Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att föra upp landskapet och dess roll på dagordningen Starkt fokus på social betydelse, lokal identitet samt långsiktig förvaltning och planering Betonar att människor skall kunna delta aktivt i landskapets förvaltning och utveckling En resurs för ekonomisk verksamhet En gemensam europeisk angelägenhet
Uppdaterad: 2006-10-23 2003-06-13
Landskapsbegreppet Landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer Alla landskap omfattas; natur, landsbygd, stad och förort. Landskap som anses värdefulla, vardagliga eller vanvårdade. Bebyggelse inkluderas Tar avstånd från indelningar av landskap som natur vs kultur
När ELC ratificeras av Sverige ska vi: Ha en lagstiftning som motsvarar konventionens krav Föra en aktiv politik för skydd, förvaltning och planering av landskap Att landskap är integrerat i planerings- och sektorspolitik ( i alla politikområden som kan ha direkt eller indirekt inverkan på landskap ) Ha processer där allmänhet, lokala och regionala myndigheter och andra intressenter kan medverka i skydd, förvaltning och planering av landskap
När ELC ratificeras av Sverige ska vi: Kartlägga och värdera landskap i hela Sverige Utarbeta mål för landskapskvalitet Främja utbildning och forskning på landskapsområdet Samarbeta internationellt kring landskapsfrågor
Landskap och landskapsanalys
Landskap Naturlandskap och vegetation Bebyggelsemönster Tidssamband och regionala särdrag
Kunskapsunderlag Miljöprogram Fördjupade riksintressebeskrivningar Fornminnesregistret Nyckelbiotoper Kommunala miljöprogram Lantmäteriets historiska kartor Äldre inventeringar och dokumentation från t.ex. föreningar Topografisk litteratur VindGIS
En landskapsanalys för vindkraft kan innehålla följande steg: kunskapsinhämtning i dialog med olika berörda beskrivning av fysisk struktur och skala (visuell beskrivning) beskrivning av landskapets nyttjande, kulturhistoriska och ekologiska sammanhang/betydelse och naturvärden värdering av olika aspekter (fysisk struktur, skala, kvaliteter, funktion, användning) och framtidspotential känslighets- och möjlighetsanalys samt vid behov analys av hur landskapet och dess värden påverkas av en specifik åtgärd.
Exempel på frågor att ställa i beskrivningen av landskapet Hur ser landskapets övergripande former och de natur- och kulturgivna processer ut som lett fram till det landskap vi ser idag? Topografi, vatten, vegetationsutveckling? Vilka är de visuella karaktärsdragen (skala, rumslighet, siktlinjer, utsiktspunkter)? Vilka kulturhistoriska strukturer och gränser uppvisar landskapet (t.ex. bebyggelsemönster, vägar, stenmurar och ägogränser)? Finns det naturgivna eller av människan skapade landmärken i landskapet (t.ex. kyrkor, fyrar, speciella landformer)? Vilka regionala karaktärsdrag uppvisar landskapet?
Landskapsrum och riktningar
Indelning i landskapstyper
Värden Upplevelsevärde Bruksvärde Kunskapsvärde
1] Landskapsanalys i dialog
Landskapets upplevelsevärden inbegriper visuella, symboliska och identitetsskapande värden. Särskilt känsliga landskapsrum med upplevelsevärden är t.ex.: Kontemplativa eller sakrala landskapsrum eller strukturer med religiös betydelse eller annat som förutsätter lugn, tysthet, avskildhet, storslagenhet. Dessa miljöer har ofta stor symbolisk betydelse sedan lång tid och behovet av dem förväntas öka. Ålderdomliga landskapsrum eller strukturer där ålderdomligheten i sig är en förutsättning för upplevelsen och förståelsen av landskapet, t.ex. en sedan länge övergiven industrimiljö, en bymiljö eller ett ängs- och beteslandskap. Dessa miljöer har betydelse både för bygders identitet och för deras attraktivitet.
Monumentala landskapsrum eller strukturer som är tydligt gestaltade och ofta uttryck för makt, t.ex. herrgårdslandskap, bronsåldershögar och kyrkliga miljöer. Nya dominerande inslag kan utmana ordningen och påverka möjligheten att läsa och förstå maktspråket i landskapet. Symboliska landskapsrum eller strukturer som har en särskild plats i människors medvetande genom minnen, folktro, myter, litteratur eller konst. De kan vara naturfenomen men måste inte vara det. Dessa miljöer kan utgöra kännetecken för en bygd och är ofta utflyktsmål.
Analysen av landskapets tålighet vid planering för vindkraft kan t.ex. redovisas i tre grupper: 1. lämpligt för vindkraft 2. lämpligheten beror på anläggningens lokalisering och utformning 3. olämpligt för vindkraft.
Vindkraft i landskapet Begrepp vid gestaltning och beskrivning av påverkan: Dominera Konkurrera Inordna/underordna Samverka
Kulturmiljöer och fornlämningar
Att värna kulturmiljön Kulturminneslagen (KML) Statliga byggnadsminnen/särskilt värdefulla fastigheter Kulturreservat Områden av riksintresse för kulturmiljövården Världsarv Regionala eller lokala intressen enl. PBL
Lag om kulturminnen m.m. (Kulturminneslagen, KML) Fornminnen (KML 2 kap.) Byggnadsminnen (KML 3 kap.) Ett byggnadsminne kan vara en byggnad, park, trädgård eller annan anläggning med kulturhistoriskt värde och som inte ägs av staten. Kyrkliga kulturminnen (KML 4 kap.)
Påverkan på kulturmiljön Vilka kulturmiljöer är olämpliga för vindkraft? Vilka kulturmiljöer är känsliga för vindkraft och kan kräva särskilda skyddszoner? Vilka kunskaps-, bruks-, upplevelseeller andra värden i landskapet riskerar att påverkas vid en vindkraftsetablering? Vilka värden kan skapas, till exempel landmärken eller symbolvärden?
Landskap- landskapsanalys Visuell landskapsanalys. Topografi, siktstråk, landskapsrun, utblickar, influensområde. Karaktärisering av landskapet. Framträdande drag. Strukturer, landmärken, karaktärselement, regionala karaktärsdrag. Värden. Aktuellt projekt. Hur påverkar anläggningen landskapets egenskaper och dess värden? Dominerande, samverkande, underordnande?