ólje olja mladóst, -i (f.) ungdom Leta efter tydliga fel i översättningen. Föreslå även andra förbättringar.

13. Ólje mladósti Julij Kontler ólje olja mladóst, -i (f.) ungdom Leta efter tydliga fel i översättningen. Föreslå även andra förbättringar. Ungdomens olja Nekóč je žíve` bogatín, ki je imé` trí sinôve. Léta so minévala in bogatín se je takó postára`, da je že pričaková` smŕt. Ker bi pa še və ndar rád žíve`, je nékega dné poklíca` svôje sinôve in jim rékə`:»v svôjih mládih létih səm slíša`, da je nekjé na svétu ólje mladósti. Kdór se namáže s tém óljem, ostáne mlád vsê svôje dní. Pójdite tórej po svétu! Kdór mi prinêse ólje mladósti, tístemu dám vsê, kar imám.«déčki si izbêrejo kônje, jih zajášejo in se poslovíjo od očéta:»zbógom, ôče! Čez léto dní se vŕnemo.«nékaj čása so jézdili skúpaj. Potém pa prídejo do razpótja, kjér se je césta razdelíla na trí potí: êna je bilá lépa in súha, drúga blátna, trétja pa tŕnova. bogatín rik man stára se > postára se åldras pričakúje, pričaková` > pričáka vänta + direkt objekt kdór (den) som máže, máza` > namáže, namáza` smörja in posloví se, poslôvi` se, poslovíla se < poslávlja se ta avsked jézdi > rida razpótje vägskäl, korsväg (av raz- åt olika håll, pót väg) razdelí, razdéli`, razdelíla < razdeljúje, razdeljeváti dela, dela upp, skilja åt (av raz- åt olika håll, delí delar) blátə9n lerig, sörjig, slaskig (av bláto lera, sörja, slask) En gång levde en rik man som hade tre söner. Åren gick och den rike mannen blev så gammal att han redan väntade att han skulle dö. Men eftersom som han ändå gärna skulle vilja leva ett tag till kallade han en dag på sina söner och sade till dem: "I min ungdoms år hörde jag att det någonstans i världen finns en ungdomens olja. Den som smörjer in sig med den oljan förblir ung i alla sina dagar. Bege er därför ut i världen! Den som återvänder med ungdomens olja åt mig, åt honom skall jag ge allt jag har. Gossarna väljer hästar, sitter upp på dem och tar avsked av fadern: "Farväl, far! Om ett år kommer vi tillbaka." En tid red de tillsammans. Men sedan kom de till ett vägskäl där vägen delade sig i tre: en var fin och torr, den andra var gyttjig och den tredje full av törnen. SN1140, Text 5 1

»Tú se razídemo in grémo vsák razíde se, razšə9 ` se, razšlá se, razíti se < "Här skiljs vi åt och går var och en sin razhája se gå åt olika håll, skiljas (av razsvôjo pót,«rêče nájstaréjši brát.»jáz väg", säger den äldste brodern. "Jag tar den åt olika håll, -íde går) grém po lépi, súhi póti.«fina, torra vägen."»jáz grém po blátni,«právi srédnji. "Jag tar den gyttjigs", säger»záme pa je túdi tŕnova dôbra,«právi nájmlájši. Staréjša sta ga iméla za bedáka, zató sta se mu smejála.»kdór se préj vŕne, naj počáka na tém méstu še drúga dvá, da se skúpaj vŕnemo k očétu,«rêče še nájstréjši brát in že odjézdi kot blísk po lépi césti. Srédnji brát se nékaj čása jezí, ker mu kônj ní hôte` na blátno césto, nájmlájši pa razjáše in gré zrávən svôjega kônja péš.»med tém tŕnjem boš še sám težkó hôdi`. Zakáj bi me nôsi`?mój máli dôbri gospodár,«se oglási kônj že po nékaj korákih,»mídva ne bôva hodíla, ámpak letéla.če bi nama bóg dá` perúti, bi pa rés lahkó letéla,«se nasmêje nájmlájši.»to je že môja skŕb, kar sédi nazáj préj tidigare, först odjézdi < rida i väg (av od- bort, jézdi rider) blísk blixt razjáha (el. razjáše), razjáha` < sitter ner, stiger av (av raz- avbryta, jáha/jáše rider) péš till fots tŕnje törne oglási se, oglási` se, oglasíla se < ogláša se höras, låta, höra av sig perút, -i (f.) vinge nasmêje se, nasmejá` se < skratta (ordentligt) skŕb, -í (f.) bekymmer, problem "Det mellanbrodern. "Åt mig duger även den törnbeströdda vägen", säger den yngste. De båda äldre tyckte att han var en idiot och därför skrattade de åt honom. Den som kommer tillbaka först får vänta på det här stället på de andra två också, så att vi återvänder till far tillsammans", säger den äldste brodern och rider i samma ögonblick i väg som en blixt längs den fina vägen. Mellanbrodern är arg ett tag över att hans häst inte ville ut på den gyttjiga vägen, men den yngste brodern ger sig i väg och går bredvid sin häst till fots. "Bland dessa törnen får du till och med själv svårt att gå. Varför skulle du bära mig?" "Min lille gode husbonde", hörs hästen säga efter några steg, "vi två ska inte gå, utan flyga." "Om gud hade givit oss vingar hade vi verkligen kunnat flyga", skrattar den yngste. är mitt bekymmer, bara sätt dig i SN1140, Text 5 2

v sêdlo!«déčko spét zajáše kônja in tá se samó málo požêne, pa že letí s svôjim gospodárjem po zráku kákor ptíč. Ko takó nékaj čása letíta, prídeta do néke májhne bájte v samôti. Kônj se spustí na zêmljo.»tú stópi dôl in vprášaj. Mordá vedó, kjé je ólje mladósti.«déčko poslúša kônja, potŕka na vráta, in žé stojí pred stáro žênico, ki je rávnokar prebírala zeló stáre knjíge. Stárko lepó pozdrávi in jo vpráša, če mordá vé, kjé bi dobí` ólje mladósti za svôjega očéta.»ljúbi sínko,«právi prijázna žênica,»téga ti ne mórem povédati, ker še sáma ne vém. Če pa imáš dôbrega kônja, sédi nánj in odpotúj. Potúj še trí mésəce in trí dní. Potém prídeš do drúge táke híšice, v katéri živí môja staréjša sêstra. Mordá ôna vé, kjé dobíš ólje mladósti.níč dôbrega,«rêče kônju, ko se vŕne iz híše.»še trí mésəce in trí dní me boš móra` nosíti, da prídeva do drúge táke híše. Mogóče tám káj izvéva o ólju žêne, gná` > požêne, pogná` jaga, driva på požêne se, pogná` se < sätta fart, jaga i väg zrák luft ptíč fågel bájta stuga samôta enslig, öde plats, ödemark spustí, spústi`, stpustíla < spúšča släppa ner dôl ner tŕka > potŕka knacka žêna, dim. žênica kvinna rávnokar just prebêre, prebrá` < prebíra läsa igenom (av pre- igenom, bêre läser) stárka gammal kvinna pozdrávi < pozdrávlja + ack. hälsa på ngn sín, dim. sínko son odpotúje, odpotová` < avresa, resa i väg sadeln igen." Pojken sitter upp på hästen igen och den springer bara lite och sedan flyger den med sin husbonde i luften som en fågel. När de flugit så ett tag kommer de fram till någon ensligt belägen liten stuga. Hästen landar på marken. "Sitt av här och fråga. Kanske vet de var ungdomens olja finns." Pojken gör som hästen säger, knackar på dörren och står strax framför en gammal gumma som just satt och läste i väldigt gamla böcker. Han hälsar ordentligt på gumman och frågar henne om hon kanske vet var han skulle kunna få tag på ungdomens olja åt sin far. "Kära pojke", säger den vänliga kvinnan, "det kan jag inte säga dig för jag vet det inte ens själv. Men om du har en bra häst så sätt dig på den och res vidare. Res i tre månader och tre dagar till. Sedan kommer du till ett annant sådant här litet hus där min äldre syster bor. Kanske hon vet var du får tag på ungdomens olja." "Inga bra nyheter", säger han till hästen då han kommer tillbaka srån huset. "Ytterligare tre månader och tre dagar blir du tvungen att bära mig för att vi skall komma till ett annat sådant här hus. Kanske SN1140, Text 5 3

mladósti.dôbro. Kar sédi v sêdlo!«mu odgovorí kônj in že letíta po zráku. Čez trí mésəce in trí dní prídeta do drúge bájte v samôti.»jézdi še šést mésəcev in šést dní do trétje táke bájte,«právi déčku še staréjša žênica.»jáz səm še premláda in ne vém ničésar o ólju mladósti. V trétji bájti boš nášə` môjo nájstaréjšo sêstro. Ôna ti gotôvo pové, kjé dobíš ólje mladósti.«déčko spét zajáše kônja. Šést mésəcev in šést dní sedí v sêdlu, potém pa príde do trétje híšice. V njéj nájde še staréjšo žênico pred odpŕto knjígo.»že vém, sínko, káj te je privêdlo k mêni. A dôbro me poslúšaj, če hóčeš dobíti ólje mladósti! Nedáleč od môje híše stojí želézən grád. Tvój kônj ostáne pri mêni, tjá pa te ponêse mój. Pred grájskimi vráti ga pústi pri velíki vŕbi. V tístem grádu nájdeš v zláti stekleníci ólje mladósti. Və ndar ne pozábi: ko kônj pŕvič zarezgetá, têci iz gradú in se ne ozíraj, sicə r ostáneš v grádu in se nikóli vêč ne vŕneš domóv.«nedáleč inte långt borta nêse, nésə9`, nêsla, nêsti > ponêse föra, bära vŕba pil (trädslag) stekleníca flaska (av stêklo glas) ozrê se, ozŕ` se, ozŕla se, ozréti se < ozíra se se sig om (o- omkring, zrê tittar) vi där får veta något om ungdomens olja." "Okej. Sätt dig bara i sadeln!" svarar honom hästen och genast flyger de genom luften. Efter tre månader och tre dagar kommer de fram till en ensligt belägen stuga. "Rid i ytterligare sex månader och sex dagar till en tredje sådan här stuga", säger en ännu äldre gumma till pojken. "Jag är fortfarande för ung och jag vet ingenting om ungdomens olja. I den tredje stugan kommer du att finna min äldsta syster. Hon säger dig säkert var du får tag i ungdomens olja." Pojken sitter åter upp på hästen. I sex månader och sex dagar sitter han i sadeln, och sedan kommer han till det tredje huset. Där finner han ytterligare en gammal kvinna som sitter framför en öppen bok. "Jag vet redan vad som fört dig till mig, min son. Men lyssna noga till mig om du vill få tag på ungdomens olja! Inte långt från mitt hus ligger en borg av järn. Din häst får stanna hos mig, och min häst får föra dig dit. Lämna den utanför borgens port vid ett stort pilträd. I den här borgen kommer du att finna ungdomens olja i en flaska av guld. Men glöm inte: när hästen gnäggar för första gången så spring ut ur bogen och se dig inte om, för annars blir du kvar i borgen SN1140, Text 5 4

Déčko se stárki lepó zahváli za dóbər nasvêt, séde na njénega kônja, in že letíta kot blísk k želéznemu grádu. Kônja pustí pri vŕbi, sám pa stópi v grád. Ko odprê pŕvo sôbo, zagléda v njéj prelépo spéčo déklico. Ozrê se po sôbi, če bi opázi` zláto stekleníco z óljem mladósti.»tú je ní,«rêče sám pri sêbi,»pójdimo dálje!«v drúgi sôbi sta spáli dvé déklici. Stekleníce ní biló. V trétji sôbi nájde trí spéče déklice. In takó je šló napréj do enájste sôbe, v katéri je spálo enájst déklic. Zeló ga je míkalo, da bi si lépe déklice bólje ogléda`, pa se je spómni`, da bi morda kônj zarezgetá`, še prédən nájde zláto stekleníco. Zató gré kar napréj in odprê dvánajsta vráta. V dvánajsti sôbi je spála samó êna déklica, və ndar še lépša od vsə h préjšnjih. Na glávi je iméla króno, nad glávo pa ji je blestéla stekleníca z óljem mladósti s tákim sijájem kot sónce. Déčko hítro pográbi zláto stekleníco in jo dá v tórbo. míka > locka ogléda < ogledúje, ogledová` undersöka, titta, se på från alla håll (av o- runt om, gléda tittar) préjšnji titgare, föregående blestí, blesté` > blänka, skina sijáj sken, strålning pográbi < grábi gripa, fatta tag i tórba väska och kommer aldrig mer att återvända hem." Pojken tackar gumman hjärtligt för de goda råden, sätter sig på hennes häst, och genast flyger de i väg som en blixt mot järnborgen. Hästen landar vid pilträdet och han stiger själv in i borgen. När han öppnar dörren till det första rummet får han där syn på en undervacker sovande flicka. Han ser sig omkring i rummet, ifall han skulle få syn på guldflaskan med ungdomens olja. "Här finns den inte", säger han för sig själv, "då går vi vidare!" I det andra rummet sov två flickor. Flaskan fanns inte. I det tredje rummet finner han tre sovande flickor. Och så fortsatte det till det elfte rummet där det sov elva flickor. Han var väldigt lockad att ta en närmare titt på de sovande flickorna, men han kom ihåg att hästen kanske skulle komma att gnägga innnan han hittade guldflaskan. Därför går han genast vidare och öppnar den tolfte dörren. I det tolfte rummet sov bara en flicka, men ännu vackrare än alla de tidigare. På huvudet hade hon en krona och ovanför hennes huvud blänkte flaskan med ungdomens olja med ett lika starkt sken som solen. Pojken griper snabbt tag i flaskan SN1140, Text 5 5

Potém poljúbi spéčo kraljíčno na čêlo. Kraljíčna se zbudí in rêče: kraljíčna prinsessa čêlo panna»kônčno si prišə `, mój drági! Čákala səm te že mnógo, mnógo lét.«v tém trenútku pa zarezgetá kônj trenútə9k ögonblick pred grájskimi vráti.»zbógom!«"farväl!" Samó tó besédico je še izrékə`, in žé izrêče, izrékə9`, izrêkla, izrêči < izréka uttala, yttra je odhíte` skózi vsə h dvánajst sôb próti grájskim vrátom. V sôbah so bilê že vsê déklice zbujêne. Prosíle so ga, naj ostáne vsáj za híp pri njíh, ámpak ôn je tékə` h kônju. Skôči` je v sêdlo, in žé sta letéla ptíca fågel kakor ptíca po zráku. Pa je minílo léto dní, ko príde na razpótje, kjér se je láni lóči` od brátov. Obá sta ga že čákala, tóda práznih rók.»nô, káj pa tí, nôrčək?«mu rêče nájstaréjši brát.»kjé si bí` tóliko čása?têžka je stekleníca z óljem mladósti, dáleč pa grád, kjér səm jo dobí`,«mu odgovorí nájmlájši. Potém je brátoma povéda` vsê, kakó se mu je godílo in kakó je prišə ` v želézni grád. Pokáza` jima je túdi stekleníco z och toppar den i väskan. Sedan kysser han den sovande prinsessan på pannan. Prinsessan vaknar och säger: "Äntligen har du kommit, min käre! Jag har väntat på dig i många, många år." Men i det ögonblicket gnäggar hästen utanför borgens port. Endast detta ord yttrade han innan han snabbt skyndade bort genom alla de tolv rummen mot borgens port. I rummen hade alla flickorna vaknat. De bad honom att stanna hos dem för åtminstone ett ögonblick, men han sprang till hästen. Han hoppade upp i sadeln, och strax flög de som en fågel genom luften. Och det har gått ett år då han kommer till det vägskäl där han i fjol tog avsked från bröderna. Båda väntade redan på honom, men tomhänta. "Jaha, och hur har det gått för dig, din dumbom?" säger den äldste brodern till honom. "Var har du varit så länge?" "Flaskan med ungdomens olja är tung, och borgen där jag fick tag på den ligger långt borta",svarar honom den yngste. Sedan berättade han alltsammans för bröderna, hur det hade gått för honom och hur han kommit till järnborgen. Han visade SN1140, Text 5 6

óljem mladósti, ki se je svetílo kakor sónce. Po krátkem počítku brátje zajášejo kônje in se napótijo próti dómu.»tá bedák dobí və s očétov denár,«právi srédnji brát nájstaréjšemu.»mídva pa bôva beráča do kônca življênja.kmálu prídemo do globôkega, súhega vodnjáka. Če hóčeš, ga lahkó vŕževa v vodnják, domá pa rêčeva očétu, da sva mídva nášla ólje mladósti.«tórej nájmlájšemu vzámeta stekleníco in ga vŕžeta v vodnják, sáma pa odjášeta domóv. Ôče se pomladí in dá polovíco svôjega denárja nájstaréjšemu sínu, drúgo polovíco pa srédnjemu. Nájmlájši brát pa je pádə` nêpoškodován na dnô globôkega, súhega vodnjáka in začé` jókati. Pa prídejo tám mímo ljudjé in ga réšijo. Preobléče se v beráške cúnje in se napóti péš próti híši svôjega očéta.»dóbər dán, mládi gospód!«pozdrávi očéta.»bóg ga dáj túdi têbi! Káj bi pa rád, beráč?«ga vpráša ôče. poškodúje, poškodová` < škodúje skada nêpoškodován odskadd dnô botten preobléče, preoblékə9`, preoblékla, preobléči < preobláči klä om, klä ut, förkläda cúnja trasa dem också flaskan med ungdomens olja som sken som solen. Efter en kort vila satt bröderna upp på hästarna och gav sig av hemåt. "Den idioten får alla fars pengar", säger mellanbrodern till den äldste. "Och vi båda kommer att vara tiggare så länge vi lever." "Snart kommer vi till en djup torr brunn. Om du vill kan vi kasta honom i brunnen, och hemma säger vi till far att vi två har hittat ungdomens olja." Alltså tar de ifrån den yngste ungdomens olja och kastar honom i brunnen, och rider själva iväg hemåt. Fadern föryngras och ger hälften av sina pengar till den äldste brodern och den andra hälften till mellanbrodern. Men den yngste brodern hade fallit oskadd till botten av den djupa torra brunnen och börjat gråta. Men det kommer folk där förbi och räddar honom. Han förklär sig i tiggarkläder och beger sig tillfots mot sin fars hus. "God dag, unge herrn!" hälsar han på fadern. "Må gud göra även din dag god! Vad har du på hjärtat, tiggare?" frågar honom SN1140, Text 5 7

fadern.»slúžbo íščem, gospód, slúžbo.«jag söker ett arbete, herrn, ett arbete."»nô, tó pa lahkó dobíš. Rávnokar pastír j herde "Ja, men det kan du få. Just nu söker vi páse, pásə9`, pásla, pásti > valla íščemo pastírja, da bi nam pásə` svínje. en herde som kan valla svin åt oss. svínja svin, gris Sicə r gospodárita tu zdáj môja sinôva, a Egentligen är det nu mina söner som är míslim, da bosta túdi ônadva zadovóljna, husbönder här, men jag tror att även de če te spréjmem v slúžbo.«kommer att bli nöjda om jag tar dig i vår Ôče mu takój pokáže svínje in déčko odžêne svínje na pášo. To déla dán za dném, nê da bi ga ôče ali bráta spoználi. Prelépa kraljíčna v želéznem grádu pa ní bilá zadovóljna, da je njén rešítelj takó hítro odhíte` iz gradú. Vsá nesréčna je hodíla po sôbah in po grájskem vŕtu.»sédəmkrat preíščem və s svét, da ga nájdem,«je právila svôjim služábnicam.»če ga nájdem, ga vzámem za možá. Če ga pa ne dobím, potém bom od žálosti umŕla.«in rés zajáše kônja in se napóti po svétu iskát svôjega rešítelja. Kámor príde, povsód sprašúje, ali se je kdó pomládi` z óljem mladósti. Ko takó potúje že dó`ge, dó`ge mésəce, príde slédnjič do velíke réke. Ní biló nobênega mostú, páč pa je odžêne, odgná` < odgánja jaga bort páša betesmark rešítelj räddare preíšče, preiská` < preiskúje, preisková` leta igenom žálost, -i (f.) sorg kámor dit som, vart än povsód överallt sprašúje, spraševá` > spráša fråga, fråga ut, ställa frågor slédnjič till sist prepélje, prepêlja`, prepeljála, prepeljáti < prepeljáva föra över tjänst." Fadern visar honom genast svinen och pojken driver i väg svinen till betesmarken. Det gör han dag efter dag utan att fadern eller bröderna känner igen honom. Men den undersköna prinsessan i järnborgen var inte nöjd över att hennes räddare så snabbt hade skyndat bort från borgen. Fullkomligt olycklig gick hon omkring i rummen och i slottsträdgården. "Jag skall genomsöka hela världen sju gånger för att hitta honom", sade hon till sina tjänstekvinnor. "Om jag hittar honom skall jag ta honom till make. Och om jag inte kan få honom så kommer jag att dö av sorg." Och hon sitter verkligen upp på en häst och beger sig ut i världen för att säka efter sin räddare. Vart hon kommer frågar hon överallt om någon blivit ung med hjälp av ungdomens olja. När hon färdats så i långa, långa månader kommer hon till sist SN1140, Text 5 8

prepeljáva` pótnike čez širôko réko brodár. Túdi njêga vpráša in izvé, da živí ónstran réke bogatín, katéremu sta sinôva prinêsla čúdežno ólje.»bogáto ti popláčam tvôjo pomóč. Pójdi tjá in rêci bogatínu, naj príde sêmkaj s tístim sínom, ki mu je prinésə` zláto stekleníco z óljem mladósti.«širôk bred brodár j färjkarl (av bród, Npl brovôvi flotte, liten båt) ónstran + gen på andra sidan popláča < poplačúje, poplačevá` betala, ersätta sêmkaj talspr. [sə mkaj] hit till en stor flod. Det fanns ingen bro, utan en färjekarl färjade över resenärerna över den breda floden. Även honom frågar hon och får reda på att det på andra sidan floden bor en rik man vars söner hämtat en undergörande olja åt honom. "Jag skall rikligt återgälda dig din hjälp. Gå dit och säg till den rike mannen att han skall kkomma hit med den son som hämtat guldflaskan med ungdomens olja åt honom." Bogatín príde z nájstaréjšim sínom. Den rike mannen kommer med den äldste sonen.»prišlá sva, lépa kraljíčna, kakor si ukáže, ukáza`, ukazála < ukazúje, ukazová` "Vi har kommit, sköna prinsessa, som befalla, beordra ukazála,«rêče ôče. du befallde", säger fadern.»tá ní právi, drúgega privêdi!«"detta är inte den rätte, för hit en annan!" Pa se vŕneta in ôče privêde Och de återvänder och fadern för dit srédnjega sína. mellansonen.»túdi tá ní tísti, ki je nášə` ólje mladósti.«"detta är inte heller den som hittade ungdomens olja."»vêč sinóv pa nímam, drága "Men fler söner har jag inte, kära kraljíčna,«rêče ôče. prinsessa", säger fadern.»tvój trétji sín je dobí` ólje mladósti in réši` mêne. Kjé je ôn?«"din tredje son fick tag på ungdomens olja och räddade mig. Var finns han?"»ní se vŕni`. Vsê svôje življênje je bógvé vem vet (eg. (bara) gud vet) "Han har inte kommit tillbaka. Hela kód vilken väg, var bí` bedák. Bógvé kód hódi po svétu.«sitt liv har han varit en dårfink. Gud vet var»kdór je še nêožénjen pri híši, s žéni, žêni`, ženíla, ženíti > ožéni gifta (om en "Om i världen han befinner sig." det finns någon annan på gården SN1140, Text 5 9

tístim prídi sêmkaj!«ukáže kraljíčna. Pa grésta ôče in sín tíha domóv. Ôče ne rêče beséde, sín pa túdi nê.»kdó bi še bí` nêožénjen pri náši híši?«premišljúje ôče in se spómni pri tém svínjskega pastírja.»nô, ji pa téga pastírja pripéljem.«pa se vŕne z njím h kraljíčni. Kómaj ga kraljíčna zagléda, žé mu pohití napróti in ga objáme.»tó je tvój nájmlájši sín, ôče. Tá je nášə` ólje mladósti! Tá je réši` túdi mêne!«ôče bólje pregléda pastírja in rés spozná v njêm svôjega nájmlájšega sína. Ôče in sín sta odšlá s kraljíčno v želézni grád, bráta pa sta ostála domá. Strášno ju je grízla vést práv do smŕti. man) nêožénjen ogift (om en man) svínjski svina-, gris- hití, híte`, hitéla > pohití skynda pregléda < pregledúje, pregledová` syna (av pre- över, gléda tittar) gríze, grízə9`, grízla, grísti > bita, plåga vést, -í (f.) samvete práv do + gen. ända till som är ogift så kom hit med honom!" befaller prinsessan. Och fadern och sonen går tysta hem. Fadern säger inte ett ord, och inte sonen heller. Vem mera skulle kunna vara ogift på vår gård?" funderar fadern och kommer då att tänka på svinaherden. "Ja, jag för den där herden till henne." Och han återvänder med honom till princessan. Knappt får prinsessan syn på honom så skyndar hon honom redan tilll mötes och omfamnar honom. "Detta är din yngste son, far. Han fann ungdomens olja! Han räddade även mig!" Fadern granskar herden bättre och känner faktiskt igen sin yngste son i honom. Fadern och sonen gav sig i väg med prinsessan till järnborgen och bröderna blev kvar hemma. Samvetet plågade dem båda förfärligt ända fram till döden. 8218 tecken Denna saga härrör från Sloveniens nordöstligaste del, Prékmurje ( Transmurien dvs. landet på andra sidan floden Mura). Den är hämtad från Pavle Rožniks bok med folksagor från Prekmurje (Slépi brátəc, 1981) men är ursprungligen nedtecknad av Julij Kontler. SN1140, Text 5 10