Årsrapport Kunskapsskolan 2010/11

Årsrapport Kunskapsskolan 2010/11

Kunskapsskolans skolor drivs efter ett gemensamt pedagogiskt program för personligt utformad utbildning. Det har visat sig framgångsrikt och idag har vi 33 skolor i Sverige. Dessutom finns systerskolor i England och USA. Vår affärsidé är att driva en kedja av friskolor som tillämpar ett gemensamt arbetssätt. Orden kedja och gemensamt är viktiga. Det ger oss möjlighet att överföra kunskap och uppnå en mycket hög pedagogisk kvalitet genom att kontinuerligt dra lärdomar av och sätta ambitionen utifrån de skolor inom företaget som lyckas bäst. Kunskapsskolan har fyra övergripande mål, som vi vet tillsammans skapar den bästa skolan. Varje kunskapsskola/gymnasium ska ha högst betyg i kommunen i vissa storstäder stadsdel och för gymnasiet för de program vi tillhandahåller inom relevant geografiskt område. Sveriges mest nöjda elever och föräldrar. Sveriges bästa och mest nöjda lärare. Långsiktigt uppvisa en positiv marginal om 5-7 procent. Framgång mäter vi på olika sätt. De samlade resultaten bildar Kunskapsskolans årliga kvalitetsrapport som jag här har glädjen att överlämna ett sammandrag av till dig i form av vår årsrapport. På grundval av den har vi diskussioner mellan alla lärare och chefer och bestämmer vad vi ska förändra och jobba hårdare med. I år kan vi konstatera att våra skolor befäster sin position bland Sveriges allra bästa. Våra elever, lärare och föräldrar är överlag mycket nöjda med sin skola och rekommenderar den gärna till andra. Tyvärr kan vi inte med säkerhet säga hur vi förhåller oss till andra skolor, eftersom de flesta inte mäter detta. Vi når inte riktigt upp till våra ekonomiska mål, men vår marginal är positiv och långsiktig. I år har det möjliggjort att vi kan satsa extra på våra skolors IT-struktur, utveckling av Kunskapsporten och löneökningar utöver avtal, för de allra duktigaste lärarna. I den här rapporten kan du hitta mer om våra resultat vad vi gjort bra och vad vi anser att vi måste göra bättre under det innevarande året. Det är så vi tror man måste jobba för att varje dag bli lite bättre än igår. Men allt kan förstås inte mätas i siffror. Varje elev är unik. Och det förtroende som våra elever och deras familjer har givit oss, att ge dem den bästa starten på livet, fyller alla oss på Kunskapsskolan med ödmjukhet, stolthet och beslutsamhet. Per Ledin VD Kunskapsskolan PS. Dina synpunkter och reaktioner är ovärderliga för vårt ständiga förbättringsarbete. Du får gärna höra av dig till mig på per.ledin@kunskapsskolan.se. DS 2 Kunskapsskolan 2010/2011

Högst betyg Meritvärdet på grundskolan är fortsatt stabilt och högt på 237 poäng (239p VT10, 236p VT09) och ligger fortsatt högt över genomsnittet i riket på 209 p (VT10). Beräknat Salsa är +11 (baserat på Salsa VT10). Utfallet är också över genomsnittet i de kommuner där Kunskapsskolan finns (219 p VT10). 12 av 21 grundskolor (VT10 13 av 21) har nu positionen högst betyg i kommunen/stadsdelen. 16 av 21 skolor (VT10 19 av 21) ligger på topp-två-placering. Betygsresultaten för gymnasiet har förbättrats på både Naturvetenskaps- och på Samhällsvetenskapsprogrammet. På Naturvetenskapsprogrammet har andelen elever med slutbetyg ökat till 91% (+9). På Samhällsvetenskapsprogrammet ökar andel elever med slutbetyg till 90% (+10). Kunskapsskolan 2010/2011 3

Meritvärde Salsa, meritvärde % Betyg i alla ämnen % Gymnasiebehörighet Grundskolan Meritvärde Meritvärdet är 237 poäng (-2), att jämföra med rikssnitt på 209 poäng (VT10). Kunskapsskolan har högst betyg i kommunen/stadsdelen på 12 av 21 grundskolor med avgångselever. 16 av våra 21 skolor ligger på topp-två-placering. Av våra 21 skolor med avgående år 9 presterar 17 skolor ett positivt utfall av modellberäknat Salsa för Meritvärde, sammanlagt +11. Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för en elev är 320 poäng. Andel godkänt i alla ämnen Andelen elever som erhållit godkänt betyg i alla ämnen är 90% (+2), att jämföra med rikssnitt på 77% (VT10). Detta är en ökning för femte året i rad. Av våra 21 skolor med avgående år 9 presterar 18 skolor ett positivt utfall av modellberäknat Salsa för Betyg i alla ämnen. Gymnasiebehörigheten Andel elever med gymnasiebehörighet* ligger fortsatt stabilt på en hög nivå på 97% (+1), att jämföra med rikssnitt på 88% (VT10). Andelen VG+MVG i basämnena Andelen VG+MVG i basämnena är i stort sett oförändrad. Utfallet VG+MVG i Engelska ligger 15%-enheter över genomsnittet i riket (59% VT10), i Matematik 3%-enheter över genomsnittet i riket (41% VT10) och i Svenska 13%-enheter över genomsnittet i riket (54% VT10). Överensstämmelsen med nationella prov Andelen VG+MVG samt andel som ej når målen på de nationella proven i basämnena ligger oförändrade i Svenska och Engelska, men försämras i Matematik. Skillnaderna mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen är små i Engelska och Svenska. Fyra skolor har en avvikelse på >15%-enheter förbättrade betyg i Svenska jämfört med nationella prov för andelen VG+ MVG. I Matematik är skillnaderna mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen stora, främst vad gäller andelen som ej når målen. Fjorton skolor har en stor avvikelse på >15%-enheter förbättrade betyg jämfört med nationella prov för andel som når målen. Resultaten i Matematik är i nivå med riket och det är fortfarande en för stor andel elever som ej når målen. Förbättrade utbildningsresultat i Matematik är därför ett prioriterat område i 11/12 år verksamhetsplan. Nationella prov-resultat finns också för tredje året i NO-ämnena. Andelen VG+MVG förbättras i Fysik och Biologi, men försämras i Kemi. Bakom skillnader mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen kan det på skolnivå finnas stora avvikelser på elevernas individuella resultat. SALSA SALSA är ett analysverktyg som ger oss möjlighet att göra jämförelser mellan skolors utbildningsresultat i olika socioekonomiska områden. De bakgrundsfaktorer som ligger till grund för framtagandet av det modellberäknade värdet på betygsresultaten är: Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå Andelen pojkar av avgångseleverna Andel avgångselever födda utomlands Andel avgångselever som är födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. SALSA tar fram ett modellberäknat värde för skolors betygsresultat avseende på andel elever som uppnått målen genomsnittligt meritvärde SALSA-värdet är skillnaden mellan det faktiska och det förväntade betygsresultatet. Om SALSA-värdet är 0, betyder det att skolan har uppfyllt det förväntade. Ett positivt Salsa-värde innebär att man har en god förvaltning av elevernas förväntade prestationer. 4 Kunskapsskolan 2010/2011 * Godkänt i Svenska, Engelska och Matematik. Fr.o.m. 11/12 gäller två nya gymnasiebehörigheter.

Gymnasiet Gymnasiets huvuduppdrag är att alla elever skall genomgå en fullständig gymnasieutbildning och också bli behöriga för fortsatta studier. Detta innebär i praktiken att eleven både har fått slutbetyg och högskolebehörighet. Detta mått kan sägas motsvara grundskolans mätvärde Betyg i alla ämnen. Andel slutbetyg Betyg sätts i gymnasiet efter varje genomförd kurs. På gymnasiet är även IG ett betyg. Satta betyg utvärderas när eleverna avslutat gymnasiestudierna efter tre år. Förhållandevis många elever hoppar av, eller avslutar inte, sina gymnasiestudier i den svenska skolan. Därför är det relevant att mäta skolans förmåga att få eleverna igenom gymnasiet. Det mäts som andelen som erhåller ett slutbetyg. För att få slutbetyg måste en elev ha fått kursbetyg i alla kurser som ingår i elevens studieplan. Dessutom måste eleven ha genomfört ett godkänt projektarbete. På Naturvetenskapsprogrammet tangerar Kunskapsgymnasiet rikssnitt för andel elever med slutbetyg för kommunala skolor (91%, 2010) och presterar över rikssnitt för fristående skolor (87%, 2010). På Samhällsvetenskapsprogrammet ligger vi med 90% strax över rikssnitt för kommunala skolor (87%, 2010) och över rikssnitt för fristående skolor (82%, 2010). Spridningen mellan våra skolor fortfarande stor. Andel elever med slutbetyg är fortsatt i fokus och att framöver få fler att gå ut med slutbetyg är viktigt, i kombination med att samtidigt behålla/ höja betygspoängen. (93% respektive 91%, 2010) på Samhälle med vårt utfall på 95%. Genomsnittlig betygspoäng De betyg som erhålles på respektive kurs viktas och en vägd genomsnittlig betygspoäng erhålles (10 = vägt genomsnitt på Godkänd, 15 = vägt genomsnitt på Väl godkänd och 20 = vägt genomsnitt på Mycket väl godkänd). Den genomsnittliga betygspoängen för Natur är 16,1 poäng, vilket är strax under rikssnitten för kommunala och fristående skolor (16,2 respektive 16,5 p, 2010). För Samhälle är betygspoängen 15,1 poäng vilket tangerar rikssnittet för både kommunala och fristående skolor (14,9 respektive 15,1 p, 2010). Kvalitetsfaktor I syfte att hitta ett sammanvägt betygsvärde har ett eget nyckeltal för gymnasiet utformats kvalitetsfaktorn. Det multiplicerar andelen slutbetyg med andelen högskolebehöriga med betygspoängen. Enkelt uttryckt kan sägas att betygspoängen skrivs ner med andelen som inte får slutbetyg och andelen som inte erhåller högskolebehörighet. På Natur ligger Kunskapsgymnasiets kvalitetsfaktor på 13,8, vilket är över fjolårets 12,7. Det är något under rikssnitt för kommunala skolor (14,2), men tangerar rikssnitt för friskolor (13,8). På Samhälle ligger kvalitetsfaktorn på 12,9, vilket också det är en förbättring jämfört med fjolårets 12,0 och över rikssnitt för kommunala och fristående skolor (12,0 respektive 11,3 2010). Poäng Kvalitetsfaktor, Natur Poäng Kvalitetsfaktor, Sam Andel högskolebehörighet Alla elever som genomför sina gymnasiestudier blir inte högskolebehöriga. Eftersom både Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet är studieförberedande är det relevant att mäta hur många som verkligen blir högskolebehöriga. Det mäts som andelen högskolebehöriga och beräknas på andelen av dem som fått slutbetyg (se ovan) som uppnått lägst Godkänt på 90% av poängen (2500; kärn- och karaktärsämnen och projektarbete kan inte väljas bort). En skola kan alltså ha en låg andel som får slutbetyg och samtidigt ha 100% högskolebehörighet. Vi ligger under rikssnitt för kommunala skolor och fristående skolor (båda 96%, 2010) vad gäller andel högskolebehöriga elever på Natur med vårt utfall på 94%. Vi ligger över rikssnitt för kommunala och fristående skolor Varje kunskapsskola/gymnasium ska ha högst betyg i kommunen i vissa storstäder stadsdel och för gymnasiet för de program vi tillhandahåller inom relevant geografiskt område. Varför? Vi har ett arbetssätt som skiljer sig från andra skolors, en annan typ av organisation och är ett privatägt välfärdsföretag. Vi måste bevisa att vårt arbetssätt fungerar, att det leder till bättre kunskapsresultat och betyg som vi också kan försvara på nationella prov. Var står vi idag? Meritvärdet i grundskolan är högt och stabilt. Vi har högst betyg i kommunen på 12 av 21 grundskolor. Vi överpresterar +11 poäng i förhållande till Salsa och försvarar betygen i de nationella proven. Och vi blir bättre och bättre på gymnasiet med Natur i klass med genomsnittet och Samhälle över detsamma. Vad gör vi? Vi arbetar hårt för att höja Matematikbetygen och vi utvecklar vår betyg- och bedömarkompetens hos lärarna. Kunskapsskolan 2010/2011 5

Sveriges mest nöjda elever och föräldrar Elevernas nöjdhet har ökat med 5 %-enheter på grundskolan och är oförändrat hög på gymnasiet. Föräldrarna i grundskolan är 2 %-enheter mer nöjda än i fjol. Varje år i mars genomförs en enkätundersökning på alla våra skolor i vilken samtliga elever, föräldrar och medarbetare får möjlighet att bedöma Kunskapsskolans verksamhet utifrån ett stort antal frågor. Enkäterna är ett viktigt verktyg i vårt kontinuerliga kvalitetsarbete. Resultaten redovisas som summan av svarsalternativ till 4 och 5 på en femgradig skala. Elevenkäten Andelen grundskoleelever som gärna rekommenderar sin skola har ökat med 5 %-enheter sedan i fjol. Andelen grundskoleelever som trivs på sin skola har ökat med ca 4 %-enheter. Dessutom har även frågorna Min handledare utformar PH-samtalet* efter mig och mina behov, Kunskapsporten är till nytta för mig i mina studier och Jag tycker om Kunskapsskolans/Kunskapsgymnasiets arbetssätt utvecklats positivt med 2-3 %-enheter på grundskolan. Resultatet på SKL:s tre NKI-frågor (Nöjd Kund Index) Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara, Tänk dig en perfekt skola! Hur nära ett sådant ideal tycker du att din skola kommer? och Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du då med skolan och dess undervisning? har också förbättrats. Dessutom har resultatet på frågan Skolmaten är bra gått upp 1 %-enhet. På gymnasiet kan vi notera en svag positiv förändring eller oförändrat resultat på loggboksfrågan, rekommenderarfrågan och trivselfrågan samt en säker positiv utveckling på två av de tre NKI-frågorna och frågan om man är nöjd med elevrådet. Den största nedgången på grundskolan och den näst största nedgången på gymnasiet har skett på frågan Det är enkelt att hitta en lärare när jag behöver hjälp (-6 respektive -10 %-enheter). Den största nedgången på gymnasiet har skett på frågan Jag har personliga veckomål (-11 %-enheter). Både organisationsfrågor och att säkra att alla gymnasister har mål i alla kurser tas upp i skolornas verksamhetsplaner för 11/12. Rekommendationer driver rykte och efterfrågan På de skolor som har högst nöjdhet, och ofta även högst betyg, anger en majoritet av föräldrarna att de första gången hört talas 6 Kunskapsskolan 2010/2011 * Personligt handledningssamtal

om Kunskapsskolan efter rekommendationer från andra föräldrar. På samma skolor rekommenderar också över 90% av föräldrarna gärna Kunskapsskolan till andra föräldrar. Rekommendationer driver m.a.o. mycket starkt efterfrågan, beläggningen och därmed intäkterna samt Kunskapsskolans ekonomiska resultat. Eleven måste uppleva såväl arbetssättet, lärarna, organisationen och möjlighet till elevinflytande som bra för att rekommendera skolan. 76% av eleverna tycker att skolan har bra lärare, vilket är oförändrat (~1%) från i fjol. Andelen elever som tycker att de kan få arbetsro i skolan har ökat med 3 %-enheter. Arbetsron på aggregerad nivå handlar dels om upplevelsen av lärarna och deras tillgänglighet samt förmågan att organisera lokalerna och verksamheten på ett effektivt sätt men också om den allmänna stämningen och trivseln på skolan. Resultatet på frågan Jag tycker att jag har nytta av de personliga handledningssamtalen är oförändrat sedan i fjol. Dock har resultatet sjunkit med 5 %-enheter på gymnasiet. Nyttan av PH-samtalen korrelerar främst med frågan om handledaren utformar samtalet efter eleven och elevens behov. Andelen elever som anser att de brukar nå sina veckomål är 4 %-enheter lägre i år. Precis som i fjol finns samband som bekräftar att frågan kan undersöka hur väl målstyrningen fungerar då frågan samvarierar med frågan om eleven är nöjd med inflytandet som den har över skolarbetet, om man får den hjälp man behöver för att nå målen och om man hittar ställen att arbeta effektivt på i skolan och om man tycker om Kunskapsskolans arbetssätt. Skolorna lägger stort fokus på ökad lärartillgänglighet i sina verksamhetsplaner för 11/12. Föräldraenkäten Hur stort söktryck en skola har och vilken beläggning den därmed får styrs allra mest av skolans rykte. Ryktet påverkas i sin tur till stor del av elevers och föräldrars vilja att rekommendera skolan. Rekommendation är det yttersta beviset på att man är nöjd med sitt barns skola och således den fråga som på tydligast sätt visar nöjdhet. Andelen föräldrar som gärna rekommenderar skolan ligger i år på 79%, vilket är oförändrat från förra året. Föräldrarnas benägenhet att rekommendera skolan är något högre än elevernas. Det är tydligt att de föräldrar som upplever att arbetssättet är positivt för barnets utveckling och lärande har en högre vilja att rekommendera. Även uppfattningen om lärarna och handlingskraft vid problem är viktigt för att man ska rekommendera skolan. Andelen föräldrar som anser att deras barn trivs i skolan, tror att arbetssättet bidrar till en positiv personlighetsutveckling för deras barn, tycker att de har en bra dialog kring deras barns terminsmål på utvecklingssamtalet och anser att det finns tydliga regler kring hur eleverna ska uppföra sig i skolan har ökat med 3 %-enheter. Andelen föräldrar som gärna rekommenderar Kunskapsskolan till andra föräldrar har ökat med 2 %-enheter. Det har även frågorna Jag tycker att jag har bra möjligheter att löpande följa mitt barns studier, Kunskapsskolan erbjuder en trygg miljö för mitt barn och Kunskapsskolan ger mitt barn bra förutsättningar att klara sig i framtiden. Den största nedgången har skett på tre lärarrelaterade frågor: Lärarna ger mitt barn tillräcklig hjälp och stöd -9 %-enheter, Mitt barn har tydliga strategier för hur terminsmålen ska uppnås -8 %-enheter och Kunskapsskolan har bra lärare -6 %-enheter. Skolorna lägger ett stort fokus vid ökad lärartillgänglighet i sina verksamhetsplaner för 11/12. Svarsfrekvensen har gått upp i elevenkäten (grundskolan 94%: +1 %-enhet resp. gymnasiet 88%: +2 %-enheter), men ner i föräldraenkäten (57%; -15 %-enheter). Ändrade svarsalternativ I år har den femgradiga svarsskalan, som används i majoriteten av frågorna i alla tre enkäter, formulerats på ett nytt sätt: Tidigare svarsskala Ny svarsskala Instämmer helt 5 = Instämmer helt Instämmer delvis 4 Tveksam 3 Instämmer delvis inte 2 Instämmer inte alls 1 = Instämmer inte alls Resultatet av förändringen har analyserats noga och tidigare års resultat har justerats pro forma för att ge jämförbarhet. Svarsalternativen på SKL:s Nöjd Kund Index-frågor har inte ändrats. Sveriges mest nöjda elever och föräldrar. Varför? Vi har ett arbetssätt som skiljer sig från andra skolors. Vi måste bevisa att det leder till nöjda kunder - föräldrar och elever - som rekommenderar oss till andra. Var står vi idag? Vi har en hög nöjdhet. Vi vet vad som skapar nöjdhet. Men vi har hittills inte lyckats implementera det fullt ut på alla skolor. Vad gör vi? Ständiga små förbättringar av alla delar av arbetssättet, men främst kompetensutveckling i personlig handledning och fortsatt utveckling av Kunskapsporten. Förbättrad rektors- och lärarrekrytering. % Rekommenderar, elever % Rekommenderar, föräldrar Kunskapsskolan 2010/2011 7

Behörighet, grundskolan Sveriges bästa och mest nöjda lärare Andelen behöriga lärare ökar men är fortfarande lägre än i den kommunala skolan. 86% av Kunskapsskolans medarbetare rekommenderar företaget till andra. Behörighet, gymnasiet Könsfördelning Medarbetare Vid räkenskapsårets (2010) slut uppgick antalet medarbetare till 859 (839). Medelantal heltidsarbetande uppgick under året till 792 (776). Behöriga lärare Vi eftersträvar att alla lärare ska ha full formell behörighet att undervisa i de ämnen de undervisar i. Ibland får vi emellertid inga sökande som har den formella behörigheten till lediga tjänster och det är ofta svårt att hitta behöriga lärare till visstidsanställningar t.ex. för att ersätta föräldralediga lärare. De flesta grundskolor har 87% formellt behöriga lärare (median; genomsnitt 78%), 10% med högskoleutbildning inkl. pedagogik, 4% med högskoleutbildning utan pedagogik, 3% som inte redovisat sin behörighet och 4% obehöriga. Genomsnittet för kommunala grundskolor var 86,5% och för friskolor 67,4%. Kunskapsgymnasierna, inkl. Internationella Kunskapsgymnasiet som har många lärare med utländsk lärarexamen, har 80% formellt behöriga lärare, 8% med högskoleutbildning inkl. pedagogik, 4% med högskoleutbildning utan pedagogik, 3% som inte redovisat sin behörighet och 5% obehöriga. Jämförande statistik för studieförberedande program på kommunala skolor saknas. I en jämförelse mellan elevnöjdhet (rekommenderar) och lärarbehörigheten mellan skolorna framträder ett tydligt samband mellan hög andel behöriga lärare och goda enkätresultat. 8 Kunskapsskolan 2010/2011

Personalomsättning Den genomsnittliga personalomsättningen för tillsvidareanställda var under verksamhetsåret 14%. Utvecklingen av medarbetarna är en av de mest värdedrivande aktiviteterna och nödvändig på de skolor som inte presterar positiva Salsavärden, goda studieresultat, hög nöjdhet och därmed rekommendationer och hög efterfrågan. Den genomsnittliga personalomsättningen på de skolor som gör det, var under verksamhetsåret knappt 10%. Sjukfrånvaro Under verksamhetsåret har sjukfrånvaron uppgått till 3% (2,9%) av total arbetstid, varav 1% (1%) avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron för kvinnliga respektive manliga lärare utgjorde 3,8% (4,2%) och 1,8% (1,9%) av respektive grupps sammanlagda arbetstid under perioden. Rekommenderar Den viktigaste frågan i medarbetarenkäten är frågan om medarbetaren rekommenderar Kunskapsskolan som arbetsgivare. På motsvarande sätt som ryktet elevernas och grundskoleföräldrarnas vilja att rekommendera skolan är centralt för tillströmningen av nya elever, hög beläggning och intäktsgenereringen, är denna medarbetarenkätsfråga central för vår förmåga att behålla lärarna. Frågan korrelerar i sin tur starkast med medarbetarnas trivsel. I år visar korrelationsanalysen tydligt att chefen har en mycket stor betydelse för medarbetarnas trivsel, vilket vi i fjol endast kunde se när vi tittade på grundskolan separat. Både viljan att rekommendera och trivseln ökar med +2 %-enheter sedan i fjol. lärargruppen blir för stor så minskar kontinuiteten och det blir svårare att klara kvaliteten. Den genomsnittliga anställningstiden är ett annat mått på personalomsättningen. Den bör öka varje år. Skolor med hög kontinuitet i lärargruppen och en genomsnittlig anställningstid om fem år eller mer klarar kvaliteten bättre. Sambandet mellan längre genomsnittlig anställningstid och hög elevnöjdhet är tydligt. Skolor med längre genomsnittlig anställningstid har högre elevnöjdhet. Sambandet mellan kortare genomsnittlig anställningstid och låg elevnöjdhet är inte lika starkt. Sambandet mellan längre genomsnittlig anställningstid och ett positivt Salsa meritvärde förädlingsvärdet är tydligt, om än inte lika tydligt som med elevnöjdheten. Detsamma gäller Salsa för betyg i alla ämnen. För andelen elever som får betyg i alla ämnen är sambandet också starkt, om än svagare än med Salsa meritvärde. Skolor med längre genomsnittlig anställningstid har högre Salsavärde. Sambandet mellan kortare genomsnittlig anställningstid och lågt Salsavärde merit eller andel elever som får betyg i alla ämnen är inte lika starkt. % Personalomsättning % Sjukfrånvaro Rekommenderar, medarbetare Värdedrivande faktorer En analys av de viktigaste nyckeltalen visar att de skolor som har högst elev- och föräldranöjdhet har en lärarbehörighet som är 86% eller mer, en personalomsättning under 12%, en andel visstidsanställda under 30% och en genomsnittlig anställningstid på lärarna över fem år. Mellansegmentet skolor har en behörighet över 76%, en personalomsättning under 12%, en andel visstidsanställda under 24% och en genomsnittlig anställningstid på lärarna under fem år. Skolorna med lägre elev- och föräldranöjdhet har en ännu större spridning av lärarbehörigheten, en personalomsättning över 20%, en andel visstidsanställda över 19% och en genomsnittlig anställningstid på lärarna under fem år. Det är m.a.o. alltid bra för kvaliteten med en hög lärarbehörighet, låg personalomsättning och låg andel visstidsanställda. Om förändringarna i Sveriges bästa och mest nöjda lärare Varför? För att lärarna är viktigast. Det är de som gör jobbet. Det visar all forskning! Var står vi idag? Vi har kommit relativt långt i utvecklingen av en tydlig personalledning, ämneslagen sätter mål för sitt arbete och vi fördelar de årliga lönerevisionerna efter en prestationslönemodell på grundskolan. Vad gör vi? Arbetar med värdet av att behålla lärarna länge, faran med för hög personalomsättning och hur andelen visstidsanställda och vikarier ska kunna begränsas. Kunskapsskolan 2010/2011 9

Antal elever 5-7% rörelsemarginal Den ekonomiska utvecklingen är stabil och nettomarginalen 4,4%. Verksamhetens omfattning kan jämföras med skolverksamheten i Sveriges femte största kommun, Linköping, i motsvarande segment. Räkenskapsåret 2010 jämförs med det förkortade räkenskapsåret juli-december 2009. 2008/ 2009 2009 6 mån Mkr Omsättning 2010 2008/ 2009 2010 2009 6 mån Mkr Resultat Omsättning och resultat Periodens nettoomsättningen uppgick till 767,7 mkr (361,2). Periodens resultat före avskrivningar uppgick till 75,9 mkr (34,2). Periodens resultat efter finansiella poster uppgick till 44,3 mkr (15,2). Investeringar Investeringarna under perioden uppgick till 31,5 mkr (18,2) och av- och nedskrivningar uppgick till 30,4 mkr (14,4) varav 1,1 mkr (0,5) avser goodwillavskrivning. Investeringar har gjorts i det pedagogiska konceptet samt IT-utrustning och möbler i existerande och nya skolor. Ägarförhållanden Kunskapsskolan i Sverige AB är ett onoterat bolag som till 100% ägs av Kunskapsskolan Education Sweden AB, vars största ägare är Peje Emilsson med bolag och familj (63%). Investor AB, som kontrolleras av Wallenbergstiftelserna, är näst största ägare (33%). Båda dessa ägare står för långsiktigt stabilt och ansvarsfullt ägande. Som en svensk koncern betalar Kunskapsskolan skatt i Sverige. Resultaträkning (tkr) 2010 2009 (6 mån) Intäkter Nettoomsättning 767 747 361 154 Övriga rörelseintäkter 16 556 7 624 Totala intäkter 784 303 368 778 2008/ 2009 2009 6 mån 2010 Rörelsens kostnader Personalkostnader -369 959-172 278 Övriga externa kostnader -338 451-162 331 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -30 443-14 358 Summa rörelsens kostnader -738 853-348 967 % Nettomarginal Rörelseresultat 45 450 19 811 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag 1-4 195 Övriga ränteintäkter 26 3 Räntekostnader och liknande resultatposter -1 196-429 Summa resultat från finansiella investeringar -1 169-4 621 Resultat efter finansiella poster 44 281 15 190 Skatt på årets resultat -10 440 4 179 2008/ 2009 2009 6 mån 2010 Årets resultat 33 841 19 369 10 Kunskapsskolan 2010/2011

Flerårsjämförelse Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. 2010 2009 2008/09 2007/08 2006/07 2005/06 2004/05 (6 mån) Totala intäkter, tkr 784 303 368 778 726 345 656 872 570 922 484 555 436 165 Resultat före avskrivningar, tkr 75 893 34 169 75 289 56 698 56 574 50 125 34 569 Periodens resultat, tkr 33 841 19 369 44 813 23 081 19 483 16 458 7 752 Balansomslutning, tkr 293 536 295 471 285 027 234 083 215 677 190 176 172 295 Antal anställda, st 792 776 747 664 605 512 490 Soliditet 39,2% 33,2% 29,2% 24,3% 25,4% 32% 28% Rörelsemarginal 5,8% 4,2% 6,2% 3,8% 3,4% 3,4% 1,8% Nettomarginal 4,4% 5,3% 6,2% 3,5% 3,4% 3,4% 1,8% Vinst Kunskapsskolans intäkter består av kommunal skolpeng. Kostnaderna utgörs av personal, lokalhyra, läromedel, IT, skolmåltider, marknadsföring m.m. Verksamhetens överskott vinst genereras i första hand genom ett högt kapacitetsutnyttjande, i praktiken hög beläggning på skolorna. Hög efterfrågan och hög beläggning uppnås endast genom hög kvalitet och gott rykte. Intäktssynergier eftersträvas genom användande och fortsatt utveckling av ett gemensamt utbildningskoncept, mellan Kunskapsskolans grund- och gymnasieskolor när de egna grundskoleeleverna väljer Kunskapsgymnasiet samt när det goda ryktet sprids från en skola till en annan. Vinst genereras i andra hand genom kostnadskontroll, långt utvecklade nyckeltal och kostnadssynergier genom de stordriftsfördelar som kedjeformen skapar inom utveckling av pedagogik och utvärdering, kompetensutveckling, lokalhantering, marknadsföring och administration. Vinsten har hittills överförts i ny räkning d.v.s. återförts till verksamheten för investeringar i läromedel, IT och nya skolor. Långsiktigt uppvisa en positiv marginal om 5-7 procent Varför? Vinst är ett mått på framgång i de tre andra målen. Vinst skapar kapital för återinvestering i kompetensutveckling, Kunskapsporten och IT-system. Var står vi idag? Vi pendlar runt 4-5% i nettomarginal, före skatt. Vad gör vi? Försöker öka efterfrågan och beläggning på de skolor som inte är fulla, för att förbättra marginalen något, för att kunna återinvestera mer i kompetensutveckling, Kunskapsporten och IT-system. Kunskapsskolans övergripande strategier Målstyrd verksamhet Tydliga och väl kommunicerade mål för såväl elevernas som medarbetarnas arbete. Gemensamt utbildningskoncept Användande och fortsatt utveckling av ett gemensamt utbildningskoncept med personligt utformad utbildning mot tydliga kunskapsmål, personlig handledning och kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelse, uttalade kvalitetsmål för lärarkompetens och elevernas utbildningsresultat, unika läromiljöer samt ett stort inslag av moderna ITbaserade läromedel. Stordriftsfördelar i balans med lokal tillämpning Maximalt utnyttjande av de stordriftsfördelar som kedjeformen skapar inom utveckling av pedagogik och utvärdering, kompetensutveckling, lokalhantering, marknadsföring och administration kombinerat med ett starkt lokalt resultatansvar. Systematisk expansion Kodifiering av erfarenheter kring förhandlingar om ersättningsnivåer, rekrytering, marknadslansering och fastighetsprojektering för att minska resurs- och tidsåtgång vid nyetableringar. Kunskapsskolan 2010/2011 11

En personligt utformad utbildning Alla människor är olika och lär på olika sätt och i olika takt. Därför har Kunskapsskolan utvecklat ett eget arbetssätt en personligt utformad utbildning som utgår ifrån elevens personliga betygsmål i 9:an respektive gymnasiets kurser. Betygsmålen bryts ner i terminsmål och göra-mål för den kommande veckan. Alla elever får varje vecka individuell coachning av en personlig handledare i ett personligt handledningssamtal. Eleven coachas i sin planering och utvecklingen av de egna lärstrategierna. Dessutom säkras betygsmåluppfyllelsen. Handledaren kontrollerar även elevens planering för arbetet varje dag. Varje elev skapar ett eget personligt veckoschema utifrån skolans utbud av olika lärarledda fora och sina egna göra-mål. Vi bryr oss om resultatet, att eleven når sina betygsmål, trivs och utvecklar sin studieteknik. Det är det viktiga inte att alla elever gör allt på samma sätt, samtidigt och i samma takt. Box 92 146, 120 08 Stockholm. Tel 08-506 910 00 www.kunskapsskolan.se Kunskapsskolan, där även Kunskapsgymnasiet ingår, har grundskolor för skolår 6-9 och gymnasier med studieförberedande program. Skolorna följer den nationella läroplanen, deltar i nationella prov och följer det nationella betygssystemet. Utbildningen är öppen för alla, har en allmän inriktning och är helt avgiftsfri. Kunskapsskolan startade år 2000 och har idag 25 grundskolor och åtta gymnasier, 900 medarbetare och 10 000 elever. Stockholm, Oktober 2011