SkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt



Relevanta dokument
Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter

Varför behövs Skolfam?

Uppföljning av placerade barns utbildning

Skolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Tjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Barn och ungas rättigheter

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Skolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se

Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige

Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och xx kommun

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

IDÉBESKRIVNING. Innocare - innovativ teknik inom äldreomsorgen i Nacka Gabriella Nyhäll

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Rubrikförklaringar till projektmallar

ESLÖVS KOMMUN

Ärendet Bakgrund TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213. Utbildningsnämnden

Skolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018.

Riktlinjer för bistånd inom barn- och ungdomsenheten IFO

Intensivutredningar för barn och ungdomar

Skolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018. Emma Tengwall och Rikard Tordön

Yttrande angående motion om barns rätt till en trygg uppväxt. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samverkansavtal - Statens institutionsstyrelse (SiS) och Värmdö kommun

En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.

Ks 781/2015

Socialpsykiatriskt team för barn som riskerar placering

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Ledningssystem för god kvalitet

Ramar för upphandling av institutionsvård för barn och unga

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

Bilaga nr 2 Socialnämndens bidrag till avsnittet verksamhet

Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården

Social investeringsfond i Norrköping

Rätt resurs - på rätt sätt - vid rätt tillfälle

Placerade barns skolgång!

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom. Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Alla barn har rätt att lyckas i skolan

Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum

2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?

Skolfam resultat & kvalitet Information om enkäten

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Fotograf David Lundin

Familjehemsplacerade barn

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Utvärderingsplan för utbildningsnämnden 2019

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner

Yrkande angående en utvidgad och mer formaliserad struktur för arbetet med Skolfam

Uppdrag att anpassa en modell för skolsamverkan till att omfatta alla placerade barn och unga

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

RAMVERK SKOLFAM. En arbetsmodell för att öka familjehemsplacerade barns möjligheter att lyckas med sin skola

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Katja Kamila

Idéburet offentligt partnerskap

Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård

Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion i skolan - CIS - för utökade insatser mot grundskolan

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka Annika Lindstrand

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen

Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Transkript:

1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande... 3 1.2 Arbetsmodellens vetenskapliga grund... 3 1.3 Tidigare SkolFam -satsningar... 3 2. Syfte och mål... 4 3. Avgränsningar... 4 4. Arbetsmodellen i stora drag... 5 5. Målgrupp... 5 6. Förutsättningar... 6 6.1 Avtal och manual... 6 6.2 Nationellt nätverk... 6 7. Planering... 7 7.1 Tidplan... 7 7.2 Övriga aktiviteter under projekttiden... 7 8. Organisation... 8 8.1 Beställare och projektägare..8 8.2 Styrgrupp...8 8.3 Projektgrupp.8 8.4 Projektdeltagare...9 8.5 Lokala stödfunktioner...9 8.6 Nationellt nätverk.9 8.7 Forum...9 9. Information och kommunikation... 10 10. Utvärdering... 10 10.1 Effektutvärdering... 10 11. Budget... 10 2 (12)

1. Bakgrund 1.1 Beslut om projektets genomförande Social- och äldrenämndens sociala utskott i Nacka beslutade 2010-11-29 att kvalitetshöja familjhemsvården i Nacka kommun genom att ingå i forskningsprojektet SkolFam tillsammans med nio andra kommuner i Sverige. 1.2 Arbetsmodellens vetenskapliga grund Satsningen SkolFam Skolsatsning inom familjehemsvården utgår från forskning om familjehemsplacerade barns utbildningsresultat. Analyser av registerdata visar att barn som växer upp i familjehem lämnar grundskolan med mycket svaga betyg, sämre än andra barn med samma kognitiva förmåga får betydligt sämre utbildning än andra barn, även jämfört med andra barn med samma begåvning och jämnåriga med samma betyg från grundskolan har mycket höga överrisker för framtida hälsoproblem och sociala problem i form av självmordsförsök, allvarlig psykisk ohälsa, narkotikaoch alkoholmissbruk, allvarlig kriminalitet, tonårsföräldraskap och socialbidragsberoende. I grova drag kan runt hälften av dessa överrisker förklaras (statistiskt) av att barnen klarar sig så dåligt i grundskolan. Utbildning för socialt utsatta barn och unga har visat sig utgöra den enskilt viktigaste skyddsfaktorn när det gäller att motverka risken för fortsatt psykosocial utsatthet i vuxenlivet. Mest avgörande är betygen från årskurs nio (Socialstyrelsen, 2010). Skolprestationen är också, till skillnad från många andra omständigheter, en faktor som går att påverka. 1.3 Tidigare SkolFam - satsningar SkolFam startade i Helsingborgs stad 2005 i syfte att förbättra familjehemsplacerade barns skolresultat. Arbetet bedrevs inledningsvis som ett projekt under två år och omfattade 25 barn. Resultatet av projektet var positivt; utvärderingen visade en högre prestationsförmåga hos barnen och förbättrade medelvärden i nästan alla pedagogiska tester (Vinnerljung et al. 2010). Samtliga barn som ingick i projektet från början och som nu har gått ut grundskolan har varit behöriga till gymnasiets nationella program. Numera är SkolFam en permanent del av familjehemsverksamheten i Helsingborg. Norrköpings kommun har replikerat SkolFam under perioden 2008-2011, också här med lovande resultat (Norrköping, 2011). Bland annat har man sett en signifikant effekt av arbetsminnesträning och förbättrade resultat i matematik. Även barnens intellektuella begåvning har ökat, vilket stämmer väl överens med de tidigare resultaten från Helsingborg. Sedan 2011 är SkolFam en permanent del av kommunens verksamhet. 3 (12)

Erfarenheten från såväl Helsingborg som Norrköping är att arbetet med SkolFam har lett till nytta för fler barn än de som har ingått i satsningarna genom att nya arbetssätt och pedagogiska metoder har spridits på de medverkande skolorna. 2. Syfte och mål Syftet med SkolFam är att stärka och förbättra familjehemsplacerade barns skolresultat och hälsa. Målet är att skapa förutsättningar för optimala skolresultat hos de barn som medverkar i projektet, samt bidra med kunskapsutveckling både lokalt, regionalt och nationellt. Metoderna som används hämtas från s manual, och det som skall utvärderas är följande: 1. En förbättring på samtliga mätta/utvärderade områden för varje enskilt barn, sett över två års tid. 2. Att varje familjehemsplacerat barn som lämnar grundskolan har kvalifikationer för gymnasiet. En ökad medvetenhet hos samtliga barn, familjehem och socialsekreterare om utbildningens roll i den framtida Samhällsdelaktigheten. Resultaten från de första två årens arbete ska sammanställas i en slutrapport till social och äldrenämnden som omfattar resultatredovisning och analys från de inledande och avslutande kartläggningarna redogörelse för genomförda insatser beskrivning av erfarenheter och slutsatser under projekttiden (framgångsfaktorer, svårigheter) förslag till fortsatt arbete 3. Avgränsningar SkolFam i Nacka sker i ett större nationellt sammanhang med fler kommuner som samverkar kring arbetsmodellen (se stycke 6.2). Denna projektplan avser det lokala arbetet med SkolFam inom Nacka kommun. Samarbetet i nätverket regleras i en separat verksamhetsplan. Socialstyrelsens nationella utvärderingsstudie som utförs av Forum Forskningscentrum för psykosocial hälsa omfattas inte heller av denna plan (se stycke 10.1). Utöver inhämtande av medgivanden från familjehem och vårdnadshavare samt inrapportering av testresultat till Forum ska studien inte påverka det lokala arbetet. 4 (12)

4. Arbetsmodellen i stora drag Till varje barn knyts ett team med en psykolog, en specialpedagog och ansvarig socialsekreterare som i sin tur samverkar med skolan och familjehemmet. Arbetet består av olika faser som initialt löper över två år. 1. Kartläggning 1 En kartläggning av barnet görs genom att psykologen och specialpedagogen använder olika tester som är utprövade och standardiserade. 2. Analys, utbildningsplan och uppföljning Genom att titta på och analysera resultaten från testerna kan teamet se barnets behov och styrkor. Tillsammans med skolans pedagoger, rektor och familjehem kommer man överrens om en utbildningsplan. Teamet föreslår stödjande insatser om det är nödvändigt och följer regelbundet upp hur det går. 3. Kartläggning 2 Efter ca 1½-2 år görs kartläggningen om för att ta reda på om insatserna gett resultat. Då används samma tester som i kartläggning 1. På samma sätt som efter den första kartläggningen går teamet igenom resultaten med skolan, familjehemmet och barnet. 4. Fortsatt uppföljning: En plan för långsiktig uppföljning tas fram i samråd med ledningen för SkolFam och alla involverade parter. Mer information om arbetsmodellen finns på www.skolfam.se 5. Målgrupp SkolFam är en förebyggande satsning som även riktar sig till barn som fungerar bra i skolan. Målgruppen i Nacka är familjehemsplacerade barn som vid arbetets start (våren 2012) i första hand går i förskoleklass upp till och med årskurs sju (födda 1998-2006). Barnen är stadigvarande placerade i familjehem. En inventering våren 2012 visar att det finns 20 barn i målgruppen. Vid placeringar enligt socialtjänstlagen (SoL) krävs vårdnadshavarens, vanligen den ena eller båda barnets biologiska föräldrars, samtycke till barnets medverkan i SkolFam. Av SoL-placerade barn i målgruppen är det därför i första hand de vars vårdnadshavare har lämnat samtycke som kommer att delta i satsningen. För barn som är placerade enligt lagen om vård av unga (LVU) begränsas vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet i den omfattning som behövs 5 (12)

för att vård ska kunna ges, och vårdnadshavarens godkännande för insatser som SkolFam behövs inte. SkolFam kommer att följa de medverkande barnen vid en eventuell flytt till annat familjehem eller vid byte av skola. Fortsatt insats till de medverkande barnen kommer också att erbjudas av teamet vid en eventuell vårdnadsöverflyttning under projekttiden, även om barnet i formell mening då inte längre är familjehemsplacerat. Motsvarande gäller vid en eventuell hemflytt till biologföräldrarna. Motivet till detta är att riskfaktorerna inte automatiskt upphör. 6. Förutsättningar 6.1 Avtal och manual Nacka kommun har genom ett samarbetsavtal med Helsingborgs stad fått rätt att replikera arbetsmodellen SkolFam. I avtalet förbinder sig Nacka kommun att erlägga en årlig avgift följa den manual som reglerar arbetet ingå i ett nationellt SkolFam -nätverk och däri aktivt medverka till att generera kunskapsutveckling, sammanställa forskningsunderlag och bistå vid spridning av arbetsmodellen arbeta enligt den av nätverket överenskomna utvecklingsplanen Norrköping kommer att inom ramen för det nationella nätverket handleda teamet i Nacka. 6.2 Nationellt nätverk Idag (maj 2012) arbetar tio kommuner enligt SkolFam s modell. Förutom Helsingborg och Norrköping är det Gävle, Angereds stadsdelsförvaltning i Göteborg, Malmö, Landskrona, Stenungsund/Tjörn (gemensam satsning) och Uppsala. Dessa kommuner ingår i ett nationellt nätverk som också består av Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet stöds av Skolverket och Socialstyrelsen. Syftet med samarbetet är bland annat att hitta pedagogiska metoder för att skapa bättre förutsättningar för familjehemsplacerade barn att klara sin skolgång. Ytterligare ett syfte är att gemensamt utveckla ett arbetssätt och en organisering som optimerar effekterna av arbetet. Samarbetet bygger på ett kollektivt ansvar där Nacka, liksom övriga kommuner, förväntas bidra till att uppnå målen i den årliga utvecklingsplanen. Kommunikationen i nätverket sker genom konferenser, webbmöten, telefonhandledning, nyhetsbrev med mera, där Helsingborg tills vidare är sammanhållande. 6 (12)

Nätverket samverkar också med Forum Forskningscentrum för psykosocial hälsa i den nationella utvärdering som sker på uppdrag av Socialstyrelsen (se stycke 10.1). 7. Planering 7.1 Tidplan Våren 2012 har ägnats åt planering och förberedelser av projektet, bland annat genom rekrytering och introduktion av personal. Kartläggarna kommer att ske successivt med start hösten 2012. Varje kartläggning följs av behovsanalys, återkoppling till barnet, skolan och familjehemmet, framtagande av utbildningsplan, implementering av eventuella insatser och uppföljning. Detta upplägg innebär att teamet under året kommer att kontinuerligt kartlägga barn parallellt med implementering och uppföljning av de tidigare kartlagda barnen. Efter två år kartläggs samtliga barn i samma turordning som vid föregående tillfälle. Datum April Augusti 2012 Aktivitet Höst 2012 Kartläggning 1. Mars 2013 Jan 2013- hösten 2014 Höst 2014 Kartläggning 2. Mars-april 2015 Förberedande möten med socialsekreterare, barn, familjehem och skolor, efter inhämtande av samtycken från vårdnadshavare Delrapport lämnas till social och äldrenämndens utskott Fortsatta insatser och kontinuerligt arbete/uppföljning Slutrapport lämnas till kommunstyrelsen 7.2 Övriga aktiviteter under projekttiden Under projekttiden genomförs också stödjande och utbildande aktiviteter riktade till familjehem, skolor och socialsekreterare. Dessa utformas efter analys av resultaten från befintliga barn och kartläggningar runt skolorna, och följer företrädesvis andra teams insatser och aktuell forskning. Vid behov har varje barn/familjehem/skola en serie uppföljningar kring arbetet. I den kontinuerliga uppföljningen ingår återkommande interna analys- och utvärderingsdagar för projektgruppen (se även stycke 10.2), deltagande i utbildning för socialsekreterare inom familjehemsvården mm. Arrangemang som anpassas efter aktuell grupp kan bestå av utbildning riktad till: Familjehem, skola eller socialsekreterare i form av temakvällar, föredrag, förevisning av metoder och aktuell forskning, inspirationskvällar etc. SkolFam s projektgrupp kommer också att medverka i aktiviteter kopplade till arbetet inom det nationella nätverket, såsom konferenser, webbmöten och 7 (12)

gemensam metodutveckling enligt den gemensamma verksamhetsplanen (se stycke 6.2). Utöver detta förväntas den nationella utvärderingen som genomförs av Forum innebära att projektgruppen behöver avsätta tid för inrapportering av testresultat och andra aktiviteter (se stycke 10.1). Tidpunkt och omfattning för dessa är ännu inte kända. Informations- och kommunikationsinsatser under projekttiden beskrivs i en separat kommunikationsplan. 8. Organisation 8.1 Beställare och projektägare Social och äldrenämnden sociala utskott är beställare och anger syfte och ekonomiska ramar för projektet (se stycke 2.3). 8.2 Styrgrupp Styrgruppens uppgift är att kontrollera att projektets mål uppnås fatta de avgörande och viktiga besluten inom projektet förankra arbetet i utskottet ta ställning till eventuella förändringar i projektet avseende tidplan, budget etcetera fungera som stöd och bollplank till -teamet Styrgruppen utgörs av följande personer: Namn Befattning Enhet Marie Lundqvist Chef, STJ IFO BoU E-post: marie.lundqvist@nacka.se Familje o Tel: 08 718 87 23 individomsorgen Gunilla Nilsson Gruppchef, STJ IFO BoU E-post: gunilla.nilsson@nacka.se Tel: 08 718 77 86 dygnsvården Lilian Lagerström E-post : lilian.lagerstrom@nacka.se Tel: 08 718 75 92 Resurssamordnare KU Styrgruppen sammanträder en gång i månaden. 8 (12)

8.3 Projektgrupp Projektgruppen består a gruppchef för dygnsvård, psykolog och specialpedagog.. Gruppchefen har ett övergripande samordnings-, budget- och ledningsansvar och är föredragande i styrgruppen. Psykologen och specialpedagogen organiserar och utför det operativa arbetet kring barnen i samverkan med socialsekreterarna. Projektgruppen består av följande personer: Namn Befattning Enhet Gunilla Nilsson E-post: gunilla.nilsson@nacka.se Tel: 08 718 77 86 Gruppchef, Dygnsvård STJ IFO BoU Monica Achá Sonesson E-post: monica.achasonesson@nacka.se Tel: 08 718 76 30 Annika Åkerlind Huldt E-post: annika.akerlind.huldt@nacka.se Tel: 08 718 84 81 Specialpedagog SkolFam Psykolog SkolFam STJ IFO BoU STJ IFO BoU 8.4 Projektdeltagare Personalgrupper/funktioner som medverkar i arbetet är ansvariga barn - och familjehemssekreterare på enheten heldygnsvård inom individ och familj skolpersonal (rektor, klasslärare och elevhälsopersonal på de skolor som ingår i projektet) familjehem. Vårdnadshavare då de har möjlighet 8.5 Lokala stödfunktioner Jurist från individ och familjeomsorgen har medverkat vid framtagandet av samtyckesblankett för vårdnadshavare och bistår med stöd i andra juridiska frågor som rör projektet. Från kultur och utbildningsenheten involveras resurssamordnaren utifrån beviljande och ställningstagande om extra stöd/resurser eller byte av skolform. Nacka kommun är med i Södertörnsnätverket och FoU-Södertörn där frågor lyfts och diskuteras som rör familjehemsverksamhet, forsknings och utvecklingsfrågor. 8.6. Nationellt nätverk Se stycke 6.2. 8.7. Forum Se stycke 10.1. 9 (12)

9. Information och kommunikation Se separat kommunikationsplan för SkolFam. 10. Utvärdering 10.1 Effektutvärdering Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam. Nacka är en av de kommuner som kommer att ingå i studien med start 2012. Syftet är att studera huruvida en strukturerad arbetsmodell (SkolFam ) leder till bättre skolresultat för målgruppen studera huruvida en strukturerad arbetsmodell (SkolFam ) leder till ett högre resursanvändande av den individuella intellektuella kapaciteten hos målgruppen studera individuella förutsättningar och särdrag som kan samvariera med utfallet hos målgruppen. Interventionsgruppen (SkolFam ) jämförs med en kontrollgrupp som är föremål för samhällets ordinarie insatser för familjehemsplacerade barn. Hypotesen är att interventionsgruppen (SkolFam ) uppvisar en liten men signifikant förbättring av skolresultat samt högre resursanvändande av den individuella intellektuella kapaciteten. För ytterligare information om utvärderingen, se separat projektbeskrivning Effektstudie av SkolFam, Forum, augusti 2011). 11. Budget Befintliga medel (tkr) 2012 2013 2014 1332 1332 1332 Kostnader (tkr) 2012 2013 2014 Avgift nationella nätverket (avser 82 82 82 handledning, ledningsfunktion, beredning och samordning av möten och konferenser, forskarmedverkan och informationsspridning)*. Personalkostnader (2 tjänster: psykolog 1 200 1 200 1 200 100 %, specialpedagog 100 %). Utrustning/material (IT, tele, 20 20 20 kontorsmaterial, tester, trycksaker). Resor (konferenser, nätverksträffar). 30 30 30 Totalt 1332 1332 1332 10 (12)

* Den budgeterade totalkostnaden för nätverkets verksamhet fördelas till 60 procent genom en fast avgift och till 40 procent genom en rörlig avgift, som baseras på antalet barn under 18 år i respektive kommun/kommundel. Avgiften beräknas på ett kalenderår. Referenser Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. Stockholm, Socialstyrelsen. Tideman, E., Vinnerljung. B., Hintze K. & Aldenius Isaksson A. (2010). Improving foster children s school achievements: Promising results from a Swedish small scale intensive study. Adoption & Fostering. SkolFam 2 Projektsammanfattning (2011), Norrköpings kommun. Relaterade dokument s Projekt och kommunikationsplan, Malmö Stad, 20120201 Ramverk för det nationella SkolFam nätverket 2012 Projektbeskrivning Effektstudie av SkolFam, Forum, augusti 2011 www.skolfam.se 11 (12)

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167