Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Alkohol
Innehåll 1. Alkoholens betydelse för hälsan 1.1 Riskbruk av alkohol 1.2 Riskfylld alkoholkonsumtion 1.3 Alkohol ingen medicin 2. Hur ser det ut hos oss i Sörmland och i riket 2.1 Konsumtion 2.2 Dryckesmönstret har förändrats 3. Patientgrupper som särskilt bör uppmärksammas 3.1 Hypertoni 3.2 Magbesvär 3.3 Ångest, depression, sömnbesvär 3.4 Diabetes 3.5 Arytmi/hjärtklappning 3.6 Hyperlipidemi 3.7 Långvarig smärta 3.8 Gikt 3.9 Perifera förlamningar 3.10 Täta infektioner, kronisk bronkit 3.11 Svåra eksem, försämrad psoriasis 3.12 Cancer 4. Hur kan hälsofrämjande arbete påverka riskbruk av alkohol 4.1 Det handlar om att uppmärksamma riskbruk och att stödja patienten till förändring 4.2 Det finns enkla och bra metoder 5. Metoder och verktyg 5.1 Det är viktigt för sjukvårdspersonal att tala om alkohol med sina patienter. 5.2 Konkreta råd för kort intervention med motiverande samtal 5.3 AUDIT 6. Patientinformation 7. Vill du veta mer?
1. Alkoholens betydelse för hälsan Alkoholen är en socialt accepterad dryck i vårt samhälle. Många som använder den gör det för att ha trevligt. De flesta konsumerar alkoholen tämligen riskfritt utan att det får konsekvenser för hälsan. Alkoholen kan dock påverka hälsan i negativ riktning inte bara hos den som dricker den utan det finns även risker för tredje man som t ex i trafiken, i arbetslivet, i familj och i kontakt med barn. Det är därför angeläget att alkoholen som hälsorisk tas upp på allvar. Tabell 1. 10 största riskfaktorerna för sjuklighet och död i (DALYs*) I-länder Riskfaktorer Andelar % 1. Tobak 12,2 % 2. Högt blodtryck 10,9 % 3. Alkohol 9,2 % 4. Höga blodfettsnivåer 7,6 % 5. Övervikt 7,4 % 6. Lågt intag av frukt och grönt 3,9 % 7. Fysisk inaktivitet 3,3 % 8. Droger 1,8 % 9. Sexvanor 0,8 % 10. Järnbrist 0,7 % Källa:WHO world Technical report series 116, 2003 (*DAILYs = disability adjusted life years) Alkohol är, efter rökning och högt blodtryck, den tredje största riskfaktorn för försämrad hälsa och för tidig död och utgör därmed en större hälsorisk än höga kolesterolvärden och övervikt. Förutom att vara en beroendeframkallande substans och orsak till cirka 60 olika sjukdomar förorsakar alkohol omfattande sociala, mentala och känslomässiga skador däribland kriminalitet och familjevåld som i sin tur orsakar höga kostnader för samhället. Akutmottagningar behandlar ett stort antal patienter med alkoholrelaterade olycksfall och skador till följd av berusningsdrickande. Det finns ett starkt samband mellan den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen och alkoholrelaterade sjukdomar och dödlighet. Förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården som har effekt är att identifiera riskfylld konsumtion, informera om riskerna, ge råd och motivation till att minska eller upphöra med riskbruket.
1.1 Riskbruk av alkohol Riskbruk av alkohol innebär att man dricker på ett sätt som ökar risken för framtida fysiska och psykiska skador och beroende. Det behöver inte betyda att man har problem med alkohol här och nu, men att man kan få i framtiden. Den som har ett riskbruk av alkohol är ofta omedveten om sambandet mellan alkoholbruk och de symtom man söker för. Det kan exempelvis gälla högt blodtryck, övervikt, magbesvär, oro, sömnsvårigheter eller depression. Till skillnad från den som har ett alkoholberoende så kan den som har ett riskfyllt drickande mycket lättare bestämma sig för att dricka mindre t.ex. halvera sin konsumtion för att slippa sina besvär. 1.2 Riskfylld alkoholkonsumtion Alkoholvanorna kan bedömas med hänsyn till kvantitet, frekvens och dryckesmönster. Ofta har fokus legat på mängden alkohol, t.ex. mängd per vecka. Genom att betrakta frekvens och dryckesmönster kan man utforska intensiv- eller berusningsdrickande, och får då också möjlighet att se på alkoholens mer akuta konsekvenser som till exempel olycksfall, våld och andra hälsokonsekvenser. Hur mycket alkohol man tål är individuellt och det går därför inte att säga att någon alkoholkonsumtion är garanterat riskfri. På grund av olika individuell känslighet bör nedanstående mängder ses som grova riktmärken. När man anger mängd alkohol talar man om s.k. standardglas. Ett standardglas,12 g ren alkohol, motsvarar följande mängder i cl för olika alkoholdrycker: 2 flaskor (à 33 cl) lättöl 50 cl folköl 33 cl starköl 12 cl vin 8 cl starkvin 4 cl sprit Med riskfylld alkoholkonsumtion menas en alkoholmängd som för friska män överstiger 14 standardglas per vecka, vilket motsvarar 56 cl starksprit och för friska kvinnor 9 standardglas per vecka, vilket motsvarar 36 cl starksprit. All intensiv- eller berusningsdrickande är per definition riskbruk. Det definieras oftast som konsumtion av; för friska män mer än 5 standardglas vid ett och samma tillfälle för friska kvinnor mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle
1.3 Alkohol ingen medicin Som framgår ovan innebär även en måttlig alkoholkonsumtion vissa hälsorisker. Vad gäller frågan om skyddande effekter av alkohol så rapporteras detta för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och för kognitiva funktioner. Den skyddande effekten uppnås dock vid mycket låg konsumtion, som mest ett knappt standardglas alkohol om dagen för män i 70-årsåldern, och mindre än ett halvt glas om dagen för kvinnor i samma ålder. All konsumtion över dessa nivåer leder till ökad risk. Lägre nivåer för att uppnå skyddande effekter gäller för yngre personer. Personer under 40 år gör inga hälsovinster över huvud taget av alkohol. Detta innebär att man kan rekommendera en restriktiv hållning till alkohol utan att riskera att människor går miste om en eventuell hälsoskyddande effekt av alkohol. Mer att läsa om alkohol och hälsa finns på http://www.fhi.se/pagefiles/3310/r200511alkoholhalsa_sammanfattn0502.pdf http://www.fhi.se/pagefiles/3492/r200511alkoholhalsa0601.pdf Sammanfattningsvis: Att aktivt rekommendera alkohol som medicin är inte förenat med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är också viktigt att känna till att kvinnor i alla åldrar är mer känsliga för alkohol än män. Det är viktigt för sjukvårdspersonal att tala om alkohol med sina patienter. Under graviditet finns ingen för fostret garanterat riskfri nivå på alkoholkonsumtion. Därför bör gravida inte alls dricka alkohol. Under småbarnsåren bör föräldrarna tänka på att även en lätt alkoholpåverkad vuxen kan vara mycket skrämmande för barnet. I ungdomsåren är berusningsdrickande vanligt med risk för våld och skador. För vuxna och äldre kan alkohol försvåra behandlingen av många sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck, och magbesvär. När man tar medicin mot smärta, sömnbesvär, ångest och depression är alkohol extra olämpligt. Olycksfall har ofta samband med alkohol. 2. Hur ser det ut i riket och hos oss i Sörmland I Statens Folkhälsoinstituts Livsstilsrapport 2009 http://www.fhi.se/pagefiles/8623/livsstilsrapport-a2009-07.pdf kan man läsa att den totala alkoholkonsumtionen i riket under 2009 var 9,5 liter ren alkohol per person, vilket är en minskning med tre procent sedan 2007, men fortfarande väsentligt högre än för tio år sedan. Systembolagets försäljning ökade medan resandeinförsel, hemtillverkning, folkölsförsäljning, smuggling och internethandel med alkohol minskade (Ramstedt, 2009; Systembolaget, 2009). Under 2008 hade cirka sexton procent av männen och tio procent av kvinnorna i befolkningen riskabla alkoholvanor, en andel som inte förändrats i någon större utsträckning under senare år. Med riskabla alkoholvanor menas här dels att man konsumerar stora mängder alkohol per vecka, dels att man dricker sig berusad. Cirka sju procent av befolkningen, såväl män som kvinnor, hade en konsumtion som översteg gränsvärdena 14 respektive 9 standardglas per vecka. Man kan notera att
bland unga män mellan 20 och 29 år har andelen med riskabel veckokonsumtion i stort sett fördubblats sedan 2004. Män berusar sig också väsentligt oftare än kvinnor, vilket förklarar varför män totalt har en högre andel med riskabla alkoholvanor (Statens folkhälsoinstitut, 2009a, 2009d). Den svenska alkoholkonsumtionen är fortfarande bland den lägsta i samtliga de15 länder som var medlemmar i EU fram till utvidgningen 1 maj 2004. Men avståndet i konsumtion till övriga länder har i stort sett halverats sedan 1996. I dag skiljer det inte mer än högst två liter per person och år till EU-genomsnittet (baserat på de15 EU-länderna), den oregistrerade alkoholen (mörkertalet) inräknad. 1996 var avståndet cirka fyra liter. Sörmland sidan 16 i http://www.fhi.se/pagefiles/3541/a200805_lagesrapport_livsstilsfragor0811.pdf och sidan 10 http://insidan.dll.se/pagefiles/23445/huvudrapport%202007s%c3%b6rmland.pdf Nedan framgår andelen (%) av befolkningen med riskabel alkoholkonsumtion i Sörmland enligt senaste Liv och hälsa studien 2008. TABELL 2. Andel av befolkningen med riskabel alkoholkonsumtion. % 25 Andel som berusar sig varje månad år 2008 20 15 10 5 0 Kvinnor Män Liv och hälsa 2008
3. Patientgrupper som särskilt bör uppmärksammas Det finns ett antal symtom och diagnoser där man bör tänka på alkohol som bidragande sjukdomsorsak. Exempel på detta är hypertoni, magbesvär och ångest/depression och sömnbesvär. Vad gäller just depression så vet vi att det finns ett starkt samband mellan alkoholberoende och depression och att 48 procent av självmorden i Sverige är alkoholrelaterade. Nedan beskrivs närmare mekanismerna mellan alkohol och ett antal vanliga hälsoproblem. 3.1 Hypertoni Alkohol anses svara för 25-30 % av den essentiella hypertonin. Mekanismerna bakom alkoholens inverkan på blodtrycket är ofullständigt kända. En hypotes som har brett stöd är att alkohol ökar den intracellulära koncentrationen av fria kalciumjoner, vilket bidrar till kärlsammandragning. 3.2 Magbesvär Alkohol skadar slemhinnan i magsäcken på samma sätt som NSAID-preparat. Tuntarmsvilli kan skadas vid långvarig högkonsumtion, vilket kan ge upphov till diarré och malabsorbtion. Leverförfettning leder till ökad leverstorlek och kan ge buksmärtor. Pankreatit ger buksmärtor och diarré. Hur alkohol påverkar bukspottskörteln är ej helt klarlagt. Möjligen bidrar alkohol till bildandet av pluggar och avflödeshinder i pankreas utförsgångar 3.3 Ångest, depression, sömnbesvär Ångest, nedstämdhet och sömnstörningar är välkända konsekvenser av alkoholruset. Med det är dessutom inte helt ovanligt att recidiverande depression ligger bakom periodiskt alkoholmissbruk. Vidare kan sömnapné förvärras av alkohol, sannolikt till följd av att den berusade snarkar mer. Enligt flera rapporter har en mycket hög andel av medelålders överviktiga alkoholister sömnapnésyndrom, vilket leder till dagtrötthet och kognitiva störningar. Depressionssjukdomar ökar starkt vid alkoholberoende, men endast marginellt vid alkoholmissbruk och riskfylld alkoholkonsumtion. Hela 48% av självmorden i Sverige är alkoholrelaterade. Självmordsfrekvensen är förhöjd vid alkoholberoende och har ofta samband med samtidig depression. En del av självmorden kan förklaras av akut berusningsdrickande oberoende av samtidig depressions- eller alkoholdiagnos. 3.4 Diabetes Se under hyperlipidemi om det metabola syndromet. Alkohol bidrar genom sitt kaloriinnehåll till viktuppgång. Långvarig alkoholkonsumtion och dåligt kosthåll kan bidra till allvarlig hypoglykemi om inte tablett- eller insulindos minskas.
Sambandet mellan alkohol och typ 2-diabetes har fram till nyligen ägnats ett svagt intresse. Under de senaste åren har man dock i ett antal epidemiologiska studier undersökt denna fråga men det anses alltjämt oklart om risken för typ 2-diabetes påverkas av patientens alkoholintag. 3.5 Olycksfall I Sverige dör ca 3000 personer per år på grund av olyckor. Trafikolyckor är vanligast, medan andra vanliga olyckor är drunkningar, fall och bränder. Alkoholen beräknas svara för ca 30 % av de stora olyckskategorierna med dödlig utgång. Varje ökning av blodalkoholhalten med 0,2 promille fördubblar risken för dödsolyckor i trafiken. Låg och måttlighetskonsumenter står för en betydande del av de alkoholrelaterade olyckorna. När omdöme och motorik försämras vid alkoholintag ökar allmänt risken för konflikter, misshandel, fysiska och psykiska skador. 3.6 Arytmi Alkoholcardiomyopati är sannolikt en förbisedd hjärtsjukdom. Hjärtsymtom är inte ovanliga vid hög alkoholkonsumtion. Tidiga tecken är extraslag, snabb puls och tillfällig hjärtrusning. Sena tecken är hjärtsvikt. Vid cardiomyopati skadas muskelfibrillerna, fett anhopas i hjärtmuskeln och så småningom ersätts muskulaturen av bindväv. Förloppet påminner om utvecklingen av cirrhos i levern. Förmaksflimmer är vanligare hos högkonsumenter av alkohol. 3.7 Hyperlipidemi Regelbunden alkoholkonsumtion ökar leverns syntes av triglycerider. Även en tillfällig hög alkoholkonsumtion kvällen före ett fastande blodprov ger ökade triglycerider. Den kroniske alkoholisten med nedsatt leverfunktion kan dock ha normala eller sänkta triglycerider. Det metabola syndromet med bukfetma, hyperlipidemi, hypertoni och diabetes typ 2 är vanligt hos storkonsumenter. 3.8 Långvarig smärta Den kroniska alkoholmyopatin är sannolikt den vanligaste muskelsjukdomen i vårt land. Mångårig hög alkoholkonsumtion ger muskelsvaghet och muskelsmärta. Muskulaturen atrofierar. Lår- och höftmuskler är mest engagerade, gången blir ostadig och vaggande. Mekanismen bakom kronisk alkoholmyopati är oklar. Vid det kroniska smärtsyndromet finns mer eller mindre ständig värk men ingen atrofi. Många gånger är detta syndrom en somatisering av sociala och existentiella bekymmer. Alkohol kan vara en del av problemet liksom ett sätt att söka nå lindring.
3.9 Gikt Alkohol påverkar urinsyrametabolismen på flera sätt. Kronisk högkonsumtion leder till ökat cellsönderfall och därmed ökad urinsyraproduktion. Alkoholister sägs ofta inta föda med högt purininnehåll som kan framkalla gikt. Vidare ger alkoholintoxikation en laktacidos och minskad urinsyrautsöndring som sannolikt bidrar till utlösning av giktanfall. 3.10 Perifera förlamningar Alkohol är en vanlig orsak till polyneuropati. Besvären börjar med vadsmärtor och myrkrypningar i benen, nedsatt kraft i fötter och tår tillstöter. Symtomen sprider sig till armar och händer. Alkohol är neurotoxiskt och orsakar en degeneration av nervaxonerna som orsakar en demyelinisering. Dessutom kan akuta perifera nervskador uppkomma till följd av kompression under djup sömn förorsakad av alkoholpåverkan. De vanligaste skadorna är nervus radialisaffektion på överarmen (dropphand) och peroneuspares (tuppgång). 3.11 Täta infektioner/ Kronisk bronkit Alkohol kan hämma flera av kroppens normala försvarsfunktioner mot mikroorganismer. Luftvägarnas förmåga att motstå infektioner är reducerad på grund av ändrad bakterieflora i nasofarynx, och på grund av toxisk påverkan på flimmerhår och alveolarmakrofager. Defekter kan också ses på de vita blodkropparna. Lungorna är dock relativt motståndskraftiga mot alkohol. Någon speciell alkohollungsjukdom har inte påvisats. Det finns dock ett samband mellan alkohol och kronisk obstruktiv lungsjukdom (även hos icke rökare). Den vanligaste orsaken till kronisk hosta hos högkonsumenter är ändå att rökning och alkohol så ofta kombineras. 3.12 Svåra eksem, försämrad psoriasis Alkoholmissbrukare har inte sällan svårt att följa ordinerad hudbehandling. Bristande hygien kan förvärra hudsymtomen. Alkoholdehydrogenas (ADH) förekommer i huden, vilket kan vara en förklaring till alkoholens effekter vid olika hudsjukdomar. ADH är verksamt som katalysator i alkoholmetabolismen. 3.13 Cancer Alkohol kan kopplas till cancerutveckling i flera organ. Det starkaste sambandet finns till cancer i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupen. Mindre starka samband finns till cancerutveckling i magsäcken, grovtarmen, ändtarmen, levern, brösten och äggstockarna. Men de beskrivna riskökningarna är betydligt mindre än till exempel den ökade risk som rökare har att få lungcancer jämfört med icke-rökare
4. Hur kan hälsofrämjande arbete påverka riskbruk av alkohol Det finns en vetenskaplig evidens för att frågor om alkoholvanor och enkla råd om rimliga dryckesvanor har effekt på en del individer med riskfylld alkoholkonsumtion. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) publicerade 2001 en rapport om behandling av alkohol- och narkotikaproblem, där frågan om prevention inom vården behandlades. Slutsatsen var att 30 procent av riskkonsumenter som fick en kortare rådgivning på mellan 5-15 minuter reducerade sin alkoholkonsumtion till en medicinskt acceptabel nivå, jämfört med 20 procent i kontrollgrupperna. Socialstyrelsens genomgång 2010 av det vetenskapliga stödet för sjukdomsförebyggande metoder visar att kortare rådgivning enligt ovan har effekt, om än låg till måttlig, vid riskbruk i kombination med ett större antal medicinska tillstånd som t.ex. hypertoni och psykiska symtom. Kvalificerad rådgivning (mer tid och uppföljning) har ännu inte visats ha bättre effekt än enkel rådgivning enligt ovan på patientens alkoholkonsumtion. Det är uppenbart att mer forskning och utvecklande av metoder behövs inom detta område. 4.1 Det handlar om att uppmärksamma riskbruk och att stödja patienten till förändring Hälso- och sjukvårdens ingång i frågan om riskbruk av alkohol är ge patienten information/kunskap om alkoholens betydelse för ohälsa, samt även att identifiera riskbruk. Detta för att ge individen möjlighet att kunna ta ansvar och påverka sig egen livsstil, att bevara hälsa, eller förhindra en fortsatt ohälsa som beror på riskbruk av alkohol Samtal med patienten om alkoholvanor ska ingå i det allmänna samtalet om levnadsvanorna. Huvudbudskapet ska vara att hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för ohälsa på samma sätt som t ex rökning, övervikt och fetma samt brist på fysisk aktivitet. Frågorna om alkoholvanor kan alltså vävas samman med frågor om andra levnadsvanor. Det finns idag inga vetenskapliga bevis som antyder att interventioner har negativa effekter, som obehag eller missnöje hos patienter. För att stödja den begränsade grupp av patienter som har ett missbruk eller ett beroende av alkohol krävs ibland insatser från flera samhällsaktörer där hälso- och sjukvården är en. Arbetet måste ske i dialog mellan de olika aktörerna. 4.2 Det finns enkla och bra metoder Det finns bra och enkla metoder i form av korta frågeformulär i enkätform eller som öppna frågor av vårdpersonal som är lämpliga på samtliga områden och nivåer inom hälso- och sjukvården. På så vis kan patienter med riskfylld alkoholkonsumtion identifieras och erbjudas korta behandlingsstrategier för sina alkoholvanor. Erfarenheten är att kort rådgivning (se nedan) är lika effektiv på båda könen och oavsett ålder. Åtgärden är mest effektiv för personer med en måttligt riskfylld alkoholkonsumtion.
En framgångsfaktor i det alkoholpreventiva arbetet är alltså en ökad tillämpning av kort rådgivning med motiverande samtal, det vill säga att utan påtryckningar hjälpa patienten att för sig själv göra klart motiven för eller emot sina alkoholvanor. Syftet är att ge patienten positiv förstärkning, att stärka självtilliten och att övervinna ambivalensen. Med ökad medvetenhet hos patienten går det att minska den ambivalens som ofta präglar beteenden och personalen kan därmed underlätta patientens beslut om förändring. 5. Metoder och verktyg 5.1 Det är viktigt för sjukvårdspersonal att tala om alkohol med sina patienter. Under graviditet finns ingen för fostret garanterat riskfri nivå på alkoholkonsumtion. Därför bör gravida inte alls dricka alkohol. Under småbarnsåren bör föräldrarna tänka på att även en lätt alkoholpåverkad vuxen kan vara mycket skrämmande för barnet. I ungdomsåren är berusningsdrickande vanligt med risk för våld och skador. För vuxna och äldre kan alkohol försvåra behandlingen av många sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck, och magbesvär. När man tar medicin mot smärta, sömnbesvär, ångest och depression är alkohol extra olämpligt. Olycksfall har ofta samband med alkohol. 5.2 Konkreta råd för kort rådgivning med motiverande samtal Nedan ges råd för hur ett kort samtal om alkoholvanor kan föras med patienten. Obs! Utgångspunkten är alltid ett individcentrerat förhållningssätt! Det är patientens ansvar att förändra sitt drickande. Hur du kan ta upp eller komma in på ämnet alkohol? Via - laboratorieprover vid besöket - kontaktorsak - rutinfrågor om alkoholvanor och övriga livsstilsfrågor Be om lov-inledningar och be om lov-övergångar, dvs om att få fortsätta samtalet om just alkoholkomsumtionen Säg t ex: Är det ok om vi tittar närmare på broschyren du fyllt i?? - Om nej släpp saken - Om ja - fortsätt Ta reda på vad patienten vet Vad vet du om hur alkoholkonsumtion kan påverka din hälsa? Tillför din kunskap Vill du att jag berättar..?
Svarar vad man tillfört Vad får du för tankar om det jag berättar? Ta reda på vad patienten tycker Har du funderat att du borde dricka mindre? Handla utifrån var patienten befinner sig i sin beredskap till förändring På en skala från 0-10, där 0 står för inte alls och 10 för mycket. Hur mycket kan du engagera dig i en förändring av dina levnadsvanor för tillfället? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0-3 Inte alls eller ganska lite beredd. Väck intresse, tillför information. 3-7 Osäker/tveksam. Erbjud tid för hälsosamtal för att utforska ambivalensen, och tillföra mer information 7-10 Beredd. Stöd handling När patienten är beredd, 7-10 fråga vad de själva vill ändra på och vad de behöver hjälp med Ytterligare information finns under denna länk Samtalet om riskbruk av alkohol http://www.somra.se/ och http://www2.fhi.se/upload/riskbruksprojektet/familjeläkare- ST/Att%20samtala%20med%20patienter%20om%20alkohol%20081210.pdf 5.3 AUDIT AUDIT-formuläret (Alcohol Use Disorders Identification Test) har tagits fram inom WHO och är utprovat i flera länder. Formuläret har visat god känslighet och träffsäkerhet för screening av tidiga alkoholproblem. OBS! AUDIT-formuläret är inte ett diagnostiskt instrument utan ett psykologiskt test av screeningskaraktär. Utifrån den vetenskapliga litteraturen finns det flera alternativa gränsvärden på AUDIT. Vilka gränsvärden som används beror på vad syftet är och i vilken situation eller population AUDIT används. AUDIT-formuläret består av tio frågor och varje fråga kan ge maximalt 4 poäng (maximalt 40 poäng). Frågorna kan delas in i tre delskalor; alkoholkonsumtion (fråga 1-3), beroendesymptom (fråga 4-6) och skadlig konsumtion (fråga 7-10). Länk till AUDIT frågeformulär http://www2.fhi.se/upload/riskbruksprojektet/familjeläkare- ST/AUDIT%20formulär.pdf Länk till AUDIT manual http://www2.fhi.se/upload/riskbruksprojektet/familjeläkare-st/audit%20manual.pdf http://www2.fhi.se/upload/riskbruksprojektet/familjeläkare- ST/audit_manual_2008.pdf
6. Patientinformation Svar om din hälsa Alkohol kan beställas via nedanstående länk http://insidan.dll.se/sv/var-service/trycksaker--kopiering/bestall-trycksaker/ 7. Vill du veta mer? Länk till Riskbruksprojektets hemsida http://www2.fhi.se/templates/page 8936.aspx