Vägledning för framtagande av egenkontrollprogram gällande kraftverk och dammar i Örebro län

2008-12-19 Vägledning för framtagande av egenkontrollprogram gällande kraftverk och dammar i Örebro län Foto: Länsstyrelsen. Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll ska verksamheter, bland annat kraftverk och dammar, fortlöpande planera, kontrollera och följa upp sin verksamhet med avseende på miljö och hälsa. Verksamhetsutövaren ska hålla sig underrättad om vilken påverkan verksamheten har på miljön. Denna vägledning ska vara ett stöd i verksamhetsutövarens arbete med att bygga upp den egenkontroll som lagstiftningen ställer krav på. Ytterligare information finns i Handboken 2001:3 Egenkontroll en fortlöpande process som Naturvårdsverket har tagit fram. Egenkontrollarbetets omfattning och inriktning ska anpassas till den rådande situationen och anpassas från fall till fall. Om verksamheten är stor och komplex behövs ett mer omfattande egenkontrollarbete än om verksamheten är liten och mindre komplex. Hur verksamhetsutövaren uppfyller förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll, nedan kallad egenkontrollförordningen, följer Länsstyrelsen upp genom tillsyn t.ex. besök eller genom att begära in material. Detta dokument finns på Länsstyrelsens hemsida www.t.lst.se 1

2008-12-19 2 Innehållsförteckning 1. Allmänna uppgifter... 3 2. Revidering av egenkontrollprogrammet... 3 3. Ansvarsfördelning... 3 4. Tillstånd, hävd, anmälan och kontroll av efterlevnad... 3 5. Kontroll av verksamheten... 5 6. Kunskap och utbildning... 6 7. Dammsäkerhet... 8 8. Kontroll av miljöpåverkan... 8 9. Beskrivning av kemikalie- och avfallshantering... 8 10. Dokumentation... 9

2008-12-19 3 1. Allmänna uppgifter Vem som är ägare och verksamhetsutövare (VU) samt deras organisationsnummer, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress. Tillsynsmyndighet (Länsstyrelsen Örebro län). De kraftverk och dammar som kontrollprogrammet avser. Kontaktperson för egenkontrollarbetet. Rutin för hur ändring av VU och/eller ägare rapporteras till Länsstyrelsen. Eventuellt miljöledningssystem. 2. Revidering av egenkontrollprogrammet Hur programmet kommer att uppdateras. Ansvarig för att uppdatering sker. 3. Ansvarsfördelning Egenkontrollförordningen 4 Det skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt miljöbalken och föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken samt domar och beslut. Fördelningen av det organisatoriska ansvaret bör innebära en fördelning av arbetsuppgifter som fördelas så långt ut i organisationen som det är lämpligt. Dokumentet ska vara fastställt, vilket innebär att det ska vara underskrivet efter beslut av VD/styrelse. Även om VD har ansvaret för miljöfrågorna ska dokumentation finnas. Detsamma gäller småföretag med en eller få anställda. Vem som har miljöansvaret enligt 4 (funktion eller en namngiven person). Fördelning av det organisatoriska ansvaret. Förtydligas gärna med en skiss. Vilka dokument som finns fastställda. 4. Tillstånd, hävd, anmälan och kontroll av efterlevnad För vattenverksamhet krävs det tillstånd enligt denna balk, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Den som vill bedriva vattenverksamhet får ansöka om tillstånd även om det inte krävs tillstånd för verksamheten. (11 kap 9 miljöbalken) Regeringen får meddela föreskrifter om att det för vissa vattenverksamheter i stället för tillstånd skall krävas att verksamheterna har anmälts innan de påbörjas. (11 kap 9 miljöbalken). Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada på allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. (11 kap 17 miljöbalken).

2008-12-19 4 Tillstånd ges genom dom hos berörd miljödomstol. Exempel på verksamhet som är tillståndspliktig är nybyggnad, utbyggnad eller effektivisering av kraftverksanläggningen, ändring av regleringsnivåer och dammsäkerhetshöjande åtgärder. Rätt att bedriva vattenverksamhet kan också ha uppkommit genom urminnes hävd. Institutet urminnes hävd upphävdes genom den nuvarande jordabalken som trädde i kraft den 1 januari 1972. En giltig urminnes hävd måste därför ha uppkommit minst 90 år före detta datum d.v.s. före 1 januari 1882. Verksamhetsutövaren ska kunna uppvisa en härledning där hävdens ursprung beskrivs. Rätt att använda annans vattenanläggning kan tillkomma även på annats sätt. Av 19 i Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. framgår det vilka vattenverksamheter som är anmälningspliktiga. Sådan anmälan görs hos Länsstyrelsen. De gränsvärden som anges är övre gränser för anmälningspliktig vattenverksamhet, någon nedre gräns finns inte angiven. Vattenverksamheter som har en omfattning som överskrider de angivna värdena är tillståndspliktiga. I särskilda fall kan även en vattenverksamhet som enligt definitionen är anmälningspliktig kräva tillstånd. Anmälan berör bl.a. fyllning, pålning, grävning, schaktning, muddring, sprängning, omgrävning av ett vattendrag, nedläggning eller byte av en kabel och bortledande av ytvatten samt utrivning av en vattenanläggning som tillkommit till följd av en verksamhet eller ändring av en anmäld eller tillståndsprövad vattenverksamhet. Övre gränser för anmälan är angivna för respektive åtgärd. Verksamhetsutövaren ska kontrollera att hävd och villkor i gällande tillstånd efterlevs. Information om vad en anmälan ska innehålla, avgifter och ärendets gång finns på Länsstyrelsens hemsida www.t.lst.se < vattenverksamheter < anmälan. Rensningar är enligt 11 kap 15 miljöbalken undantagna från tillståndsplikten. Det kan gälla till exempel rensning av utloppskanal då sediment tas bort ned till ursprungligt djup och läge. Även om rensning får ske utan tillstånd ska miljöhänsyn tas enligt 2 kap. miljöbalken. Mer långtgående åtgärder till exempel fördjupning är anmälnings- eller tillståndspliktigt. Gällande och aktuella tillståndsbeslut för kraftverk och dammar (diarienummer, domsnummer, beslutsdatum, vad beslutet gäller och dess villkor). Om inte tillståndsbeslut finns anges härledning för hävdens ursprung samt de hävdnivåer som åberopas. Hur gällande villkor och hävdnivåer kontrolleras och efterlevs. Hur det klargörs om underhållsåtgärder och ändringar är tillstånds- eller anmälningspliktiga eller inte. När kommunikation ska ske med Länsstyrelsen.

2008-12-19 5 5. Kontroll av verksamheten 5.1 Undersökningar, mätningar och beräkningar Miljöbalken 26 kap 19 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller påverkan på miljön. Kontakt med SMHI, eller motsvarande, för prognoser med avseende på vattenflöden och vattenstånd (t.ex. genom WebHyPro) kan ge bra information för att planera verksamheten. Sådan information kan kombineras med egna undersökningar, mätningar och beräkningar för området. Det är också möjligt att anlita konsult. Hur information om snömängder, nederbörd, markens vattenmättnad, flöde och vattennivåer erhålls. Hur samordning ska ske med andra reglerare vid normal drift och höga flöden, t.ex. älvsamordningsgrupp eller vatten(vårds)förbund. 5.2 Minimitappning Försiktighetsprincipen och Bästa möjliga teknik, Miljöbalken 2 kap 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Om minivattenföring sker enligt dom, hävd eller på eget initiativ. Rutiner för att upprätthålla minimivattenföring. Minivattenföringens storlek. Om regleringen innebär att någon sträcka av det naturliga vattendraget periodvis torrläggs. 5.3 Driftinstruktioner och skötselrutiner Egenkontrollförordningen 5 Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Detta skall dokumenteras. Exempel på detta kan vara drift, skötsel, underhåll och kalibrering av peglar, nivågivare, driftlarm, mätutrustning för drifttider mm, dammluckor och dess hydraulik, gallerrensare, turbiner e.t.c. och anmälan av planerade reparationer. Förteckning över aktuella driftinstruktioner samt mallar för dokumentation och journalföring och var dessa förvaras. Hur aktuella driftinstruktioner ska tillgängliggörs för personalen vid sådana anläggningar där driftinstruktioner behövs.

2008-12-19 6 5.4 Driftstörningar Egenkontrollförordningen 6 Inträffar i verksamheten en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Rapportering till Länsstyrelsen ska göras redan vid misstanke om att störningen kan medföra en risk för hälsa och miljö. Rapportering sker omgående till Länsstyrelsens handläggare via telefon, e-post eller fax. Blankett för rapportering finns på Länsstyrelsens webbplats. Vid allvarliga händelser med risk för person- eller egendomsskada av akut karaktär kontaktas kommunens räddningstjänst via 112. Följande händelser bör rapporteras till Länsstyrelsen: 1. Störning på dammanläggningar, regleringsmagasin och andra vattenanläggningar Ras, skred och instabilitet Behov av sådant omedelbart underhåll att tillståndspliktiga arbeten måste utföras Onormalt läckage Onormalt driftstopp Höga flöden som bedöms påverka hur villkor eller hävd kan följas Låga flöden som bedöms påverka hur villkor eller hävd kan följas Iskravning som bedöms påverka hur villkor eller hävd kan följas 2. Störning på miljön Avvikelse från villkor eller hävd och föreskrifter Störning som bedöms gå utöver vad som vid prövningen angetts som acceptabelt Störning på utpekade värdefulla natur- och kulturmiljöer En skriftlig redogörelse lämnas senast inom två veckor och bör innehålla närmare information om händelseförloppet, redovisning av åtgärder för att driftstörningar inte ska upprepas, bedömning av påverkan på människors hälsa och miljön samt vilka fortsatta åtgärder som behöver göras. Vid behov av längre tid för att t.ex. genomföra undersökningar och utredningar kontaktas Länsstyrelsen. Rutin när och hur driftstörningar anmäls internt. Rutin när och hur driftstörningar anmäls till Länsstyrelsen. Mall för den skriftliga redogörelse som bör göras inom två veckor efter en störning. Rutin för att driftstörningar inte ska upprepas. 6. Kunskap och utbildning Kunskapskravet, Miljöbalken 2 kap 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Kunskapskravet innebär att VU skaffar sig den kunskap som krävs för att veta vilken påverkan verksamheten har på människors hälsa och miljön. I detta innefattas teknisk, miljömässig och juridisk kunskap.

2008-12-19 7 6.1 Teknisk kunskap Att i den dagliga skötseln ha kunskap om den tekniska utrustningens funktion och egenskaper är viktigt för att kunna sköta anläggningen enligt gällande villkor i dom eller enligt hävd. Vilken teknisk kunskap som krävs för att sköta verksamheten. Hur anställda ska hålla sig informerade om teknikutvecklingen i branschen. Hur nyanställda ska utbildas. 6.2 Miljömässig kunskap För att förstå vilken påverkan som den egna verksamheten har på miljön och dess naturvärden, och vilken typ av undersökningar som kan behövas för att undersöka miljöpåverkan, krävs grundläggande kunskaper i hur ekologin i sjöar och vattendrag fungerar. VU behöver även ha kunskap om den miljöpåverkan som just dammar och kraftverk har, samt den bästa tillgängliga tekniken för miljöhänsyn, regleringsstrategier och fiskvägar. Denna kunskap är viktig att VU har tillgång till för att kunna bedriva sin verksamhet på ett miljömässigt hållbart sätt. Var finns information? Grundläggande utbildningar inom akvatisk ekologi, fiskevård m.m. ges av flera universitet och vattenbruksskolor, t.ex. SLU eller Karlstads Universitet. Utbildning kan också utföras av konsulter och branschorganisationer som Svensk Energi och SERO. Information om den miljöpåverkan som dammar och kraftverk har kan fås från ett flertal forskningsrapporter. Som exempel har Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Elforsk gemensamt finansierat ett forskningsprogram, Vattenkraft - Miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten. Information om detta forskningsprogram finns att hämta på http://www.vattenkraftmiljo.nu/. Information om tekniska lösningar för ökad miljöhänsyn så som fiskvägar kan bland annat fås från Fiskeriverkets hemsida, http://www.fiskeriverket.se/. Information om miljömålet Levande sjöar och vattendrag http://miljomal.nu/om_miljomalen/miljomalen/mal8.php Hur anställda ska hålla sig informerade om den påverkan som verksamheten har på miljön och dess naturvärden. Hur nyanställda ska utbildas om den påverkan som verksamheten har på miljön och dess naturvärden. 5.3 Juridisk kunskap VU ska ha tillgång till kunskap om de delar i miljöbalken och dess föreskrifter som berör verksamheten. Detsamma gäller naturligtvis också gällande domar. När det gäller miljöbalken och dess föreskrifter sker hela tiden förändringar som det är viktigt att få vetskap om. Utbildning kan fås genom kurser ordnade av branschorganisationer som Svensk Energi eller SERO samt konsulter och universitet.

2008-12-19 8 Hur VU ska hålla sig uppdaterad i miljöbalken och dess föreskrifter. Hur kunskap om gällande domar, åberopad hävd och tillsynsbeslut upprätthålls samt hur dessa dokument hålls tillgängliga. 7. Dammsäkerhet Egenkontrollförordningen 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Ett sätt att göra en riskanalys på dammar är att använda sig av RIDAS. Medlemmar i branschorganisationen Svensk Energi har tagit på sig att konsekvensklassificera sina dammar enligt RIDAS. Det är viktigt att även övriga dammägare riskklassar sina dammar enligt RIDAS eller motsvarande. De som har RIDAS-klassificerat sina dammar ska göra en årlig rapportering till Länsstyrelsen, som ligger till grund för en sammanställning som Svenska Kraftnät gör årligen. Se länk på Länsstyrelsens hemsida http://www.t.lst.se/t/amnen/vatten/vattenverksamheter/dammsakerhet/ Hur konsekvensklassificering av dammarna ska genomföras. Hur Ni utifrån framtagen klassning tagit fram DTU-manual (Drift, Tillsyn och Underhåll) och FDU-manual (Fördjupad DammsäkerhetsUtvärdering och besiktning). 8. Kontroll av miljöpåverkan Miljöbalken 26 kap 19 Verksamhetsutövaren skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Kontroll av miljöpåverkan kan VU göra genom egna undersökningar, konsultuppdrag och/eller inom ramen för ett vattenförbunds eller vattenvårdsförbunds verksamhet. Länsstyrelsen återkommer med vägledning under andra halvan av år 2009. 9. Beskrivning av kemikalie- och avfallshantering Egenkontrollförordningen 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Försiktighetsprincipen och Bästa möjliga teknik, Miljöbalken 2 kap 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.

2008-12-19 9 Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Hanteringen av kemikalier och avfall ska ske på ett sådant sätt att risk för skada på människor, mark, vatten och luft minimeras. Flytande kemikalier och avfall ska förvaras på tät invallad yta där invallningen rymmer den största enskilda behållarens volym plus 10% av den maximalt förvarade volymen inom invallningen. Sker lagringen utomhus ska lagerplatsen vara försedd med tak eller regnskydd samt vara skyddad för påkörning. Kemikalieförteckning med namn på produkten, använda mängder per år och användningsområde samt varuinformationsblad. Information om produktens hälso- och miljöskadlighet och produktens klassificering. med avseende på hälso- och miljöfarlighet. Uppmärkning av kemikaliebehållare samt lagringsplatser och invallning. Omfattning och hantering av produkten. Produktvalsregeln (ersättning av gamla produkter med mer miljövänliga produkter). Hantering av avfall. 10. Dokumentation Dokumentationen ska vara ett stöd i uppföljning och kontroll av verksamheten för att säkerställa att den fungerar. Genom dokumentation kan man visa på vilka rutiner som finns för verksamheten. Dokumentationen bör sparas i minst fem år. I vissa fall är det en skyldighet. Det är verksamhetsutövaren som ska kunna visa för tillsynsmyndigheten hur egenkontrollen fungerar och hur ställda krav följs s.k. omvänd bevisbörda. Hur egenkontrollarbetet dokumenteras. Hur de skriftliga dokumenten hålls tillgängliga för dem som berörs av dem. Hur arkivering sker.