LUPP om Trygghet och hälsa



Relevanta dokument
LUPP med fokus Osbeck

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet.

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Att vara ung i Hylte kommun

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, årskurs 1 på gymnasiet

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg SLF Strategisk samhällsplanering

X Unga år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2012

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

LUPP- spridningskonferens

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

LUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75%

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Värt att veta om ungas livssituation

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Stockholmsenkäten 2014

För litet fritidsutbud: åk8

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Om mig. Länsrapport

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Unga år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Om mig Snabbrapport år 8

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

1. INLEDNING OCH SYFTE Lupp i Landskrona stad...4

Att vara ung i Ystads kommun

X Unga vuxna år

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

X Unga vuxna år

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och år

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Att vara ung i Borås Stad

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.

LUNK Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

Oktober 2009 Borås Stad

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

1 INLEDNING BAKGRUND TILL LUPP ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

Tjörns ungdomar LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Transkript:

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se

Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning av ungdomspolitik) under hösten 2012. Detta finns med i den barn- och ungdomsplan som kommunen har tagit, och ska genomföras vart tredje år. En del av arbetet med ungdomars inflytande är att ha en god förståelse av deras verklighet. Planen har olika delar som beskriver hur kommunens politiker och tjänstemän ska kommunicera med unga för att öka inflytandet och delaktigheten samt för att fatta klokare beslut, framför allt inom områden som rör unga, men även i stort i kommunen. Laholms kommun ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. Den visionen finns för hela Laholms kommun. För att närma oss den visionen är resultatet av LUPP-enkäten viktigt att analysera. Att för första gången få en bred kunskap om ungdomars verklighet är spännande. Det är också viktigt att göra något av resultatet. Därför har vi gjort en rapport som inte bara visar resultatet utan också analyserar det, och denna analys är gjord av ungdomar och vuxna. I analysgruppen med ungdomar och elevhälsan har ett antal personer hjälp till att förstå resultatet och kommit med tolkningar av det som har lett fram till en bra analys och konkreta åtgärdsförslag: Elin Hultin och Ihab Habeeb från Lagaholmsskolan, Johan Sjögren och Kevin Hallengren Hindgren från Veingeskolan, Emilia Schölin och Malin Nilsson från Våxtorpsskolan samt Josephine Lindén Magnusson och Alexander Quint från Osbecksgymnasiet. Rapporten kan ladda ner och läsa i sin helhet här: www.laholm.se/ungdomsforum En annan viktig del är att enkäten kommuniceras med olika delar av kommunen, där ungdomar är de viktigaste. Det arbetet kommer att fortsätta under året och förhoppningsvis pågå fram till 2016 då nästa LUPP-enkät ska genomföras i Laholms kommun. Då blir det ännu mer spännande eftersom vi då får se hur kommunen har förändrats för unga sedan förra gången. I denna broschyr har vi sammanfattat resultatet från den delen som handlar om trygghet och den delen som handlar om hälsa. Har du frågor om LUPP:en kontakta ungdomssamordnare Sofia, 0702-12 91 90 eller sofia.larsson@laholm.se.

Tryggheten bland unga är ganska god, men det är förhållandevis många som har blivit bestulna, hotade, utsatta för misshandel, sexuellt våld eller inte vågat gå ut (en fjärdedel i årskurs 8 och en tredjedel i årskurs 2 på gymnasiet). Att unga själva anger att de tycker politikerna i kommunen ska prioritera arbetet mot kriminalitet ger en tydlig signal till kommunen. Majoriteten av ungdomarna i båda åldersgrupperna har inte blivit utsatta för något av det som anges nedan. Av dem som har uppgett att de har blivit utsatta är det vanligaste svaret är att man har blivit bestulen eller hotad. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? Inget av detta har hänt mig Någon har stulit från mig Någon har hotat mig Jag har inte vågat gå ut Årskurs 8 Årskurs 2 på gymnasiet Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Trygga och otrygga platser De platser som ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet upplever som mest trygga är: I hemmet I bostadsområdet på dagen I klassrummet De platser som ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet upplever som minst trygga är: I bostadsområdet på kvällen/natten På buss/tåg eller liknande På nätet Fler killar än tjejer i årskurs 8 känner sig otrygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten (13 procent killar respektive 10 procent tjejer). I årskurs 2 på gymnasiet visar siffrorna det omvända, och där är skillnaden mycket större (18 procent tjejer och 4 procent killar). Tjejer är mer otrygga än killar i kollektivtrafiken (9 procent tjejer och 4 procent killar). Fler tjejer än killar känner sig otrygga på nätet i båda åldersgrupperna (8 procent tjejer och 5 procent killar). Störst skillnad finns emellertid mellan tjejer och killar i årskurs 8 (7 procent tjejer och 3 procent killar).

Önskemål och förslag från analysgrupp ungdom: Att ungdomar bjuds in till de trygghetsvandringar som genomförs idag med polis och räddningstjänst. Konkreta förbättringsåtgärder för att förbättra miljön och belysningen kring tågstationen behövs. Exempelvis anser ungdomarna att väntrummet behöver fräschas upp. I samband med utdelning av elevdatorer önskar ungdomarna information kring säkert på nätet. Jag är alltid rädd att när jag kommer tillbaka efter skolan eller efter att ha spelat musik att mina grejer är borta. Laholm har stort problem med brottsligheterna och att inget händer med dem som gör brotten. Jag vill flytta från kommunen för att jag vill hitta en plats där jag känner mig trygg och säker. Jag vet många som skulle hålla med mig som sagt det till mig. Ungdom i årskurs 8 som svar på frågan om det finns något mer som din kommun ska veta för att förbättra för unga Erbjuda skolorna att, genom exempelvis föräldramöten, ge föräldrar information om säkerhet på nätet.

Hälsa Det är 81 procent av ungdomarna i årskurs 8 som upplever att deras hälsotillstånd är ganska eller mycket bra. Motsvarande andel för årskurs 2 på gymnasiet är 72 procent. Men en hel del har inte så god psykisk hälsa. Andel ungdomar som uppger att de flera gånger i veckan, eller oftare har besvär Sovit dåligt på natten Trött under dagarna Svårt att somna Känt sig stressad Årskurs 8 Killar Årskurs 8 Tjejer Årskurs 2 på gymnasiet Killar Årskurs 2 på gymnasiet Tjejer Ont i magen Huvudvärk 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Tjejer uppger i högre grad än killar i båda åldersgrupperna att de under det senaste halvåret haft huvudvärk, är trött under dagarna, känt sig stressade, haft ont i magen. Den största skillnaden syns mellan tjejer och killar i årskurs 2 på gymnasiet. Tittar man på matvanor är det en hög andel av ungdomarna väljer att hoppa över frukosten varje dag eller flera gånger i veckan. Att hoppa över frukosten är vanligare i årskurs 2 på gymnasiet. Cirka 10 procent av ungdomarna väljer att hoppa över lunchen varje dag eller När det gäller tobak är det positivt att så många som 98 procent i årskurs 8 svarar att de aldrig röker. För gymnasiet är det 74 procent som aldrig röker. Fler killar än tjejer röker på gymnasiet. Alkoholdebuten sker mellan årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. 81 procent i årskurs 8 svarar att de aldrig dricker, jämfört med 27 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Får du dricka alkohol för din/dina föräldrar? 70% 60% 50% 40% 30% Årskurs 8 Årskurs 2 på gymnasiet 20% 10% 0% Ja Nej Vet inte

Analys av områdena trygghet och hälsa De flesta ungdomar har inte utsatts för olika otrygga händelser det senaste halvåret, vilket är positivt (77 procent i årskurs 8 och 66,5 procent i årskurs 2 på gymnasiet). Men det behövs åtgärder för att öka ungas trygghet Den allmänna hälsan upplevs som god bland ungdomar i Laholm. I analysgrupp ungdom tolkar man hälsa som den fysiska hälsan och att man är frisk. Det kan förklara det motstridiga resultatet där den allmänna hälsan upplevs som god, trots att återkommande besvär det senaste halvåret är frekvent. Detta tyder på att ungdomar behöver mer kunskap om begreppet hälsa, som förutom den fysiska hälsan är psykisk och social hälsa. Analysgrupp ungdom menar att anledningen till att unga är mer stressade i årskurs 2 på gymnasiet delvis beror på ökat skolarbete, men det är bara en del av oron och stressen. Inom skolans värld kan det handla om fler prov och förändringar i bedömningssystem (införandet av nya gymnasiebetyg). Att inte kunna planera stressar ungdomarna, det vill säga att det kan tillkomma ett extra prov eller stort läxförhör på kort varsel en vecka då det redan är mycket att göra. Men det kan i lika stor utsträckning handla om faktorer utanför skolan som är stressande, såsom att vara tillgänglig och hålla koll i olika sociala medier, konflikter, framtiden, press att passa in utseendemässigt och en stressig fritid. Att prioritera upplevs som en stress: Ska jag träna eller plugga in för provet? Mer aktiviteter för att motverka kriminalitet bland ungdomar. Ungdom i årskurs 2 på gymnasiet Önskemål och förslag från analysgrupp ungdom: Att ungdomar bjuds in till de trygghetsvandringar som genomförs idag med polis och räddningstjänst. Konkreta förbättringsåtgärder för att förbättra miljön och belysningen kring tågstationen behövs. Exempelvis anser ungdomarna att väntrummet behöver fräschas upp. I samband med utdelning av elevdatorer önskar ungdomarna information kring säkert på nätet. Erbjuda skolorna att, genom exempelvis föräldramöten, ge föräldrar information om säkerhet på nätet. Det behövs verktyg för ungdomar att kunna hantera vardagen. För att ge ungdomarna möjligheter att minska sin stress behövs framförhållning. En terminsöversikt av prov och större arbeten, nationella prov etc. behövs för att kunna planera. Att ungdomar erbjuds utbildning i stresshantering, vilket skulle kunna ledas av elevhälsan med målet att lära sig hantera stressen. Att jobba för att förstärka frukostkulturen på alla skolor.