Kulturhistoriskt värde

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kulturhistoriskt värde"

Patrik Lundgren
för 8 år sedan
Visningar:

1 FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan om att alla hus och miljöer har sitt eget kulturhistoriska värde. Huset kan vara gammalt eller ungt, stort eller litet. En viss byggnad kan vara unik i sin by, medan en annan är ensam i sitt slag i hela landet. Kulturhistoriskt värde är något som tidigare generationer, vi själva och kommande generationer tillskriver enskilda byggnader eller områden. Vi utgår då från de förutsättningar, värderingar och behov som råder under en specifik tid. En del av värderingarna har sett likadana ut över tid, men andra har förändrats. Ett kulturhistoriskt värde kan vara materiellt eller immateriellt. Materiella värden är tydliga fysiska spår såsom en byggnad, en bebyggelsemiljö eller ett föremål. Biologiska spår kan också ha ett kulturhistoriskt värde, exempelvis ett vårdträd, en äldre potatissort eller ett visst sätt att bruka en mark. Biologiska värden kan vara svåra att tillvarata och kräver ofta kunskap om speciella skötselmetoder. Immateriella värden är sådana som inte går att ta på, exempelvis sägner, berättelser eller dialekter och ger ofta ökat värde till de materiella. TÄNK PÅ Oavsett om en byggnad är skyddad med föreskrifter eller inte, ska underhållsarbeten utföras med vad som brukar kallas traditionella material och fackmannamässiga metoder, det vill säga sådana som beskrivs i denna skrift. Utgå alltid från de material som finns på byggnaden i dag. Fråga din förvaltare om du är osäker.

2 I Humlegårdens trädgård, 1950-tal. I Humlegårdens trädgård, 1950-tal. Helga på torpet Näsvreten mjölkar Pilla Slåtter vid Humlegården Lövad trappa på Hummelvik. På Humlegårdens veranda 1957.

3 Vad säger lagen? Flera av Statens fastighetsverks byggnader och miljöer är statliga byggnadsminnen, SBM. För åtgärder som strider mot dem krävs alltid tillstånd innan arbetet påbörjas och det sköter SFV. Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av Europas landskap. Den ska också främja att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. Sverige har förbundit sig att arbeta efter konventionen och inarbeta den i nationell lagstiftning och politik. Konventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar; kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Genom att arbeta efter landskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap på bästa sätt. Statliga byggnadsminnen En byggnad, park, trädgård eller annan anläggning kan förklaras som statligt byggnadsminne, SBM, av regeringen. Objektet måste ägas av staten och ska ha synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller ingår i ett bebyggelseområde med synnerligen högt kulturhistorisk värde. Riksantikvarieämbetet, RAÄ, är tillsyns- och tillståndsmyndighet för SBM och har förteckning över alla. Alla SBM har skyddsföreskrifter enligt förordning (SFS 2013:558) om statliga byggnadsminnen. Där anges på vilket sätt byggnaden ska vårdas och underhållas samt i vilka avseenden den inte får ändras. Skyddsföreskrifterna kan innehålla bestämmelser om att ett område kring byggnaden ska hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas. När tillstånd krävs Flera av Statens fastighetsverks, SFV:s, byggnader och miljöer är SBM och har skyddsföreskrifter som reglerar hur de ska vårdas och underhållas. För åtgärder som strider mot dem krävs alltid tillstånd innan arbetet påbörjas och SFV sköter tillståndshanteringen. Löpande underhåll kräver inte tillstånd, men ibland är det svårt att avgöra vad som räknas som underhåll och vad som är ändring av en byggnad. Följande är exempel på ändringar som kan kräva tillstånd beroende på hur skyddsföreskrifterna är utformade för ditt ställe: Byte av kulör: tillståndspliktigt eftersom det innebär en förändring. Kulör avser även nyans. Gäller inte enbart fasader utan även kulör på dörrar, fönsterbågar, foder med mera. Byte av större delar vid reparation: tillståndspliktigt eftersom det innebär en förändring. Detta gäller exempelvis byte av fönsterbåge vid fönsterrenovering. Byte av panel: tillståndspliktigt eftersom det innebär en förändring. Att byta panelen är inte underhåll utan innebär att något gammalt tas bort och något nytt tillkommer. Äldre brädor har ofta andra dimensioner och även variationer vilket ger en särskild karaktär åt fasaden. Nedknackning av puts: tillståndspliktigt eftersom det oftast innebär att äldre lager tas bort, som kan vara viktiga för dokumentation. När den putsade ytan är frilagd har man också en unik möjlighet att dokumentera underliggande murverk.

4 FOTO: OLLE NORLING, UPPL ANDSMUSEET Är det fritt fram att riva verandan och bygga nytt när det ser ut så här?

5 Infästning av byggnadsställning: tillståndspliktigt eftersom det innebär håltagning i fasaden. Detta är särskilt viktigt när det gäller putsade fasader då man riskerar att förstöra ornamenterade stenar som kanske inte syns på ytan idag. Ta ner träd eller förändra gångsystem eller murar: tillståndspliktigt eftersom det kan göra att miljöns utseende och karaktär förändras. Bygge av veranda/trädäck eller tak över befintlig veranda: tillståndspliktigt eftersom det innebär en ändring av byggnaden. Värdefull fastighet En fastighet som ägs av staten och som representerar en viktig del av det nationella kulturarvet eller annars är av stort kulturhistoriskt värde kan beslutas som Värdefull fastighet av regeringen. Den skyddas enligt förordning (1988:1229, 16 ) om statliga byggnadsminnen. Syftet kan vara att behålla en egendom i sin helhet i statlig ägo som ett exempel på kronans jordinnehav genom historien. Samspelet mellan byggnaderna och det omgivande jordbrukslandskapet ska åskådliggöra fastighetens historia och tydliggöra gårdens produktionssystem. Fastigheten ska förvaltas så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Plan- och bygglagen, PBL 2010:900. Plan- och bygglagens varsamhetsparagraf anger att ändringar av en byggnad ska utföras varsamt samt förbud mot förvanskning av särskilt värdefull bebyggelse. Ändringar i all bebyggd miljö ska enligt lagen utföras varsamt så att de tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värdena tas till vara. Byggnader, bebyggelseområden och tomter som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. I lagen sägs också att underhåll ska anpassas till områdets karaktär samt byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Kulturminneslagen Kulturminneslagen SFS:1988:950 reglerar skydd och ansvar för vårt gemensamma kulturarv. Lagen hanterar skydd för byggnadsminnen, Svenska kyrkans kyrkor, fasta fornlämningar, fornfynd, vissa kulturföremål och även god ortsnamnssed. Fornminnen brukar delas upp i fasta fornlämningar och fornfynd. Fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider. De har tillkommit genom äldre tiders bruk och ska vara varaktigt övergivna. Fornfynd är föremål som saknar ägare när de hittas och som hittas i eller vid en fast fornlämning eller föremål som hittas på annan plats och kan antas vara minst 100 år gamla. Fynd som hittas vid en fornlämning eller fornplats tillfaller alltid staten. Föremål som hittas på annan plats, till exempel som man gräver upp i potatislandet tillfaller upphittaren. Om föremålet helt eller delvis består av guld, silver, koppar, brons eller är legerat med koppar måste staten erbjudas att lösa in föremålet mot betalning. Om man hittar ett fornfynd, som ska tillfalla eller erbjudas staten, ska fyndet snarast anmälas till Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen, länsmuseet eller polismyndighet. Föremål som hittas på annan plats, så kallade lösfynd, tillfaller upphittaren, men anmäl gärna ändå fyndet till närmaste museum. De kan vara viktiga för framtida forskning. Ta reda på själv Via Riksantikvarieämbetet kan du på Fornsök se vilka fornlämningar som finns utanför din husknut. Där finns information om över 1,7 miljoner lämningar på cirka platser. Gravar, runstenar, boplatser, gruvor, torpställen, avrättningsplatser, skeppsvrak är några exempel i mängden. Timmerdoningen kommer att förmultna och inte efterlämna några spår, men allt försvinner inte på samma vis. I skogen kan det dölja sig rester av flera tusen år gamla boplatser med odlingsmark. FOTO: ANDERS JOHANSSON

Relevanta dokument

Museer och kulturarvsarbete 19/11

Museer och kulturarvsarbete 19/11 Kulturarv Vad är kulturarv? När hörde ni ordet första gången? I vilka situa@oner hör ni ordet användas? Av vilka personer/ grupper? Hur gammalt är kulturarvet? Hur länge