Utbildningsprogrammet för rörmontering, rörmontör

Läroplan 2011- Grundexamen inom husteknik Utbildningsprogrammet för rörmontering, rörmontör Läroplanen är uppgjord enligt examensgrunderna för den grundläggandeyrkesutbildningen 2010, förverkligad som läroplansbaserad utbildning Fastställd av Axxells direktion 03.05.2011

Innehållsförteckning 1. Uppbyggnaden av examen... 3 1.1 Uppbyggnaden av grundexamen inom husteknik... 3 Axxells utbud av utbildningsprogram och inriktning inom grundexamen inom husteknik... 3 1.3 Examensdelar i examen samt deras indelning i kurser... 3 1.3.1 Yrkesinriktade examensdelar 90 sv... 3 1.3.2 Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) 20 sv... 4 1.3.3 Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv... 5 2. Studiernas framskridande, tidsplanering och ordnande... 5 2.1 Periodisering av studieutbudet... 5 2.2 Indelningen av grundexamen inom husteknik i moduler samt exempel på individuell studiegång.... 6 2.3 Modulernas kursinnehåll... 7 2.4 Följdschema för modulerna... 9 3. Utbudet av fritt valbara examensdelar... 9 4. Plan för hur examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen eller individuellt breddar examen ordnas... 9 5. Plan för av examensdelar och metoder att bedöma kunnande... 10 5.1. Syfte och mål för en... 10 5.2 Identifiering och erkännande av kunnande... 10 5.3 Bedömningen av inlärningen och kunnandet... 10 5.4. Mål, kriterier och föremål för en... 12 5.5 Beslut om vitsord... 12 5.6. Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord... 12 5.7 Ny samt rättelse av... 12 5.8 Erhållande av examensbetyg... 12 5.9 Bedömning vid specialundervisning... 12 6. Plan för en av de yrkesinriktade examensdelarna... 13 6.1 Bedömningen av kunnandet i de yrkesinriktade examensdelarna... 13 6.2 Föremålen och kriterierna för en av de yrkesinriktade examensdelarna... 13 6.3 Plan för genomförande och av yrkesprov... 14 7. Examensdelarna, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för och skriterier... 14 7.1 Installation av värmesystem... 14 7.1.1 Krav på yrkesskicklighet... 14 1

7. Bedömning... 15 7.2 Svetsning av rörledningar... 18 7.2.1 Krav på yrkesskicklighet... 18 7.2.2 Bedömning... 18 7.3 Installation av vatten och avloppssystem... 21 7.3.1 Krav på yrkesskicklighet... 21 7.3.2 Bedömning... 21 7.4 Mätning och injustering av värmesystem... 24 7.4.1 Krav på yrkesskicklighet... 24 7.4.2 Bedömning... 24 7.5 Underhåll av VS-system... 27 7.5.1 Krav på yrkesskicklighet... 27 7.5.2 Bedömning... 27 7.6 Underhåll av ventilationsaggregat... 30 7.6.1 Krav på yrkesskicklighet... 30 7.6.2 Bedömning... 30 8. Examensdelarnas indelning i kurser, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för och skriterier... 33 2

1. Uppbyggnaden av examen 1.1 Uppbyggnaden av grundexamen inom husteknik Denna läroplan är uppgjord i enlighet med de examensgrunder för grundexamen inom husteknik som Utbildningsstyrelsen godkänt 24.03.2010 genom sin föreskrift 35/011/2010. Vid uppgörandet har beaktats vad som om detta stadgas i lag om yrkesutbildning 630/1998 samt i Förordningen om yrkesutbildning 811/1998. Grundexamen inom husteknik indelas enligt följande: 1. Yrkesinriktade examensdelar Examensdelar enligt utbildningsprogrammet 60 sv I examensdelarna Examensdelar som är valbara för alla 30 sv ingår inlärning i arbetet minst 20 sv 2. Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) Obligatoriska examensdelar Valfria examensdelar 17 sv 3 sv 3. Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen Fritt valbara examensdelar 10 sv Axxells utbud av utbildningsprogram och inriktning inom grundexamen inom husteknik Axxell erbjuder följande utbildningsprogram inom grundexamen inom husteknik: Utbildningsprogrammet för rörmontering, rörmontör 1.3 Examensdelar i examen samt deras indelning i kurser Grundexamen inom husteknik 120 sv 1.3.1 Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Examensdelar enligt utbildningsprogrammet (up) 60 sv Installation av värmesystem 20 sv Säkerhet Allmänt om uppvärmning Värmepannor VVS-utrustning Alternativa värmesystem Värmesystem (IA) 1 sv 3 sv 2 sv 5 sv 4 sv 5 sv Svetsning av rörledningar 20 sv Svetsning Svetsmetoder 4 sv 4 sv 3

Skärbränning och lödning MIG, MAG och TIG Lägessvetsning Rörledningar Svetsaren 2 sv 2 sv 1 sv 4 sv 3 sv Installation av vatten- och avloppssystem 20 sv Redskap och säkerhet Material och ritning Vattenkvalitet Vatten- och avloppsdragningar (IA) Installation av vattenledningar (IA) 4 sv 4 sv 2 sv 4 sv 6 sv Examensdelar som är valbara för alla 30 sv Mätning och injustering av värmesystem 10 sv VVS-automatik Reglering av värmesystem Övervakning och rapportering 4 sv 4 sv 2 sv Underhåll av VS-system 10 sv Installation av VS-produkter Blandare och ventiler VS-system (IA) 2 sv 2 sv 6 sv Underhåll av ventilationsaggregat 10 sv Ventilationsaggregat Ventilation Mätningar 4 sv 4 sv 2 sv 1.3.2 Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) 20 sv Obligatoriska examensdelar 17 sv Modersmålet Det andra inhemska språket, finska Främmande språk, engelska Matematik Fysik och kemi Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap Gymnastik Hälsokunskap Konst och kultur 4 sv 2 sv 2 sv 3 sv 2 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 4

Valfria examensdelar 3 sv Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av valfria examensdelar till gemensamma studier. Dessa kurser kan vara studier inom ovanstående examensdelar eller inom följande examensdelar: Miljökunskap Information och kommunikation Etik Kulturkännedom Psykologi Företagsverksamhet Utbildningens utbud av valfria examensdelar godkänns av enhets-/platschef. Utbudet uppdateras årligen och presenteras för den studerande vid uppgörandet av den personliga studieplanen. 1.3.3 Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av 10 sv fritt valbara examensdelar. Utbildningens utbud av fritt valbara examensdelar godkänns av enhets-/platschef. Utbudet presenteras för den studerande i samband med uppgörandet av den personliga studieplanen. 2. Studiernas framskridande, tidsplanering och ordnande 2.1 Periodisering av studieutbudet Examensdelarna är uppdelade i moduler som förverkligas i perioder. Varje läsår är uppdelat i 5 perioder. Modulschemats uppbyggnad utgår från en treårig utbildning för genomförandet av 120 sv. Studerande med tillgodoräknade studier kan välja en annan ordningsföljd för vissa moduler, så att studietiden kan förkortas. En annan ordningsföljd kan även väljas, förutsatt att den studerande uppfyller kraven på förhandsprestationer. Förklaring till färgerna som användes för olika moduler: Utbildningsprogrammet för rörmontering, rörmontör Examensdelar som är valbara för alla Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen Fritt valbara examensdelar Inlärning i arbete 5

2.2 Indelningen av grundexamen inom husteknik i moduler samt exempel på individuell studiegång. Up för rörmontering, rörmontör Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Grundbegrepp Arbetsmetoder Miljöaspekter Vatten och A värme År 2 B Rörmaterial Utrustning C Uppvärmning YP 1 År 3 System Underhåll D YP 2, YP 3 YP 4 Reglering YP 5 Studerande som avlägger både grundexamen och studentexamen Värme- och sanitetsteknik YP 6 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Grundbegrepp Arbetsmetoder Miljöaspekter Vatten och Uppvärmning värme År 2 System Gymnasiet Utrustning Gymnasiet Värme- och YP 2, YP 3 sanitetsteknik YP 6 År 3 Gymnasiet Rörmaterial Gymnasiet Reglering Gymnasiet YP 1 YP 5 Studerande med annan grundexamen eller gymnasieexamen från tidigare Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Grundbegrepp Arbetsmetoder Miljöaspekter Vatten och Uppvärmning värme År 2 System Rörmaterial Utrustning Reglering Värme- och YP 2, YP 3 YP 1 YP 5 sanitetsteknik YP 6 År 3 Studerande som inleder sina studier vid annan tidpunkt än vid början av höstterminen. Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Arbetsmetoder Miljöaspekter Vatten och A värme År 2 Grundbegrepp Rörmaterial Utrustning C Uppvärmning YP 1 År 3 B Underhåll D YP 4 År 4 System YP 2, YP 3 Reglering YP 5 Värme- och sanitetsteknik YP 6 6

2.3 Modulernas kursinnehåll Grundbegrepp: Redskap och säkerhet 4 sv Svetsning 4 sv Arbetsmetoder: Material och ritning 4 sv Svetsmetoder 4 sv Miljöaspekter: Vattenkvalitet 2 sv Säkerhet 1 sv Allmänt om uppvärmning 3 sv Skärbränning och lödning 2 sv Vatten och värme: Vatten- och avloppsdragningar (IA) 4 sv Installation av VS-produkter 2 sv Värmepannor 2 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Rörmaterial: Installation av vattenledningar (IA) 6 sv MIG, MAG och TIG 2 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 1 (YP 1) Utrustning: VVS-utrustning 5 sv Lägessvetsning 1 sv Blandare och ventiler 2 sv Uppvärmning: Rörledningar 4 sv Alternativa värmesystem 4 sv System: Värmesystem (IA) 5 sv Svetsaren 3 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 2 och 3 (YP 2, YP 3) Underhåll: Ventilationsaggregat 4 sv Ventilation 4 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 7

Reglering: VVS-automatik 4 sv Reglering av värmesystem 4 sv Yrkesprov 5 (YP 5) Värme- och sanitetsteknik: VS-system (IA) 6 sv Övervakning och rapportering 2 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 6 (YP 6) 8 sv 8 sv A: 8 sv Studieteknik 1 sv Arkielämän suomea 1 sv Enhet och ekvationer 1 sv Vardagsmotion 1 sv Valfria examensdelar, miljökunskap 1 sv Fritt valbar examensdelar 3 sv B: 8 sv Talprocessen 1 sv Information processing 1 sv Geometri 1 sv Kemi 1 sv Hälsokunskap 1 sv Fritt valbara examensdelar 3 sv C: 8 sv Skrivprocessen 1 sv Työelämän suomea 1 sv Fysik 1 sv Min kultur- vår kultur 1 sv Valfria examensdelar 1 sv Fritt valbara examensdelar 3 sv D: 8 sv Skrivteknik 1 sv Professional communication 1 sv Statistik och ekonomisk matematik 1 sv Samhällskunskap 1 sv Valfria examensdelar 1 sv Mätningar (Examensdelar som är valbara för alla) 2 sv Yrkesprov 4 (YP 4) Fritt valbara examensdelar 1 sv 8

2.4 Följdschema för modulerna Följdschemat definierar ordningsföljden i vilken de olika modulerna kan avläggas. De moduler som saknar förhandskrav finns längst till vänster i uppställningen nedan. Pilarna anger vilka moduler som måste avläggas före moduler med förhandskrav inleds. A B Vatten och Rörmaterial värme YP 1 Grundbegrepp Utrustning Värme- och sanitetsteknik YP 6 Arbetsmetoder Miljöaspekter Uppvärmning System YP 2, YP 3 C Underhåll Reglering YP 5 D YP 4 Följdschemat för grundexamen inom husteknik. 3. Utbudet av fritt valbara examensdelar Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av 10 sv fritt valbara examensdelar. Dessa examensdelar, fördelade på 1-3 sv, är placerade i samma moduler som de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. kan välja att avlägga studierna inom den egna utbildningen eller göra personliga val, t.ex. avlägga tidsmässigt tillgängliga studier inom andra utbildningar eller utföra ersättande studier på annat sätt. Utöver detta kan den studerande avlägga gymnasiestudier i ett gymnasium. kan även välja att inom ramen för fritt valbara examensdelar avlägga hela moduler från andra utbildningar. I detta fall planeras en extra modul in i den personliga studieplanen. 4. Plan för hur examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen eller individuellt breddar examen ordnas Inom varje utbildning i Axxell har den studerande möjlighet att välja 10 sv studier som kan fördjupa eller bredda examen (yrkesval). I grundexamen inom husteknik har valts att förverkliga modulen Ventilation för detta ändamål. kan välja att avlägga studierna inom den egna utbildningen. Genom att utföra studierna som inlärning i arbete kan den studerande göra andra val inom examensdelar som är valbara för alla. Alternativt kan den studerande välja examensdelar/moduler från andra yrkesinriktade grundexamina. kan även välja andra moduler, som saknar förhandskrav, som fördjupar eller breddar yrkeskompetensen inom hela Axxell. Utöver detta kan 9

den studerande välja att avlägga studier i någon annan läroanstalt eller gymnasiestudier i ett gymnasium under modulen. kan även välja att fördjupa eller bredda sin examen med examensdelar som går utöver de 120 sv som obligatoriskt hör till en grundexamen. och egenläraren/handledande läraren beaktar detta i den studerandes personliga studieplan. 5. Plan för av examensdelar och metoder att bedöma kunnande 5.1. Syfte och mål för en Bedömningen av den studerande är ett viktigt led i inlärningsprocessen. Syftet med en är att leda och sporra den studerande i studierna samt att utveckla den studerandes egna förutsättningar att kunna bedöma sig själv/sitt eget kunnande. Den studerandes inlärning, arbete och kunnande bedöms mångsidigt. Bedömningen fungerar som handledning, motivation och uppmuntran för den studerande att nå de egna målen och som förstärkning av utvecklingen av en positiv självbild och utvecklingen till yrkesmänniska. Bedömningen ger förutom information om kunnandet till den studerande själv, även information till läraren och till arbetsgivaren. Bedömningen utgör även underlag vid ansökan till fortsatta studier. 5.2 Identifiering och erkännande av kunnande I samband med antagningen till Axxell fyller den studerande tillsammans med målsman i en blankett, vars ändamål är att förmedla information om den studerandes inlärning. Informationen beaktas vid uppgörandet av den personliga studieplanen (PSP). Den personliga studieplanen görs upp under den första perioden i studierna tillsammans med egenläraren/handledande läraren. Vid uppgörandet beaktas erkännande av kunnande som kan förkorta studietiden, individuella studieval, t.ex. gymnasiestudier, behov av stöd för inlärningen eller behov av en individuell plan (IP) för hur utbildningen skall ordnas. som har förvärvat tidigare kunnande kan anhålla om att få kunnandet erkänt. Information om detta förfarande sker i samband med antagningen då den studerande får sig tillsänd blanketten för anhållan om erkännande av kunnande. Till anhållan fogas kopior på den dokumentation anhållan grundar sig på. Ifall det kunnande den studerande anhåller om att få erkänt inte är dokumenterat kan kunnandet beskrivas separat. Kunnande som erkänns skall ha en siffer. Om siffer saknas skall den studerande visa sitt kunnande för att erhålla. Fritt valbara examensdelar kan erkännas utan siffer. Den studerande kan även anhålla om erkännande av kunnande under studiernas gång. Anhållan görs till utbildningsansvariga och skall göras i god tid före ifrågavarande studier inleds. (Se rutinbeskrivning: Erkännande av kunnande) 5.3 Bedömningen av inlärningen och kunnandet I en skiljer man på en av inlärningen och en av kunnandet. Målet för en av inlärningen är att den studerande vet vad han eller hon kan och vad han eller hon ytterligare måste lära sig. Bedömningen av inlärningen sker dels tillsammans med lärarna i de olika ämnena och dels kontinuerligt med egenläraren/handledande läraren. 10

Examensdelarnas Examensuppbygg nad 120 sv Grundexamen inom husteknik Läroplansbaserad utbildning Datum Bedömningen av inlärningen sker inte som siffer utan som muntlig eller skriftlig respons. s självvärdering utgör en viktig del av denna. De behov av förändringar i den personliga studieplanen som en av inlärningen ger upphov till görs tillsammans med egenläraren/handledande läraren. Vid en av kunnandet erhåller den studerande vitsord som förs in i studieregistret och betyget. Bedömningsskalan är tredelad, där vitsordet 3 utgör berömlig, vitsordet 2 god och vitsordet 1 nöjaktig. Bedömningen av den studerande baserar sig på de kriterier som finns angivna i kapitel 7 och 8 i denna läroplan. Inlärningen och kunnandet jämförs alltid antingen mot kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade examensdelarna eller mot målen och skriterierna i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. Yrkesprovet utgör en viktig del i en av samtliga yrkesinriktade examensdelar. Det kunnande i de yrkesinriktade examensdelarna som inte visas i yrkesprov bedöms på annat sätt t.ex. genom prov, arbetsuppgifter eller andra tillförlitliga metoder. Motsvarande smetoder används även vid en av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen och fritt valbara examensdelar. Fritt valbara examensdelar kan, med studerandes samtycke, bedömas med godkänt. Studerande med inlärningssvårigheter kan bedömas med andra metoder än övriga studerande. De vanligaste metoderna är att den studerande ges längre tid vid provtillfället eller att den studerande avger muntliga prestationer. kan även ges möjlighet att använda skrivhjälpmedel. Schemat på följande sida anger examens uppbyggnad och en av de olika examensdelarna. I schemat synliggörs även fördelningen mellan annan och yrkesprov per yrkesinriktad examensdel. Grundexamen inom husteknik. Up för rörmontering, rörmontör Yrkesko mplettera nde studier 20 sv Fritt valbara examens delar 10 sv Installati on av värmesy stem, 20 sv Svetsnin g av rörlednin gar, 20 sv Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Installation Mätning av vatten- och och injustering avloppssy av stem, 20 värmesyst sv em, 10 sv Underhåll av VSsystem, 10 sv Underhåll av ventilation saggregat, 10 sv Annan bedömni ng Annan bedömni ng Yrkespro v 50 % Annan bedömni ng 50 % Yrkespro v 80 % Annan bedömni ng 20 % Yrkesprov 50 % Annan bedömnin g 50 % Yrkesprov 60 % Annan bedömnin g 40 % Yrkesprov 60 % Annan bedömnin g 40 % Yrkesprov 60 % Annan bedömnin g 40 % Tabell: Bedömning av examensdelarna i grundexamen inom husteknik. 11

5.4. Mål, kriterier och föremål för en För de yrkeskompletterande studierna anges mål för kunnandet samt skriterier som baserar sig på målen. För de yrkesinriktade examensdelarna finns definierat föremål för en d.v.s. vad som bedöms samt kriterier för de olika snivåerna. 5.5 Beslut om vitsord Beslut om vitsord i en enskild kurs där en sker på annat sätt än genom yrkesprov fattas av läraren. Yrkesprovet bedöms av arbetsplatsens representant tillsammans med den handledande läraren på det sätt som organet beslutat. s självvärdering utgör en del av sprocessen. Beslut om vitsord för en examensdel fattas av utbildningsansvariga tillsammans med de lärare som bedömt de enskilda kurserna i examensdelen. Yrkesprovets påverkar vitsordet enligt den andel som definierats. 5.6. Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord har möjlighet att ta om prov och yrkesprov på det sätt som definieras i Axxells rutinbeskrivning: Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord. I samma rutinbeskrivning anges även förfarandet för höjning av vitsord. 5.7 Ny samt rättelse av kan anhålla om ny samt rättelse av på det sätt som definierats i Axxells besvärsanvisningar. Anvisningarna finns tillgängliga på läroanstaltens extranet eller kan erhållas från kansliet. 5.8 Erhållande av examensbetyg När den studerande har genomfört alla studier och de yrkesprov som hör till examen med godkänt resultat erhåller han eller hon ett examensbetyg över avlagd examen. Examensbetyget består av ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg. Till examensbetyget bifogas även ett utdrag ur studieregistret. I det finns alla enskilda kurser registrerade. 5.9 Bedömning vid specialundervisning Studerande med individuell plan för hur undervisningen ordas har samma sförfarande som övriga studerande. Utgångsläget är att hela examen avläggs enligt läroplanen och med normal. Om detta inte är möjligt anpassas en. Då planen görs upp för den enskilde studerande kommer egenläraren/handledande läraren i samråd med utvecklaren av specialundervisning eller specialläraren alltid överens om huruvida en sker enligt normala skriterier eller om en anpassas. Om kurser och/eller examensdelar anpassas utformas skriterier för enskild kurs eller examensdel. En anpassning av enskilda kurser betyder inte automatiskt att examensdelens vitsord blir anpassat. Utbildningsansvariga avgör hur stor vikt olika sföremål har för helhetsvitsordet. Axxell har en utarbetad plan för förverkligande av specialundervisning, där mera ingående information och direktiv finns. 12

6. Plan för en av de yrkesinriktade examensdelarna 6.1 Bedömningen av kunnandet i de yrkesinriktade examensdelarna Yrkesprov avläggs i alla yrkesinriktade examensdelar och utgör en viktig del av deras. Yrkesprovet kan omfatta en examensdel eller vara gemensam för flera examensdelar. I det senare fallet särskiljs för varje examensdel en separat för det gemensamma kombinerade yrkesprovet. Ett yrkesprov för en examensdel kan även bestå av flera delar. Dessa delyrkesprovs sammanlagda utgör yrkesprovsen för examensdelen. Det kunnande i de yrkesinriktade examensdelarna som inte visas i yrkesprov bedöms på annat tillförlitligt sätt. Den andel av kunnandet i en examensdel som bedöms genom yrkesprov finns angiven i planen för genomförande och av yrkesprov. De perioder av inlärning i arbete i vilka kunnandet bedöms genom yrkesprov bedöms med G = godkänd. Denna visar att den studerande genomfört samtliga arbetsdagar samt de skriftliga eller övriga arbeten som ingår i avsnittet. Om innehållet i inlärningen i arbetet inte bedöms genom yrkesprov erhåller den studerande en siffer. 6.2 Föremålen och kriterierna för en av de yrkesinriktade examensdelarna För varje yrkesinriktad examensdel i examen finns definierat sföremål, dvs. vad man bedömer. Bedömningen gäller: behärskande av arbetsprocesserna behärskande av arbetsmetoder, redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande I samband med varje examensdel har man närmare preciserat vad de olika föremålen betyder i just den examensdelen. För en finns angivet skriterier för alla sföremål på nöjaktig (1), god (2) och berömlig (3) nivå. På basen av kriterierna kan den studerande bekanta sig med kunnandet på olika nivåer och ställa egna mål för inlärningen och kunnandet. För varje examensdel finns angivet vilket kunnande som bedöms genom yrkesprov och vilket kunnande som bedöms med andra smetoder. Även andelen som yrkesprovet utgör av examensdelens definieras. I kapitel 7 framgår för varje yrkesinriktad examensdel vilka sföremål som bedöms i yrkesprovet och vilka som bedöms på annat sätt. 13

6.3 Plan för genomförande och av yrkesprov Grundexamen inom husteknik Up för rörmontering, rörmontör Yrkesprovs nummer Typ av yrkesprov Examensdel Yrkesprov 1 Yrkesprov Installation av vatten- och avloppssystem Yrkesprov 2 Yrkesprov Installation av värmesystem Yrkesprov 3 Yrkesprov Svetsning av rörledningar Yrkesprov 4 Yrkesprov Underhåll av ventilationsaggre gat Yrkesprov 5 Yrkesprov Mätning och injustering av värmesystem Yrkesprov 6 Yrkesprov Underhåll av VSsystem Yrkesprovets Bedömare andel av e n 50 % Arbetsplatshand -ledaren 50 % Arbetsplatshand -ledaren 80 % Arbetslivets representant 60 % Arbetslivets representant 60 % Arbetslivets representant 60 % Arbetsplatshand -ledaren Tabell: Plan för genomförande av av yrkesprov Plats för genomförande Inlärning i arbetet Inlärning i arbetet Läroanstalten/Annan plats som läroanstalten anvisar Läroanstalten/Annan plats som läroanstalten anvisar Läroanstalten/Annan plats som läroanstalten anvisar Inlärning i arbetet Yrkesprovens placering synliggörs i kapitel 2. na för varje examensdel och yrkesprov finns i kapitel 7. 7. Examensdelarna, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för och skriterier Den del av skriterierna som är färgade med grått i tabellen bedöms med yrkesprov. Axxell arbetar för ett certifierat ledningssystem och för hållbar utveckling. Som ett led i detta synliggörs de sföremål som berör hållbar utveckling med en myra. 7.1 Installation av värmesystem 7.1.1 Krav på yrkesskicklighet kan beräkna materialåtgången och arbetsinsatsen, och hämta materialet enligt en sammanställd lista använda handverktyg och andra arbetsredskap på ett säkert sätt utföra normala värmeinstallationsarbeten enligt ritningar och arbetsbeskrivningar bedöma skillnaderna mellan olika värmesystem och systemens lämplighet för olika ändamål samt möjligheterna att kombinera olika system (hybridsystem) beakta föreskrifter och anvisningar som gäller arbetssäkerheten utföra assisterande uppgifter som ingår i rörmontörens arbete arbeta på olika installationsplatser och i olika arbetskollektiv 14

samarbeta med olika aktörer på en byggarbetsplats utvärdera sitt arbete och kvaliteten på utförandet sköta arbetsrapporteringen på det sätt som situationen kräver ska ha ett giltigt kort för heta arbeten och ett giltigt arbetssäkerhetskort, grundläggande färdigheter i första hjälpen och utbildning i montering av personlift och byggnadsställningar. 7. Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 1. Behärskande av arbetsprocesserna Planering av den egna arbetsprocessen och av värmeinstallationerna Ekonomi och kvalitet vid installation av värmesystem 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Arbetsmetoder vid installation av värmesystem väljer under handledning arbetsmetod, redskap och material enligt situationen för att uppnå ett tillfredsställande arbetsresultat behöver vägledning för att komma underfund med följande arbetsmoment arbetar under handledning med beaktande av de kvalitetsmål som uppställts för arbetet väljer en ändamålsenlig arbetsmetod och ändamålsenliga redskap och material enligt situationen för att uppnå ett tillfredsställande arbetsresultat klarar av arbetsuppgiften och beaktar de följande arbetsmomenten på eget initiativ arbetar i enlighet med de kvalitetsmål som uppställts för arbetet väljer den lämpligaste arbetsmetoden och de lämpligaste redskapen och materialen enligt situationen för att uppnå ett ekonomiskt och högklassigt arbetsresultat klarar av arbetsuppgiften utan problem, och beaktar de följande arbetsmomenten självständigt och på eget initiativ arbetar i enlighet med de kvalitetsmål som uppställts för arbetet, och utvecklar sitt sätt att arbeta för att dessa mål ska uppnås väljer en arbetsmetod, och arbetar i enlighet med denna under handledning väljer en arbetsmetod, arbetar i enlighet med denna, och bedömer metodens lämplighet när arbetet framskrider anpassar självständigt sitt arbetssätt efter växlande förhållanden 15

Användning av arbetsredskap och material vid installation av värmesystem använder arbetsredskap och sköter underhållet av dem enligt anvisning använder material omsorgsfullt och ekonomiskt enligt anvisning använder och sköter underhållet av behövliga arbetsredskap enligt anvisning använder material omsorgsfullt och ekonomiskt väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst i en given situation, använder redskapen rätt, och sköter underhållet av redskapen utnyttjar egenskaperna hos olika material i sitt arbete 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av ritningar och dokument för värmesystem Kunskap om anordningar som ingår i värmesystem Kunskap om material som används vid montering av värmesystem och om materialens egenskaper Mätning av vattenflöden i värmesystem och hantering av systemens automatiska styrsystem läser ritningar över värmesystem följer myndighetsbestämmelser och anvisningar enligt anvisning utarbetar behövliga materiallistor utgående från ritningar enligt anvisning hämtar material under handledning i enlighet med en materiallista förstår funktionsprinciperna hos de vanligaste systemen för vattenburen centralvärme känner igen de anordningar och material som används vid montering av värmesystem vet hur planerade värden ställs in med linjeventiler kan tolka ritningar över värmesystem följer myndighetsbestämmelser och anvisningar utarbetar behövliga materiallistor utgående från ritningar hämtar material på överenskommet ställe i enlighet med en materiallista förstår funktionsprinciperna för de vanligaste värmeproduktions- och uppvärmningssystemen, och förstår hur de anordningar som ingår i systemen fungerar väljer ändamålsenliga anordningar och material för montering av värmesystem mäter vattenflöden och vet hur planerade värden ställs in med linjeventiler kan tolka VS-ritningar, arbetsbeskrivningar och nödvändiga RYLanvisningar följer myndighetsbestämmelser och anvisningar utarbetar behövliga materiallistor utgående från ritningar och arbetsbeskrivningar hämtar material självständigt i enlighet med en materiallista förstår funktionsprinciperna för olika värmeproduktionsoch uppvärmningssystem, och förstår hur de anordningar som ingår i systemen fungerar väljer ändamålsenliga anordningar och material för montering av värmesystem, och beaktar materialens fysikaliska egenskaper väljer mätredskap och nödvändigt material självständigt, mäter vattenflöden, och vet hur planerade värden ställs in med 16

ställer in en reglerenhet för manuell drift ställer in de data som är viktigast för användaren med en reglerenhet linjeventiler ställer in de data som är viktigast för användaren med en reglerenhet, och instruerar användaren 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Utvärdering av den egna arbetsinsatsen Interaktion och samarbete har en positiv attityd till säkra arbetssätt, och undviker risker i sitt arbete följer säkerhetsföreskrifterna för arbetet, och försätter sig inte i fara använder föreskriven skyddsutrustning och föreskrivna arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning under handledning kan samarbeta med olika personer iakttar överenskomna arbetstider, och följer anvisningar från erfarnare medlemmar i arbetslaget uppför sig korrekt, och orsakar inte störningar tar ansvar för säkerheten i sitt arbete följer förhållningsreglerna för arbetskollektivet, och beaktar dess övriga medlemmar i sitt arbete kontrollerar att arbetsredskap och material är säkra, och tar skadade arbetsredskap ur bruk och för dem på service beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning, men i genomförandet förekommer ännu avvikelser samarbetar konstruktivt med olika personer, och beaktar olika intressenters behov iakttar överenskomna arbetstider, och följer anvisningar från erfarnare medlemmar i arbetslaget följer allmänna och överenskomna uppföranderegler och tillvägagångssätt Tabell: för Installation av värmesystem utvecklar sina arbetssätt så att de blir säkrare observerar och identifierar risker i sitt arbete, och rapporterar om dessa kan bedöma vilken skyddsutrustning och vilka redskap och arbetsmetoder som lämpar sig för arbetet i fråga beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning och genomför arbetet i överensstämmelse med dessa beräkna r enligt givna kvalitetskrav samarbetar konstruktivt med olika personer, och planerar sitt arbete utgående från olika intressenters behov iakttar överenskomna arbetstider, och förhandlar om eventuella avvikelser följer allmänna och överenskomna uppföranderegler och tillvägagångssätt 17

7.2 Svetsning av rörledningar 7.2.1 Krav på yrkesskicklighet kan planera och utföra sitt arbete i enlighet med ritningar och arbetsbeskrivningar använda handverktyg och andra arbetsredskap för montering på ett säkert sätt utföra rörfogar som uppfyller kraven för VS-installationer med gassvets utföra rörfogar som uppfyller kraven för VS-installationer med bågsvets (TIG-svetsning eller elektrodsvetsning) använda material och svetstillsatser ekonomiskt följa brand- och säkerhetsföreskrifterna i alla arbeten bedöma kvaliteten på svetsade rörfogar 7.2.2 Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 1. Behärskande av arbetsprocesserna Planering av den egna arbetsprocessen och av svetsarbeten inklusive nödvändiga monteringsarbeten Ekonomi och kvalitet i utförandet av svetsningar och tillhörande monteringsarbeten planerar de nödvändiga arbetsmoment som ingår i ett svetsarbete under handledning väljer en lämplig svetsmetod och lämpliga redskap som han eller hon behärskar, samt tillsatser enligt anvisning för att uppnå ett tillfredsställande resultat klarar av svets- och monteringsarbeten enligt anvisning arbetar i enlighet med kvalitetsmålen för verksamheten planerar de nödvändiga arbetsmoment som ingår i ett svetsarbete på förhand väljer en ändamålsenlig svetsmetod och ändamålsenliga redskap och tillsatser för uppgiften för att uppnå ett tillfredsställande resultat klarar av svets- och monteringsarbeten, och beaktar de följande arbetsfaserna på eget initiativ arbetar självständigt och på eget initiativ planerar positioner för nödvändig lägessvetsning och de arbetsmoment som ingår i svetsarbetet väljer den lämpligaste arbetsmetoden och de lämpligaste redskapen och tillsatserna för uppgiften för att uppnå ett ekonomiskt och högklassigt resultat klarar av svets- och monteringsarbeten utan problem, beaktar de följande arbetsmomenten och beaktar dem i sitt arbete arbetar i enlighet med kvalitetsmålen för verksamheten, och utvecklar sitt sätt att arbeta 18

2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Arbetsmetoder vid svetsning och tillhörande monteringsarbeten Användning av redskap och material vid svetsning och tillhörande monteringsarbeten 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av VVSritningar och anvisningar arbetar enligt anvisning med den monterings- och svetsmetod som han eller hon behärskar (gas och bågsvetsning) använder monterings- och svetsredskap som behövs för uppgiften enligt anvisning ställer in rätt värden för svetsströmmar, gasflöden och andra relevanta storheter håller monterings- och svetsredskap i användbart skick använder de vanligaste svetsmaterialen och tillsatserna arbetar konsekvent med den monterings- och svetsmetod som han eller hon valt (gas-, elektrod eller TIGsvetsning), och bedömer metodens lämplighet när arbetet framskrider använder monteringsoch svetsredskap som behövs för uppgiften rätt ställer in rätt värden för svetsströmmar, gasflöden och andra relevanta storheter håller monterings- och svetsredskap i användbart skick använder de svetsmaterial och tillsatser som anges i ritningar och arbetsbeskrivningar på ett sådant sätt att materialsvinnet blir så litet som möjligt arbetar konsekvent med den monterings- och svetsmetod som han eller hon valt (gas-, elektrod eller TIGsvetsning), bedömer metodens lämplighet när arbetet framskrider, och anpassar sitt arbetssätt efter växlande förhållanden använder de monterings- och svetsredskap som behövs för uppgiften rätt, och utnyttjar dem i sitt arbete ställer in rätt värden för svetsströmmar, gasflöden och andra relevanta storheter, och ändrar värdena vid behov håller monterings- och svetsredskap i användbart skick använder de svetsmaterial och tillsatser som anges i ritningar och arbetsbeskrivningar på ett sådant sätt att inget materialsvinn uppkommer förstår VVS-ritningar och anvisningar om svetstillsatser förstår VVS-ritningar och anvisningar om svetstillsatser använder VVS-ritningar och anvisningar om svetstillsatser 19

Kunskap om grundbegrepp, material och tillsatser inom svetsningen Kunskap om olika svetsmetoder känner till svetsteknikens grundbegrepp och vokabulär samt olika svetstillsatser och principerna för olika svetsmetoder känner till de grundläggande svetsmetoder som används inom VVSbranschens olika delområden behärskar även grunderna i skärbränning, resistanssvetsning och MIG/MAG-svetsning har grundläggande kunskap om svetsning av låglegerat och rostfritt stål känner till okulärbesiktning av svetsförband känner till svetsteknikens grundbegrepp och vokabulär samt olika svetstillsatser och lämpliga svetsmetoder för olika material känner till de grundläggande svetsmetoder som används inom VVSbranschens olika delområden behärskar även grunderna i skärbränning, resistanssvetsning och MIG/MAG-svetsning är insatt i svetsningen av låglegerat och rostfritt stål känner till okulärbesiktning och andra besiktningsmetoder för svetsförband är inkommen i svetsteknikens grundbegrepp och vokabulär samt principerna för olika svetsmetoder, och känner till olika svetstillsatser och lämpliga svetsmetoder för olika material vet hur lämpliga olika svetsmetoder är inom VVS-branschens olika delområden är även inkommen i skärbränning, resistanssvetsning och MIG/MAG-svetsning är insatt i svetsningen av låglegerat och rostfritt stål samt aluminium behärskar grunderna i olika besiktningsmetoder och deras användningsområden 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga har en positiv attityd till säkra arbetssätt, och undviker risker i sitt arbete följer säkerhetsföreskrifterna för arbetet, och försätter sig inte i fara använder föreskriven skyddsutrustning på ett säkert sätt samt föreskrivna arbetsredskap och arbetsmetoder tar ansvar för säkerheten i sitt arbete följer förhållningsreglerna för arbetskollektivet, beaktar dess övriga medlemmar, och beaktar även behovet av efterbevakning kontrollerar att arbetsredskap och material är säkra, och tar skadade arbetsredskap ur bruk och för dem på service utvecklar sina arbetssätt så att de blir säkrare observerar och identifierar risker i sitt arbete, rapporterar om dessa, och sörjer för nödvändig efterbevakning kan bedöma hur väl olika skyddsutrustningar, redskap och arbetsmetoder lämpar sig för arbetet i fråga 20

Inlärning och problemlösning under handledning enligt givna kvalitetskrav iakttar arbetstider iakttar arbetstider iakttar överenskomna arbetstider, och förhandlar om eventuella avvikelser Tabell: för Svetsning av rörledningar 7.3 Installation av vatten och avloppssystem 7.3.1 Krav på yrkesskicklighet kan beräkna materialåtgången och arbetsinsatsen, och hämta materialet enligt en sammanställd lista använda handverktyg och arbetsredskap för montering på ett säkert sätt utföra normala installationsarbeten för vatten- och avloppssystem enligt ritningar och arbetsbeskrivningar beakta de föreskrifter och anvisningar som gäller arbetssäkerheten utföra assisterande uppgifter som ingår i rörmontörens arbete arbeta på olika installationsplatser och i olika arbetskollektiv samarbeta med olika aktörer på en byggarbetsplats utvärdera sitt arbete och kvaliteten på utförandet sköta arbetsrapporteringen på det sätt som situationen kräver. 7.3.2 Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 1. Behärskande av arbetsprocesserna Planering av den egna arbetsprocessen och av installationen av vatten- och avloppssystem Ekonomi och kvalitet vid installation av vatten- och avloppssystem väljer under handledning en lämplig arbetsmetod och lämpliga arbetsredskap och material enligt situationen för att uppnå ett tillfredsställande arbetsresultat behöver vägledning för att komma underfund med följande arbetsmoment väljer en ändamålsenlig arbetsmetod och ändamålsenliga redskap och material enligt situationen för att uppnå ett tillfredsställande arbetsresultat klarar av arbetsuppgiften, och beaktar de följande arbetsmomenten på eget initiativ väljer den lämpligaste arbetsmetoden och de lämpligaste redskapen och materialen enligt situationen för att uppnå ett ekonomiskt och högklassigt arbetsresultat klarar av arbetsuppgiften utan problem, beaktar de följande arbetsmomenten och beaktar dem självständigt i sitt arbete 21

arbetar under handledning med beaktande av uppställda kvalitetsmål arbetar i enlighet med uppställda kvalitetsmål arbetar i enlighet uppställda kvalitetsmål, och utvecklar sitt sätt att arbeta för att kvalitetsmålen ska uppnås 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Arbetsmetoder vid installation av vattenoch avloppssystem Användning av arbetsredskap och material vid installation av vatten- och avloppssystem 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av VVSritningar och andra dokument arbetar i enlighet med den arbetsmetod han eller hon valt under handledning och i enlighet med anvisningarna använder och sköter underhållet av behövliga arbetsredskap enligt anvisning under handledning använder olika material omsorgsfullt och ekonomiskt enligt anvisning väljer en arbetsmetod, arbetar i enlighet med denna, och bedömer metodens lämplighet när arbetet framskrider använder och sköter underhållet av behövliga arbetsredskap enligt anvisning använder olika material rätt enligt deras egenskaper anpassar självständigt sitt arbetssätt efter växlande förhållanden använder behövliga arbetsredskap rätt, och sköter underhållet av redskapen utnyttjar egenskaperna hos olika material förstår VVS-ritningar känner till en del myndighetsbestämmelser och anvisningar utarbetar nödvändiga materiallistor enligt anvisning utgående från ritningar och följer dem under handledning förstår och kan tolka VVS-ritningar känner till myndighetsbestämmels er och anvisningar som gäller vatten- och avloppsinstallationer utarbetar nödvändiga materiallistor utgående från ritningar och hämtar materialet på överenskommet ställe i enlighet med materiallistorna förstår och kan tolka VVS-ritningar, arbetsbeskrivningar och behövliga RYLanvisningar känner till de myndighetsbestämmels er och anvisningar som gäller vatten- och avloppsinstallationer utarbetar nödvändiga materiallistor utgående från ritningar och arbetsbeskrivningar och hämtar materialet självständigt i enlighet med materiallistorna 22

Kunskap om system och anordningar som förekommer vid installation av vattenoch avloppssystem Kunskap om egenskaper hos material som används vid installation av vatten- och avloppssystem förstår funktionsprinciperna för de allmännaste vattenoch avloppssystemen känner igen de anordningar och material som används vid installation av vatten- och avloppssystem förstår funktionsprinciperna för system för behandling av vatten och för de allmännaste vatten- och avloppssystemen, och förstår hur de anordningar som ingår sådana system fungerar väljer anordningar och material för installation av vatten- och avloppssystem på ett ändamålsenligt sätt förstår funktionsprinciperna för system för behandling av vatten och för vattenoch avloppssystem och förstår hur de anordningar som ingår sådana system fungerar väljer anordningar och material för installation av vatten- och avloppssystem på ett ändamålsenligt sätt, och beaktar materialens fysikaliska egenskaper 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete har en positiv attityd till säkra arbetssätt, och undviker risker i sitt arbete följer säkerhetsföreskrifterna för arbetet, och försätter sig inte i fara använder föreskriven skyddsutrustning och föreskrivna arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning under handledning kan samarbeta med olika personer följer anvisningar från erfarnare medlemmar i arbetslaget, iakttar överenskomna arbetstider, tar ansvar för säkerheten i sitt arbete följer förhållningsreglerna för arbetskollektivet, och beaktar dess övriga medlemmar i sitt arbete kontrollerar att arbetsredskap och material är säkra, och tar skadade arbetsredskap ur bruk och för dem på service beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning, men i genomförandet förekommer ännu avvikelser samarbetar konstruktivt med olika personer, och beaktar olika intressenters behov uppför sig korrekt, och iakttar överenskomna arbetstider utvecklar sina arbetssätt så att de blir säkrare observerar och identifierar risker i sitt arbete, och rapporterar om dessa kan bedöma hur väl olika skyddsutrustningar, redskap och arbetsmetoder lämpar sig för arbetet i fråga beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning, och genomför arbetet i enlighet med dessa beräkna r enligt givna kvalitetskrav samarbetar konstruktivt med olika personer, och planerar sitt arbete utgående från olika intressenters behov följer allmänna och överenskomna uppföranderegler och förfaringssätt, iakttar 23

och orsakar inte störningar i arbetet Tabell: för Installation av vatten- och avloppssystem överenskomna arbetstider, och förhandlar om eventuella avvikelser 7.4 Mätning och injustering av värmesystem 7.4.1 Krav på yrkesskicklighet kan läsa och tolka ritningar för värmesystem tillämpa principerna för god kundbetjäning i sitt arbete och växelverka friktionsfritt även med personer från andra kulturer utföra de vanligaste mätningarna som är nödvändiga i värmesystem utföra de beräknar som behövs vid mätningar och använda nomogram utarbeta nödvändiga dokument över mätningar använda mätresultaten vid nödvändiga åtgärder balansera vattenströmmarna i ett värmenät med hjälp av någon injusteringsmetod sammanställa protokoll över injusteringen kan använda automationsutrustning för värmesystem bedöma sitt arbete enligt givna kvalitetskrav kan samarbeta med övriga installatörer samt byggare och entreprenörer för att uppnå ett högklassigt arbetsresultat. 7.4.2 Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 1. Behärskande av arbetsprocesserna Planering av den egna arbetsprocessen och av mät-/reglerarbetet Ekonomi och kvalitet i mät- och regleringsarbetet väljer metoder, redskap och tabeller för mätning/reglering enligt situationen med stöd av anvisningar behöver vägledning för att komma underfund med följande arbetsmoment väljer ändamålsenliga metoder, redskap och tabeller för mätning/reglering enligt situationen för att uppnå ett tillfredsställande resultat klarar av arbetsuppgiften, och beaktar de följande arbetsmomenten på eget initiativ väljer de ändamålsenligaste metoderna, redskapen och tabellerna för mätning/ reglering för att uppnå ett högklassigt resultat klarar av arbetsuppgiften utan problem, och beaktar de följande arbetsmomenten självständigt och på eget initiativ 24

arbetar enligt anvisning i enlighet med av de kvalitetsmål som uppställts för arbetet arbetar i enlighet med de kvalitetsmål som uppställts för arbetet arbetar i enlighet med de kvalitetsmål som uppställts för arbetet, och utvecklar sitt sätt att arbeta för att kvalitetsmålen ska uppnås 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Behärskande av metoder för mätning och injustering i anknytning till mätnings- och injusterings arbeten Användning av mätredskap och tabeller vid mät- och injusteringsarbeten Protokoll över mätning och injustering Användning av automatiseringsanordningar för värmesystem 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av VVSritningar och anvisningar Kunskap om funktionsprinciperna för ventilationssystem arbetar enligt vald mätnings- och injusteringsmetod under handledning använder de mätredskap och tabeller som krävs för arbetsuppgiften rätt enligt anvisning upprättar ett godkänt mätoch injusteringsprotokoll enligt anvisning använder reglerenheter för värmesystem enligt anvisning arbetar konsekvent enligt den mätningsoch injusteringsmetod som han eller hon valt använder de mätanordningar och tabeller som krävs för arbetsuppgiften rätt upprättar ett godkänt mät- och injusteringsprotokoll använder reglerenheter för värmesystem självständigt arbetar konsekvent enligt den mätningsoch injusteringsmetod som han eller hon valt, och utvärderar dess lämplighet när arbetet framskrider använder självständigt de mätanordningar och tabeller som krävs för arbetsuppgiften rätt och utnyttjar dem i arbetet upprättar ett godkänt mät- och injusteringsprotokoll använder automatisk utrustning för injustering av värmesystem självständigt förstår VVS-ritningar känner till funktionsprinciper för olika värmesystem och känner till anordningar som ingår förstår VVS-ritningar, och använder anläggningstillverkarnas handböcker känner till värmesystemens funktionsprinciper, och vet vilka anordningar som behövs för injustering utnyttjar VVS-ritningar och anläggningstillverkarnas handböcker i sitt arbete känner till värmesystemens funktionsprinciper, och vet vilka anordningar som behövs för injustering och var de ska installeras 25

Grunderna i mätning VVS-automatik Kunskap om inneklimat och energiekonomi kan grunderna i mätning av temperaturer, luft- och vattenflöden och ljudnivåer kan grunderna i automation av värmesystem, och läser funktionsscheman enligt anvisning förstår vilken betydelse balanseringen av vattenströmmarna har för inomhusklimatet och energiekonomin kan grunderna i mätning av temperaturer, luftoch vattenflöden och ljudnivåer kan grunderna i automation av värmesystem, och läser delvis funktionsscheman förstår vilken betydelse balanseringen av vattenströmmarna har för inomhusklimatet och energiekonomin kan grunderna i mätning av temperaturer, luftoch vattenflöden och ljudnivåer, och vet hur denna kunskap kan tillämpas kan grunderna i automation av värmesystem, känner till funktionerna hos sådana funktionssystem, och kan tolka funktionsscheman förstår vilken betydelse balanseringen av vattenströmmarna har för anläggningens funktion, samt för inomhusklimatet och energiekonomin 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete har en positiv attityd till säkra arbetssätt, och undviker risker i sitt arbete följer säkerhetsföreskrifterna för arbetet, och försätter sig inte i fara använder föreskriven skyddsutrustning och föreskrivna arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning under handledning kan samarbeta med olika personer tar ansvar för säkerheten i sitt arbete följer förhållningsreglerna för arbetskollektivet, och beaktar dess övriga medlemmar i sitt arbete kontrollerar att arbetsredskap och material är säkra, och tar skadade arbetsredskap ur bruk och för dem på service beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning, men i genomförandet förekommer ännu avvikelser samarbetar konstruktivt med olika personer, och beaktar olika intressenters behov utvecklar sina arbetssätt så att de blir säkrare observerar och identifierar risker i sitt arbete, och rapporterar om dessa kan bedöma hur väl olika skyddsutrustningar, redskap och arbetsmetoder lämpar sig för arbetet i fråga beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning och genomför arbetet i överensstämmelse med dessa beräkningar enligt givna kvalitetskrav samarbetar konstruktivt med olika personer, och planerar sitt arbete utgående från olika 26