diskussion... 31 4.1 Avgränsningar... 31 4.2 Metoddiskussion... 31 4.3 Resultatdiskussion... 32 4.4 Förslag till vidare analys... 33 5 Slutsatser... 35 6 Litteraturförteckning... 37

Diagram och tabellförteckning Diagram 3.1.1; Utvecklingen av antal barn i förskoleåldern uppdelat på åtta områden... 15 Diagram 3.1.2; Utvecklingen av antal barn i förskoleåldern uppdelat på åtta områden i procent av den totala befolkningen i området.... 16 Diagram 3.2.1; De tio områden som har störst inflyttning från övriga länet... 17 Diagram 3.2.2; De tio områden som har störst inflyttning från övriga riket... 18 Diagram 3.2.3; De tio områden som har störst inflyttning från utlandet... 19 Diagram 3.4.1; Flyttningsnetto beroende på utbildningsinriktning... 23 Diagram 3.4.2; Flyttningsnetto för unga kvinnor med eftergymnasial utbildning beroende på utbildningsinriktning... 25 Diagram 3.6.1; En jämförelse mellan olika kommuners inflyttade... 29 Diagram 3.6.2; En jämförelse mellan olika kommuners utflyttade... 29 Diagram 3.6.3; En jämförelse mellan olika kommuners flyttnetto... 30 Tabell 3.3.1; Associationanalys... 21 Tabell 3.3.2; Associationsanalys med ålder... 22 Tabell 3.5.1; Multivariata MKtest med stadsdelar... 27 Tabell 3.5.2, Multivariata MKtest med åldersintervall... 28 Bilageförteckning Bilaga 1 Stadsdelsindelning... 39 Bilaga 2 Befolkningspyramider... 42 Bilaga 3 Univariata MKtester... 44 Bilaga 4 Multivariata MKtest... 60 Bilaga 5 Jämförelsekommunernas befolkningsmängd... 63

1 Inledning I detta kapitel beskrivs syftet med och bakgrunden till rapporten. Även uppdragsgivaren, frågeställningarna och datamaterialen presenteras. 1.1 Bakgrund Sverige har sedan 1686 fört statistik över befolkningen. Därefter har statistikens utförlighet ökat och idag är det Statistiska Centralbyrån (SCB) som till stor del har ansvar för befolkningsstatistiken. En viktig del av befolkningsstatistiken är hur människor flyttar och byter bostad, vilket på senare år har blivit lättare att föra statistik över i och med att det även registreras vilken lägenhet människorna eventuellt bor i och inte bara vilket hus. Norrköpings kommun hade den 31 december 2010, 130 050 invånare 1. Varje år sker ungefär 11 000 flyttningar mellan stadsdelarna inom kommunen. Ungefär 5 400 flyttade in i Norrköping och ungefär 5 000 flyttade från Norrköping under 2010. Norrköping omnämns tidigast i skrift på 1300talet 2. Under 1800talet blev Norrköping känt som en industristad med både textilindustri och papperstillverkning. Idag finns ingen textilindustri kvar utan näringslivet har blivit mer tjänsteinriktat och industrins sammansättning mer varierad. 1996 startade Linköpings Universitet Campus Norrköping som har cirka 5000 studenter som läser teknik, naturvetenskap, lärarutbildning, humaniora, samhällsvetenskap, vård och omsorg. Detta har betytt mycket för staden som har blivit mer attraktiv och numera räknas som en studentstad. 1 (SCB, 2011) 2 (Östsvenska turistrådet) 1

Norrköpings kommun har ungefär 9000 anställda och är den största arbetsgivaren i kommunen 3. Den delen av Norrköpings kommun som har hand om bland annat den kommunala statistiken heter Ekonomi och styrningskontoret. 1.2 Problemdiskussion En av de frågor som har Norrköpings kommun har velat få svar på och som har analyserats i rapporten handlar om ifall fler barn i förskoleåldern bor kvar inne i stadskärnan än tidigare. I vanliga fall flyttar de som tänker få barn eller har fått barn ut från stadskärnan för att bosätta sig i lugnare och mer barnvänliga områden. I en liknande studie som gjorts i Stockholm 4 har man sett att barn i förskoleåldern som bor inne i centrala delar av staden har ökat markant under de senaste åren. Frågan är om samma utveckling håller på att ske i Norrköping. Eftersom en stor del av befolkningsökningen i Norrköping beror på att flyttningsnettot är positivt finns det anledning att fundera på var alla som flyttar till staden bosätter sig. En annan anledning kan vara att undersöka ifall inflyttningarna gör staden mer segregerad i och med att människor från olika områden eventuellt flyttar till olika stadsdelar. Inom Norrköping sker ungefär 11 000 flyttningar mellan de olika stadsdelarna per år. Det är viktigt att analysera dessa flyttningar för att se om det finns mönster och samband när det gäller varifrån och vart människor flyttar eftersom det påverkar var bostäder behöver byggas och även andra samhällsfunktioner påverkas så som sjukvård, skola och affärer. Eftersom Norrköping är en universitetsstad med många som flyttar till staden för att utbilda sig kan det vara bra att analysera ifall människor med vissa 3 (Norrköpings kommun, 2010) 4 (Bandel, 2010) 2

utbildningsinriktningar har en högre tendens att flytta ifrån staden. Därför har flyttningsnettot med människor som har något slags eftergymnasial utbildning inom flera olika områden studerats. Uppdragsgivaren ansåg att unga kvinnor med eftergymnasial utbildning var särskilt intressant att analysera eftersom det befarades att de i högre utsträckning än någon annan grupp lämnade Norrköpings kommun efter avslutad examen. Vidare är det intressant att göra en analys av ifall det finns några trender i befolkningsändringen i Norrköpings kommun. Finns det några stadsdelar som har ökad eller minskad befolkning och i så fall i vilken åldersgrupp? Detta kan senare användas som hjälp för att se vilka områden som har blivit mer attraktiva och vilka vars attraktivitet har minskat. Detta kan vara en god hjälp i framtida stadsplanering. Norrköping är Sveriges åttonde största kommun när det gäller folkmängd, men hur förhåller sig Norrköping till andra kommuner när det gäller flyttningar? För att jämföra Norrköpings flyttmönster med andra kommuner har nio andra kommuner valts ut som liknar Norrköping, till exempel andra universitetsstäder, städer med ungefär lika stor befolkning och så vidare. En del av dessa kommuner är sådana som Norrköping genom ett kommunbeslut jämför sig med inom flera områden. De kommuner som jämförts med är Eskilstuna, Gävle, Helsingborg, Jönköping, Linköping, Södertälje, Uppsala, Västerås och Örebro. 1.3 Syfte Syftet med rapporten är att ur olika synvinklar analysera flyttmönstren till, från, och framför allt inom Norrköpings kommun. Även jämförelser med andra kommuner kommer att göras. 3

1.4 Frågeställningar Målet med rapporten är att svara på följande, av Norrköpings kommun ställda frågeställningar: Bor det fler barn i förskoleåldern i stadskärnan än tidigare? Är det i så fall på grund av att flyttmönstret är ändrat? Kan man se några mönster i var inflyttare från olika platser bosätter sig? Hur sker omflyttningen i kommunen? Vilka eftergymnasiala utbildningsinriktningar har ett negativt flyttningsnetto? Skiljer sig vilka utbildningsinriktningar som har negativt flyttningsnetto för yngre kvinnor jämfört med hela populationen? Finns det några trender i befolkningsförändringen i Norrköping de senaste 15 åren? Hur skiljer sig Norrköpings inflyttning och utflyttning från andra kommuner? 1.5 Databeskrivning Denna rapport innehåller analys av flera datamaterial, vilka beskrivs i detta avsnitt. a datamaterial kommer från SCB; datamaterialet Andra kommuner är hämtat direkt från SCB:s hemsida, medan de andra datamaterialen är införskaffade från SCB av Norrköpings kommun. 4

1.5.1 Befolkningsutvecklingen Denna databas innehåller befolkningsutvecklingen i Norrköping under 1995 2009 och grundar sig på folkbokföringen som SCB har ansvar för. Varje observation i detta datamaterial består av antalet i en åldersgrupp i ett av de 60 områden ett visst år. De variabler som använts är följande: Åldersgrupp (Nio stycken intervall med varierande bredd) Område (60 olika) År (Från 1995 till 2009) Antal boende i området 1.5.2 män flyttningsstatistik Datamaterialet innehåller antal utflyttade och inflyttade från och till olika områden i Norrköping till och från övriga länet, övriga riket samt utrikes. Varje observation innehåller ett visst område ett visst år. Följande variabler har använts: År (Från 2004 till 2009) Område (60 olika) Flyttningsnetto (Antal inflyttade minus antal utflyttade) Summa inflyttade Summa utflyttade Inflyttade från övriga länet Utflyttade till övriga länet Inflyttade från övriga riket Utflyttade till övriga riket Inflyttade från utlandet Utflyttade till utlandet 5

1.5.3 Bosatta efter tidigare boende Detta datamaterial innehåller alla som bodde i Norrköping både under december 2008 och december 2009 samt vilka områden de då bodde i. Datamaterialet är uppbyggt som en matris för varje åldersgrupp, där kolumnerna är i vilket område personen var bosatt år 2008 och varje rad är var personen är bosatt år 2009. Förenklat blir då variablerna som använts: Bosatt 31 december 2008 (60 olika områden) Bosatt 31 december 2009 (60 olika områden) Ålder (Nio stycken åldersintervall med varierande bredd) Antal människor 1.5.4 Flyttare per utbildningsinriktning Datamaterialet innehåller alla som har flyttat till och från Norrköping indelat på utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Datamaterialet är insamlat under år 2009 och varje observation består av hur många som har flyttat till eller från Norrköpings kommun inom en viss utbildningsinriktning på en viss utbildningsnivå, även uppdelat på kön och ålder. Följande variabler har använts: Utbildningens inriktning (10 olika specifika, samt en total) Utbildningsnivå (Endast eftergymnasial har använts) Kön Ålder (Nio stycken åldersintervall med varierande bredd) Antal inflyttade Antal utflyttade Flyttningsnetto (Antal inflyttade minus antal utflyttade) 6

1.5.5 Andra kommuner Detta datamaterial innehåller flera olika kommuners flyttstatistik. Varje observation i datamaterialet består av en kommun och datamaterialet är insamlat under år 2010. Det här datamaterialet har hämtats direkt från SCB:s hemsida. 5 Följande variabler har använts: Kommun (Norrköping, Linköping, Jönköping, Eskilstuna, Västerås, Örebro, Helsingborg, Uppsala, Södertälje och Gävle) Flyttningsnetto (Antal inflyttade minus antal utflyttade) Antal inflyttade Antal utflyttade Antal människor som bor i kommunen (folkmängd) 5 (SCB, 2011) 7

2 Metod I detta kapitel beskrivs de metoder som valts samt vilka databearbetningar som gjorts på de olika datamaterialen. Rapporten är till större delen av en deskriptiv karaktär, men till vissa analyser användes även andra metoder. 2.1 Associationsanalys Associationsanalys 6 används för att hitta samband och mönster i en datamängd där varje observation är en transaktion av något slag. I den här rapporten används associationsanalys på datamängder där en transaktion innehåller information om en person, var den bodde vid olika tidpunkter. Associationsregler visas ofta på formen X Y, där X och Y är disjunkta delmängder av en transaktion (enhetsmängder). I fallet med flyttningar är en associationsregel en flyttning och enhetsmängden X kan till exempel innehålla stadsdel A, 2008 och åldern 1519 och enhetsmängden Y kan innehålla stadsdel B, 2009. Det betyder att associationsregeln X Y analyserar de som är 1519 år och bodde i stadsdel A 2008 som år 2009 bor i stadsdel B. För att avgöra om en associationsregel är bra eller inte används intressemått. I den här rapporten har det valts att använda de så kallade objektiva intressemåtten support, konfidens och intressefaktorn (lift). Support för X mäter hur stor del av alla transaktioner som innehåller samtliga enheter från X. Uttryckt i sannolikhetstermer så är supporten för X sannolikheten för X och supporten för X Y sannolikheten för X Y (X snitt Y). Notera att supporten för X Y är samma som supporten för Y X. Ett annat viktigt intressemått är konfidens som, för associationsregeln X Y, mäter hur stor andel av de transaktioner som innehåller X som även innehåller 6 (PangNing Tan, 2006) 9

Y. Jämförs det med sannolikhetslära så står konfidens för den betingade sannolikheten för Y givet X. Konfidensen för X Y är oftast inte samma som konfidensen för Y X. Högkonfidenta regler kan ibland vara missvisande eftersom hänsyn inte tas till supporten för den högra sidan av associationsregeln (Y). För att komma till rätta med detta används ett intressemått som heter intressefaktorn (lift). Intressefaktorn för associationsregeln X Y kan i sannolikhetstermer räknas ut som sannolikheten för X Y (X snitt Y) dividerat med sannolikheterna för X och Y. Lift kan tolkas som ett slags korrelation mellan X och Y eller med andra ord en styrka på samband mellan X och Y. När det gäller hur stora de olika måtten behöver vara för att en associationsregel ska vara intressant beror det mycket på bland annat hur stort datamaterialet är och hur många variabler som ingår. Associationsregler med de positiva sambanden mellan X och Y är oftast av intresse, och det innebär att intressefaktorn bör vara större än ett. För support och konfidens sätts ofta gränserna för vad som är intressant för hand. Sätts gränserna för lågt är det risk för att ointressanta regler kommer med och sätts de för högt kan intressanta regler falla bort. En för låg support betyder att det inte är så många som har flyttat mellan just dessa stadsdelar och en för låg konfidens betyder (för regeln X Y) att det är vanligare att man flyttar till andra stadsdelar från den aktuella (X) än till Y. 2.2 MannKendalls trendtester (MK) 7 MannKendalltester används då data innehåller många tidsserier och man vill undersöka var det finns intressanta trender, både lokala och övergripande. Eftersom datamaterialet Befolkningsutvecklingen består av 540 tidsserier 7 (Wahlin, 2008) 10

med årliga data mellan 1995 och 2009 så är MannKendalltester en lämplig metod för att försöka utreda vilka trender som är intressanta. MKtester testar om det finns en trend som är monoton, det vill säga att tidsserien (eller tidsserierna) huvudsakligen går uppåt eller nedåt. Kravet för att kunna göra MKtester är att tidsserierna har fler än 10 observationer, vilket alla tidsserier som analyserats har. I den här rapporten så har genomgående signifikansnivån 95 % använts (dubbelsidigt). 2.2.1 Ordinära MKtester Ordinära MKtester för monotona trender är baserade på parvisa jämförelser av alla observationer i tidsserien y 1,, y n. Teststatistikan ges av formeln: Pvärden för testen fås genom att man vet att T är ungefärligt normalfördelad med medelvärdet noll och variansen n(n 1)(2n + 5)/18, om n 10 och nollhypotesen är sann. Att nollhypotesen är sann betyder att alla permutationer av de observerade värdena är lika sannolika, det vill säga att det inte finns vare sig en huvudsakligen nedåtgående eller uppåtgående trend i tidsserien. 2.2.2 Multivariata MKtest Multivariata MKtest används för att upptäcka regionala trender. En regional trend är när tidsserierna inom en grupp har en liknande trend, men inte identisk. I denna rapport används multivariata MKtest för att upptäcka regionala trender som finns i olika områden, men även i olika åldersgrupper. För att testa om det finns en regional trend poolas de olika grupperna av 11

tidsseriedata. Signifikanstesten baseras på summor av de ordinära MKstatistikorna T 1,, T m för de individuella tidsserierna; T = T 1 + + T m Här är nollhypotesen att det inte finns någon övergripande uppåtgående eller nedåtgående trend. 2.3 Databearbetning Vissa bearbetningar av data har gjorts för att reducera antalet problem, vilket beskrivs i detta avsnitt. 2.3.1 Sammanslagning av stadsdelar I flera av analyserna har de 60 stadsdelarna satts ihop till 8 stora. Detta för att inte enskilda observationer ska vara urskiljbara i de allra minsta stadsdelarna. De nya områdena har skapats utifrån geografisk position och de nya områden som bildats är Södra centrala stadsdelar, Norr om stadskärnan, Öster om stadskärnan, Sydöstra delen av centralorten, Stadskärnan, Prioriterade tätorter, Övriga tätorter samt Landsbygd. De fyra senare är de som Norrköpings kommun använder för att analysera befolkningen i andra analyser. De fyra första brukar då oftast slås ihop till en enda stadsdel som brukar kallas Övriga Norrköpings tätorter. I den här undersökningen har uppdragsgivaren önskat att det området delas upp i fyra delar för att en mer detaljerad analys ska kunna göras. Se vidare indelning av områden i bilaga 1. 2.3.2 Flytt mellan stadsdelar I datamaterialet Bosatta efter tidigare boende så har de människor som bor i samma stadsdel båda åren tagits bort. Det innebär att de som flyttat inom samma stadsdel inte är med i analysen, detta eftersom det inte går att se vilka 12

som har flyttat inom stadsdelen och vilka som bor kvar på samma ställe som förra året. 2.3.3 Bortfall Eftersom alla datamaterial grundar sig på folkbokföringen finns det inget bortfall på grund av att någon inte har uppgett var de bor. Dock finns det platser som man kan bo på som inte räknas som att man är folkbokförd där. Detta gäller till exempel fängelse och tillfälligt boende på ålderdomshem. Det är inte många observationer som hör till denna grupp (ungefär 0,3 %) och eftersom den inte är homogen så har den inte analyserats närmare. 13

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antal människor 3 Resultat och analys I detta kapitel redovisas resultat samt analys av de olika frågeställningarna. 3.1 Barn i förskoleålderns flyttmönster Barn i förskoleålderns flyttmönster analyseras med hjälp av deskriptiv analys. Förskoleåldern har i det här fallet definierats som barn som är 05 år eftersom just det åldersintervallet har funnits i aktuellt datamaterial. Antal barn i förskoleåldern (05 år) 2500 2000 1500 Sydöstra delen av centralorten Prioriterade tätorter Norr om stadskärnan 1000 500 0 År Landsbygd Södra centrala stadsdelar Stadskärnan Öster om stadskärnan Övriga tätorter Diagram 3.1.1; Utvecklingen av antal barn i förskoleåldern uppdelat på åtta områden I diagram 3.1.1 kan det ses att stadskärnan inte skiljer sig mycket från de övriga områdena. Däremot går det att se att det finns en liten tendens till att alla tidsserier ökar efter en tidigare nedgång. Detta beror antagligen på att befolkningsstrukturen i Norrköping är sådan att det är en större del människor som uppnår den ålder då det är vanligt att skaffa barn (ca 2535 år) (se bilaga 2). Det är alltså troligt att antalet barn i dessa åldrar fortsätter att öka ett tag till, dock utan att ha en extra stor inverkan på antalet barn i förskoleåldern i just de centrala delarna av Norrköping. Eftersom antalet barn i förskoleåldern inte är riktigt rättvisande, på grund av att områdena har olika stor befolkning, 15

Procent av totala antalet invånare i respektive stadsdel 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 så har ett diagram som visar barnen i procent av den totala befolkningen i de olika stadsdelarna skapats, se diagram 3.1.2. Antal barn i förskoleåldern (05 år)(i procent) 10% Prioriterade tätorter 9% 8% 7% 6% 5% 4% År Sydöstra delen av centralorten Öster om stadskärnan Landsbygd Övriga tätorter Norr om stadskärnan Södra centrala stadsdelar Stadskärnan Diagram 3.1.2; Utvecklingen av antal barn i förskoleåldern uppdelat på åtta områden i procent av den totala befolkningen i området. Även i diagram 3.1.2 kan det ses att stadskärnan inte särskilt sticker ut med särskilt ökad andel barn i förskoleåldern. Här syns det tydligt att andelen barn i förskoleåldern är relativt låg i stadskärnan jämfört med de andra stadsdelarna. Notera dock att yaxeln inte börjar på 0 % för att tidserierna ska synas bättre. Störst andel barn i den här åldern just nu har de prioriterade tätorterna, tätt följt av Sydöstra delen av centralorten, Öster om stadskärnan och Landsbygden. Detta verkar rimligt då det ofta är aktuellt för barnfamiljer att bo utanför staden eller i ytterområden av staden i mer barnvänliga miljöer. Även i det här diagrammet kan trenden med att det är på väg att bli större andel barn i åldern 05 år ses. 16

3.2 Inflyttning till Norrköping De som flyttar till Norrköping är uppdelade i tre grupper; de som flyttar till Norrköping från övriga länet, de som flyttar till Norrköping från övriga landet förutom Östergötlands län samt de som flyttar till Norrköping från utlandet. Här har det varit intressantare att undersöka på mer detaljerad nivå vilka stadsdelar som är aktuella för inflyttare och därför har indelningen med 60 stadsdelar använts. På grund av att det finns vissa mycket små stadsdelar så har bara de tio stadsdelarna som flest människor flyttar till i varje kategori valts att visas (diagram 3.2.1 till diagram 3.2.3). 300 250 200 150 100 50 0 De tio områden som har störst inflytt från övriga länet under år 2009 Diagram 3.2.1; De tio områden som har störst inflyttning från övriga länet I diagram 3.2.1 visas de områden som flest människor från övriga länet har flyttat till. Det som skiljer denna grupp från de två övriga är antagligen framför allt att de har mer kunskap om Norrköping innan. Eftersom de tidigare inte har bott så långt bort har de kanske besökt staden innan eller till och med bott i Norrköpings kommun förut. Därför kan man i större utsträckning än från de andra grupperna tänka sig att de känner till staden och vet vilken stadsdel de verkligen vill flytta till. Av de stadsdelar som är mest populära ligger många i de 17

centralaste delarna av Norrköping; av de sex områden som har högst inflyttning från övriga länet är fyra de som kallas stadskärnan. Den som sticker ut från mängden är Haga som inte ligger så centralt, utan räknas till delen Norr om stadskärnan. 300 250 200 150 100 50 0 De tio områden som har störst inflytt från övriga riket under år 2009 Diagram 3.2.2; De tio områden som har störst inflyttning från övriga riket Diagram 3.2.2 visar de områden som har störst inflyttning från övriga Sverige, det vill säga från hela Sverige utom Östergötlands län. Även här är de centrala stadsdelarna de som flest flyttar till. Den stadsdel som flest människor flyttar till som inte tillhör stadskärnan är Hageby som ligger söder om stadskärnan. Gruppen med de människor som flyttar till Norrköping från övriga riket är den som är störst och bidrar med mest befolkningsökning. 18

300 250 200 150 100 50 0 De tio områden som har störst inflytt från utlandet under år 2009 Diagram 3.2.3; De tio områden som har störst inflyttning från utlandet Den grupp som innehåller de som flyttar till Norrköping från utlandet innehåller både de som flyttar tillbaka till Sverige efter att ha bott utomlands, men även flyktingar och de som flyttar till Sverige för första gången. Detta gör att den här gruppen antagligen är den mest inhomogena. Här ses det också ett helt annorlunda mönster än för de som flyttar till Norrköping från övriga delar av Sverige. Av de tio populäraste stadsdelarna för de som flyttar från utlandet är bara två av de mest centrala stadsdelarna med (Nordantill samt Östantill). Andra populära stadsdelar är Hageby och Navestad som enligt uppdragsgivaren båda är stadsdelar som har mycket hyreslägenheter och bra tillgång till bostäder. Även Åby tätort är det ovanligt många som flyttar till i denna grupp och detta har diskuterats med uppdragsgivaren som berättade att de flesta antagligen flyttar till området Ättetorp (i Åby tätort) som är ett miljonprogramsområde med många relativt billiga hyresrätter. 3.3 Omflyttningen inom kommunen Associationsanalys har använts för att hitta mönster bland de 11 000 flyttningarna mellan stadsdelarna varje år och kraven har varit att konfidensen 19

är minst 12 %, supporten är minst 0,4 % och att lift är större än 1. Att supporten tillåts vara så låg beror på att det är så pass många stadsdelar att det inte går att analysera några mönster alls om supporten sätts som allt för hög. 20

Tabell 3.3.1; Associationsanalys Regel Konfidens Support Lift Antal flyttningar Navestad 2009 > Hageby 2008 29,13% 1,05% 4,78 111 Skärblacka landsbygd 2009 > Skärblacka 2008 27,45% 0,40% 15,50 42 Navestad 2008 > Hageby 2009 23,60% 0,72% 4,83 76 Skärblacka 2008 > Skärblacka landsbygd 2009 22,46% 0,40% 15,50 42 Klingsberg 2009 > Söderstaden 2008 21,11% 0,58% 4,59 61 Enebymo 2008 > Haga 2009 20,07% 0,51% 3,71 54 Hageby 2008 > Navestad 2009 17,24% 1,05% 4,78 111 Berget 2008 > Nordantill 2009 16,35% 0,64% 2,46 68 Gamla Staden 2008 > Östantill 2009 15,99% 0,86% 2,17 91 Berget 2009 > Nordantill 2008 15,89% 0,45% 2,70 48 Enebymo 2009 > Marielund 2008 15,34% 0,47% 3,01 50 Vilbergen 2009 > Ektorp 2008 14,90% 0,43% 3,31 45 Ljura 2008 > Östantill 2009 14,82% 0,52% 2,01 55 Hageby 2009 > Navestad 2008 14,73% 0,72% 4,83 76 Enebymo 2009 > Haga 2008 14,72% 0,45% 3,06 48 Oxelbergen 2008 > Östantill 2009 14,63% 0,62% 1,99 66 Ljura 2008 > Hageby 2009 14,29% 0,50% 2,92 53 Oxelbergen 2009 > Östantill 2008 13,41% 0,54% 1,75 57 Marielund 2008 > Haga 2009 12,99% 0,66% 2,40 70 Berget 2008 > Gamla Staden 2009 12,98% 0,51% 2,57 54 I tabell 3.3.1 betyder regeln med högst konfidens, det vill säga Navestad 2009 Hageby 2008, att 29,13 % av de som flyttade till Navestad under 2009 bodde i Hageby 2008. Den motsatta regeln (rad sju) innebär att av de som bodde i Hageby 2008 och som flyttade därifrån under 2009 flyttade 17,24 % till Navestad. Att just Navestad och Hageby är så nära relaterade beror på att de har liknande utbud av bostäder samt att de ligger geografiskt bredvid varandra. Detta samband gäller de flesta av reglerna, oftast flyttar inte människor så långt från sina tidigare boende utan byter till stadsdelen bredvid. Det är också 21

vanligt att flytta till områden som har liknande bostäder mot där man har bott tidigare, om man till exempel har bott i ett hyresrättsområde är det vanligare att flytta till ett geografiskt närliggande annat hyresrättsområde. Tabell 3.3.2; Associationsanalys med ålder Regel Konfidens Support Lift Antal flyttningar Berget 2009 & Nordantill 2008 > 1924 år 45,59% 0,29% 2,24 31 Berget 2009 & Gamla Staden 2008 > 1924 år 40,74% 0,21% 2,00 22 Hageby 2009 & 615 år > Navestad 2008 36,07% 0,21% 10,00 22 Gamla Staden 2009 & Nordantill 2008 > 2529 år 35,62% 0,25% 2,51 26 Navestad 2008 & 3039 år > Hageby 2009 34,92% 0,21% 5,77 22 Navestad 2008 & 615 år > Hageby 2009 31,88% 0,21% 5,23 22 Gamla Staden 2009 & Östantill 2008 > 2529 år 28,57% 0,25% 2,02 26 Berget 2009 & 1924 år > Nordantill 2008 26,72% 0,29% 4,01 31 Gamla Staden 2009 & Östantill 2008 > 3039 år 24,18% 0,21% 1,43 22 Hageby 2009 & 3039 år > Navestad 2008 21,15% 0,21% 5,86 22 Nordantill 2008 & 2529 år > Gamla Staden 2009 20,00% 0,25% 3,71 26 Hageby 2009 & Navestad 2008 > 615 år 19,82% 0,21% 2,40 22 Hageby 2009 & Navestad 2008 > 3039 år 19,82% 0,21% 1,17 22 Östantill 2008 & 3039 år > Gamla Staden 2009 19,47% 0,21% 3,61 22 Gamla Staden 2009 & 2529 år > Östantill 2008 19,26% 0,25% 2,61 26 Gamla Staden 2009 & 2529 år > Nordantill 2008 19,26% 0,25% 2,89 26 Berget 2009 & 1924 år > Gamla Staden 2008 18,97% 0,21% 3,75 22 Östantill 2008 & 25 29 år > Gamla Staden 2009 17,57% 0,25% 3,26 26 Nordantill 2008 & 1924 år > Berget 2009 16,94% 0,29% 4,30 31 Gamla Staden 2009 & 3039 år > Östantill 2008 16,92% 0,21% 2,30 22 Gamla Staden 2008 & 1924 år > Berget 2009 13,41% 0,21% 3,41 22 I tabell 3.3.2 har det även tagits hänsyn till åldern på dem som flyttar. Här har det varit svårare att hitta regler med hög support och därför har supportgränsen sänkts till 0,2 %. Den första regeln betyder att av de som bodde i Nordantill 2008 och i Berget 2009 så är 45,59 % i åldern 1924 år. Stadsdelarna som människorna flyttar mellan är ungefär desamma som i tabell 3.3.1, men 22

Flyttningsnetto (Antal) här kan det även konstateras att de som flyttar mellan områdena är ungefär mellan 6 och 39 år gamla. Detta stämmer väl överens med det man vet i övrigt om flyttare, det är de som är yngre som är mer rörliga och flyttar oftare. Här kan det påpekas att de som flyttar som är i åldrarna 615 oftast flyttar tillsammans med sina föräldrar och därför antagligen i stor utsträckning hänger ihop med gruppen 3039 år. I den här analysen bör det observeras att åldersintervallen är olika breda och därför kan resultatet bli annorlunda ifall en annan åldersuppdelning tillämpas. 3.4 Utbildningsinriktningar Analysen av flyttningsnettot för olika utbildningsinriktningar grundar sig på datamaterialet Flyttare per utbildningsinriktning som är insamlat under år 2009. Flyttningsnetto beroende på utbildning 80 11 Samtliga utbildningsinriktningar 0 män grundutbildning 60 1 Pedagogik och lärarutbildning 40 20 0 20 40 Summa Män Kvinnor 2 Humaniora och konst 3 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 4 Naturvetenskap, matematik och data 5 Teknik och tillverkning 6 Lant och skogsbruk samt djursjukvård 7 Hälso och sjukvård samt social omsorg 8 Tjänster 9 Okänd Diagram 3.4.1; Flyttningsnetto beroende på utbildningsinriktning 23

Som det går att se i diagram 3.4.1 är det människor som är utbildade inom områdena Humaniora och konst samt Pedagogik och lärarutbildning som har ett negativt flyttningsnetto, det vill säga det flyttar fler människor från staden än som flyttar dit. Det går även att se att kvinnor med eftergymnasial utbildning inom Hälso och sjukvård samt social omsorg och män med eftergymnasial utbildning inom Tjänster har negativt flyttnetto. Många som har studerat flyttar ofta tillbaka till den stad de bodde i innan de flyttade till utbildningsstaden, speciellt om de inte får arbete i den nya staden. Så kan också vara fallet här, kanske är det svårt att få jobb inom framförallt Humaniora och konstbranschen. Om man jämför med en tidigare rapport om flyttmönster (Jansson, 2003) så har flyttningsnettot för personer med eftergymnasial utbildning inom Teknik och tillverkning gått från mycket negativ (126) till positiv (22). Detta kan bero på skiftningar på arbetsmarknaden, vilket kanske pekar på att arbetsmarknaden i Norrköping för tillfället är god för personer med eftergymnasial utbildning inom Teknik och tillverkning. En särskilt intressant grupp för Norrköpings kommun när det gäller flyttare med eftergymnasial utbildning är yngre kvinnor. Därför har särskild analys gjorts för kvinnor i åldrarna 1924 år samt 2529 år. 24

Flyttningsnetto (Antal) 25 Flyttningsnetto för kvinnor i olika åldrar beroende på utbildning 20 15 10 11 Samtliga utbildningsinriktningar 1 Pedagogik och lärarutbildning 2 Humaniora och konst 5 0 5 Totalt för kvinnor 1924 år 2529 år 3 Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration 4 Naturvetenskap, matematik och data 5 Teknik och tillverkning 10 15 20 6 Lant och skogsbruk samt djursjukvård 7 Hälso och sjukvård samt social omsorg 8 Tjänster 25 Ålder Diagram 3.4.2; Flyttningsnetto för unga kvinnor med eftergymnasial utbildning beroende på utbildningsinriktning I diagram 3.4.2 kan det ses att flyttningsnettot är negativt för yngre kvinnor med eftergymnasial utbildning inom Pedagogik och lärarutbildning samt inom Humaniora och konst. För kvinnor som är 1924 år är till och med stapeln med Samtliga utbildningsinriktningar negativ. Det innebär att fler kvinnor i åldern 1924 år med eftergymnasial utbildning flyttar från Norrköping än som flyttar till staden. Att det är så beror antagligen till stor del på att det finns utbildning inom dessa områden i Norrköping och att det antingen redan finns en mättnad på arbetsmarknaden eller att många väljer att flytta tillbaka till där de bodde innan studierna efter att de har studerat klart. Även för unga kvinnor med 25

eftergymnasial utbildning inom Teknik och tillverkning, Lant och skogsbruk samt djursjukvård och inom Hälso och sjukvård samt social omsorg är det ett negativt flyttnetto. 3.5 Trender i befolkningsutvecklingen Eftersom en befolkning med flera åldersgrupper och många stadsdelar resulterar i många tidsserier har MannKendalltester tillämpats på datamaterialet Befolkningsutvecklingen. Då många av testerna inte har visat någon större signifikans har det valts att i rapporten bara visa de mest signifikanta mönstren. I följande tabeller (tabell 3.5.1 och tabell 3.5.2) visas de som har starkast signifikans för en positiv trend med plus och de som har starkast signifikans för en negativ trend med minus. Ju fler tecken av endera sorten desto större signifikans har sambandet. En fullständig tabell över alla tester visas i bilaga 3 och 4. 26

Tabell 3.5.1; Multivariata MKtest med stadsdelar Område MKstatistika pvärde (dubbelsidigt) Signifikans Ingelsta 178 0,0054 Saltängen 160 0,0050 ++ Herstadberg 108 0,0026 ++ Haga 282 0,0000 +++ Enebymo 134 0,0018 ++ Fiskeby 169 0,0024 ++ Svärtinge 440 0,0001 +++ Jursla 318 0,0001 +++ Simonstorp 135 0,0045 Kvillinge lb 313 0,0001 +++ Kolmårdens lb 111 0,0096 ++ Gamla staden 374 0,0001 +++ Risängen 391 0,0002 Lindö 238 0,0000 +++ Arkösund 131 0,0014 Ljura 215 0,0010 +++ Hageby 231 0,0020 ++ Smedby 83 0,0010 Brånnestad 416 0,0001 +++ Styrstad 167 0,0050 ++ Tingstad 643 0,0000 +++ Borg lb 428 0,0000 +++ Skarphagen 91 0,0018 ++ Kårtorp 478 0,0000 +++ Skärblacka lb 204 0,0001 +++ Då Norrköping under de senaste 15 åren har haft en positiv befolkningsutveckling är de mest intressanta områden de som har en negativ utveckling. Tabell 3.5.1 visar att de som har en negativ utveckling är områden som antingen ligger i utkanten av staden eller är tätorter som ligger i utkanten av kommunen. Att det har blivit så beror antagligen på att människor i större utsträckning än tidigare vill bo så centralt som möjligt och kanske också att det inte har byggts nya bostäder i dessa områden. 27

Tabell 3.5.2, Multivariata MKtest med åldersintervall Ålder MKstatistika pvärde (dubbelsidigt) Signifikans 05 år 387 0,4804 615 år 570 0,2336 1619 år 2223 0,0003 +++ 2034 år 1072 0,0017 3554 år 191 0,3525 5564 år 3278 0,0000 +++ 6574 år 961 0,0309 + 7579 år 1164 0,0003 80+ år 1357 0,0001 +++ I tabell 3.5.2 kan det ses att när det gäller ålder är det framför allt åldrarna 16 19 år, 5564 år och 80+ år som har ökat. Detta beror framför allt på befolkningssammansättningen, och det går att se i befolkningspyramiden (se bilaga 2) att det finns ungefär tre pikar på pyramiden och detta gör att ålderssammansättningen hela tiden förändras. Att gruppen med 16 19åringar har ökat så kraftigt kan också bero på att universitetet har startats och att det därför är fler i den ålderskullen som flyttar till Norrköping. 3.6 Jämförelse med andra kommuner Eftersom alla de kommuner som det har valts att jämföra Norrköpings kommun med har olika befolkningsmängd (se bilaga 5), så har det valts att representera inflyttningarna, utflyttningarna samt flyttnettot i procent av total folkmängd. 28

Procent av folkmängden Procent av folkmängden 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Jämförelse med andra kommuner; inflyttade under år 2010 Diagram 3.6.1; En jämförelse mellan inflyttning för olika kommuner I diagram 3.6.1 ses det att Norrköping är den av de jämförda städerna som har minst andel inflyttade i förhållande till befolkningsmängden. I toppen återfinns Södertälje som får den största delen av sina inflyttade från utlandet. 8 Även Linköping och Uppsala utmärker sig och det beror framförallt på att det är studentstäder dit många flyttar för att studera, men därefter lämnar för att söka arbete på annan ort. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Jämförelse med andra kommuner; utflyttade under år 2010 Diagram 3.6.2; En jämförelse mellan utflyttning för olika kommuner 8 (SCB, 2011) 29

Procent av folkmängden Även när det gäller utflyttade så ligger Norrköping näst sist bland de undersökta kommunerna, se diagram 3.6.2. Att det är så pass få som har flyttat från Norrköping det senaste året tyder på att de flesta som bor i Norrköpings kommun trivs relativt bra. Även i detta diagram utmärker sig Södertälje i toppen, tätt följt av Uppsala och Linköping. 0,9% 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% Jämförelse med andra kommuner; flyttningsnetto under år 2010 Diagram 3.6.3; En jämförelse mellan flyttningsnetto för olika kommuner Som det går att se i diagram 3.6.3 så har Norrköping ett relativt lågt flyttningsnetto i förhållande till befolkningsmängd jämfört med de andra kommunerna. Både Uppsala och Linköping som ligger i topp när det gäller flyttningsnettot är stora universitetsstäder och där kan det höga flyttningsnettot till stor del bero på att många studenter väljer att bo kvar efter avslutad utbildning. Att Norrköping ligger så långt ner kan bero på att det inte byggts så mycket nya bostäder i Norrköping de senast tio åren (enligt uppdragsgivaren) i jämförelse med andra kommuner. 30

4 Diskussion I detta kapitel förs en diskussion om brister i rapporten och om begränsningar som gjorts, men även vad resultaten eventuellt kan leda till samt förslag till vidare analys. 4.1 Avgränsningar I datamaterialet Bosatta efter tidigare boende så har det antagits att bara en flytt har skett på ett år. Om en person till exempel först flyttar från område A till B och därefter från B till C samma år så kommer det i databasen se ut som om personen flyttade från A till C det året. Detta kan göra att vissa fel förekommer i datamaterialet. Dock ska sägas att de flesta inte flyttar mer än en gång per år och att felet därför antagligen är litet. En annan sak när det gäller datamaterialet Bosatta efter tidigare boende är att den inte tar hänsyn till människor som flyttar inom samma stadsdel. Därför har avgränsningen gjorts att analysen bara gäller de som flyttar mellan stadsdelarna. För att kunna avgöra om någon flyttar inom en stadsdel behövs mer detaljerad data och den sortens data är betydligt mer sekretessbelagd än den som har behandlats inom ramen för denna rapport. I datamaterialet Flyttare per utbildningsinriktning har ingen hänsyn kunnat tas till att eftergymnasiala utbildningar är olika långa. Därför har ingen analys kunnat göras på om det spelar någon roll om man har haft en längre utbildning eller om man bara har läst enstaka kurser på universitetet. Detta gör att indelningen eftergymnasial 9 kanske inte är helt homogen utan har variationer. 4.2 Metoddiskussion När det gäller de delar som associationsanalys har applicerats på så har den lägsta nivån av konfidens och support valts för hand. Om nivån är för hög 9 Definition (SCB, 2000) 31

försvinner många samband som kan vara intressanta att analysera och om nivån väljs för låg så kan samband som saknar relevans tas med i analyserna. Att välja dessa nivåer är alltid problematiskt eftersom det skiljer sig åt beroende på vilka datamaterial som analyseras och vilken analytiker som sätter gränserna. I det här fallet har datamaterialen varit så pass stora att en relativt låg supportgräns har valts. Det skulle även ha gått att välja en högre lägsta gräns för intressefaktorn, men det ansågs att vissa intressanta samband i så fall skulle ha fallit bort. För den delen av rapporten som MannKendalltester har använts på så har ett krav på data ställts. Kravet är att tidsserierna måste innehålla minst tio observationer. a tidsserier som har behandlats består av årsdata mellan år 1995 och 2009 och innehåller inga saknade värden. Detta innebär att alla tidsserier innehåller fjorton observationer och därmed uppfyller kravet. 4.3 Resultatdiskussion I följande avsnitt diskuteras vad resultaten eventuellt leder till. Norrköpings kommun hade en undran om fler barn i förskoleåldern än tidigare bor kvar i stadskärnan. I resultatet verkar det som om det inte är så och därför behöver inte barnomsorg och utbildningsväsende utökas mer i innerstaden än det gör någon annanstans. Dock antyder befolkningssammansättningen att antalet födda per år kommer att öka, eftersom gruppen med kvinnor i fertil ålder beräknas öka kommande år. Detta kommer medföra att efterfrågan på barnomsorg kommer att öka i kommunen överlag. Det mest anmärkningsvärda när det gäller inflyttningar till Norrköping är att många från utlandet flyttar till Åby tätort jämfört med de andra grupperna, där Åby tätort inte låg bland de tio vanligaste områdena att flytta till. Om den här 32

utvecklingen fortsätter kan det hända att Norrköpings kommun blir segregerat och det kan få negativa effekter på till exempel Åby tätort. Utfallet av analysen av omflyttningen inom kommunen har inte gett några anmärkningsvärda resultat. Att människor väljer att flytta till områden som ligger geografiskt nära och är lika varandra när det gäller till exempel bostadstyper är inte oväntat. Norrköpings kommun har ett negativt flyttningsnetto för människor med eftergymnasial utbildning inom Humaniora och konst samt Pedagogik och lärarutbildning. Det innebär antagligen att arbetsmarknaden i Norrköping är mättad när det gäller dessa arbeten. Det kan även vara för att Norrköping har utbildningar inom just dessa områden som gör att det är många med en sådan utbildning som flyttar ifrån kommunen. Om kommunen vill få människor med dessa eftergymnasiala utbildningar att stanna i Norrköping efter avslutad utbildning kan det vara ett alternativ att försöka öka antalet arbetstillfällen inom denna kategori. Jämförelsen med vissa andra svenska kommuner visar att Norrköping har ett förhållandevis lågt flyttningsnetto. Att det är så kan bero på många saker, det kan till exempel vara brist på bostäder eller arbetstillfällen som gör att det inte är så många som flyttar till Norrköping. Eftersom Norrköping förutom ett lågt flyttningsnetto och ett lågt antal inflyttare även har ett lågt antal utflyttare kan det vara så att de som redan bor i Norrköping trivs bra. 4.4 Förslag till vidare analys Under arbetets gång har många andra frågeställningar som det kan vara av intresse att analysera dykt upp. Eftersom den här rapporten till stor del är en bred rapport har inte utrymme lämnats för mera djupgående analyser. I det här avsnittet beskrivs hur man skulle kunna arbeta vidare med detta område. 33

En sak som har upptäckts under arbetets gång är att det ser ut som om Norrköpings kommuns befolkning kommer att öka under kommande år på grund av att antalet kvinnor i fertil ålder kommer att öka och därmed också antalet födda barn. Detta kan leda till ett ökat behov av barnomsorg vilket kan vara viktigt för kommunen att känna till i tid. En av de saker som framkommit i rapporten är att Norrköping har ett förhållandevis lågt antal människor som flyttar till Norrköping. Det kan bero på många saker och två enkätundersökningar har gjorts 2003, en som undersöker varför folk har flyttat från Norrköping 10 och en som undersöker varför folk har flyttat till Norrköping 11. Trots att antalet som flyttar till Norrköping har ökat sen dess har jämförbara kommuner en procentuellt högre inflyttning än Norrköping. En vidareutveckling kunde då vara att undersöka vilka faktorer som gör att inte så många väljer att flytta till Norrköping. En sak som har diskuterats en del under rapportens tillkomst är om flyttmönstren inom Norrköping har förändrats över tid. Detta har inte hunnits med att analyseras inom ramen av denna rapport, men kan vara ett intressant ämne att analysera. Tidsserier med flyttningsnetto för varje stadsdel finns bara från år 2004, vilket inte är tillräckligt med underlag för att göra en tidsserieanalys. Annan analys måste alltså tillämpas, eller så kan man vänta med att göra analysen tills tillräckligt stort datamaterial har insamlats. 10 (Fyhr, 2003) 11 (Bergström, 2003) 34

5 Slutsatser Detta kapitel syftar till att i korthet besvara frågeställningarna. Bor det fler barn i förskoleåldern i stadskärnan än tidigare? Är det i så fall på grund av att flyttmönstret är ändrat? Varken antalet barn eller andelen barn i förskoleåldern i de centrala delarna har utvecklats olika jämfört med de andra delarna av Norrköpings kommun. Flest barn i förskoleåldern bor idag i den sydöstra delen av centralorten samt i de prioriterade tätorterna. Kan man se några mönster i var inflyttare från olika platser bosätter sig? Av de som flyttar till Norrköpings kommun från andra delar av länet så bosätter sig folk framför allt i de centrala delarna av staden samt i stadsdelen Haga som ligger norr om stadskärnan. Av de som flyttar till Norrköpings kommun från övriga delar av landet förutom Östergötlands län flyttar även här många till stadskärnan. Andra stadsdelar som är populära är Hageby, Marielund samt Haga. Av de som flyttar från utlandet till Norrköpings kommun är inte de centrala delarna lika vanliga att flytta till. Av de centrala delarna är Östantill och Nordantill vanligast att flytta till, och annars är tätorten Åby samt stadsdelarna Hageby och Navestad vanliga val. Hur sker omflyttningen i kommunen? De flesta som flyttar i kommunen flyttar mellan stadsdelar som ligger geografiskt nära varandra. Även stadsdelar som är lika varandra när det gäller andra saker som till exempel befolkningssammansättning, bostadstyper och så vidare är vanliga att flytta mellan. 35

Vilka eftergymnasiala utbildningsinriktningar har ett negativt flyttningsnetto? Skiljer sig vilka utbildningsinriktningar som har negativt flyttningsnetto för yngre kvinnor jämfört med hela populationen? Norrköping har ett negativt flyttningsnetto för människor med eftergymnasial utbildning inom Humaniora och konst samt Pedagogik och lärarutbildning. Bland kvinnor finns det även ett negativt flyttnetto för Hälso och sjukvård samt social omsorg. För kvinnor mellan 19 och 24 år med eftergymnasial utbildning är det fler som flyttar från kommunen än som flyttar till den. Finns det några trender i befolkningsförändringen i Norrköping de senaste 15 åren? De senaste 15 åren har Norrköping haft negativ befolkningsutveckling i vissa av de områden som ligger i utkanten av centralorten samt i tätorter i utkanten av kommunen. Åldersgrupperna 1619 år, 5564 år och 80 år och uppåt har ökat och åldersgrupperna 2034 år och 7579 år har minskat. Hur skiljer sig Norrköpings inflyttning och utflyttning från andra kommuner? Bland de kommuner det har jämförts med har Norrköping näst lägst utflyttning och lägst inflyttning i förhållande till befolkningsmängd. När det gäller flyttningsnetto ligger Norrköping sist bland de utvalda kommunerna. 36

6 Litteraturförteckning Bandel, J. (Kvartal 3 2010). Demografisk utveckling i Stockholm. Kvartti, Helsingfors stads faktacentral, ss. 714. Bergström, F. (2003). Inflyttarundersökning Norrköping. Norrköping: Marknadsföringsbolaget Nya Norrköping AB. Fyhr, M. (2003). Nya Norrköping. Norrköping: Skill Studentkompetens AB. Jansson, C. (2003). Flyttmönster 2003. Norrköping: Planeringskontoret. Norrköpings kommun. (Juli 2010). Norrköping i siffror. Hämtat från Norrköpings kommuns hemsida: http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/norrkopingisiffror_2010.pdf den 11 Maj 2011 PangNing Tan, M. S. (2006). Introduction to Data Mining. Pearson Education, Inc. SCB. (den 18 februari 2011). Flyttningar efter kommun och kön. Hämtat från SCB:s statistikdatabas: http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?yp=tansss&xu=c9233001&huv udtabell=flyttningar97&deltabell=k2&deltabellnamn=flyttningar+efter+kommun+oc h+k%f6n%2e+%c5r+1997%2d&omradekod=be&omradetext=befolkning&preskat=o &innehall=emigranter&starttid=1997& den 17 februari 2011 SCB. (den 18 Februari 2011). Folkmängden efter kommun. Hämtat från SCB:s statistikdatabas: http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?yp=tansss&xu=c9233001&huv udtabell=befolkningny&deltabell=k2&deltabellnamn=folkm%e4ngden+efter+kommu n%2c+civilst%e5nd+och+k%f6n%2e+%c5r&omradekod=be&omradetext=befolkning &preskat=o&innehall=folkmangd&startt den 23 Mars 2011 SCB. (den 21 februari 2011). Kommunfakta: Befolkningspyramider. Hämtat från SCB:s hemsida: http://www.h.scb.se/kommunfakta/pyramider/index.asp den 31 maj 2011 SCB. (april 2000). Svensk utbildnings nomenklatur. Hämtat från SCB:s hemsida: http://www.scb.se/statistik/uf/uf0506/_dokument/missun.pdf den 15 April 2011 Wahlin, K. (2008). Roadmap for Trend Detection and Assessment of Data Quality. Linköping: Linköpings Universitet. Östsvenska turistrådet. (u.d.). Om Norrköpings kommun. Hämtat från t om Östergötland: http://www.ostergotland.info/default.aspx?m=37381&a=37174 den 25 maj 2011 37

Bilaga 1 Stadsdelsindelning Uppdelningen i olika områden har skett enligt följande, där NYKO är de tre första siffrorna i områdeskoden (se kartorna i bilagan för geografisk position av respektive område): Stadskärnan: Nordantill, Saltängen, Gamla staden, Östantill och Berget (NYKO 111 116 211 212 301) Södra centrala stadsdelar: Kneippen, Ektorp, Såpkullen, Söderstaden, Klingsberg, Ljura och Oxelbergen (NYKO 411 421 302 303 304 305 213) Norr om stadskärnan: Haga, Enebymo, Pryssgården, Fiskeby, Himmelstalund, Marielund, Lagerlunda, Butängen, Ingelsta, Slottshagen, Händelö och Herstadsberg (NYKO 121 122 123 124 125 112 113 114 115 117 118 119) Öster om stadskärnan: Sylten, Risängen, Lindö, Smedby, Rambodal och Brånnestad (NYKO 217 218 219 312 314 315) Sydöstra delen av centralorten: Hageby, Navestad, Klockaretorpet, Vilbergen, Skarphagen och Vrinnevi (NYKO 311 321 412 422 423 424) Prioriterade tätorter: Svärtinge, Åby, Jursla, Krokek, Skärblacka, Norsholm, Kimstad (NYKO 128 181 182 192 491 492 493) Övriga tätorter: Simonstorp, Strömsfors, Kvarsebo, Ljunga, Östra Husby, Arkösund och Vånga (NYKO 183 191 193 291 292 293 494) Landsbygden: Eneby landsbygd, Åby landsbygd, Jursla landsbygd, Simonstorps landsbygd, Strömsfors landsbygd, Krokeks landsbygd, Kvarsebos landsbygd, Vikbolandets landsbygd, Styrstad, Tingstad, Borgs landsbygd, Kårtorp, Kullerstad landsbygd, Kimstad landsbygd, Vånga landsbygd och Skärkinds landsbygd (NYKO 129 189 199 299 319 329 419 429 499) 39

Bilaga 2 Befolkningspyramider 12 Norrköpings befolkningspyramid år 2010: 12 (SCB, 2011) 42