Grundexamen inom el- och automationsteknik. Utbildningsprogrammet för el- och automationsteknik, Automationsmontör

Transkript

1 Läroplan Axxell Utbildning Grundexamen inom el- och Ab Utbildningsprogrammet för el- och, Elmontör Utbildningsprogrammet för el- och, Automationsmontör Läroplanen är uppgjord enligt examensgrunderna för den grundläggande yrkesutbildningen 2009, förverkligad som läroplansbaserad utbildning (Ersätter den av Axxells direktion fastställda läroplanen inom el- och ) Fastställd av Axxells direktion Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO och OHSAS 18001

2 Innehållsförteckning 1. Uppbyggnaden av examen Uppbyggnaden av grundexamen inom el- och Axxells utbud av utbildningsprogram och inriktning inom grundexamen inom el- och Examensdelar i examen samt deras indelning i kurser Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) 20 sv Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv Studiernas framskridande, tidsplanering och ordnande Periodisering av studieutbudet Indelningen av grundexamen inom el- och i moduler samt exempel på individuell studiegång Modulernas kursinnehåll Följdschema för modulerna Utbudet av fritt valbara examensdelar Plan för hur examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen eller individuellt breddar examen ordnas Plan för av examensdelar och metoder att bedöma kunnande Syfte och mål för en Identifiering och erkännande av kunnande Bedömningen av inlärningen och kunnandet Mål, kriterier och föremål för en Beslut om vitsord Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord Ny samt rättelse av Erhållande av examensbetyg Bedömning vid specialundervisning Plan för en av de yrkesinriktade examensdelarna Bedömningen av kunnandet i de yrkesinriktade examensdelarna Föremålen och kriterierna för en av de yrkesinriktade examensdelarna Plan för genomförande och av yrkesprov Examensdelarna, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för och skriterier

3 7.1 Basfärdigheter inom el- och Krav på yrkesskicklighet Bedömning El- och automationsinstallationer Krav på yrkesskicklighet Bedömning El- och energiteknik Krav på yrkesskicklighet Bedömning Styckegodsautomation Krav på yrkesskicklighet Bedömning Automation (Examensdelar som erbjuds lokalt) Krav på yrkesskicklighet Bedömning Fastighetsautomation (Examensdelar som erbjuds lokalt) Krav på yrkesskicklighet Bedömning Högspänningsinstallationer (Examensdelar som erbjuds lokalt) Krav på yrkesskicklighet Bedömning Examensdelarnas indelning i kurser, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för och skriterier BILAGA: Modell på kursbeskrivning 2

4 1. Uppbyggnaden av examen 1.1 Uppbyggnaden av grundexamen inom el- och Denna läroplan är uppgjord i enlighet med de examensgrunder för grundexamen inom eloch som Utbildningsstyrelsen godkänt genom sin föreskrift 23/011/2009. Vid uppgörandet har beaktats vad som om detta stadgas i lag om yrkesutbildning 630/1998 samt i Förordningen om yrkesutbildning 811/1998. Grundexamen inom el- och indelas enligt följande: 1. Yrkesinriktade examensdelar Examensdelar som är obligatoriska för alla 50 sv I examensdelarna Examensdelar enligt utbildningsprogrammet 20 sv ingår inlärning i Examensdelar som är valbara för alla 20 sv arbetet minst 20 sv 2. Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) Obligatoriska examensdelar Valfria examensdelar 17 sv 3 sv 3. Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen Fritt valbara examensdelar 10 sv 1.2 Axxells utbud av utbildningsprogram och inriktning inom grundexamen inom eloch Axxell erbjuder följande utbildningsprogram inom grundexamen inom el- och : Utbildningsprogrammet för el- och, elmontör Utbildningsprogrammet för el- och, automationsmontör 1.3 Examensdelar i examen samt deras indelning i kurser Grundexamen inom el- och 120 sv Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Examensdelar som är obligatoriska för alla 50 sv Basfärdigheter inom el- och 30 sv Elektronikens grunder Belysningsinstallation Likström Arbetsmetoder Elritning 1-fas Datateknik 2 sv 2 sv 4 sv 2 sv 1 sv 3 sv 2 sv 3

5 Elektronik Arbetarskydd 3-fas Elinstallation 4 sv 3 sv 1 sv 6 sv El- och automationsinstallationer 20 sv Styrteknik Hydraulik och pneumatik Elmaskiner och drifter Inomhusinstallationer Elsäkerhet Ibruktagningsbesiktning Fastighetsinstallationer (IA) Installation av fördelningscentraler Industriinstallationer (IA) 2 sv 1 sv 2 sv 3 sv 1 sv 1 sv 4 sv 2 sv 4 sv Examensdelar enligt utbildningsprogrammet (up) 20 sv El- och energiteknik (elmontör) 20 sv Installationer i lågspänningsnät Luftledningsinstallationer (IA) Installation i fördelningsskåp (IA) Elvärmeinstallation Installation av elapparater Elöverföring Felsökning Rör- och kabeldragning Elinstallationer i fastigheter (IA) AMKA- dragning Jord- och luftkablar (IA) 2 sv 2 sv 2 sv 2 sv 2 sv 1 sv 1 sv 1 sv 3 sv 1 sv 3 sv Styckegodsautomation (automationsmontör) 20 sv Drift och styrning Programmering (IA) Driftsunderhåll (IA) Robotikarbeten Mekanikinstallationer Logikprogrammering Montering (IA) Tillståndskontroll Styrning (IA) 2 sv 2 sv 2 sv 3 sv 3 sv 1 sv 3 sv 1 sv 3 sv Examensdelar som är valbara för alla 20 sv Högspänningsinstallationer (elmontör) (Examensdelar som erbjuds lokalt) 10 sv Arbetsjordning 2 sv 4

6 Eldistribution (IA) Elmarknaden Högspänning (IA) Stolpkonstruktioner 3 sv 1 sv 3 sv 1 sv Fastighetsautomation (elmontör) (Examensdelar som erbjuds lokalt) 10 sv Kabelnät Alarmsystem Antennsystem VVS-system VVS i småhus 2 sv 3 sv 1 sv 3 sv 1 sv Fastighetsautomation (automationsmontör) (Examensdelar som erbjuds lokalt) 10 sv Kabelnät Alarmsystem (IA) Antennsystem VVS-system (IA) VVS i småhus 2 sv 3 sv 1 sv 3 sv 1 sv Automation (automationsmontör) (Examensdelar som erbjuds lokalt) 10 sv Processkunnande Fältapparatur Mät- och regelteknik Service och underhåll 2 sv 2 sv 3 sv 3 sv Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) 20 sv Obligatoriska examensdelar 17 sv Modersmålet Det andra inhemska språket, finska Främmande språk, engelska Matematik Fysik och kemi Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap Gymnastik Hälsokunskap Konst och kultur 4 sv 2 sv 2 sv 3 sv 2 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv Valfria examensdelar 3 sv Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av valfria examensdelar till gemensamma studier. Dessa kurser kan vara studier inom ovanstående examensdelar eller inom följande examensdelar: 5

7 Miljökunskap Informations- och kommunikationsteknik Etik Kulturkännedom Psykologi Företagsverksamhet Utbildningens utbud av valfria examensdelar godkänns av enhets-/platschef. Utbudet uppdateras årligen och presenteras för den studerande vid uppgörandet av den personliga studieplanen Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av 10 sv fritt valbara examensdelar. Utbildningens utbud av fritt valbara examensdelar godkänns av enhets-/platschef. Utbudet presenteras för den studerande i samband med uppgörandet av den personliga studieplanen. 2. Studiernas framskridande, tidsplanering och ordnande 2.1 Periodisering av studieutbudet Examensdelarna är uppdelade i moduler som förverkligas i perioder. Varje läsår är uppdelat i 5 perioder. Modulschemats uppbyggnad utgår från en treårig utbildning för genomförandet av 120 sv. Studerande med tillgodoräknade studier kan välja en annan ordningsföljd för vissa moduler, så att studietiden kan förkortas. En annan ordningsföljd kan även väljas, förutsatt att den studerande uppfyller kraven på förhandsprestationer. Förklaring till färgerna som användes för olika moduler: Examensdelar som är obligatoriska för alla Utbildningsprogrammet för el- och, elmontör Utbildningsprogrammet för el- och, automationsmontör Examensdelar som är valbara för alla Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen Fritt valbara examensdelar Inlärning i arbete 2.2 Indelningen av grundexamen inom el- och i moduler samt exempel på individuell studiegång. Up för el- och, Elmontör Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Ohm A Växel Transistor På puts YP 1 År 2 Infälld Hus-el B Central C YP 2a YP 2b År 3 D Värme Fastighet VVS Luftkabel YP 3a YP 4 YP 3b 6

8 Up för el- och, Automationsmontör Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Ohm A Växel Transistor På puts YP 1 År 2 Infälld Hus-el B Central C YP 2a År 3 D Service YP 3 YP 2b Robot Montage Auto YP 4a YP 4b Studerande som avlägger både grundexamen och studentexamen Up för el- och, Elmontör Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Ohm Gymnasiet Växel Transistor På puts YP 1 År 2 Gymnasiet Hus-el Fastighet Gymnasiet Gymnasiet YP 2a YP 3a År 3 Infälld Värme Gymnasiet Central Luftkabel YP 2b YP 3b Up för el- och, Automationsmontör Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Ohm Gymnasiet Växel Transistor På puts YP 1 År 2 Gymnasiet Hus-el Robot Gymnasiet Gymnasiet YP 2a År 3 Infälld Central Gymnasiet Montage Auto YP 2b YP 4a YP 4b Studerande med annan grundexamen eller gymnasieexamen från tidigare Up för el- och, Elmontör Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Ohm Hus-el Växel Transistor På puts YP 2a YP 1 År 2 Infälld Värme Fastighet Central Luftkabel År 3 YP 3a YP 2b YP 3b Up för el- och, Automationsmontör Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Ohm Hus-el Växel Transistor På puts YP 2a YP 1 År 2 Infälld Central Robot Montage Auto År 3 YP 2b YP 4a YP 4b 7

9 Studerande som inleder sina studier vid annan tidpunkt än vid början av höstterminen. Up för el- och, Elmontör Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 A Växel Transistor På puts YP 1 År 2 Ohm Hus-el B Central C YP 2a YP 2b År 3 Infälld Värme Fastighet VVS Luftkabel YP 3a YP 4 YP 3b År 4 D Up för el- och, Automationsmontör Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 A Växel Transistor På puts YP 1 År 2 Ohm Hus-el B Central C YP 2a År 3 Infälld Service YP 3 År 4 D YP 2b Robot Montage Auto YP 4a YP 4b Studerande som avlägger båda utbildningsprogrammen Up för el- och, Elmontör och Automationsmontör Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Ohm A Växel Transistor På puts YP 1 År 2 Infälld Hus-el B Central C YP 2a YP 2b År 3 D Värme Robot VVS/Montage Luftkabel/Auto YP 3a YP 3b 2.3 Modulernas kursinnehåll Samma moduler för alla Ohm: Elektronikens grunder 2 sv Belysningsinstallation 2 sv Likström 4 sv Växel: Arbetsmetoder 2 sv Elritning 1 sv 1-fas 3 sv Datateknik 2 sv Transistor: Elektronik 4 sv Arbetarskydd 3 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8

10 3-fas 1 sv På puts: 8 sv Elinstallation 6 sv Styrteknik 2 sv Yrkesprov 1 (YP 1) A: 8 sv Studieteknik 1 sv Arkielämän suomea 1 sv Enhet och ekvationer 1 sv Vardagsmotion 1 sv Valfria examensdelar, miljökunskap 1 sv Fritt valbar examensdelar 3 sv B: 8 sv Talprocessen 1 sv Information processing 1 sv Geometri 1 sv Kemi 1 sv Hälsokunskap 1 sv Fritt valbara examensdelar 3 sv C: 8 sv Skrivprocessen 1 sv Työelämän suomea 1 sv Fysik 1 sv Min kultur- vår kultur 1 sv Valfria examensdelar 1 sv Fritt valbara examensdelar 3 sv Moduler som gäller om studerande läser, up för el- och, Elmontör Infälld: (elmontör) 8 sv Hydraulik och pneumatik 1 sv Elmaskiner och drifter 2 sv Inomhusinstallationer 3 sv Installationer i lågspänningsnät 2 sv Hus-el: (elmontör) Elsäkerhet 1 sv Ibruktagningsbesiktning 1 sv Fastighetsinstallationer (IA) 4 sv Luftledningsinstallationer (IA) 2 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 2a (YP 2a) Central: (elmontör) Installation av fördelningscentraler 2 sv Industriinstallationer (IA) 4 sv Installation i fördelningsskåp (IA) 2 sv 8 sv 8 sv 9

11 Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 2b (YP 2b) Värme: (elmontör) Elvärmeinstallation 2 sv Installation av elapparater 2 sv Elöverföring 1 sv Felsökning 1 sv Arbetsjordning 2 sv Fastighet: (elmontör) Rör- och kabeldragning 1 sv Elinstallationer i fastigheter (IA) 3 sv Eldistribution (IA) 3 sv Stolpkonstruktioner 1 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 3a (YP 3a) VVS: (elmontör) Alarmsystem 3 sv Antennsystem 1 sv VVS-system 3 sv VVS i småhus 1 sv Yrkesprov 4 (YP 4) Luftkabel: (elmontör) AMKA- dragning 1 sv Jord- och luftkablar (IA) 3 sv Högspänning (IA) 3 sv Elmarknaden 1 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 3b (YP 3b) 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv D: 8 sv Skrivteknik 1 sv Professional communication 1 sv Statistik och ekonomisk matematik 1 sv Samhällskunskap 1 sv Valfria examensdelar 1 sv (Examensdelar som är valbara för alla) 2 sv Kabelnät (elmontör) Fritt valbara examensdelar 1 sv Moduler som gäller om studierande läser, up för el- och, Automationsmontör Infälld: (automationsmontör) Hydraulik och pneumatik 1 sv Elmaskiner och drifter 2 sv 8 sv 10

12 Inomhusinstallationer 3 sv Drift och styrning 2 sv Hus-el: (automationsmontör) Elsäkerhet 1 sv Ibruktagningsbesiktning 1 sv Fastighetsinstallationer (IA) 4 sv Programmering (IA) 2 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 2a (YP 2a) Central: (automationsmontör) Installation av fördelningscentraler 2 sv Industriinstallationer (IA) 4 sv Driftsunderhåll (IA) 2 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 2b (YP 2b) Service: (automationsmontör) Fältapparatur 2 sv Mät- och regelteknik 3 sv Service och underhåll 3 sv Yrkesprov 3 (YP 3) Robot: (automationsmontör) Robotikarbeten 3 sv Mekanikinstallationer 3 sv Kabelnät 2 sv Montage: (automationsmontör) Logikprogrammering 1 sv Montering (IA) 3 sv Alarmsystem (IA) 3 sv Antennsystem 1 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 4a (YP 4a) Auto: (automationsmontör) Tillståndskontroll 1 sv Styrning (IA) 3 sv VVS-system (IA) 3 sv VVS i småhus 1 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 4b (YP 4b) 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv D: 8 sv Skrivteknik 1 sv Professional communication 1 sv Statistik och ekonomisk matematik 1 sv 11

13 Samhällskunskap 1 sv Valfria examensdelar 1 sv (Examensdelar som är valbara för alla) 2 sv Processkunnande (automationsmontör) Fritt valbara examensdelar 1 sv Moduler som gäller om studierande läser, up för el- och, Elmontör och Automationsmontör Värme: (båda up) Elvärmeinstallation 2 sv Installation av elapparater 2 sv Elöverföring 1 sv Felsökning 1 sv Programmering (IA) 2 sv eller Luftledningsinstallationer (IA) 2 sv Sker delvis som inlärning i arbetet VVS/Montage:(båda up) Logikprogrammering 1 sv Montering (IA) 3 sv Elinstallationer i fastigheter (IA) 2 sv/3 sv Driftsunderhåll (IA) 2 sv eller Installation i fördelningsskåp (IA) 2 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 3a (YP 3a) Luftkabel/Auto:(båda up) AMKA- dragning 1 sv Jord- och luftkablar (IA) 3 sv Styrning (IA) 3 sv Tillståndskontroll 1 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 3b (YP 3b) Robot: (båda up ) Robotarbeten 3 sv Mekanikinstallationer 3 sv Elinstallationer i fastigheter (IA) 1 sv/3 sv Rör- och kabeldragning 1 sv Sker delvis som inlärning i arbetet VVS/Montage:(båda up) Logikprogrammering 1 sv Montering (IA) 3 sv Elinstallationer i fastigheter (IA) 2 sv/3 sv Driftsunderhåll (IA) 2 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 12

14 eller Installation i fördelningsskåp (IA) 2 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 3a (YP 3a) D: 8 sv Skrivteknik 1 sv Professional communication 1 sv Statistik och ekonomisk matematik 1 sv Samhällskunskap 1 sv Valfria examensdelar 1 sv Fritt valbara examensdelar 1 sv Drift och styrning 2 sv eller Installationer i lågspänningsnät 2 sv 2.4 Följdschema för modulerna Följdschemat definierar ordningsföljden i vilken de olika modulerna kan avläggas. De moduler som saknar förhandskrav finns längst till vänster i uppställningen nedan. Pilarna anger vilka moduler som måste avläggas före moduler med förhandskrav inleds. A B Ohm Växel C D Hus-el YP 2a På puts YP1 Transistor Infälld Värme Fastighet YP 3a Central YP 2b VVS YP 4 Luftkabel YP 3b Följdschemat för grundexamen inom el- och, Up för el- och, elmontör. 13

15 A B Ohm Hus-el YP 2a Robot Växel På puts YP 1 Montage YP 4a C D Transistor Infälld Central YP 2b Service YP 3 Auto YP 4b Följdschemat för grundexamen inom el- och, Up för el- och, automationsmontör. A B Ohm Hus-el YP 2a Värme Växel På puts YP1 Robot C D Transistor Infälld VVS/Montage YP 3a Luftkabel/Auto YP 3b Central YP 2b Följdschemat för grundexamen inom el- och, Up för el- och, elmontör och automationsmontör. 3. Utbudet av fritt valbara examensdelar Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av 10 sv fritt valbara examensdelar. Dessa examensdelar, fördelade på 1-3 sv, är placerade i samma moduler som de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. kan välja att avlägga studierna 14

16 inom den egna utbildningen eller göra personliga val, t.ex. avlägga tidsmässigt tillgängliga studier inom andra utbildningar eller utföra ersättande studier på annat sätt. Utöver detta kan den studerande avlägga gymnasiestudier i ett gymnasium. kan även välja att inom ramen för fritt valbara examensdelar avlägga hela moduler från andra utbildningar. I detta fall planeras en extra modul in i den personliga studieplanen. 4. Plan för hur examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen eller individuellt breddar examen ordnas Inom varje utbildning i Axxell har den studerande möjlighet att välja 10 sv studier som kan fördjupa eller bredda examen (yrkesval). I grundexamen inom el- och har valts att förverkliga modulen VVS eller Service för detta ändamål. kan välja att avlägga studierna inom den egna utbildningen. Genom att utföra studierna som inlärning i arbete kan den studerande göra andra val inom examensdelar som är valbara för alla. Alternativt kan den studerande välja examensdelar/moduler från andra yrkesinriktade grundexamina. kan även välja andra moduler, som saknar förhandskrav, som fördjupar eller breddar yrkeskompetensen inom hela Axxell. Utöver detta kan den studerande välja att avlägga studier i någon annan läroanstalt eller gymnasiestudier i ett gymnasium under modulen. kan även välja att fördjupa eller bredda sin examen med examensdelar som går utöver de 120 sv som obligatoriskt hör till en grundexamen. och egenläraren/handledande läraren beaktar detta i den studerandes personliga studieplan. 5. Plan för av examensdelar och metoder att bedöma kunnande 5.1. Syfte och mål för en Bedömningen av den studerande är ett viktigt led i inlärningsprocessen. Syftet med en är att leda och sporra den studerande i studierna samt att utveckla den studerandes egna förutsättningar att kunna bedöma sig själv/sitt eget kunnande. Den studerandes inlärning, arbete och kunnande bedöms mångsidigt. Bedömningen fungerar som handledning, motivation och uppmuntran för den studerande att nå de egna målen och som förstärkning av utvecklingen av en positiv självbild och utvecklingen till yrkesmänniska. Bedömningen ger förutom information om kunnandet till den studerande själv, även information till läraren och till arbetsgivaren. Bedömningen utgör även underlag vid ansökan till fortsatta studier. 5.2 Identifiering och erkännande av kunnande I samband med antagningen till Axxell fyller den studerande tillsammans med målsman i en blankett, vars ändamål är att förmedla information om den studerandes inlärning. 15

17 Informationen beaktas vid uppgörandet av den personliga studieplanen (PSP). Den personliga studieplanen görs upp under den första perioden i studierna tillsammans med egenläraren/handledande läraren. Vid uppgörandet beaktas erkännande av kunnande som kan förkorta studietiden, individuella studieval, t.ex. gymnasiestudier, behov av stöd för inlärningen eller behov av en individuell plan (IP) för hur utbildningen skall ordnas. som har förvärvat tidigare kunnande kan anhålla om att få kunnandet erkänt. Information om detta förfarande sker i samband med antagningen då den studerande får sig tillsänd blanketten för anhållan om erkännande av kunnande. Till anhållan fogas kopior på den dokumentation anhållan grundar sig på. Ifall det kunnande den studerande anhåller om att få erkänt inte är dokumenterat kan kunnandet beskrivas separat. Kunnande som erkänns skall ha en siffer. Om siffer saknas skall den studerande visa sitt kunnande för att erhålla. Fritt valbara examensdelar kan erkännas utan siffer. kan även anhålla om erkännande av kunnande under studiernas gång. Anhållan görs till utbildningsansvariga och skall göras i god tid före ifrågavarande studier inleds. (Se rutinbeskrivning: Erkännande av kunnande) 5.3 Bedömningen av inlärningen och kunnandet I en skiljer man på en av inlärningen och en av kunnandet. Målet för en av inlärningen är att den studerande vet vad han eller hon kan och vad han eller hon ytterligare måste lära sig. Bedömningen av inlärningen sker dels tillsammans med lärarna i de olika ämnena och dels kontinuerligt med egenläraren/handledande läraren. Bedömningen av inlärningen sker inte som siffer utan som muntlig eller skriftlig respons. s självvärdering utgör en viktig del av denna. De behov av förändringar i den personliga studieplanen som en av inlärningen ger upphov till görs tillsammans med egenläraren/handledande läraren. Vid en av kunnandet erhåller den studerande vitsord som förs in i studieregistret och betyget. Bedömningsskalan är tredelad, där vitsordet 3 utgör berömlig, vitsordet 2 god och vitsordet 1 nöjaktig. Bedömningen av den studerande baserar sig på de kriterier som finns angivna i kapitel 7 och 8 i denna läroplan. Inlärningen och kunnandet jämförs alltid antingen mot kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade examensdelarna eller mot målen och skriterierna i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. Yrkesprovet utgör en viktig del i en av samtliga yrkesinriktade examensdelar. Det kunnande i de yrkesinriktade examensdelarna som inte visas i yrkesprov bedöms på annat sätt t.ex. genom prov, arbetsuppgifter eller andra tillförlitliga metoder. Motsvarande smetoder används även vid en av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen och fritt valbara examensdelar. Fritt valbara examensdelar kan, med studerandes samtycke, bedömas med godkänt. Studerande med inlärningssvårigheter kan bedömas med andra metoder än övriga studerande. De vanligaste metoderna är att den studerande ges längre tid vid provtillfället eller att den studerande avger muntliga prestationer. kan även ges möjlighet att använda skrivhjälpmedel. 16

18 Examensdelarnas Examensuppbygg nad 120 sv Examensdelarnas Examensuppbygg nad 120 sv Grundexamen inom el- och Schemat nedan anger examens uppbyggnad och en av de olika examensdelarna. I schemat synliggörs även fördelningen mellan annan och yrkesprov per yrkesinriktad examensdel. Grundexamen inom el- och. Up för el- och, elmontör Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Yrkeskom Fritt Basfärdighet El- och El- och Högspänni pletterand valbara er inom el- automations energitekn ngsinstalla e studier examens och installatione ik 20sv tioner, sv delar 10 automationst r 20 sv sv sv eknik 30 sv Fastighets automatio n, 10 sv Annan bedömnin g Annan bedömnin g Yrkesprov 50 % Annan 50 % Yrkesprov 60 % Annan 40 % Yrkesprov 60 % Annan bedömnin g 40 % Yrkesprov 60 % Annan bedömnin g 40 % Yrkesprov 100 % Tabell: Bedömning av examensdelarna i grundexamen inom el- och. Grundexamen inom el- och. Up för el- och, automationsmontör Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Yrkeskom Fritt Basfärdighet El- och Styckegod Automatio pletterand valbara er inom el- automations sautomati n, 10 sv e studier examens och installatione on, 20sv 20 sv delar 10 automationst r 20 sv sv eknik 30 sv Fastighets automatio n, 10 sv Annan bedömnin g Annan bedömnin g Yrkesprov 50 % Annan 50 % Yrkesprov 60 % Annan 40 % Yrkesprov 75 % Annan bedömnin g 25 % Yrkesprov 100 % Yrkesprov 80 % Annan bedömnin g 20 % Tabell: Bedömning av examensdelarna i grundexamen inom el- och. 17

19 Examensdelarnas Examensuppbygg nad 120 sv Grundexamen inom el- och Grundexamen inom el- och. Up för el- och, elmontör och automationsmontör Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Yrkeskom Fritt Basfärdighet El- och El- och Styckegod pletterand valbara er inom el- automations energitekn sautomati e studier examens och installatione ik 20sv on, 20sv 20 sv delar 10 automationst r 20 sv sv eknik 30 sv Annan bedömnin g Annan bedömnin g Yrkesprov 50 % Annan 50 % Yrkesprov 60 % Annan 40 % Yrkesprov 60 % Annan bedömnin g 40 % Yrkesprov 75 % Annan bedömnin g 25 % Tabell: Bedömning av examensdelarna i grundexamen inom el- och Mål, kriterier och föremål för en För de yrkeskompletterande studierna anges mål för kunnandet samt skriterier som baserar sig på målen. För de yrkesinriktade examensdelarna finns definierat föremål för en d.v.s. vad som bedöms samt kriterier för de olika snivåerna. 5.5 Beslut om vitsord Beslut om vitsord i en enskild kurs där en sker på annat sätt än genom yrkesprov fattas av läraren. Yrkesprovet bedöms av arbetsplatsens representant tillsammans med den handledande läraren på det sätt som organet beslutat. Den studerandes självvärdering utgör en del av sprocessen. Beslut om vitsord för en examensdel fattas av utbildningsansvariga tillsammans med de lärare som bedömt de enskilda kurserna i examensdelen. Yrkesprovets påverkar vitsordet enligt den andel som definierats Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord har möjlighet att ta om prov och yrkesprov på det sätt som definieras i Axxells rutinbeskrivning: Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord. I samma rutinbeskrivning anges även förfarandet för höjning av vitsord. 5.7 Ny samt rättelse av kan anhålla om ny samt rättelse av på det sätt som definierats i Axxells besvärsanvisningar. Anvisningarna finns tillgängliga på läroanstaltens extranet eller kan erhållas från kansliet. 5.8 Erhållande av examensbetyg När den studerande har genomfört alla studier och de yrkesprov som hör till examen med godkänt resultat erhåller han eller hon ett examensbetyg över avlagd examen. 18

20 Examensbetyget består av ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg. Till examensbetyget bifogas även ett utdrag ur studieregistret. I det finns alla enskilda kurser registrerade. 5.9 Bedömning vid specialundervisning Studerande med individuell plan för hur undervisningen ordas har samma sförfarande som övriga studerande. Utgångsläget är att hela examen avläggs enligt läroplanen och med normal. Om detta inte är möjligt anpassas en. Då planen görs upp för den enskilde studerande kommer egenläraren/handledande läraren i samråd med utvecklaren av specialundervisning eller specialläraren alltid överens om huruvida en sker enligt normala skriterier eller om en anpassas. Om kurser och/eller examensdelar anpassas utformas skriterier för enskild kurs eller examensdel. En anpassning av enskilda kurser betyder inte automatiskt att examensdelens vitsord blir anpassat. Utbildningsansvariga avgör hur stor vikt olika sföremål har för helhetsvitsordet. Axxell har en utarbetad plan för förverkligande av specialundervisning, där mera ingående information och direktiv finns. 6. Plan för en av de yrkesinriktade examensdelarna 6.1 Bedömningen av kunnandet i de yrkesinriktade examensdelarna Yrkesprov avläggs i alla yrkesinriktade examensdelar och utgör en viktig del av deras. Yrkesprovet kan omfatta en examensdel eller vara gemensam för flera examensdelar. I det senare fallet särskiljs för varje examensdel en separat för det gemensamma kombinerade yrkesprovet. Ett yrkesprov för en examensdel kan även bestå av flera delar. Dessa delyrkesprovs sammanlagda utgör yrkesprovsen för examensdelen. Det kunnande i de yrkesinriktade examensdelarna som inte visas i yrkesprov bedöms på annat tillförlitligt sätt. Den andel av kunnandet i en examensdel som bedöms genom yrkesprov finns angiven i planen för genomförande och av yrkesprov. De perioder av inlärning i arbete i vilka kunnandet bedöms genom yrkesprov bedöms med G = godkänd. Denna visar att den studerande genomfört samtliga arbetsdagar samt de skriftliga eller övriga arbeten som ingår i avsnittet. Om innehållet i inlärningen i arbetet inte bedöms genom yrkesprov erhåller den studerande en siffer. 6.2 Föremålen och kriterierna för en av de yrkesinriktade examensdelarna För varje yrkesinriktad examensdel i examen finns definierat sföremål, dvs. vad man bedömer. Bedömningen gäller: behärskande av arbetsprocesserna behärskande av arbetsmetoder, redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande 19

21 I samband med varje examensdel har man närmare preciserat vad de olika föremålen betyder i just den examensdelen. För en finns angivet skriterier för alla sföremål på nöjaktig (1), god (2) och berömlig (3) nivå. På basen av kriterierna kan den studerande bekanta sig med kunnandet på olika nivåer och ställa egna mål för inlärningen och kunnandet. För varje examensdel finns angivet vilket kunnande som bedöms genom yrkesprov och vilket kunnande som bedöms med andra smetoder. Även andelen som yrkesprovet utgör av examensdelens definieras. I kapitel 7 framgår för varje yrkesinriktad examensdel vilka sföremål som bedöms i yrkesprovet och vilka som bedöms på annat sätt. 6.3 Plan för genomförande och av yrkesprov Grundexamen inom el- och Up för el- och, elmontör Yrkesprovs nummer Typ av yrkesprov Examensdel Yrkesprov 1 Yrkesprov Basfärdigheter inom el- och Yrkesprov 2 Delyrkesprov 2a, 2b El- och automationsinstalla tion Yrkesprovets Bedömare andel av en 50 % Arbetslivets representant 60 % Arbetsplatshandledaren Yrkesprov 3a Delyrkesprov, kombinerat El- och energiteknik 60 % Arbetsplatshandledaren Högspänningsinsta 60 % llation Yrkesprov Delyrkesprov, El- och 60 % Arbetsplatshandledaren 3b kombinerat energiteknik Högspänningsinsta 60 % llation Yrkesprov 4 Yrkesprov Fastighetsautomati 100 % Arbetslivets on representant Tabell: Plan för genomförande av av yrkesprov Plats för genomförande Läroanstalten Inlärning i arbetet Inlärning i arbetet Inlärning i arbetet Läroanstalten 20

22 Grundexamen inom el- och Up för el- och, automationsmontör Typ av Examensdel yrkesprov Yrkesprovs nummer Yrkesprov 1 Yrkesprov Basfärdigheter inom el- och Yrkesprov 2 Delyrkesprov 2a, 2b El- och automationsinstalla tion Yrkesprovets andel av en Bedömare 50 % Arbetslivets representant 60 % Arbetsplatshandledaren Yrkesprov 3 Yrkesprov Automation 100 % Arbetslivets representant Yrkesprov Delyrkesprov, Styckegodsautoma 75 % Arbetsplatshandledaren 4a kombinerat tion Fastighetsautomati 80 % on Yrkesprov Delyrkesprov, Styckegodsautoma 75 % Arbetsplatshandledaren 4b kombinerat tion Fastighetsautomati 80 % on Tabell: Plan för genomförande av av yrkesprov Grundexamen inom el- och Up för el- och, elmontör och automationsmontör Yrkesprovs nummer Typ av yrkesprov Examensdel Yrkesprovets andel av Bedömare Yrkesprov 1 Yrkesprov Basfärdigheter inom el- och Yrkesprov 2 Yrkesprov 3a Yrkesprov 3b Delyrkesprov 2a, 2b Delyrkesprov, kombinerat Delyrkesprov, kombinerat El- och automationsinstalla tion El- och energiteknik Styckegodsautoma tion El- och energiteknik Styckegodsautoma tion Tabell: Plan för genomförande av av yrkesprov en 50 % Arbetslivets representant 60 % Arbetsplatshandledaren 60 % Arbetsplatshandledaren 75 % 60 % Arbetsplatshandledaren 75 % Plats för genomförande Läroanstalten Inlärning i arbetet Läroanstalten Inlärning i arbetet Inlärning i arbetet Plats för genomförande Läroanstalten Inlärning i arbetet Inlärning i arbetet Inlärning i arbetet Yrkesprovens placering synliggörs i kapitel 2. na för varje examensdel och yrkesprov finns i kapitel 7. 21

23 7. Examensdelarna, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för och skriterier Den del av skriterierna som är färgade med grått i tabellen bedöms med yrkesprov. Axxell arbetar för ett certifierat ledningssystem och för hållbar utveckling. Som ett led i detta synliggörs de sföremål som berör hållbar utveckling med en myra. 7.1 Basfärdigheter inom el- och Vid erkännande av kunnande ersätter Grunderna i elektronik och datakommunikationsteknik (ICT) 30 sv, som ingår i Grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik, examensdelen Basfärdigheter i el- och 30 sv i Grundexamen inom el- och Krav på yrkesskicklighet *Basanvändning av dator och dataadministration samt förmåga att ta i bruk en dator kan göra en arbetsplatsansökan och utarbeta skriftliga utredningar med bilder och tabeller för övningsarbeten eller anvisningar om användning av apparater och system kan utnyttja färdiga program för rapportering av arbetsprestationer, för att göra upp listor över eltillbehör och komplettera eller ändra elritningar kan använda dator som kommunikationsmedel och hjälp vid informationssökning kan beakta datasäkerhetsfrågor i samband med användning av datanät. *Basfärdigheter i elteknik och elektronik känner till de eltekniska grundstorheterna och deras fysikaliska grunder samt beroendeförhållanden, t.ex. Ohms lag och Kirchhoffs lagar. kan mäta ström och spänning vid serie-, parallell- och sammansatta kopplingar av motstånd kan utföra beräkningar med grundstorheter och göra kopplingar enligt räkneuppgifterna samt hantera storheter som fysikaliska fenomen kan göra grundmätningar och då använda universalmätare, tångampermätare och spänningsprovare kan använda oscilloskop för ström- och spänningsmätning i lik- och växelströmskretsar kan genom mätning konstatera inverkan av olika komponenter, t.ex. motstånd, spole, kondensator, diod och galvaniska element, på lik- och växelströmskretsars funktion kan visa hur magnetism påverkar funktionen i olika elapparater, såsom generatorer, motorer, reläer och transformatorer kan göra kretsscheman för grundkopplingar och då använda ett standardiserat framställningssätt kan fastställa den eleffekt som 1- och 3-faskretsarna tar utgående från resultat vid mätning av spänning, ström och fasförskjutningsvinkel 22

24 känner till egenskaperna för analoga och digitala elektroniska grundkomponenter och de grundkopplingar som kan göras med dem. kan följande analoga grundkopplingar: halv- och helvågslikriktning, spänningsregulatorn och transistorns användning som brytare. Då det gäller digitala grundkomponenter bör han eller hon kunna använda grindkretsar och bistabila vippor kan mekaniskt bygga upp grundläggande kopplingar och kan genom lödning ansluta och lösgöra komponenter på kretskort och ansluta ledare till anslutningsdon och samtidigt beakta ESD-skyddet (electro static discharge). kan mäta signaler i anslutning till analoga och digitala grundkopplingar med normala mätinstrument samt bedöma erhållna mätresultat kan med hjälp av färdiga kretsscheman reda ut kopplingarnas funktion. *Användning av handredskap, trä-, metall- och plastarbeten inom elbranschen kan välja sina arbetsredskap enligt användningsändamålet och använda dem rätt kan sköta handverktygen och hålla dem i användbart skick kan använda arbetsredskap utan att redskapet, det objekt som ska bearbetas, han eller hon själv eller andra skadas kan välja ändamålsenliga tillbehör och verktyg för att fästa anordningar på olika ytor kan tillverka enkla skydds- och fästtillbehör av trä, metall eller plast kan i sitt arbete välja och använda ändamålsenliga råmaterial, bearbeta dem och följa anvisningarna för hantering av dem kan foga samman ståldelar genom svetsning eller skruvfogning genom att använda maskin- och plåtskruvar samt popnitar kan foga samman trädelar med spik- eller skruvfog eller genom limning kan välja fastsättningssätt enligt egenskaperna hos föremålet som ska fästas och ytan det ska fästas på, så att fastsättningen blir stabil kan tolka maskinritningar, såsom tillverknings- och monteringsritningar kan både manuellt och med något planeringsprogram på dator rita skisser av ett enkelt föremål med dimensioner och skala kan mäta och dimensionera samt välja det mest lämpliga mätredskapet för det objekt som är aktuellt. *Behärskande av arbetarskydd, elsäkerhet och säkerhet vid elarbete genomgår med godkänt vitsord kursen för heta arbeten i enlighet med fordringarna från Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland genomgår med godkänt vitsord arbetarskyddskursen i enlighet med Arbetarskyddscentralens fordringar genomgår med godkänt vitsord utbildningen i första hjälpen i enlighet med fordringarna om säkerhet vid elarbete enligt standarden SFS 6002 genomgår med godkänt vitsord kursen om säkerhet vid elarbete enligt SFS 6002 den studerande känner till kraven i bestämmelserna om elsäkerhet (elsäkerhetslagen, elsäkerhetsförordningen, ministeriernas beslut och förordningar), anvisningarna från elsäkerhetsmyndigheten (Tukes) samt kraven i standarden SFS 6002 om säkerhet vid elarbete. 23

25 känner till de viktigaste informationskällorna för sin bransch och kan söka uppgifter ur dem med hjälp av uppgifter om objektet enligt de krav arbetet ställer kan använda personkort enligt de allmänna avtalsvillkoren för byggnadsbranschen (YSE 98) kan använda korrekta arbetskläder, som inte orsakar fara i arbetet. *Kännedom och användning av elinstallationsmaterial kan utföra elinstallationsarbeten på gruppledningsnivå, såsom grundläggande belysningskopplingar och kan spänningslöst göra ibruktagningsbesiktningar på de installationer han eller hon gjort samt dokumentera dem. Vid installationer kan den studerande välja för ändamålet lämpliga armaturer, kablar, monteringstillbehör och kontaktdon kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt kan vid uppgörande av materiallistor använda sig av informationskällor, såsom SSTL:s eltillbehörsnummer och benämningar, samt använda dessa benämningar i diskussioner med branschfolk kan i samband med monteringsarbeten inom elbranschen fästa olika slags komponenter på material som används inom byggnadsbranschen (såsom trä, tegel, betong och byggskivor) känner till de ledningsvägar som används inom elbranschen och kan installera kablar och armaturer i dem kan välja lämplig elinstallationsmateriel för olika lokaler enligt beteckningarna på apparaterna och beaktar samtidigt de krav som lokalen ställer på elutrustning, t.ex. elutrustningens kapslingsklasser kan utföra de mätningar och sensoriska granskningar som krävs t.ex. vad gäller kapsling och kabelfästning i samband med reparationer av elutrustning kan tolka och göra elbranschens ritningar såsom installationsritningar och huvudscheman för elcentraler kan tolka de byggritningar som behövs inom elbranschen kan ta reda på varifrån installationstillbehör kan anskaffas Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering av eget arbete och uppgörande av planer väljer under handledning väljer en för situationen väljer den arbetsmetod lämplig arbetsmetod och ändamålsenlig och de verktyg som är lämpliga verktyg för att arbetsmetod och lämpligast för uppnå ett slutresultat som lämpliga verktyg för att situationen för att kan godkännas uppnå ett slutresultat uppnå ett slutresultat som kan godkännas som är gott med avseende på ekonomi 24

26 Framgångsrik och ekonomisk verksamhet (företagsamhet) behöver handledning för att förstå nästa arbetsmoment arbetar under handledning enligt de uppställda kvalitetsmålen utvärderar sitt arbete under handledning klarar självständigt av arbetsuppgiften arbetar enligt de uppställda kvalitetsmålen utvärderar sitt arbete arbetar utan onödigt svinn strävar efter att i sitt arbete vara effektiv med avseende på kostnader och material och kvalitet klarar lätt av uppgiften och förutser kommande arbetsskeden och beaktar dem i sitt arbete självständigt och på eget initiativ utvecklar sitt arbete för att uppnå kvalitetsmålen utvärderar sitt arbete utgående från kvalitetskraven arbetar effektivt med avseende på kostnader och material 2.Behärskande av arbetsmetoder, - redskap och material Behärskande av arbetsmetoder Behärskande av arbetsredskap och material 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av ritningar Behärskande och tillämpning av kunskaper som behövs arbetar med vald arbetsmetod enligt anvisningar använder och underhåller verktyg under handledning väljer och använder tillbehör och material enligt givna dokument och anvisningar bedömer de valda arbetsmetodernas lämplighet under arbetets gång använder och underhåller verktyg på eget initiativ enligt anvisningar använder tillbehör och material enligt deras egenskaper anpassar självständigt sitt arbetssätt enligt förändringar i arbetsförhållandena väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst för situationen, använder dem rätt och sköter dem använder tillbehör och material omsorgsfullt och ekonomiskt under beaktande av materialoch energieffektivitet identifierar de viktigaste komponenterna med hjälp av el- och/eller automationsplaner eller - scheman kan under handledning söka och använda information som behövs i lokaliserar olika komponenter i eloch/eller automationsplaner och -scheman kan klassificera, jämföra och analysera inhämtad information utnyttjar el-/eller automationsplaner och -scheman i sitt arbete kan bedöma informationens riktighet och tillförlitlighet samt 25

27 i arbetet arbetet samt på ett förståeligt sätt presentera denna muntligt eller skriftligt och bearbeta den för sina behov dra slutsatser 4. Nyckelfärdigheter för livslångt lärande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete har en positiv attityd till tar ansvar för att det säkert arbete och egna arbetssättet är undviker risker i sitt säkert arbete följer de säkerhetsanvisningar som gäller arbetet och utsätter sig inte för fara använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt och enligt anvisningarna behöver handledning för att lösa de vanligaste problemsituationerna arbetar som gruppmedlem under handledning eller i arbetspar med fackman följer arbetsplatsens anvisningar och beaktar arbetskamraterna i sitt arbete förvissar sig om att arbetsredskap och material är trygga samt avlägsnar och för defekta arbetsredskap på service klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromaterial och instruktionsböcker arbetar självständigt och kontrollerar vid behov sitt val genom att fråga handledaren är en aktiv medlem i arbetsgruppen och anpassar sig till arbetslaget utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare observerar och identifierar farorna i sitt arbete och rapporterar dem kan bedöma om skyddsutrustning, arbetsredskap och - metoder är lämpliga för ifrågavarande arbete klarar självständigt av också överraskande problemsituationer arbetar innovativt och nyskapande under beaktande av omgivningens förväntningar arbetar innovativt och anpassar sig naturligt till arbetslaget och stöder dess verksamhet slutför erhållna uppgifter eller rapporterar och tar reda på varför arbetet inte är slutfört har förmåga till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper har förmåga och vilja till samarbete med sin omgivning och sina intressentgrupper Yrkesetik uppför sig sakligt och håller arbetstiderna uppför sig väl kan diskutera eventuella undantag Tabell: för Basfärdigheter inom el- och 26

28 7.2 El- och automationsinstallationer Krav på yrkesskicklighet Elinstallationstekniska arbeten *Användning och tillämpning av arbetsplaner för el- och automationsinstallationer kan använda anvisningar för installation, drift och service och förstår deras betydelse för installationsarbetet, installationerna och användningen av apparaterna samt för apparaternas livscykel tar vara på dokumenten och överlåter dem åt kunden när arbetet är färdigt kan med hjälp av installationsobjektets dokumentation ta reda på utrymmesklasser, apparaternas kapslingsklasser och installationsplatserna kan beakta kraven på mekaniskt skydd och elektriskt skydd när installationer görs kan bestämma vilka byggnadsställningar och lyftanordningar som behövs i arbetet enligt arbetarskyddslagen samt reservera och använda de arbetsredskap och den skyddsutrustning som behövs i installationsarbetet *Rör- och ledningsdragning och apparatinstallationer kan välja de vanligaste installationsledarna och -kablarna, känner till deras konstruktion, tillåten draghållfasthet, böjningsradier samt installationstemperaturer kan installera kabelvägarna enligt el- och automationsritningarna kan installera och fästa kablarna i kabelvägarna enligt planerna kan beakta ekonomin och kundservicen vid installationer samt arbeta kostnadseffektivt kan installera jordnings- och potentialutjämningsledningar jämte anslutningar enligt planerna kan genomföra kablage i enlighet med kraven på störningsskydd kan enligt elritningen installera och ansluta styrdon och eluttag för belysning samt fördelnings- och förgreningsdosor samt armaturdosor känner till de kablar och busskablar som är mest använda för styrning av energimatning och övervakning och känner till kablarnas konstruktion och kan installera dem kan skydda kablar och då beakta de krav som installationsmiljön ställer kan skala, avsluta och koppla samt märka kablar kan rätt och säkert använda arbets- och specialredskap för installationer. *Installationer i fördelningscentraler kan montera elcentraler på olika underlag och i olika installationsutrymmen, dra ledningar till centraler utan att kapslingsklassen försämras och så att kraven på mekaniskt skydd uppfylls och kan ansluta ledare, ledningar och kablar till centralen. kan utföra erforderliga tillägg och ändringar i utrustningen enligt anvisningar samt de märkningar som hör till installationer i centraler 27

29 Monteringsarbeten inom industrin *Komponent- och kabelinstallationer känner till olika slag av komponenter inom monteringsindustrin kan välja de vanligaste installationsledarna och kablarna, känner till deras konstruktion, tillåtna draghållfasthet, böjningsradie samt installations- och driftstemperatur kan med hjälp av monteringsritningar, huvud- och kretsscheman samt kopplingstabeller installera rätt utrustning, rätt material för kabelvägar, rör och kablar samt övriga tillbehör för monteringen kan installera och fästa ledarna och kablarna i kabelvägarna enligt planerna kan beakta ekonomin och kundservicen vid installationer samt arbeta kostnadseffektivt kan dimensionera, skala och installera ledarna vid montering av en elcentral m.m. *Installationer av elmotorer, relästyrning och logikstyrning kan göra upp ett huvud- och styrschema för en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motorutgång kan med hjälp av färdiga ritningar installera en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motor kan använda programmerbar logik och dess programmeringsmiljö vid installation av en 1-hastighets-, 2-hastighets, omkastar-, Y/D-, mjukstarts- och frekvensomriktardriven motor kan använda och koppla gränslägesbrytare och lägesgivare när ovannämnda kopplingar utförs känner till kortslutningsmotorns funktionsprincip, konstruktion och kopplingar känner till hur motorer monteras mekaniskt och hur de underhålls känner till principerna för överbelastnings- och kortslutningsskyddet för motordrifter och kan säkerställa att skyddsanordningarna är lämpliga och ställa in dem rätt enligt uppgifterna på motorns märkskylt och skriftligt hjälpmaterial. *Hydraulik- och pneumatikinstallationer känner till principerna för hur tryckluft produceras och transporteras och dess miljöeffekter kan baskomponenternas, t.ex. styrventilens och cylinderns konstruktion och funktionsprinciper och vet hur de ska installeras, regleras och styras kan läsa hydraulik- och pneumatikscheman kan utföra installations, idrifttagnings-, service- och reparationsuppgifter i hydraulikoch pneumatiksystem kan reda ut systemets funktionssätt med hjälp av scheman kan med hjälp av scheman reda ut arbetsrörelsebanor, effekterna av justeringar och söka orsaker till funktionsstörningar i felsituationer samt utföra nödvändiga reparationsåtgärder 28

30 kan utföra enkla styrningar och regleringar av ventiler, såsom att ändra funktionsriktningen. *Användning och tillämpning av publikationer om elsäkerhet och kvalitetssystem kan söka information som gäller branschen från lagstiftningen (lagar, förordningar, ministeriers föreskrifter och beslut samt standarder) kan tolka och utarbeta installationsritningar samt huvud- och kretsscheman kan tolka monteringsritningar samt apparatlistor för centraler samt införa eventuella ändringar som gjorts under arbetet kan också använda gällande föreskrifter och standarder (t.ex. SFS 6000) och publikationer som anknyter till elsäkerhetsexamen 2 för att hitta de uppgifter som han eller hon behöver känner till avsikten med och principen för kvalitetssystem kan arbeta enligt anvisningar om elsäkerhet, exempelvis den anvisning som Henkilö- ja Yritysarviointi SETI Oy har publicerat för yrkesinriktad utbildning inom elbranschen kan vid valet av tillbehör arbeta miljömedvetet samt material- och energieffektivt. *Kontroll av installationer och ibruktagningsbesiktning vet hur viktigt det är att i samband med elinstallationer kontrollera det egna arbetet under hela arbetets gång före överlåtande av installationsarbetet till beställaren kan göra en ibruktagningsbesiktning enligt standarden SFS 6000 kan fylla i de protokoll över ibruktagningsbesiktningen som gjorts upp för arbetsobjektet och i installationsritningarna införa de ändringar som kom fram vid besiktningarna eller under arbetet kan ge instruktioner om hur det färdigställda elinstallationsarbetet ska användas. *Reparation av eldrivna mindre apparater kan utföra service på och reparera de vanligaste elverktygen och elektriska konsumtionsapparaterna, såsom vägguttagsanslutna elektriska handverktyg, elradiatorer, ugnar och spisar kan utnyttja handböcker och annat stödmaterial vid reparation av apparater Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen 29