Pedagogisk planering Elev år 5

Relevanta dokument
KROPPEN Kunskapskrav:

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

"Biologi - blodet, andningen och maten"

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Lokal Pedagogisk planering

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Biologiprov den 18 dec

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Områden om människokroppen. Celler

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Kroppen del 2 Stencilhäfte

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

Näringsämnena och matspjälkning

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Frågor till Kroppen del 2

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

Förslag den 25 september Biologi

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Blod och blodomloppet

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Livets myller Ordning i myllret

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Naturorienterande ämnen

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT!

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Anteckningar på Människokroppen

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

6.5 Så försvarar sig din kropp

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Fotosyntes i ljus och mörker

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Workshop om kursplaner åk 7 9

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Kroppen och Hälsan_1. Lärare: Hamid Houshmand

Ordning i Myllret

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka olika sorters luktceller.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Kim Kindvall 12 oktober Kroppen BIOLOGIUPPSATS

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Kemiska ämnen som vi behöver

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Transkript:

Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de sitter, hur de fungerar och hur de arbetar tillsammans. Vi ska också lära oss hur olika saker kan påverka vår kropp och hur vi mår samt lite om människans pubertet med frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Du som elev kommer ha möjlighet att utveckla din förmåga att: använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen. använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa. genomföra systematiska undersökningar. Mål (Varför?): När vi är klara med det här arbetsområdet ska du kunna berätta om matens väg genom kroppen. veta varför och hur vi andas. ge har. förklara hur muskler och skelettet fungerar tillsammans. veta något om energi och hur vi använder den i kroppen. ge kroppen när man blir gammal. Ord och begrepp att kunna: artär, bakterie, blodplättar, emalj, energi, fotosyntes, förbränning, infektion, kalcium, kapillär, koldioxid, kolhydrater, magsäck, matspjälkningen, protein, ryggmärg, röda blodkroppar, saliv, syre, ven, virus, vita blodkroppar, vitamin, ärr Arbetssätt (Hur?): Vi kommer att Prata om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Läsa texter ur boken och se på filmer om olika organ. Svara på frågor till texten och göra undersökningar. Arbeta både enskilt och i grupp. Samtala och diskutera om våra undersökningar. Se olika filmer om kroppen. Detta ska du uppnå genom att: Delta aktivt på lektionen. Arbeta med det arbetsmaterial som ges. Delta i diskussioner. Ta eget ansvar t ex lektionsarbete, läxläsning

Bedömning Det är viktigt att du under lektion deltar aktivt och visar dina kunskaper, men även delar dem med andra genom diskussioner. Området kommer att bedömas genom flera olika prov där du redovisar dina förmågor. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 om och visa matens väg genom kroppen på en modell och använder då några enstaka biologiska Du kan även namnge tre om hur och varför vi andas med hjälp av en modell och använder då några enstaka Du kan även namnge fyra något om energi och vet hur vi använder den i kroppen och använder då några enstaka Du kan på ett enkelt sätt ge har och använder då några enstaka Du kan på ett enkelt sätt förklara hur muskler och skelettet fungerar tillsammans och använder då några enstaka Du kan på ett enkelt sätt ge använder då några enstaka Du visar och förstå några Ord och begrepp att kunna. och kan på ett enkelt sätt förklara vad några enstaka ord har gemensamt. berätta om och visa matens väg genom kroppen på en modell och Du kan även namnge sex berätta om hur och varför vi andas med hjälp av en modell och Du kan även namnge fem berätta om energi och vet hur vi använder den i kroppen och ge har och förklara hur muskler och skelettet fungerar tillsammans och använder då ganska många biologiska ge Du visar och förstår Ord och begrepp att kunna, och kan på ett ganska tydligt sätt förklara vad några ord har gemensamt. om och visa matens väg genom kroppen på en modell och använder då många Du kan även namnge alla nio fördjupat sätt. om hur och varför vi andas med hjälp av en modell och använder då många Du kan även namnge alla sex fördjupat sätt. om energi och vet hur vi använder den i kroppen och använder då många Du kan på ett tydligt sätt ge har och använder då många Du kan på ett tydligt sätt förklara hur muskler och skelettet fungerar tillsammans och använder då många Du kan på ett tydligt sätt ge använder då många biologiska Du visar och förstår Ord och begrepp att kunna, och kan tydligt förklara vad många av orden har gemensamt.

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Kunskapskraven på A-nivå Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Artär = heter de blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat ut till kroppens celler. Bakterie = är små levande celler som man kan bli sjuk av. Kan komma in i kroppen via luften, maten eller ett sår. En del bakterier är nyttiga och finns i filmjölk och yoghurt. Blodplättar = När man får ett sår bildar ämnen i blodet ett nät. Idet nätet fastnar blodplättar och hindrar blodet att fortsätta rinna. Så bildas en sårskorpa. Emalj = Det yttersta lagret på våra tänder och är kroppens hårdaste vävnad. Energi = Behövs för att få något att röra på sig. Vi får energi från mat och behövs för att vi ska orka arbeta och röra på oss. Fotosyntes = Fotosyntes är det som händer där levande växter tar hand om energi från solljus och lagrar den som druvsocker. Fotosyntesen i växter försiggår i kloroplasterna i bladen på dagen med användning av solljuset. 6 (H2O) + 6 (CO2) + ljusenergi (C6H12O6) druvsocker + 6 (O2) Vatten + koldioxid + solljus druvsocker (energi) + syre Förbränning = När lagrad energi frigörs. Kan vara maten som vi äter och förbränns och vi får energi. För att förbränna krävs syre. När ett ämne reagerar med syre och omvandlas till flera grundämnen. (CH4) + 2 (O2) (CO2) + 2 (H2O) + värme (energi) Druvsocker (kolhydrater) + syre koldioxid + vatten + värme (energi) Infektion = En spridning som börjar när ett smittämne, till exempel bakterie eller virus, kommer in i vår kropp. Kalcium = Är ett metalliskt grundämne som vår kropp behöver mest till vår benvävnad och tänder för att hålla det starkt. Kapillär = är kroppens minsta blodkärl. Koldioxid = Koldioxid är en mycket vanlig gas, som är lukt- och färglös. I kroppen är koldioxid en restprodukt som bildas vid cellandningen, och lämnar kroppen med utandningsluften. Kolhydrater = En av vår viktigaste energikälla för kroppen. Finns i olika typer av mat som grönsaker, frukt, mjöl och strösocker. Magsäck = Påse i kroppen där maten hamnar när man sväljer. Där bryts maten ner med magsaft innan maten åker vidare till tarmarna. Matspjälkningen = Protein = Ryggmärg = Röda blodkroppar = Ger blodet sin röda färg efter som det innehåller färgämnet hemoglobin, och det är hemoglobinet som transporterar syret från lungorna ut i kroppen. Saliv = Saliv (även spott eller dregel) är en vätska som förutom vatten innehåller enzymer, slem och salter. Den bildas av salivkörtlarna under tungan och hjälper till att spjälka bland annat stärkelse i munhålan. Syre = Färglös gas som finns i vår luft och som behövs vid förbränning för att få ut den lagrade energin.

Ven = heter de blodkärl som leder syrefattigt blod via hjärtat ut till lungorna där blodet fylls på med syre igen. Virus = är mycket mindre är bakterier och finns i en mängd olika sorter. De vita blodkropparna bildar antikroppar som gör dig immun. Det betyder att om du senare blir smittad av det viruset så blir du inte sjuk. Vita blodkroppar = Vår kropps räddningspatrull. Deras uppgift i immunförsvaret är att skydda kroppen mot sjukdomar och ta hand om bakterier, virus och andra ämnen som är främmande för vår kropp genom att äta upp dem. Vitamin = Ärr = är en typ av vävnad som kan bildas vid läkning. Ärr brukar ofta bildas efter djupa sår i huden. Ärr består av tjocka hudlager som bildats efter att originalhud förlorats och sitter kvar hela livet.