Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa



Relevanta dokument
Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

Rapport - ansvarsfördelning första linjen och specialistnivån för barn och unga med psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting 2010

Samordnade insatser för barn och unga

UPP-centrum. Nätverkskonferensen, Monica Norrman

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

HLT- strukturerad samverkans modell

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser.

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Underlag för primärvårdens uppdrag att ta emot barn och unga som söker för psykisk ohälsa, och i förekommande fall deras föräldrar.

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Modellområde Vänersborg

Lägesrapport Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Tidiga och samordnade insatser

Barn med oro och rädsla i skolan

Ny webb och inrapportering av redovisning

Seminarium om Barns och ungas hälsa i Västerbottens län 3 april 2014

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

Psynkronisering S Y K I K

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Vägledande ansvarsfördelning i Västerbottens län

Barns psykosociala ohälsa

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Modellområde Vänersborg

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Barn som är närstående

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa

Vänd frånvaro till närvaro

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Familjehemsdagarna VÄLKOMMEN TILL OKTOBER 2016 HALLSTABERGET SOLLEFTEÅ

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Depressioner hos barn

Föräldrastöd i Jönköping

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd

Barnperspektivet inom Beroendevården

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psynkronisering S Y K I S K

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Vad kan psykiatrin göra?

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Plats och tid: Kommunhuset, Nordmaling Anna-Karin Nilsson (m), ordförande Margareta Gustavsson (s), vice ordförande Lena Norgren (L)

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Nätverksform utveckling pågår En väg in. BUP eller Första linjen Förebyggande råd och stöd

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial)

Insatser från Barnhälsovården

Transkript:

Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011

Program för dagen 09.30 Välkommen och presentation av dagen 09.45 Aktuellt på hemmaplan 10.30 Föreläsning om ångest och depression BUP 11.30 Vad gör första linjen Lena Sjöquist Andersson 12.15-13.15 Lunch 13.15 Genomgång och test av SDQ Christine Andersson 14.15 Presentation av BUP Annelie Lindström 14.45 Kaffe 15.00 Samarbete med BUP Annelie Lindström 15.30 Planering vad gör vi till nästa gång 16.00 Avslutning

Inspirationsdag augusti 2011 09.30 Välkommen och presentation av dagen 09.45 Bakgrund till uppdraget Leif Persson 10.00 Hälsa och utveckling under uppväxten Anneli Ivarsson 11.00 Att samtala med barn BRIS 12-13 Lunch 13.00 Första linjens uppgift Lena Sjöquist Andersson 13.45 Hur ser det ut hos oss? Gruppdiskussion 14.30 Kaffe 15.00 Ett gott exempel Hörnefors 15.30 Planering kommande träffar och vad behöver göras 16.00 Avslutning

Tider och innehåll på kommande lärandeseminarier LS1 Ledsna och oroliga barn 19.10 Skellefteå Föreläsning om ångest och depression 20.10 Umeå SDQ, BUP 26.10 Lycksele LS2 Barn som tänker annorlunda 17.1 Lycksele Barn med koncentrationssvårigheter 19.1 Skellefteå Föreläsning om neuropsykologiska problem 25.1 Umeå BUH, kognitionsteamet LS3 Barn som far illa 13.3 Umeå BRIS- samtalsmetodik 15.3 Lycksele Anmälan till socialtjänsten, Barnahus 21.3 Skellefteå

Riktade insatser

Flera aktörer - synkronisering behövs på olika nivåer Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

Gruppdiskussion och erfarenhetsutbyte Varje enhet, max 5-6 personer Hur ser det ut hos oss idag? Vilka personer är vi som jobbar med detta? Vilken erfarenhet har vi av den här gruppen? Vilka samarbetar vi med? Vad behöver vi utveckla? Gruppdiskussion 20 minuter, redovisning 20 minuter

Nationella styrdokument/rapporter Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskapssammanställning SKL, 2009 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010- Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsen Socialstyrelsens kunskapssammanställningar om barn som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa; Blyga och ängsliga barn Ledsna barn Barn som tänker annorlunda Barn som utmanar Barn som utsätts för fysiska övergrepp 8

Behov av första linjens insatser Ökad psykisk ohälsa hos barn och unga Otillfredsställande tillgänglighet till specialistenheterna Alla behöver inte komma till specialistenheterna Uppdrag att se över ansvarsfördelning mellan första linjen och specialistenheterna

Vinster med att förstärka första linjens insatser Har redan kontakt med barnet/föräldrarna Lägre tröskel att söka hjälp Kan komma in i tidigt skede innan problemen blivit befästa och långvariga Mindre insatser och mer kontinuitet i kontakterna Kan avdramatisera och normalisera Helhetssyn - somatiska och psykiska symptom Kännedom om lokala förutsättningar

Första linjens uppgift barn och unga med psykisk ohälsa Förhållningssätt Vård i närmiljö och i samverkan I barnets vanliga miljö hem, förskola, skola I den miljö där problemen märks mest Samarbete mellan dem som träffar barnet och kan vara ett stöd Hälsofrämjande synsätt Se och bygga på de resurser som finns -hos barnet, hos föräldrarna, i nätverket, i förskolan/skolan, i lokalsamhället -Stöd till positiv utveckling av barnets och föräldrarnas resurser 11

Insatser i första linjen lätta och måttliga psykisk besvär Tidig upptäckt Första kontakt Orsaker i omgivningen? Normalisera Levnadsvanor Identifiera Barn med allvarlig utvecklingsavvikelse Tecken på allvarlig psykisk sjukdom Korttidsbehandling Samtalsstöd 6-8 ggr Föräldrastöd Nätverksarbete Samverkan med skolan och socialtjänsten 12

Ledsna barn - små barn 0-6 år Tillstånd ålder Första linjen Insatser Kriterier för specialistnivå Insatser, specialistnivå Ledsna barn BUP BUP Små barn 0-6 år BVC BHV Uppmärksamma, utreda, föräldrastöd. Aktualisera till BHV. Samtalskontakt föräldrar Deprimerade barn under 13 år. Barn som inte svarar på 6-8 veckors behandling/insats Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete

Ledsna barn skolbarn 7-12 år Tillstånd ålder Skolbarn 7-12 år Första linjen Hälsocentral Familjecentral Insatser Första kontakt och bedömning, föräldrastöd, kontakt med skola Kriterier för specialistnivå Deprimerade barn under 13 år. Barn som inte svarar på 6-8 veckors behandling/insats Insatser, specialistnivå Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete

Ledsna barn tonåringar 13-18 år Tillstånd ålder Tonåringar 13 år och äldre Första linjen Ungdomsmottagning Ungdomshälsa Hälsocentral Familjecentral Insatser Första kontakt och bedömning, kortare individuell samtalskontakt, kursverksamhet, visst familje- och nätverksarbete Medicinska insatser Kriterier för specialistnivå Långvariga, återkommande besvär, vid suicidrisk, behov av medicinsk behandling, behov av längre terapeutisk behandling Insatser, specialistnivå Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete Individuellt samtalsstöd Medicinsk behandling

Oroliga barn- små barn 0-6 år Tillstånd ålder Små barn 0-6 år Första linjen BVC BHV Insatser Uppmärksamma, utreda, föräldrastöd. Aktualisera till BHV. Samtalskontakt föräldrar Kriterier för specialistnivå Barn med svåra och medelsvåra besvär. Barn med lindriga besvär som påverkar livsföringen och inte går över. Insatser, specialistnivå Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete

Oroliga barn- skolbarn 7-12 år Tillstånd ålder Skolbarn 7-12 år Första linjen Hälsocentral Familjecentr al Insatser Första kontakt och bedömning, föräldrastöd, kontakt med skola Kriterier för specialistnivå Barn med svåra och medelsvåra besvär. Barn med lindriga besvär som påverkar livsföringen och inte går över. Insatser, specialistnivå Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete Medicinsk behandling

Oroliga barn- tonåringar 13-18 år Tillstånd ålder Första linjen Insatser Kriterier för specialistnivå Insatser, specialistnivå Tonåringar 13 år och äldre Ungdomsmottagning Ungdomshälsa Hälsocentral Familjecentral Första kontakt och bedömning, kortare individuell samtalskontakt, kursverksamhet, visst familje- och nätverksarbete Medicinska ins. Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, tvångssyndrom Självskadebeteen de + saknar insikt, behov av längre kontakt, medicinsk beh. Familjeterapeutiska insatser, föräldrastöd, nätverksarbete Individuellt samtalsstöd Medicinsk behandling

Från normala variationer till mer allvarliga tillstånd Avvikelser i utvecklingen behöver inte innebära att barnet/ungdomen drabbats av någon allvarlig sjukdom Försök få en så tydlig bild som möjligt av hur barnet/ungdomen har det och vad som hänt i livet på sista tiden Normalisera och göra begripligt och hanterbart Viktigt att inte sjukliggöra normala reaktioner på påfrestningar i livet Hjälp till självhjälp fokusera på de resurser som finns

Att möta, lyssna och försöka hjälpa En grundläggande kunskap om att allt hänger ihop Att lyssna aktivt Att lägga märke till det som sker och hur det känns Att bekräfta det man ser ( Marie Proczkowska- Björklund)

Verksamhetsutveckling Vad vill jag åstadkomma? mål! Hur vet jag att en förändring är en förbättring? mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? idéer! PGSA-cirkeln Agera Planera test! Studera Gör Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl

Test och aktivitetsplanering FÖRÄNDRING AKTIVITET Beskriv vad som ska ske HYPOTES Beskriv vad testet/aktiviteten ska leda till ANSVARIG? NÄR? Vem ansvarar för att det händer? Period/datum för test/aktivitet UTVÄRDERING/LÄRA NDE Vad hände? Fick förändringen avsedd effekt? Andra lärdomar? FORTSÄTTNING Vad blir nästa steg? (Avsluta, justera och testa på nytt, implementera i stor skala?) Datum

Vad gör vi till nästa gång Vilka ska delta i utvecklingsarbetet? Hur ska arbetet förankras på hemmaplan? Vad gör vi till nästa gång?

Tider och innehåll på kommande lärandeseminarier LS2 Barn som tänker annorlunda 17.1 Lycksele Barn med koncentrationssvårigheter 19.1 Skellefteå Föreläsning om neuropsykologiska problem 25.1 Umeå BUH, kognitionsteamet LS3 Barn som far illa 13.3 Umeå BRIS- samtalsmetodik 15.3 Lycksele Anmälan till socialtjänsten, Barnahus 21.3 Skellefteå

Presentationer och rapporter läggs på vll.se/ vård och hälsa/ hälsa och livsstil/ psykisk hälsa

Vad har varit bra? Utvärdering Vad har varit mindre bra? Önskemål till nästa gång?

Tack för idag! Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Tel. 090-785 74 81, 070-399 74 81 Ola Knutsson Memeolog Tel. 090-785 09 83, 070-621 13 90 Staben för verksamhetsutveckling Västerbottens läns landsting