Patientsäkerhetsberättelse för HSL-teamet

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för LSS och Socialpsykiatrin

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för LSS och Socialpsykiatrin - bostad med särskild service och daglig verksamhet/ dagverksamhet

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2016 LSS Rehab & Hälsa

Patientsäkerhetsberättelse för HSL-Teamet LSS och Socialpsykiatri

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2016

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

Skolhälsovårdens Patientsäkerhetsberättelse för VIP Gymnasiesärskola

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse LSS-hälsan. Stockholms stad

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Provita AB.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Ingelstad LSS

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2015 Silkeborg gruppbostad

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013

Transkript:

2016-01-10 Patientsäkerhetsberättelse för HSL-teamet Oktober - december År 2015 Loreto Ormeno Verksamhetschef Vård och Omsorg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Samverkan med patienter och närstående 9 Sammanställning och analys 10 Resultat 10 Övergripande mål och strategier för kommande år 11 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

Sammanfattning Fr.o.m. den 1 oktober 2015 tog kommunerna i Stockholms län över hälso- och sjukvårdsansvaret på bostad med särskilt service och daglig verksamhet enligt Lagen om Stöd och Service (LSS). Hälso-och sjukvårdsinsatserna avser hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå inklusive rehabilitering och habilitering. Inför /under uppstarten har följande gjorts för att säkra upp patientsäkerheten vid byte av huvudman: Vård och Omsorg tillsatte en arbetsgrupp som arbetade med riskområden och la handlingsplan för verksamhetsuppbyggnaden och uppstart. MAS och verksamhetschef enligt HSL träffade under augusti och septembermånad samtliga chefer på vårdcentraler, Rehab Nordväst och Sollentuna Habilitering med syfte om att informera samt utarbeta samverkansformer. Information har getts till verksamhetscheferna verksamma i Järfälla Kommun dels vid dialogmöte på Enheten Funktionsnedsättning, personliga möten samt via mailbrev. Möten genomfördes för överrapportering av patientinformation mellan sjuksköterskor och rehab/habiliteringspersonal. Genomförande av webbutbildning och skriftlig delegering till ca 290 omvårdnadspersonal under en tre veckors period i september/oktober pga. brytdatum för delegeringar 1 oktober. Byte och säkerställande av läkemedelshantering till HSL-teamets sjuksköterskor administrerar, iordningställer samt levererar läkemededel till ca 80 patienter. Försök att tydliggöra av uppdrag, få helhetsbild av hälso- och sjukvårdsbehov samt rett ut gränsdragningar i ansvar och kostnader mellan kommun och landsting. 3

Omfång: Ca 180 personer på de 24 LSS grupp och servicebostäder (bild nedan). Ca 180 placeringar på 17 enheter inom daglig verksamhet i Järfälla. CA 50 daglig verksamhet/boendeplaceringar enligt LOV/externa placeringar inom Stockholms län. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål: Rekrytera medarbetare; 2 sjuksköterskor, 1 arbetsterapeut, 0,25 sjukgymnast/ fysioterapeut, 0,75 verksamhetschef enligt HSL. Kväll, natt och helgdagar har företag med beredskapssjuksköterskor anlitats. Starta upp samtliga HSL-journaler i journalsystem ProCapita, ca 200 st. Säkerställa läkemedelshantering inklusive leverans till patienten. Utföra hälso- och sjukvårdsbedömning för samtliga individer. Uppstart av hälsoplaner för samtliga patienter. Förankra information om avvikelsehantering enligt HSL. Fastställa arbetsrutiner inom HSL-Teamet. Förankra information om HSL-teamets arbetsrutiner, kontakt m.m. Skapa god samverkan med landsting, chefer, omsorgspersonal. 4

Strategier: Tydlig ansvarsfördelning inom HSL-teamet. Skapa goda samverkansformer och relationer/kontakter. God tillgänglighet och återkoppling (samtal, mail, möten). Informationsbrev via mail. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Verksamhetschef enligt HSL sammanställer inkomna avvikelser efter varje månadsskifte. HSL-avvikelser gås igenom och analyseras en gång per månad av teamet tillsammans med MAS. Verksamhetschef enligt HSL tar löpande emot HSL-avvikelser via journalsystemet ProCapitas avvikelsemodul. 5

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Läkemedelshantering: Omvårdnadspersonal fick genomföra webbutbildningen: Jobba säkert med läkemedel som finns på www.demenscentrums.se. Omvårdnadspersonal fick sedan träffa sjuksköterska för genomgång och skriftlig delegering. Ca 290 omvårdnadspersonal delegerades under en tre veckors period i september/oktober pga. brytdatum för delegeringar 1 oktober. Läkemedelshanteringen för ca 80 patienter flyttades över från vårdcentraler och boenden till HSL-teamets sjuksköterskor under oktobermånad som administrerar, iordningställer samt levererar läkemededel till boenden. Läkemedelshantering har i största möjliga övergått till Apodos-påsar som är ett mer patientsäkert sätt att hantera läkemedel då de kommer i slutna påsar och behöver inte fördelas i dosetter. Förstärkning av bemanning för läkemedelskontroll har gjorts under novemberdecember. Arbetsbelastningen för sjuksköterskorna har varit mycket hög. Nya uppdraget: HSL-teamet har under perioden tydliggjort uppdraget, försökt få en helhetsbild av hälso- och sjukvårdsbehovet. Gränsdragning i ansvar mellan kommunal basnivå och landstingets specialistnivå har försökt tydliggjorts. Förtydligan av kostnadsansvar mellan kommun och landsting samt kommun och HSL-Teamet har utretts. Arbetssätt/metod: Ansvarsfördelning i teamet och mellan yrkesgrupper. Teammöte hålls en gång i veckan på enheten där den samlade kompetenser kan arbeta utifrån ett helhetstänk för patienten. Processkartläggning av huvudprocesser har påbörjats och rutiner börjat upparbetats. Informationsbrev har skickats till arbetsledning vid två tillfällen. Utbildning: Nya medarbetare har genomgått patientsäkerhetsutbildning på två halvdagar som MAS anordnat under decembermånad. 6

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Då enheten funnits i tre månader så finns inga tidigare data för jämförelse. Egenkontroll av uppstartade journaler i december: samtliga journaler är uppstartade på boendena. Målet är uppfyllt. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 HSL-teamets olika samverkanspartners har identifierats (se bild nedan) och arbetet med samverkansformer och rutiner är under uppbyggnad. 7

Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Verksamhetschef enligt HSL sammanställer inkomna HSL-avvikelser efter varje månadsskifte och är uppmärksam på mönster i återkommande händelser. HSL-avvikelser av mer omfattande karaktär gås igenom och analyseras en gång per månad av teamet tillsammans med MAS. Riskbedömningar för patienters gör vid behov med välbeprövade och vetenskapligt grundade bedömningsinstrument/mallar. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Verksamhetschef enligt HSL sammanställer inkomna HSL-avvikelser efter varje månadsskifte. HSL-avvikelser gås igenom och analyseras en gång per månad av teamet tillsammans med MAS. Verksamhetschef enligt HSL tar löpande emot HSL-avvikelser via journalsystemet ProCapitas avvikelsemodul och hanteras enligt nedan: 8

Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomålshantering sker enligt Järfälla Kommuns servicecenter: http://www.jarfalla.se/kommun--politik/synpunkter-och-klagomal.html Delar av Vård och Omsorgs rutin: Klagomål kommer till verksamhetschef som hanterar klagomålet. Inkomna klagomål okt-dec 2015 = 1 st (via telefonsamtal) Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 HSL-Teamet arbetar för att närvara vid planeringsmöte vid flytt för att träffa boende och anhöriga/företrädare och informera om enheten. SIP: Samordnad Individuell Plan är en bra arbetsmetod att samla nätverket runt patienten. HSL-Teamet kallade under okt-dec 2015 till 1 st SIP-möte. Kontakt med patient/företrädare tas vid behov och hålls informerade vid specifika ärenden. 9

Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Verksamhetschef sammanställer och analyserar månadsvis i dialog med HSLpersonal och MAS. Inga anmälan enligt Lex Maria har förekommit under perioden oktoberdecember. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Resultat av målen: Rekrytering har genomförts. Delegering av 290 omvårdnadspersonal. Samtliga ca 200 HSL-journaler är uppstartade. Läkemedelshanteringen för 80 patienter sker löpande. Hälso- och sjukvårdsbedömning har gjorts för patienter med pågående insatser. Uppstart av hälsoplaner för patienter med pågående insats. Samverkansformer med landsting, chefer, omsorgspersonal har upparbetats/pågår. Sammanfattningsvis har patientsäkerheten varit hög i samband med byte av huvudman trots den korta uppstartstiden och omfattande uppdraget. Inga allvarliga händelser eller vårdskador har inkommit under perioden oktoberdecember 2015. 10

Övergripande mål och strategier för kommande år HSL-Teamet har startat med kort förberedelsetid med en omfattande geografiskt utspridd uppdrag. Under 2016 är målet huvudsakligen att fortsätta lägga grunden för verksamheten, skapa rutiner och arbetsflöden. Från 1 januari 2016 övergår HSL-ansvaret inom Socialpsykiatrin boende och sysselsättning till HSL-Teamet. En sjuksköterska kommer att flytta över organisatoriskt till HSL-Teamet med syfte att samordna/samla hälso- och sjukvårdskompetens och bygga gemensamma arbetsmetoder. Några huvudmål under 2016. Öka antal hälsoplaner och hälso- och sjukvårdbedömningar. Tydliggöra arbetssätt och metoder. Lämna HSL-pärm till samtliga enheter med rutiner. Ökad kontroll av läkemedelshantering. Hitta/förbättra samverkansformer med olika aktörer. Översyn och skapa tydligare helhetsbild av hälso- och sjukvårdsbehovet. Rutiner och processer: arbetet med processkartläggning är under uppbyggnad och kommer under året 2016-2017 att läggas i det ITbaserade stödsystemet SMART. Riskområden kommer att kartläggs och kommer att arbetats med i den årliga planen. 11