Slutversion 2014 06 10 PM INTEGRATION NYANLÄNDAS ETABLERING I ÖSTERGÖTLAND 1. Uppdrag och arbetsgrupp Som ett led i förberedelsearbetet inför den förestående regionaliseringen tillsattes av styrgruppen fyra gemensamma arbetsgrupper för insatsområdena Kultur, Attraktivitet, Tillväxt/Innovation samt Integration. För den sistnämnda var uppdraget att tillsammans med berörda parter föreslå hur det praktiska arbetet kring utvecklingsarbetet för nyanländas etablering, RUNE, som Regionförbundet idag ansvarar för, bör organiseras och samordnas med hänsyn till parternas ansvar och uppdrag. Arbetsgruppen för Integration har bestått av Lars Stjernqvist (sammankallande), Carina Boberg, Niclas Rudberg, Pia Tingvall, Christer Wiström, Lasse Pettersson, Carina Johansson, Elisabeth Edlund och Ricardo Olivares. Tjänstemannastödet har bestått av Mona Hallström Hjort och Pontus Karlbom från Länsstyrelsen, Malin Thunborg och Catherine Szabo från Östsam samt Roland Nilsson från Landstinget. Gruppen har samlats vid tre tillfällen. 2. Solidarisk ansvarstagande Östergötland har idag ett välfungerande regionalt utvecklingsarbete kring nyanländas etablering och samarbetet mellan kommunerna fungerar mycket bra. Inför den beslutade regionaliseringen är gruppens förhoppning att inte bara bibehålla denna verksamhet utan även utveckla den ytterligare. Gruppen framhåller därför vikten av att regionen solidariskt tar sitt ansvar gentemot anvisade flyktingar och att en regional fördelning vad gäller flyktingmottagandet görs mellan kommunerna. 3. Regionalt Integrationsråd Gruppen har diskuterat huruvida de mellankommunala frågorna ska hanteras i en separat nivå i förhållande till Länsstyrelsen eller direkt i lämplig gruppering. Det senare alternativet är att föredra. Som forum för samarbetet föreslås att den nuvarande grupperingen Landshövdingens Integrationsråd får en ny sammansättning och ett nytt mandat. Rådet består idag av representanter från fyra kommuner, AF har två, Migrationsverket en, LiÖ en, Östsam två och LS tre representanter. Gruppen är en blandad grupp av både politiker och tjänstemän. Det regionala Integrationsrådet föreslås åtminstone inledningsvis få en utökad sammansättning där samtliga kommuners ansvariga personer ingår. På sikt kan ev antalet kommunrepresentanter minska och den mellankommunala kopplingen överbryggas av andra grupperingar i regionen tex ett strategiskt råd för kommunalråden. Vidare föreslås det regionala Integrationsrådet få en beslutande funktion i förhållande till kommunernas mottagning av antalet flyktingar. Som grund för denna fördelning finns en beräkningsmodell som tar hänsyn till kommunernas mottagningskapacitet. Rådet föreslås således få fastställa kommunernas mottagning vid det aktuella tillfället med utgångspunkt från 1
beräkningsmodellen och andra relevanta uppgifter. Rådet föreslås byta namn till Länsstyrelsens regionala Integrationsråd eller Östergötlands integrationsråd. 4. Överenskommelse Ett avtal föreslås reglera Integrationsrådet arbete. Gruppen har diskuterat den juridiska stringensen i ett sådant avtal och kommit fram till att en överenskommelse är att föredra före ett formellt avtal. Överenskommelsen ska fastställas i varje kommuns fullmäktige. Således föreslås att den nuvarande överenskommelsen Etablering i Utveckling 2015 kompletteras enligt bilaga 1 och ersätter efter regionaliseringen av flyktingmottagandet nuvarande dokument. Av denna nya överenskommelse framgår också principen för den ovan nämnda fördelningsnyckeln för kommunernas mottagning. Några specifika siffror ska dock inte anges i överenskommelsen utan beslutas av rådet inför varje år beroende på behov mm. 5. Beredningsgrupp Till rådet kopplas en beredande tjänstemannagrupp där ansvariga tjänstemän från länets kommuner ingår. Tanken är att den befintliga styrgrupp som idag finns inom Östsams utvecklingsarbete för nyanländas etablering, Kommungruppen RUNE, blir stomme i Integrationsrådets beredningsgrupp tillsammans med tjänstemän från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen samt Region Östergötland. Beredningsgruppens roll blir den roll som Kommungruppen RUNE inom Östsam har idag, d v s att bl a bereda och prioritera vilka utvecklingsområden som är aktuella. Skillnaden blir att det är kommunerna, istället för Östsam, som kommer att ansvara för det gemensamma utvecklingsarbetet. I den nya beredningsgruppen beslutas vilken kommun som är ansvarig för respektive projekt, t ex vad gäller ansökningar och projekt inom ramen för 37 medel. Länsstyrelsen är sammankallande i gruppen. Ytterligare operativt stöd kommer framför allt från de större kommunerna och/eller LS. Beslutsmandatet från såväl rådet som tjänstemannagruppen behöver tydliggöras. Besluten fattas i majoritet. Se vidare bilaga 2. 6. Nätverk Erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling är viktigt för kommunerna vad gäller mottagande och etablering av nyanlända. Därför träffas en rad regionala professionella nätverk inom ramen för nyanländas etablering på Östsam. De nätverk som finns idag är: nätverk för flyktingsamordnare, handläggare för återsökningsfrågor, sfi lärare/rektorer, lärare och annan personal på skolorna som arbetar med nyanlända elever, chefer för boendena för ensamkommande barn, socialsekreterare för ensamkommande barn samt gode män för ensamkommande barn. Nätverken lyfter och driver även frågor som är aktuella. De professionella nätverken, om de vill fortsätta träffas, föreslås hanteras av kommunerna gemensamt, där några kommuner kan ta större ansvar för att sammankalla och samordna nätverken. 2
7. Regionens ansvar Fortsättningsvis kommer Region Östergötland, inom ramen för Kompetensplattformens arbete med kompetensförsörjning och inom ramen för strukturfondsarbetet, på strategisk nivå, ha fokus på nyanländas etablering på arbetsmarknaden för en inkluderande tillväxt. 8. Till sist Avslutningsvis betonar gruppen den stora betydelsen för samhällets utveckling, sociala hållbarhet och tillväxt att integrationen förblir en viktig del av samtliga strategiska dokument för den kommande regionen. 3
Maj 2014 ETABLERING I UTVECKLING 2018 En regional överenskommelse om mottagande och bosättning av vissa nyanlända invandrare samt utveckling av nyanländas etablering i Östergötland
ETABLERING I UTVECKLING 2018 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för nyanlända kvinnors och mäns etablering på arbetsmarknaden och i samhället. En effektiv etablering bidrar till Östergötlands tillväxt genom att nyanlända kvinnor och mäns kompetenser tillförs arbetskraften i länet, främjar entreprenörskap samt främjar livskvalitet och personlig utveckling. En effektiv etablering förutsätter att människor med uppehålltillstånd snabbt tas emot i en kommun. Kommunerna i Östergötland är villiga att tillsammans ta sin del av det nationella ansvaret för att säkerställa att personer som beviljats uppehållstillstånd inte fastnar i Migrationsverkets anläggningsboenden. Genom detta avtal förbinder sig kommunerna att tillsammans utöka antalet anvisningsbara platser motsvarande det behov som årligen anges i Arbetsförmedlingens länstal. Vi, som ingått denna överenskommelse, tar ett gemensamt ansvar utifrån våra respektive roller och uppdrag. Ett gemensamt ansvar innebär att vi lyfter och uppmärksammar utvecklingsbehov, problem och utmaningar som vi möter. Vår samverkan ska präglas av öppenhet, dialog och delaktighet och har en regional ansats. Vår samverkan ska bidra till att vi utnyttjar länets befintliga resurser på ett effektivt sätt. Våra insatser ska utgå från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. Överenskommelsen sträcker sig över perioden 2014-2018. Målgrupp Målgruppen för överenskommelsen är nyanlända invandrare som omfattas av Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och deras barn samt ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. 1 Övergripande mål Målgruppen ska så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. Nyanlända kvinnor och män ska få likvärdiga förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhällslivet oavsett var man bor i Östergötland. Nyanländas anställningsbarhet ska öka och nyanlända kvinnor och män ska så snart som möjligt komma i kontakt med arbetsmarknaden. Individens kunskap, kompetens och erfarenhet ska synliggöras och tas tillvara. Nyanlända pojkar och flickor ska få en skolgång som utgår från hans/hennes individuella behov och förutsättningar. Han/hon ska ha möjlighet till modersmålsundervisning och kunna ägna sig åt olika aktiviteter på sin fritid. För att nå målet ska samverkande aktörer utifrån sina respektive ansvarsområden och uppdrag verka för att professionellt stöd ges snabbt för att skapa bättre förutsättningar att nå målet. 1 Vad gäller samhällsorientering utökas målgruppen vid eventuellt regeringsbeslut om en utökad målgrupp av personer som ska erbjudas samhällsorientering ute i kommunerna.
Individ- och helhetsperspektiv Nyanlända män och kvinnor har ett eget ansvar för sin etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Nyanlända män och kvinnor ska ha ett reellt inflytande över sin etablering och kunna göra sina egna val inför framtiden. Samverkande aktörer har ett stort ansvar att sätta individen i fokus och se till att de insatser som står till buds matchar individernas varierande behov. För att en nyanländ kvinna eller man ska kunna ta ansvar, och få goda förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhället, krävs även ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet innebär stödjande strukturer där individens behov och förutsättningar står i fokus samt att barn och familjeperspektivet beaktas när aktiviteterna i etableringen planeras. Överenskommelsen omfattar ett antal prioriterade områden inom vilka individen vanligtvis har behov av insatser och som kräver samverkan mellan ansvariga aktörer.
Mål 2018 Det övergripande målet är att nyanlända så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. Indikator: Andel nyanlända som efter avslutad etablering är självförsörjande genom förvärvsarbete, studier eller eget företagande För varje prioriterat område finns mål som beskriver ett önskvärt framtida tillstånd 2015. För att veta att insatserna leder rätt anges ett antal indikatorer för uppföljning. Utbildning & Praktik Det finns ett regionalt utbud av flexibel kommunal vuxenutbildning, SFI med olika inriktningar samt arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen, anpassade utifrån de nyanländas behov. Ansvariga aktörer samverkar på lokal och regional nivå, för att möjliggöra deltagande i andra etableringsinsatser. Nyanlända kvinnor och män kommer tidigt i kontakt med arbetsmarknaden genom arbetsplatsförlagd praktik. Ansvariga aktörer samverkar för att möjliggöra praktik inom så väl privat, offentlig som idéburen sektor. Indikator: Antal nyanlända som läser SFI på nivå A, B, C samt D Andel nyanlända inom respektive nivå som under det första året har uppnått godkända resultat Olika typer av SFI-inriktningar (bransch/yrke/akademiker etc) som erbjuds i Östergötland Andel nyanlända som läser yrkesinriktad, bransch- eller akademiker SFI Antal nyanlända som under sin etablering har deltagit i kommunalvuxenutbildning utöver SFI Antal nyanlända som har deltagit i en arbetsmarknadsutbildning via arbetsförmedlingen Antal nyanlända som har genomfört en arbetsplatsförlagd praktik Samhällsliv Nyanlända kvinnor och män deltar i samhällsorientering på modersmål. Kommunerna samverkar för att möjliggöra att alla nyanlända oavsett boendekommun eller hemspråk erbjuds detta. Samverkan sker också kring att säkerställa att samhällsorienteringen håller god kvalité och präglas av dialog och diskussion. Den ideella sektorn, så som idrottsföreningar, kulturföreningar och andra, är en viktig samverkanspart i nyanlända kvinnor och mäns samt barn och ungas etablering i samhället på regional samt lokal nivå.
Indikator: Andel nyanlända kvinnor och män som har påbörjat eller redan avslutat samhällsorienteringen Språk som samhällsorienteringen erbjudits på Hur arbetar kommunerna, Arbetsförmedlingen samt Länsstyrelsen med att engagera idéburen sektor i etableringen av vissa nyanlända invandrare Boende Utifrån kompetens och bakgrund erbjuds nyanlända kvinnor och män bosättning där möjligheterna är goda för arbete eller utbildning inom pendlingsavstånd. Integrationsrådet fastslår årligen, utifrån Arbetsförmedlingens länstal, en fördelning av de anvisningsbara platserna i länet. Fördelningen sker delvis utifrån en fördelningsnyckel som bygger på befolkningsmängd, andel utrikesfödda, flyttnetto från utlandet och tidigare antal mottagna nyanlända. Utifrån rådande förutsättningar ute i kommunerna har Integrationsrådet möjlighet att göra en manuell justering innan fördelningen av platser fastslås (Bilaga Ansvarsfördelning och organisation). Ansvariga aktörer samverkar för att möjliggöra för nyanlända att ha möjlighet att vara bosatt i en kommun, studera i en annan och arbete i en tredje. Vid behov genomförs särskilda insatser kring vidareflytt och marknadsföring av kommunerna i Östergötland. Indikator: Antal nyanlända som bosatts i respektive kommun Andel nyanlända som har anvisats boende via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverkets försorg eller bosatt sig på egenhand i respektive kommun Andel nyanlända som har etableringsinsatser i annan kommun än hemorten Hälsa Tillgängligheten och omhändertagandet i hälso- och sjukvården är likvärdig i länet oavsett vilken kommun den nyanlända kvinnan, mannen, flickan eller pojken bosätter sig i. Vid behov erbjuds kvalitativa hälsofrämjande och rehabiliterande insatser som en del i den nyanlända kvinnan och mannens etableringsplan. Information om rätten till hälsoundersökningar ges av samtliga aktörer involverade under hela etableringskedjan. Samverkan sker kring att erbjuda nyanlända hälsofrämjande informationsinsatser kring; att hitta rätt i vården, egenvård, friskvård samt migration och psykosocial hälsa. Indikator: Andel hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i etableringsplaner, uppdelat kvinnor/män Andel nyanlända som på grund av hälsoskäl inte har en etableringsplan på heltid Andel hälsoundersökningar, uppdelat kvinnor/män samt flickor/pojkar
Barn och unga Nyanlända flickor och pojkar får en barnomsorg och skolgång utifrån deras individuella behov och förutsättningar. Nyanlända flickor och pojkar i skolålder har tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmål. Barn i förskolan har modersmålsstöd. Nyanlända flickor och pojkar erbjuds en fördjupat studie- och yrkesvägledning anpassad efter deras behov. Ansvariga aktörer arbetar aktivt med att utveckla skolformerna för sent anlända ungdomar som riskerar att inte klara de nationella målen. Indikatorer: Andel nyanlända flickor och pojkar som deltar i modersmålsundervisning Andel nyanlända flickor och pojkar som deltar i studiehandledning på modersmål Organisation Östergötlands integrationsråd är ledningsgrupp för den regionala samverkan. I ledningsgruppen sitter representanter från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Region Östergötland, ansvariga kommunalråd alt nämndorföranden från samtliga kommuner samt Länsstyrelsen Östergötland. Syftet med ledningsgruppen är att på strategisk nivå diskutera och komma överens om insatser utifrån denna överenskommelse. I ledningsgruppen lyfts utvecklingsbehov, problem och gemensamma utmaningar i mottagandet av nyanlända. De som sitter i ledningsgruppen ska ha mandat att föra frågan vidare i sin egen organisation. Länsstyrelsen är sammankallande och ordförande för gruppen. Ledningsgruppens uppgift är bland annat att: Initiera gemensamma insatser och projekt utifrån överenskommelsens mål Sprida kunskap och förankra initiativ och resultat till undertecknande parter Samråda med andra aktörer i offentlig, privat och idéburen sektor Årligen diskutera och fastslå fördelningen av de anvisningsbara platserna i länet. Årligen följa upp överenskommelsen och genomförda insatser Länsstyrelsen samordnar en operativ tjänstemannagrupp som är beredande till integrationsrådet. I den operativa gruppen ingår representanter på strategisk nivå från samtliga kommuner, Arbetsförmedlingens tre sektionschefer med ansvar för etableringsuppdraget, Länsstyrelsen Östergötland, Region Östergötland samt Migrationsverket. Vid behov bistår Linköpings kommun eller Norrköpings kommun beredningsgruppen med administrativt, organisatoriskt eller stöd i form av personella resurser. Uppföljning Överenskommelsen och dess mål följs årligen upp med hjälp av indikatorerna, projektredovisningar och andra undersökningar samt målgruppens erfarenheter och upplevelser av etableringen i Östergötland. Länsstyrelsen ansvarar för att utifrån indikatorerna, i december varje år, samla in kvantitativa och kvalitativa redovisningar från ansvariga aktörer samt målgruppens erfarenheter och upplevelser. Länsstyrelsen ansvarar för att sammanställa en årlig
länsrapport som presenteras för ledningsgruppen i mars månad. Respektive part ansvarar för att ta fram underlag till rapporten. Revidering Överenskommelsen revideras vid behov och kan initieras av överenskommelsens parter.
Bilaga 2 Förslag - Organisation och ansvarsfördelning Integrationsrådet: Östergötlands Integrationsråd är ledningsgrupp för den regionala samverkan. I ledningsgruppen sitter representanter från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Region Östergötland, ansvariga kommunalråd alternativt nämndorföranden från samtliga kommuner och Länsstyrelsen. Syftet med ledningsgruppen är att på strategisk nivå diskutera och komma överens om insatser utifrån denna överenskommelse. I ledningsgruppen lyfts utvecklingsbehov, problem och gemensamma utmaningar i mottagandet av nyanlända. De som sitter i ledningsgruppen ska ha mandat att föra frågan vidare i sin egen organisation. Länsstyrelsen är sammankallande och ordförande för gruppen. Ledningsgruppens uppgift är bland annat att: Initiera gemensamma insatser och projekt utifrån överenskommelsens mål Sprida kunskap och förankra initiativ och resultat till undertecknande parter Samråda med andra aktörer i offentlig, privat och idéburen sektor Årligen diskutera och fastslå fördelningen av de anvisningsbara platserna i länet. Årligen följa upp överenskommelsen och genomförda insatser Integrationsrådet fastslår årligen, utifrån Arbetsförmedlingens länstal, en fördelning av de anvisningsbara platserna i länet. Fördelningen sker delvis utifrån en fördelningsnyckel som bygger på befolkningsmängd, andel utrikesfödda, flyttnetto från utlandet och tidigare antal mottagna nyanlända i respektive kommun. Utifrån rådande förutsättningar har Integrationsrådet möjlighet att göra en manuell justering innan fördelningen av anvisningsbara platser fastslås. I skrivande stund behöver kommunerna Östergötland utöka med 416 anvisningsbara platser för att leva upp till länstalen för 2014. Enligt fördelningsnyckeln skulle de 416 anvisningsbara platserna fördelas enligt följande: Boxholm: +2 Finspång: +12 Kinda: +3 Linköping: +107 Mjölby: +20 Motala: +27 Norrköping: +93 Söderköping: +12 Vadstena: +5 Valdemarsvik +5 Ydre: +2 Åtvidaberg: +9 Ödeshög: +3
Beredningsgruppen: Länsstyrelsen samordnar en operativ beredningsgrupp. Beredningsgruppen bereder ärenden till Integrationsrådet. Det är också beredningsgruppen som verkställer de beslut om utvecklingsinitiativ som Integrationsrådet fattar. Beredningsgruppen ska årligen diskutera och besluta kring vilka gemensamma 37-projekt som kommunerna ska ansöka om hos Länsstyrelsen. Utifrån förutsättningar, tidigare erfarenheter och kunskaper beslutar beredningsgruppen om vilken kommun som ska äga respektive projekt. Vid behov åligger det de större kommunerna Linköping och Norrköping att ta ett särskilt ansvar för utvecklingsprojekten då de har större möjligheter att stötta utvecklingsarbetet både med administrativt och organisatoriskt stöd samt personella resurser i form av projektledare etc. I den operativa gruppen ingår tjänstemän på strategisk nivå från samtliga kommuner. Arbetsförmedlingens tre sektionschefer med ansvar för etableringsuppdraget, ansvarig tjänsteman från Länsstyrelsen Östergötland, ansvarig tjänsteman från Region Östergötland samt Migrationsverket. Vid behov bistår Länsstyrelsen Östergötland, Linköpings kommun eller Norrköpings kommun beredningsgruppen med administrativt-, organisatoriskt- eller stöd i form av personella resurser.