Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar

Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar

Förord Ingenjörsutbildningarna är viktiga för svenska teknikföretags internationella konkurrenskraft. De måste hålla hög kvalitet och ha ett innehåll som är i samklang med företagens utveckling. Denna rapport fokuserar på vilka ingenjörer som svenska stora teknikföretag behöver och om dagens ingenjörsutbildningar kan leverera dessa. Teknikföretagen vill vara med och utveckla både det svenska högskolesystemet och dagens ingenjörsutbildningar så att teknikföretag i Sverige fortsatt kan vara konkurrenskraftiga i ett globalt perspektiv. Denna rapport är ett viktigt steg på vägen. Stockholm september 2012 Åke Svensson VD Per Fagrell Expert utbildningsfrågor 1

Innehåll Förord 1 Innehåll 2 Sammanfattning 4 Företagen upplever generellt ett stort behov av ingenjörskompetens 4 Flera företag anser att studenternas intressen och efterfrågan på utbildningar går före företagens behov av kompetens 4 Det finns ett glapp mellan skola och arbetsliv 4 Samverkan mellan akademi och näringsliv måste intensifieras och utökas 5 Examensarbetet framstår som den viktigaste kanalen till en första anställning 5 Fler ungdomar behöver uppmuntras och inspireras till ingenjörsutbildningar och till yrken inom industrin 5 Executive Summary 6 Inledning 7 Bakgrund 7 Studiens upplägg 8 Undersökningens resultat Företagens rekryteringsbehov 10 Problem med att rekrytera erfarna ingenjörer 10 Nyexaminerade även en möjlighet 10 Högskoleingenjörer respektive civilingenjörer 12 Geografiska omständigheter 14 Mer praktiska moment efterlyses 14 Examensarbetet inkörsport 16 Konsultföretag 16 Samverkan ger högre kvalitet 17 Utbildningarnas relevans och kvalitet 19 Bredd eller spets? 19 Beskär den snåriga examensfloran 19 Företagskontakter värdesätts högt 20 Tradition eller snabbrörlighet? 20 Kunskapen om ingenjörsutbildningar 21 Ingenjörsutbildningarnas utmaningar 22 Ökad kvantitet med bibehållen kvalitet 22 Ungdomars intresse avgörande utmaning 22 Slutsatser 24 2

Vilka ingenjörer behövs? Storföretagens syn på svenska ingenjörsutbildningar 3

Sammanfattning Denna studie har granskat hur några av de större företagen som är verksamma i Sverige ser på ingenjörsutbildningar. Frågorna har handlat om vilka behov av ingenjörskompetens som de har, särskilt av nyexaminerade ingenjörer, samt hur företagen samverkar med de svenska lärosätena med avseende på utbildningarnas inriktning och innehåll. De elva företag som ingått i studien anställde uppskattningsvis hälften av alla ingenjörer som examinerades i Sverige under 2011. Företagen upplever generellt ett stort behov av ingenjörskompetens Bristen på ingenjörer med arbetslivserfarenhet gör att de många gånger tvingas rekrytera mindre erfarna personer än de skulle önska. Flera företag anser att studenternas intressen och efterfrågan på utbildningar går före företagens behov av kompetens De företag som ingått i studien är i huvudsak nöjda med de svenska ingenjörsutbildningarna. Samtidigt anser företagen att ingenjörsutbildningarna behöver utvecklas på samma sätt som deras företag ständigt utvecklas. Trots detta upplevs inte företagens kompetensbehov utgöra tillräckliga incitament för lärosätena att starta nya utbildningar eller ändra inriktning på de redan existerande. En avgörande anledning är det faktum att en förutsättning för lärosätena att kunna driva en utbildning är att den lyckas attrahera tillräckligt många studenter; på utbildningsmarknaden är det studenterna som är kunder och deras val påverkar i stor utsträckning vilka utbildningar som lärosätena erbjuder. Det finns ett glapp mellan skola och arbetsliv Det som företagen upplever som brister är sådant som utbildningarna eventuellt inte innehåller. Återkommande nämns en önskan om att de nybakade ingenjörerna borde ha fått en större insikt i vad ingenjörsyrket faktiskt innebär i praktiken, och hur en ingenjör egentligen arbetar. Det handlar om en förståelse för ingenjörens vardag och vad som krävs i form av kunskaper och färdigheter. 4

Samverkan mellan akademi och näringsliv måste intensifieras och utökas Det är viktigt att det finns en samverkan mellan utbildningarna och det stundande arbetslivet. Alla de undersökta företagen har på ett eller annat sätt samverkan med åtminstone något lärosäte, oftast flera. Intensiteten på denna samverkan och av vilket slag den är skiljer sig däremot åt. Det är sannolikt, på sikt, inte tillräckligt för företagens del att sitta med i ett lärosätes styrelse eller en fakultetsnämnd (eller motsvarande) som näringslivsrepresentant. Företagens behov får inte tillräckligt genomslag på utbildningarna genom detta. Det krävs ett mer aktivt deltagande från företagen i själva utbildningen för att åstadkomma mer av det som företagen önskar. Somliga lärosäten har redan tagit steg i den riktningen. Naturligtvis krävs också att företagen intresserar sig för att pröva detta. Examensarbetet framstår som den viktigaste kanalen till en första anställning Företagen upplever inte att det finns stora skillnader i kvalitet mellan olika utbildningar eller mellan olika lärosäten, så länge det handlar om de större lärosätena. Däremot är de noggrannare när det gäller potentiella rekryteringar av nyexaminerade från andra än de mest etablerade lärosätena. Någon detaljgranskning är det ändå inte frågan om; exakt vilken in- respektive utgång som en student har gått spelar oftast mindre roll. Företagen understryker återkommande att man gör en helhetsbedömning och att utbildningens inriktning bara är en del. En rad andra saker spelar tillsammans mycket stor roll i anställningssituationen; utlandsstudier, längre utlandsresor av privat karaktär, goda språkkunskaper, kommunikativ förmåga, engagemang inom studentkåren, olika förtroendeuppdrag, relevant arbetslivserfarenhet, och annat som visar på ett driv. Det finns därmed inget recept för vad som krävs för att få en anställning, utom att man bör ha gjort mer än bara utbildat sig. Examensarbetet framstår därför som den viktigaste kanalen till en första anställning. Har man gjort sitt examensarbete med koppling till det företag som man söker sig till har man ett tydligt försteg. Fler ungdomar behöver uppmuntras och inspireras till ingenjörsutbildningar och till yrken inom industrin Den största utmaningen inför framtiden ligger i att överhuvudtaget kunna rekrytera ingenjörskompetens i tillräcklig omfattning. Antalet förstahandssökande till ingenjörsutbildningar har visserligen ökat de senaste åren, men det räcker inte på lång sikt. 5

Executive Summary This study answers a set of questions related to how large companies in Sweden deal with their recruitment of engineers, in particular recently graduated engineers. How do their recruitment strategies look? How do they view the Swedish engineering programmes? Do they see differences in terms of quality between programmes and between institutions? A group of the larger Swedish companies which recruit significant numbers of engineers each year have been included in the study. The companies have a great demand for engineers. They would first and foremost like to recruit experienced engineers, but the shortage in numbers forces them to recruit personnel with less experience than they would like, i.e. recently graduated students. The cooperation between companies and higher education is well established and concerns the content of the engineering programmes and the future recruitment of recently graduated students. In many cases the cooperation with the nearest university is more active and for some companies this is very important for maintaining competency. The companies do not regard the various engineering programmes as having a critical qualitative difference, at least as long as we are talking about those at the major universities. However, they would look closer at the merits when considering the recruitment of recently graduated students from other than the most established institutions. Still, the details related to the education are of limited importance as long as the overall education is relevant. Other merits of various kinds are altogether of major importance beside educational profile and grades when evaluating a recently graduated individual. Not least, the so-called degree projects towards the end of the education are of crucial importance. For an engineering student, having done the degree project at a company that later is approached for a job position, means a clear advantage. The companies use technical consultancy firms to a larger extent than before. Hence, the consultancies are also recruiting large numbers of recently graduated engineers. Sometimes the cooperation between technical consultancy firms and the large companies is very close. The companies would like the examined engineering students to be more familiar with the everyday work as an engineer. They perceive a gap between theory and practice in this respect. They look positively to other than technical components in the curriculum, such as communication or language qualifications, as long as this does not replace technological education. This view is to a certain degree contradictory. The main future challenge for the companies is to be able to recruit enough engineers to meet the demand. Currently, the output of engineers from the universities seems far from the desired numbers. 6

Inledning Bakgrund Ingenjörsutbildningarna har genomgått stora förändringar de senaste åren. Den största enskilda reformen är att de flesta universitet och högskolor (UoH) i samband med 2007 års förändringar i Högskoleförordningen har implementerat Bolognaprocessen, som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area, EHEA) med övergripande mål att främja rörlighet och anställningsbarhet. I praktiken har utbildningarna anammat ett gemensamt poängsystem och en enhetlig examensstruktur. För ingenjörsutbildningarna har detta bland annat inneburit att en högskoleingenjörsexamen som omfattar tre läsår ger samma behörighet som en kandidatexamen att studera på avancerad nivå. Civilingenjörsutbildningen förlängdes 2007 från 4,5 år till 5 år. På flera lärosäten har civilingenjörsutbildningen blivit tydligt uppdelad i 3+2 år. Ibland leder utbildningarna förutom till en ingenjörsexamen även till kandidatexamen eller masterexamen, ibland inte. Andra lärosäten har profilerat sig genom att behålla högskole- respektive civilingenjörsexamina. Det är som synes inte helt lätt att förstå hur systemet hänger ihop. Parallellt med förändringar inom högskolevärlden påverkas företagen av andra externa faktorer, som exempelvis demografiska förhållanden i form av storleken på ungdomskullarna, eller ekonomiska förhållanden i form av det allmänna konjunkturläget, både i Sverige och i Europa eller världen i stort. Det finns många fler exempel på påverkansfaktorer. Allt detta spelar roll för företagens möjligheter till kompetensförsörjning genom rekrytering av ingenjörer. Ovan nämnda faktorer spelar också roll för ingenjörsutbildningarnas utformning och innehåll. Det sker samtidigt en kontinuerlig kompetensväxling i svenska teknikföretag där betydelsen av tillgång på duktiga ingenjörer är avgörande för företagens möjlighet att vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Desto mer oroande är det då att konstatera att SCBs långsiktiga prognoser över tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden visar på en stor (över 50 000) brist på ingenjörer år 2030. 1 År 2011 examinerades cirka 5 300 ingenjörer i Sverige (högskoleingenjörer och civilingenjörer). Bolognaprocessen syftar även till att utbildning ska leda till en hög grad av anställningsbarhet för studenterna. Det är naturligtvis viktigt att de studenter som examineras från landets lärosäten har en kompetens som efterfrågas i näringslivet. Arbete pågår på flera håll för att öka utbytet mellan akademi och näringsliv i syfte 1 Trender och prognoser 2011, SCB 2012 7

att utforma utbildningar som håller en hög akademisk kvalitet och som samtidigt är relevanta i förhållande till det kompetensbehov som finns i samhället. Svenskt Näringsliv undersöker årligen hur studenter som nyligen avlagt examen klarar sig på arbetsmarknaden. Bland annat dras slutsatsen i 2012 års undersökning att en god samverkan med arbetslivet under utbildningen ökar sannolikheten för studenter att få jobb inom tre månader efter examen med 78 %. Undersökningen visar också att examinerade studenter inom områdena medicin och odontologi samt vård och omsorg har den högsta sysselsättningsgraden. Dessa områden har även den lägsta andelen studenter som upplevde att utbildningen hade en bristande samverkan med arbetslivet. Området teknik har en lägre sysselsättningsgrad samt en betydligt högre andel studenter som upplevde en bristande samverkan med arbetslivet under utbildningen. 2 Sveriges Ingenjörer genomförde 2009 en enkätundersökning riktad till sina medlemmar med en högskole- respektive civilingenjörsexamen. Undersökningen visade en tydlig önskan om att utbildningarna i större utsträckning borde kopplas till arbetslivet. 3 Utbildningsnivå i teknikföretag, 1993-2010 % 35 30 25 20 15 10 5 0 Grundskola Gymnasiet max 2 år Gymnasiet 3 år Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial 3+ år Andelen anställda i svenska teknikföretag med en längre högskoleutbildning har ökat med 140 procent de senaste 17 åren, medan andelen med enbart en grundskoleutbildning har halverats. Källa: SCB 2011 Studiens upplägg Syftet med studien är tvådelat. Det ena syftet är att kunna påverka ingenjörsutbildningarnas utformning och innehåll. Detta underlättas med färsk kunskap om vilka behov som finns bland Teknikföretagens medlemsföretag, hur de gör sina val och prioriteringar vid rekrytering av nyexaminerade ingenjörer, samt om och hur de 2 Svenskt Näringsliv 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? I undersökningen deltog över 10 000 personer som hade tagit en examen mellan 2010 2011. 3 Sveriges Ingenjörer 2009. Nya ingenjörer om utbildning och arbete. I undersökningen deltog över 2 000 personer som hade tagit en examen mellan 2005 2006. 8

samverkar med universitet och högskolor kring utbildningarna. Det andra syftet är att med denna rapport som underlag få igång en diskussion med små och medelstora företag om deras kompetensbehov. Har de samma behov som de storföretag som ingår i denna studie? Några av huvudfrågorna har varit: Hur gör företagen sina val och prioriteringar vid rekrytering av nyexaminerade ingenjörer? Prioriteras vissa lärosäten eller vissa utbildningar? Ser företagen kvalitetsskillnader på motsvarande utbildningar från olika lärosäten? Påverkar företagets geografiska placering möjligheten att rekrytera ingenjörer? Samverkar företagen med universitet och högskolor kring utbildnignarna och finns det i så fall strategier och modeller för denna samverkan? Hur ser företagen på andra än tekniska inslag i ingenjörsutbildningarna? Vilka värderas i så fall? Det empiriska materialet har bestått av: Tidigare rapporter och andra dokument 15 djupintervjuer med totalt 24 intervjupersoner vid 11 företag och 3 universitet och högskolor Återkoppling genom synpunkter från företag och informanter på preliminära resultat Valet av företag har gjorts medvetet för att få med företag som har ett mer eller mindre ständigt inflöde av nyexaminerade ingenjörer. Det betyder att bara de riktigt stora teknikföretagen har varit aktuella. Dessutom har ett par teknikkonsultföretag ingått i studien. Vår bedömning är att företagen i studien tillsammans anställde cirka hälften av alla ingenjörer som examinerades från universitet och högskolor i Sverige 2011. Studien bör därför ge en bra bild av situationen även om den inte är heltäckande och framför allt inte får med synpunkter från små och medelstora företag. Det senare är dock en viktig fråga och blir en naturlig fortsättning för Teknik företagen att fånga upp och förmedla vidare. Intervjuerna har genomförts med personer som bedöms ha en god insyn i företagets rekryteringsstrategier och/eller företagets samverkan med universitet och högskolor. Intervjuer har även gjorts med ett mindre antal personer i ledande befattningar på några av landets tekniska universitet eller högskolor. Intervjuerna har genomförts med ett semistrukturerat frågeformulär och, då det har varit praktiskt möjligt, ansikte mot ansikte. Studien har pågått under perioden november 2011 april 2012 och har genomförts av Göran Melin och Anders Håkansson från Faugert & Co med Per Fagrell som projektledare på Teknikföretagen. 9

Undersökningens resultat Företagens rekryteringsbehov Problem med att rekrytera erfarna ingenjörer Det finns naturligtvis ett stort behov av ingenjörskompetens bland de tillfrågade företagen, och detta gäller framförallt personer med några års erfarenhet. Flera företag uppger att behovet är större än tillgången och de upplever ibland betydande svårigheter med att bemanna vakanta tjänster med rätt kompetens. Bristen på erfarna ingenjörer har fått till följd att flera företag i hög utsträckning tvingas anställa ingenjörer med mer begränsad erfarenhet än de skulle önska, för att kunna tillgodose sina kompetensbehov. Vissa företag menar dock att det är den uppställda kravspecifikationen som är styrande vid tillsättning av vakanta tjänster, och att rekryteringen görs om vid ett senare tillfälle om rätt kompetens inte går att få tag på. utgjort omkring hälften av den totala rekryteringen av ingenjörer under ett år Tre fjärdedelar är nyexade. Ett storföretag som vi har generellt svårt att rekrytera eftersom det är sådan brist på erfarna personer. Andelen nyexaminerade som anställs årligen är följaktligen relativt stor på de flesta företag vi har intervjuat. Hos flera företag har andelen nyexaminerade ingenjörer eller som i citatet ovan, ännu mer. Samtliga företagsrepresentanter menar att behovet av ingenjörer har varit stort under en lång tid. Företagen har därför utvecklat strategier för att kunna knyta till sig den kompetens som trots allt finns tillgänglig. Examensarbeten på företagen spelar stor roll för rekryteringen av nyexaminerade ingenjörer. Har personen under sin studietid genomfört ett examensarbete på ett företag ses det som en begränsad men ändå betydelsefull erfarenhet. Vi återkommer strax till detta. Nyexaminerade även en möjlighet Det finns också fördelar med att rekrytera nyexaminerade. Flera företag har en önskan att få en spridning bland personalen utifrån ålder och erfarenhet, och rekrytering av nyexaminerade personer fyller då en viktig funktion för att bidra till en sådan mångfald. För vissa företag är det ett aktivt val att söka efter nyexaminerade ingenjörer, genom att de förväntas bidra med förnyelse och har kunskap om den nyaste tekniken. Vissa företag har under de senaste åren genomfört storskaliga rekryteringsprogram där målgruppen har varit ingenjörer som nyligen avslutat sin utbildning. Personer med begränsad erfarenhet upplevs också vara formbara vilket ofta upplevs som positivt och en av de stora fördelarna med att rekrytera nyexaminerade ingenjörer. 10

Flera företag ser rekrytering av nyexaminerade som en viktig investering för framtiden, även om det är en rekrytering som inledningsvis är förenad med en viss kostnad eftersom personen ifråga ofta har ett internt utbildningsbehov. Därför är ambitionen vid rekrytering av nyexaminerade att de ska stanna i företaget under en längre tid. Flera intervjupersoner menar att rekryteringar av nyexaminerade är en investering som inte alltid är lönsam eftersom det har skett en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. För vissa företag är det ett betydande problem att förhållandevis nyrekryterade personer, vilka företaget har valt att satsa utbildning och upplärning på, inte jobbar kvar på företaget mer än ett par år. Yngre har en annan bild av arbetslivet. De är inte kvar så många år, det ligger i deras inställning. De kan vara jättenöjda med sitt jobb men väljer ändå att sluta. Det varierar mellan företagen hur olika meriter bedöms, men de flesta betonar återkommande att rekrytering handlar om att skapa sig en helhetsbild av den arbetssökande. Specifika inriktningar och specialiseringar förefaller inte vara avgörande (om än önskade); de visar snarare vad personen ifråga har för intresseområden. Betygen kan spela roll vid bedömningen av den arbetssökande, men toppbetyg kan jämställas med genomsnittliga betyg i kombination med förtroendeuppdrag vid sidan av studierna, eftersom det senare visar på ett engagemang. För vissa företag är det viktigt att de personer som rekryteras uppfyller den kravprofil som på förhand har utformats, medan andra företag kan kompromissa bort vissa delar i kravprofilen, exempelvis genom att rekrytera en person med rätt utbildning men utan den erfarenhet som efterfrågas. 11

Företagens behov skiftar över tid vilket styrs av flera faktorer. Konjunkturen sägs vara den främsta styrande faktorn och på flera företag har rekryteringen varit ovanligt stor de senaste åren på grund av det rådande konjunkturläget. En annan faktor som kan påverka behovet är om ett antal pensionsavgångar sammanfaller. Detta skapar förvisso inte alltid ett behov av nyexaminerade ingenjörer eftersom seniora personer sällan har tjänster som kan tillsättas med personer som har en begränsad erfarenhet. Det skapar dock en rörlighet inom företaget vilket kan öppna upp för behov av rekrytering på lägre nivå. Högskoleingenjörer respektive civilingenjörer Behovet av högskole- respektive civilingenjörer varierar mellan företagen. Generellt sägs behovet vara stort avseende båda kategorierna, och förutses fortsätta vara så under överskådlig framtid. Ett generellt mönster på flera företag är att när en person slutar så ersätts denna av en ny person med en högre utbildning. Detta kan delvis förklaras med att personal över tid tenderar att jobba sig upp till mer seniora tjänster, vilka sedan behöver tillsättas av folk med en högre utbildning, men flera intervjupersoner pekar också på en allmän trend mot att det gradvis ställs högre krav på utbildningens nivå. Flera företag strävar aktivt mot att öka andelen civilingenjörer i företaget som helhet eller på en enskild avdelning. Den ökande efterfrågan på civilingenjörer motiveras på flera sätt: 12

Vissa företag tillverkar idag mer avancerade produkter än tidigare vilket ställer högre krav på att personalen har en högre teoretisk kompetensnivå Civilingenjörer upplevs ha en mer generell teknisk kunskap än högskoleingenjörer, vilket gör dem mer flexibla och lättare kan flyttas till andra närliggande områden om så krävs Civilingenjörer upplevs ofta fungera bättre och mer flexibelt i en föränderlig organisation Civilingenjörerna upplevs vidare ha tillgång till ett större nätverk, ha en mer utvecklad pedagogisk förmåga och tåla en högre arbetsbelastning, vilket ses som värdefulla egenskaper vid sidan av den tekniska kompetensen De lärosäten som ingår i studien upplever också att behovet av ingenjörskompetens hos företagen är stort. Uppföljningar som görs genom lärosätenas alumninätverk visar en mycket låg grad av arbetslöshet för ingenjörer. Genom dialoger med näringslivet får lärosätena en bild av att högskoleingenjörsutbildningarna är ovanligt eftertraktade just nu, inte minst hos små och medelstora företag. Ingenjörsprogrammen är till viss del dimensionerade efter ett förväntat behov, men lärosätena ser en risk med att låta det framtida behovet styra alltför mycket eftersom förändringar kan ske snabbt och är svåra att förutse. Företagens efterfrågan av högskoleingenjörer upplevs vara starkt påverkad av konjunkturen, medan behovet av civilingenjörer däremot sägs vara mer stabilt och mindre beroende av konjunkturen. Förstahandssökande till civilingenjör och högskoleingenjör 1997-2012 16000 14000 12000 Civilingenjör 10000 8000 6000 Högskoleingenjör 4000 2000 0 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Hösttermin Efter en nedgång i intresse för ingenjörsutbildningar under en tioårsperiod har intresset ökat igen de senaste åren, men det är fortfarande en bit kvar till hur det såg ut i mitten och slutet av 1990-talet. Källa: HSV 2012 13

Geografiska omständigheter De företag som ingår i studien är alla lokaliserade på flera olika orter i landet men har ofta en större verksamhet samlad på någon eller några få orter, och särskilt den utvecklingsinriktade verksamheten som i hög utsträckning kräver ingenjörer. Rekryteringen sker ofta från de lärosäten som finns i den omgivande regionen. De flesta intervjupersonerna menar att det finns en geografisk faktor som påtagligt styr hur rekryteringsströmmarna går. Somliga företag pekar dock på vissa utbildningar som passar deras behov särskilt väl och vars studenter utgör en stor del av rekryteringen trots ett geografiskt avstånd. På mindre orter har lokala lärosäten en stor betydelse för företagens kompetensförsörjning. Samtidigt upplever företagen normalt inte några särskilda problem med att rekrytera från andra orter än de närmsta högskoleorterna, om de lokala lärosätena inte erbjuder utbildningar som företagen efterfrågar. Stockholms- och Göteborgsregionerna upplevs ha en stark dragningskraft; företag belägna där har lättare att attrahera nyexaminerade ingenjörer från andra studieorter. Göteborgsbaserade företag upplever dock att det är svårt att rekrytera från Stockholm och vice versa. Examinerade ingenjörer 2011 Högskoleingenjörer Civilingenjörer 1 Chalmers 252 1 KTH 851 2 KTH 250 2 Lund 743 3 Jönköping 126 3 Chalmers 666 4 Borås 119 4 Linköping 521 5 Linköping 117 5 Uppsala 292 6 Uppsala 92 6 Luleå 218 Totalt hela landet 1 822 Totalt hela landet 3 470 Många högskolor examinerar runt hundra högskoleingenjörer per år, medan de fyra stora dominerar på civilingenjörssidan. Drygt en fjärdedel av alla examinerade ingenjörer är kvinnor. Källa: HSV 2012. Mer praktiska moment efterlyses Rekrytering av nyexaminerade ingenjörer sker på flera sätt. Vanligtvis ligger svårigheten för företagen i att bilda sig en uppfattning om personer som är oprövade på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av detta prioriterar företagen i första hand personer som har någon form av relevant erfarenhet. Ett sätt att få sådan erfarenhet är att göra praktik under utbildningen. På de företag som ingår i denna studie är detta dock vara ovanligt numera. Det finns inte längre något krav på praktik inom civilingenjörsutbildningen, och därmed saknas ett viktigt incitament för företagen att ordna formella praktikplatser. Praktik förekommer fortfarande i mindre skala då studenter själva skaffar sig en praktikplats. 14

Medan praktik alltså knappast förekommer på de akademiska utbildningarna, är det vanligare att företagen har ett praktikutbyte med så kallade yrkeshögskoleutbildningar (tidigare KY-utbildningar). De studenter som företagen tar emot från dessa utbildningar har aktivt sökt praktik på egen hand. De flesta intervjupersonerna ser praktik som mycket givande och ett bra sätt för båda parter att lära känna varandra, och flera företag ser positivt på att erbjuda fler praktikplatser. Framförallt verkar det finnas ett behov av praktik på civilingenjörsutbildningarna eftersom högskoleingenjörsutbildningarna har en mer tillämpad inriktning och därmed en mer automatisk näringslivskontakt. Ett mer systematiskt praktikutbyte vore dock förenat med vissa praktiska problem. Om praktik skulle införas som en mer institutionaliserad del av ingenjörsutbildningen menar några av de intervjuade att det inte får ske på bekostnad av någon annan del i utbildningen. Därför skulle praktiken behöva förläggas på sommaren, när företagen har som minst möjlighet att erbjuda handledare, alternativt som en förlängning av en redan lång utbildning. Vidare varierar företagens möjligheter att erbjuda praktikplatser från år till år; när företaget går dåligt och tvingas till uppsägningar är det omöjligt att ta in praktikanter, som en person uttryckte det. Därför är det svårt för företagen att ingå avtal om att erbjuda ett visst antal praktikplatser under en längre tid. Ett alternativ är att i högre grad än i dag få in en verklighetsförankring i de ordinarie kurserna. Det kan vara gästföreläsare, studiebesök, skarpa projekt och mycket annat. Det finns olika modeller för detta, en modell för detta är CDIO som är ett koncept som stadigt växer i hela världen. CDIO-initiativet (the CDIO Initiative ) är en innovativ modell för utbildning av nästa generations ingenjörer. En ingenjörsutbildning som är uppbyggd enligt CDIO-modellen betonar fundamentala ingenjörskunskaper i sammanhanget tänka ut (Conceive) konstruera (Design) driftsätta (Implement) använda (Operate) verkliga system och produkter. CDIO-initiativet utvecklades utifrån förslag och synpunkter från akademi, industri, yrkesverksamma ingenjörer och studenter. Modellen är användbar i alla ingenjörsutbildningar. CDIO-initiativets medlemmar runtom i världen använder nu idéerna och verktygen i sin planering av utbildningen och utvärdering av studenternas prestationer. CDIO används för närvarande i ingenjörsutbildning på ca 75 universitet och högskolor runt om i världen. Andra undersökningar och utvärderingar har visat tillämpningen av CDIO underlättar kvalitetsgranskningar, program- och kursutvärderingar samt att utbildningar har ett innehåll och ett arbetssätt som i grunden är likvärdigt och som stärker ingenjörstiteln. De primära fördelarna och utmärkande aspekterna av CDIO kan grovt beskrivas som 1) ökad integration av de generella ingenjörsämnena och projektledning/kommunikation, 2) lyfter upp värdet av praktik genom att den kombineras med de praktiska inslagen och 3) ökad förståelse för sammanhang och helhet, som bland annat projektkurserna bidrar till. 15

Examensarbetet inkörsport Vissa företag jobbar med rekrytering genom sommaranställningar för att knyta till sig studenter som är på väg att avsluta sin utbildning. Detta kan kombineras med att studenterna erbjuds att göra sitt examensarbete på företagen. Den hårda konkurrensen som finns om ingenjörer har lett till att flera företag har utvecklat en medveten strategi att tidigt knyta till sig duktiga studenter innan de avslutat studierna. Under förutsättning att de lever upp till kraven som ställs på dem är sannolikheten hög att företagen senare väljer att rekrytera dessa personer. Samtidigt ges den framtida ingenjören en möjlighet att pröva på en möjlig framtida arbetsplats. Det står klart att examensarbeten är en stor rekryteringskanal för de flesta företag vilket många gånger är resultatet av en medveten satsning. Bilden av att någon form av relevant erfarenhet av det tilltänkta jobbet eller företaget spelar stor roll bekräftas av en representant för ett av lärosätena: Man väljer att anställa dem som har en relevant erfarenhet, det vill säga praktik, exjobb eller annan anknytning till företaget i fråga. Dessa personer prioriteras av företagen. En annan metod för rekrytering av nyexaminerade är genom speciella traineeprogram. Programmen syftar ofta till att introducera den anställde i företaget och göra upplärningsfasen kortare än vad den annars skulle vara. I flera fall är dessa program sammankopplade med examensarbeten, genom att de personer som gör sitt examensarbete på företaget därefter kan erbjudas en plats på ett traineeprogram. Konsultföretag Fler nyexaminerade ingenjörer anställs av konsultföretag idag jämfört med tidigare. Företagen erbjuder konsulter i olika segment med en varierad erfarenhetsnivå. Som en betydande del av verksamheten tillhandahåller konsultföretagen ingenjörer med en begränsad erfarenhet under former som närmast liknar en kvalificerad bemanningstjänst snarare än experthjälp. Vissa intervjupersoner menar att denna utveckling kan ställa nya krav på utbildningarna eftersom konsulter förväntas ha förmågan att sätta sig in i olika typer av organisationer och arbetsformer. Konsultföretagen tror inte själva att de har speciella kompetensbehov jämfört med andra teknikföretag, utan de efterfrågar liksom de flesta övriga breda utbildningar och personer som utöver en god utbildning har social kompetens och klarar en krävande arbetssituation. 16

Samverkan ger högre kvalitet De flesta företagen har etablerat formella samarbeten med flera lärosäten. Naturligt nog finns ett positivt samband mellan samverkan och rekrytering; den största rekryteringen sker från de lärosäten som man har de mest aktiva samarbetena med. Samverkan kan se ut på många olika sätt. Lärosätena har inom sin organisation en rad olika styrelser, programråd och referensgrupper på olika nivåer där företagsrepresentanter sitter med och bidrar med synpunkter. Företagen ser denna form av samverkan som en viktig kanal för att påverka utbildningarnas innehåll och inriktning. Några företag som ingår i studien har ett djupare samarbete med ett par lärosäten och samtidigt någon form av kontakt med övriga lärosäten som erbjuder ingenjörsutbildningar av relevans för företaget, och därtill även vissa internationella samarbeten. Några intervjupersoner ger dock uttryck för att representation i diverse styrelser etc. inte alltid innebär något reellt inflytande utan bara är ett sätt för lärosätena att uppvisa näringslivskontakter. Flera företag har ett nära samarbete med olika institutioner på något lärosäte som utbildar ingenjörer som passar väl med företagets rekryteringsbehov. Dessa samarbeten går ofta utöver engagemang i referensgrupper eller programråd. Enskilda individer på företagen kan bidra konkret till kursinnehållet genom föreläsningar, studiebesök eller autentiska räkneexempel som används i utbildningen för att göra den mer tillämpad. Samtidigt som det är ett sätt att bidra till utbildningens innehåll är det också ett sätt för företagen att marknadsföra sig och skapa intresse kring den egna verksamheten hos studenterna. 17

Andra företag har färre kontaktytor mot lärosätena och kan därmed ha sämre förutsättningar att utöva inflytande på ingenjörsutbildningarna. Flera företag lyfter fram samverkan med UoH som ett tydligt förbättringsområde och någonting som inte görs i tillräcklig utsträckning. Enligt flera intervjupersoner både kan och bör detta utvecklas vidare eftersom båda parter tjänar på en fördjupad samverkan. Vi ser en spridning bland företagen vad gäller omfattningen av samverkan med UoH, vilket beror på en mängd faktorer som exempelvis företagens storlek och geografiska belägenhet. Företag som är forskningsintensiva förefaller ha fler och djupare kontakter och därmed fler ingångar till lärosätenas verksamhet. Forskningssamarbeten har enligt flera intervjupersoner ofta bäring på utbildningen eftersom forskning senare inkorporeras i utbildningen, på så sätt är det möjligt att genom inflytande över forskningen indirekt påverka den framtida utbildningen. Exempelvis kan industridoktorander fungera som en brygga mellan företag och UoH och överföra kunskap och skapa nätverk mellan de två. 18

Utbildningarnas relevans och kvalitet Bredd eller spets? Som sagts finns skilda förväntningar på hur utbildningen ska förbereda framtidens ingenjörer för arbetslivet. Flera företag ser helst att utbildningarna erbjuder en gedigen grundläggande teknisk utbildning så att nyexaminerade ingenjörer har en bra grundkompetens inom ett brett teknikområde som sedan kan byggas på med skräddarsydd kompetensutveckling inriktad mot företagsspecifika områden. Exempelvis ses det som viktigt att beräkningsingenjörer har en bred grundkompetens men sedan är det företagens uppgift att vidareutbilda i en specifik datorplattform eller liknande. Flera intervjupersoner menar därför att breda utbildningar är att föredra, speciellt inom civilingenjörsutbildningen. Civilingenjörer förväntas i hög grad vara generalister och ha förmåga att tillämpa sin kompetens på flera olika områden. Högskoleingenjörsutbildningarna ses däremot som mer tillämpade och verksamhetsnära och tydligare inriktade mot ett specifikt yrkesområde. Beskär den snåriga examensfloran I ett antal intervjuer har man uttryckt skepsis mot det ganska stora antal ingångar som finns till ingenjörsutbildningarna, och det ofta ännu större antalet utgångar. Företagen har sällan behov av en så pass långt driven specialisering på grundutbildningsnivå. Alla dessa utgångar och inriktningar, det är inget som vi vill ha. För vem utbildar de? Det finns dock företag eller delar av ett företag där specifika inriktningar på utbildningarna kan vara efterfrågade när det handlar om arbeten som kräver viss specialkompetens, och flera företag kan räkna upp ett antal specifika ingenjörsutbildningar som är viktiga för deras kompetensförsörjning. Som tidigare nämnts finns det i vissa fall väldigt starka band mellan företag och enskilda institutioner som har ett tätt utbyte och utvecklar utbildningen genom en nära samverkan. Det finns också en önskan hos flera företag om att utbildningarna ska förmedla en större förståelse för företagens villkor. Lärarna på utbildningarna behöver få en bättre inblick i företagens verksamhet, i syfte att kunna anpassa undervisningen så att studenterna ges möjlighet att öva sig i att arbeta under förhållanden som bättre liknar en ingenjörs vardag. De flesta företag är positivt inställda till andra inslag i utbildningarna än de rent tekniska, så länge de inte sker på bekostnad av den tekniska utbildningen. Dessa företag önskar exempelvis att nyexaminerade ingenjörer ska ha en bättre förståelse för hur de kan omsätta sina kunskaper från utbildningen; konkret kan det handla om erfarenheter av att arbeta i projektform eller i en produktutvecklingsprocess. Mera sällan handlar det om andra ämnesmässiga kunskaper såsom språkkunskaper eller kulturell kompetens. Naturligtvis är man positiv till om en sökande har sådana färdigheter, men man kan knappast tänka sig att byta ut tekniska inslag på ingenjörsutbildningarna mot exempelvis humanistiska inslag. 19

Den floran som universiteten erbjuder är inte företagen intresserade av. Eller, det är viss okunskap om vad det innebär, vad det betyder. En diversifierad utbildningsmarknad ses ändå inte som någonting negativt. Många intervjupersoner ser positivt på valfrihet i utbildningen och att studenter har möjlighet att välja efter intresse, men de flesta anser att det måste finnas en viss styrning. Den ökade valfriheten har lett till en spretighet i utbildningsutbudet där somliga ibland upplever en svårighet att bedöma kompetensen hos den sökande i en rekryteringssituation. Företagskontakter värdesätts högt Enligt de företrädare för universitet och högskolor som vi har talat med är frågan om näringslivskontakt prioriterad inom akademin. De lärosäten som ingår i studien jobbar aktivt med åtgärder som ska bidra till en bättre kontakt med näringslivet, vilket syftar till att ge studenterna en bättre förståelse för det framtida arbetslivet. Diskussionen har tilltagit i och med Bolognaprocessen där en av målsättningarna är att akademin ska tillhandahålla utbildningar som leder till högre grad av anställningsbarhet för studenterna. Flera åtgärder är inriktade på att skapa möten mellan akademi och näringsliv, exempelvis ska lärare kunna göra studiebesök på företag som en del i deras löpande kompetensutveckling. Det poängteras att det inte räcker med enskilda åtgärder utan arbetet måste ske på flera nivåer och på gemensamma arenor där det finns incitament för både näringsliv och akademi att åstadkomma en utveckling. Samtliga företag är överlag nöjda med de nyexaminerade ingenjörer som rekryteras med avseende på vilka kunskaper de har. Det framkommer synpunkter från vissa intervjupersoner om sämre matematikkunskaper hos den yngre generationen ingenjörer, men generellt sett är uppfattningen att ingenjörs-utbildningarna tillgodoser företagens behov och önskemål när det gäller teknisk kompetens. Tradition eller snabbrörlighet? De flesta tycker sig inte se någon systematisk skillnad mellan ingenjörer som har examinerats på olika lärosäten. Skillnader i kompetens är individberoende och betraktas inte som ett resultat av skillnader i utbildningskvalitet lärosäten emellan. Samtidigt säger flera intervjupersoner att det finns mer eller mindre uttalade uppfattningar på företagen om vilka lärosäten som utbildar de bästa ingenjörerna. Samtliga de stora lärosätena med teknisk profil nämns: KTH, Lunds tekniska högskola, Chalmers, Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet. Deras konkurrensfördelar sägs vara den starka kopplingen till forskningen och deras goda renommé och tradition vilket attraherar såväl de bästa forskarna och lärarna som de bästa studenterna. Tradition kan dock också betyda en viss trögrörlighet, och vi noterar att de mindre lärosätena uppskattas för deras lyhördhet gentemot näringslivet. De anses av flera intervjupersoner vara förhållandevis framgångsrika i att bättre näringslivsanpassa sina utbildningar. 20

Kunskapen om ingenjörsutbildningar Kunskapen om förändringarna som ingenjörsutbildningarna har genomgått de senaste åren uppges finnas i samtliga företag. Dock är det sällan den rekryterande chefen som har denna kunskap utan snarare personer som jobbar specifikt med samarbeten mellan företaget och UoH. Påfallande många intervjupersoner upplever inte någon märkbar skillnad på de ingenjörer som examineras idag jämfört med för några år sedan. Att civilingenjörsutbildningens förlängning med en termin kommer att leda till någon förändring har många intervjupersoner svårt att se. Få säger sig känna till vad den nya terminen har fyllts med för innehåll. Vi uppfattar att det hos flera intervjupersoner råder en begreppsförvirring där exempelvis civilingenjörsexamen och masterexamen har samma innebörd. De flesta medger att det finns en brist på kunskap om hur utbildningarna har förändrats men ser det inte som ett omedelbart problem när det kommer till rekrytering eller samverkan med UoH. Även om många inte känner alla detaljer kring Bolognaprocessen och innebörden för ingenjörsutbildningarna så lyfts utbildningarnas internationella anpassning fram som något positivt. Flera företag säger sig sträva efter att i ökad utsträckning rekrytera internationellt, främst från andra europeiska länder. En europeisk standard underlättar jämförelser mellan kandidater från Sverige och andra länder. Något företag nämner specifikt att man inriktat sig mot att rekrytera från länder i ekonomisk kris, såsom Spanien eller Irland, varifrån det eventuellt är lättare att locka till sig kompetenta personer. 21

Ingenjörsutbildningarnas utmaningar Ökad kvantitet med bibehållen kvalitet De flesta intervjupersonerna menar att Sverige behöver utbilda fler ingenjörer för att kunna möta företagens kompetensbehov. Det måste satsas på fler utbildningsplatser och lärosätena måste öka sin kapacitet samtidigt som kvaliteten upprätthålls eller förbättras. Flera intervjupersoner ser en risk med att utbildningar byggs ut i en sådan takt att kvaliteten blir lidande. Att endast utöka antalet utbildningsplatser kommer inte per automatik tillfredsställa det stora behov som finns inom vissa näringsgrenar eftersom lärosätena på grund av ett lågt söktryck inte fyller utbildningsplatserna. Teknologstudenterna tenderar dessutom att välja bort somliga inriktningar vilket riskerar att skapa särskild brist inom dessa områden i framtiden. Frågan om i vilken utsträckning som ingenjörsutbildningarna ska låta sig påverkas av samhällsutvecklingen framstår som en ytterligare utmaning. Här förekommer olika åsikter; vissa intervjupersoner upplever att den snabba teknikutvecklingen inom somliga områden inte alltid får genomslag i utbildningarna vilket på sikt kan hota utbildningarnas relevans för näringslivet. Utbildningen tar för en student i regel mellan tre-fem år, i realiteten ofta längre, att genomföra vilket får till följd att tidsperspektiven är långa för förändringar att slå igenom. Samtidigt har vi även mött den motsatta ståndpunkten, nämligen att ingenjörer som kommer direkt från utbildningen har kunskap om den senaste tekniken eftersom utbildningarna har kontakt med den senaste forskningen på området. Många civilingenjörsutbildningar har dock ett högt söktryck och det är emellanåt hård konkurrens om studieplatserna. Detta ser flera intervjupersoner som en viktig förutsättning för att behålla en hög kvalitet i utbildningen genom att det redan inledningsvis sker en gallring som säkerställer att bara de mest studiebegåvade och -motiverade personerna antas till utbildningen. Ungdomars intresse avgörande utmaning Om utbildningarna ska behålla ett högt söktryck samtidigt som man ökar antalet studieplatser är det viktigt att fler söker sig till teknikutbildningar i allmänhet och ingenjörsutbildningar i synnerhet. Detta ses som en stor framtidsutmaning där ansvaret inte bara vilar på staten utan delas med näringslivet. Enligt flera intervjupersoner är det en gemensam angelägenhet att fler människor intresserar sig för teknik och tekniska utbildningar, och ansträngningarna behöver rikta sig mot ungdomar i tidig ålder. Många intervjupersoner menar att attraktionskraften kring ingenjörsyrket måste öka och säger att ansvaret vilar tungt på näringslivet att göra ingenjörsyrket mer begripligt och motarbeta de negativa attityder som finns kring detta. Vissa utbildningsinriktningar sägs ha ett imageproblem och kan framstå som mindre attraktiva på utbildningsmarknaden. Flera intervjupersoner lyfter också fram behovet av att locka fler kvinnor till yrket genom att nyansera många av de rådande föreställningarna som finns i samhället om ingenjörsyrket som ett typiskt manligt yrke. 22

23

Slutsatser Företagen i studien upplever generellt ett stort behov av ingenjörskompetens, betydligt större än utbudet. Även om företagen säger sig behöva både högskoleingenjörer och civilingenjörer så är de betydligt bättre på att artikulera sina behov av civilingenjörer. Bristen på ingenjörer med arbetslivserfarenhet gör att de många gånger tvingas rekrytera mindre erfarna personer än de skulle önska. Flera företag anser att studenternas intressen och efterfrågan på utbildningar går före företagens behov av kompetens. Företagens kompetensbehov upplevs inte utgöra ett tillräckligt incitament för lärosätena att starta nya utbildningar eller ändra inriktning på de redan existerande. Samverkan mellan akademi och näringsliv måste intensifieras och utökas eftersom det är nyckeln till en bra utveckling av ingenjörsutbildningarna. Företagen vill att ingenjörsutbildningarna utvecklas på samma sätt som deras företag ständigt utvecklas. Det som företagen upplever som brister är sådant som utbildningarna inte innehåller. Återkommande nämns att de nybakade ingenjörerna borde ha fått en större insikt i vad ingenjörsyrket faktiskt innebär i praktiken, och hur en ingenjör egentligen arbetar. Det finns med andra ord ett glapp mellan skola och arbetsliv. Ingenjörer från de större lärosätena har en viss fördel hos de undersökta företagen. Men företagen upplever inte att det finns stora skillnader i kvalitet mellan olika utbildningar eller olika lärosäten. Företagen understryker återkommande att man gör en helhetsbedömning och att utbildningens inriktning bara är en del. Examensarbetet framstår dock klart som den viktigaste kanalen till en första anställning. Har man gjort sitt examensarbete med koppling till det företag som man söker sig till har man ett tydligt försteg. Fler ungdomar behöver uppmuntras och inspireras till ingenjörs utbildningar och till yrken inom industrin. Den största utmaningen inför framtiden ligger i att överhuvudtaget kunna rekrytera ingenjörskompetens i tillräcklig omfattning. Antalet förstahandssökande till ingenjörsutbildningar har visserligen ökat de senaste åren, men det räcker inte på lång sikt. 24

www.teknikforetagen.se Form: Tagg, Stockholm TRYCK: Modintryckoffset, 2012-09