Liv & hälsa 2004 rapport nr 1 2005 Liv & hälsa 2004 Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands, Värmlands och Örebro län
INNEHÅLL Inledning 3 Livsvillkor 4 Ekonomi 4 Trygghet i vardagen 4 Framtidstro 5 Sociala relationer 5 Arbetsliv och arbetsmiljö 6 Hem och hushåll 7 Levnadsvanor 8 Fysisk aktivitet 8 Övervikt 8 Matvanor 9 Alkoholvanor 10 Tobaksbruk 10 Landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län har utvecklat samarbetet inom det samhällsmedicinska kompetensområdet för att ta fram bra underlag för planering, resursfördelning och styrning. Samarbetet bedrivs i nätverksform mellan landstingen och kallas för CDUST. Arbetet samordnas och leds av cheferna vid de samhällsmedicinska enheterna/folkhälsoenheterna, den så kallade chefsgruppen. Chefsgruppen fungerar även som redaktionsgrupp för de rapporter som produceras gemensamt inom CDUST. För faktaunderlag och innehåll ansvarar författarna till respektive rapport. Författarna till denna rapport är medarbetare från hela CDUST-regionen som representerar ett brett kompetensområde. Hälsa 12 Allmänt hälsotillstånd 12 Psykisk hälsa 13 Långvarig sjukdom 13 Värk 15 Sjukskrivning 15 Kontakter med vården 16 Besökt vårdgivare 16 Tillgänglighet 17 Mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 18 Är patienterna nöjda? 18 Förtroende för hälso- och sjukvården 19 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 20 Sammanfattning 21 Rapportlista 22 Kommunfakta Karta Kontakt omslagets insida omslagets utvik omslagets baksida Detta är en del i rapportserien Liv & hälsa 2004 Text: CDUST, 2005. Bild/illustration: CDUST och Arto Pajuvirta, Landstinget i Västmanland, 2005 Tryck: Danagårds grafiska, Ödeshög, mars 2005 ISSN: 1652 9332
INLEDNING En god och jämlik hälsa på lika villkor är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta väl underbyggda hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det viktigt att veta hur befolkningen mår och lever. Undersökningen Liv & hälsa 2004 Bra underlag behövs för att anpassa utvecklingen av hälso- och sjukvård och kommunal service. Ett sätt att få denna kunskap är genom enkätundersökningar, då upplevelsen av den egna hälsan har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. På detta sätt inhämtas också kunskap om dold eller okänd ohälsa. Enkätundersökningen Liv & hälsa har nu genomförts för andra gången. Denna rapport redovisar de första resultaten från undersökningen 2004 och gör jämförelser med den undersökning som gjordes år 2000. Undersökningen 2004 ger information om befolkningens hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och kontakter med vården. -A RV N A NADSVAN LEV LKOHOL - NA OR KÖ ÅLD ER - AR LIVSVILLKOR R RE - I OT M ON -A R/SYMTO UT SO BI CI PÅ V Landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen) samarbetar kring undersökningarna. Undersökningsområdet sträcker sig således tvärs över Sverige, från norska gränsen till Östersjön. Det innefattar 55 kommuner med omkring 1 miljon invånare i åldern 18 84 år. Ur denna grupp har ett slumpmässigt urval om 68 000 personer gjorts. Svarsfrekvensen är 64 procent. RKO TI KA O RE R AKT OPÅVE RKB TO AF ÄLFÄRD LL V AR R IE S - OCH V TE A ARBET RD A KB RMA GS ER NG - IONE LI T V I LA N RE LD LA A AK OB -T Livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vård FA K Viktigt med bra underlag UK D SK A FYSI SJ I KT R VÄ ES ONELLA KO ST M/ MA Sysselsättning, ekonomi O MENTALA - FUN B och sociala relationer är exempel på livsvillkor. SJÄLVSKATTAD Levnadsvanor är bland HÄLSA annat kost-, motions-, alkohol- och tobaksvanor. Den som upplever sig må dåligt har oftare sämre livsvillkor och levnadsvanor än den som mår bra. För den enskilda individen är levnadsvanorna vanligtvis lättare att påverka än livsvillkoren. För att kartlägga om Tolka resultaten rätt landstingen lever upp till målet med en god hälsa på lika villkor är det viktigt att bland annat mäta och följa upp befolkningens upplevelse av tillgänglighet Det är främst de övergripande resultaten i undersökningoch behandling. en som läsaren ska ta fasta på. Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av enskilda olikheter mellan Som framgår av denna rapport är sambanden mellan kommuner eller grupper i befolkningen, vilka kan bero på livsvillkor, levnadsvanor och hälsa komplexa. En grundskillnader i köns- och ålderssammansättning eller olikheläggande förståelse för dessa samband är viktig för att ter i utbildningsnivå. kunna påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. 3
LIVSVILLKOR Människans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situation och socialt liv. Exempelvis påverkar goda sociala relationer i form av släkt, vänner och arbetskamrater hälsan positivt. Hushållens ekonomiska situation har under de senaste årtiondena försämrats för flera grupper i samhället. Den ekonomiska standarden har sjunkit framförallt för unga och barnfamiljer. En ekonomiskt otrygg tillvaro kan påverka individens hälsa negativt. En stor del av vårt vuxna liv tillbringar vi på en arbetsplats. Möjligheten att påverka arbetssituationen vad gäller exempelvis inflytande, kontroll och arbetsbörda har betydelse för hälsan. Att ha ett arbete är en viktig del av vardagstryggheten. Oro över att förlora arbetet kan ha negativ inverkan på hälsan. Ekonomi Ungefär var sjätte person i åldern 18 84 år uppger att de någon gång under de senaste tolv månaderna haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande. Att inte klara av löpande utgifter är vanligare i yngre åldrar. Mest svårigheter har både män och kvinnor i åldersgruppen 25 34 år (se figur 1). I regionen har sju procent av kvinnorna och sex procent av männen haft problem med löpande utgifter minst tre månader av tolv. I likhet med år 2000 har omkring fem procent avstått från att lösa ut läkemedel av ekonomiska skäl. Bland kvinnor i åldern 18 34 år är andelen dubbelt så stor. Variationen bland kommunerna är stor, från 2 upp till 19 procent. Trygghet i vardagen Var fjärde kvinna och var tionde man anger att det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt (se figur 2). Andelen ökar något med åldern bland både kvinnor och män. Det är stora variationer bland kommunerna, mellan 10 och 37 procent av kvinnorna samt mellan 4 och 16 procent av männen. Andelen som anger att de avstår från att gå ut på grund av rädsla har ökat med fem procentenheter mellan åren 2000 och 2004. De flesta känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot i sitt bostadsområde. Dock med undantag för vissa områden i städer där man upplever en lägre säkerhet och trygghet. Figur 1: Andel personer som under de senaste tolv månaderna någon gång haft svårt att klara löpande utgifter, exempelvis hyra, avbetalningar och liknande. 4
Figur 2: Andel personer som svarat att det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Framtidstro Sociala relationer Framtidstron varierar både beroende på ålder och bostadsort (se figur 3). Bland de allra äldsta ser var tredje mycket eller ganska optimistiskt på sin framtid, vilket kan jämföras med de yngsta där motsvarande siffra är tre av fyra. För unga kvinnor respektive unga män är variationen stor beroende på var man bor. Totalt har 80 procent upplevt att någon fått dem att känna sig stolta under de senaste tre månaderna. Denna känsla minskar med stigande ålder hos både kvinnor och män. Figur 3: Andel personer 18-84 år som ser ganska eller mycket optimistiskt på sin framtid. 5
Att bli behandlad nedlåtande har ett starkt samband med den självupplevda hälsan. Var fjärde person upplever att de blivit nedlåtande behandlade en eller flera gånger de senaste tre månaderna. Det gäller nästan var tredje kvinna och var femte man. De flesta, 95 procent, uppger sig ha tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser. Arbetsliv och arbetsmiljö Var fjärde anställd uppger att de kan bestämma över sina arbetstider. Män har generellt större inflytande över sin arbetstid än kvinnor. Lägst inflytande har unga kvinnor. Fyra av fem uppger att de trivs med sitt arbete, vilket är ungefär detsamma som år 2000. Andelen anställda i åldern 18 64 år som uppger att de utför upprepade och ensidiga arbetsrörelser varierar kraftigt mellan olika kommuner i regionen (se figur 4). Mönstret för män och kvinnor är dessutom olika. Gruppen 18 34 år ligger några procentenheter högre än äldre personer. Det är vanligast bland yngre, 18 34 år, att vara orolig för att förlora jobbet, framförallt bland kvinnorna. Det förekommer stora skillnader mellan kommunerna (se figur 5), särskilt uttalat bland unga kvinnor och män. Högre andel är oroliga idag, jämfört med undersökningen år 2000. KVINNOR MÄN Figur 4: Andel personer 18-64 år som har ett arbete där de utför upprepade och ensidiga rörelser varje dag. 6
Figur 5: Andel förvärvsarbetande 18-64 år som är ganska eller mycket oroliga för att förlora arbetet under det närmaste året. Hem och hushåll Var tredje kvinna och var sjunde man lägger i genomsnitt ner mer än 20 timmar i veckan på arbete i hemmet. Bland kvinnor 35 49 år arbetar 40 procent mer än 20 timmar per vecka i hemmet (se figur 6). Figur 6: Andel personer som lägger ner mer än 20 timmar i veckan på hemarbete. 7
LEVNADSVANOR Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Brist på fysisk aktivitet och övervikt ökar risken för många sjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Övervikt är ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i många andra länder i västvärlden. Alkoholkonsumtionen har under senare år ökat i befolkningen. Det ökade drickandet befaras på sikt leda till högre alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet. Redan idag beräknas de alkoholrelaterade dödsfallen vara minst 5 000 per år i Sverige. Rökning är fortfarande en av de största hälsoriskerna som den enskilde själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras till följd av tobaksrökning. Omkring 7 000 personer dör årligen i Sverige till följd av rökning. Fysisk aktivitet Motionsvanorna har förbättrats sedan undersökningen år 2000 (se figur 7). I de flesta kommuner har andelen fysiskt inaktiva på fritiden minskat. Det är skillnader i fysisk aktivitet i olika grupper, exempelvis beroende på ålder och utbildning. Den högsta andelen fysiskt inaktiva finns i grupperna medelålders män och äldre kvinnor samt i åldersgruppen 80 84 år. I grupper med högre utbildning är det en högre andel som motionerar. Bland yrkesverksamma är det en större andel män som både har ett stillasittande arbete och som rör sig lite på fritiden, cirka tio procent, jämfört med cirka sex procent av kvinnorna. Övervikt Andelen överviktiga i åldern 18 79 år har ökat med två procentenheter i regionen sedan år 2000. Andelen med kraftig övervikt (fetma) har likaså ökat med två procentenheter. Detta innebär att det finns drygt 20 000 flera kraftigt överviktiga personer i regionen i dag jämfört med år 2000. Totalt är 57 procent av männen och 43 procent av kvinnorna i befolkningen överviktiga eller kraftigt överviktiga (feta). Det är 13 procent som har fetma. Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor, oavsett ålder, medan fetma är ungefär lika vanligt oavsett kön. Hos kvinnor ökar andelen överviktiga med stigande ålder. Hos männen ökar andelen överviktiga mest mellan ÅR 2000 ÅR 2004 Figur 7: Andel personer som motionerar lite, det vill säga promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt på fritiden, mindre än två timmar per vecka. 8
Figur 8a: Andel överviktiga kvinnor. % 100 Övervikt Fetma 80 60 40 20 0 Figur 8b: Andel överviktiga män. År Ålder Matvanor åldersgrupperna 18 34 och 35 49 år och ligger därefter ungefär på samma nivå (se figur 8a och 8b). Personer med endast förgymnasial utbildning är i högre grad överviktiga än personer med eftergymnasial utbildning, oavsett ålder. Det är 83 procent av kvinnorna och 62 procent av männen som tycker att det är viktigt att undvika fet mat. Minst måna om att undvika fet mat är de yngre männen 18 34 år, där endast varannan undviker fet mat. Andelen som är måna om att undvika fet mat har ökat med tre procentenheter både bland män och kvinnor mellan åren 2000 och 2004. BMI (Body Mass Index) beräknas med följande formel: BMI = vikt (kg)/längd (m) x längd (m) Övervikt = BMI över 25 Kraftig övervikt (fetma) = BMI över 30 9
Alkoholvanor Alkoholkonsumtionen är tydligt köns- och åldersrelaterad. Yngre dricker mer än äldre och män dricker mer än kvinnor. Omvänt gäller att andelen som inte druckit alkohol under de senaste tolv månaderna är störst bland äldre och bland kvinnor. Bland kvinnor är det cirka 14 procent som inte dricker alkohol och bland män cirka nio procent. Över hälften av de 80 84-åriga kvinnorna och en tredjedel av männen i samma åldersgrupp dricker aldrig alkohol. Nästan en tredjedel av männen i åldersgruppen 18 34 år berusar sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande ålder. Mönstret är likartat för kvinnorna även om andelen som berusningsdricker håller sig på en lägre nivå. Bland de yngre kvinnorna är det 17 procent som berusar sig minst två gånger per månad, jämfört med endast någon procent i gruppen över 50 år (se figur 9). Tobaksbruk I regionen röker cirka 150 000 personer dagligen. Lägst andel dagligrökare, motsvarande 13 procent, återfinns i Uppsala län. Den högsta andelen har Sörmland med 17 procent. Det är stora variationer bland kommunerna i regionen (se figur 10). Det är fler kvinnor än män som röker. Jämfört med år 2000 har andelen dagligrökare minskat bland män medan andelen är oförändrad bland kvinnor. År 2004 är andelen dagligrökare i åldern 18 79 år 18 procent bland kvinnor och 13 procent bland män. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är stor. De flesta som röker dagligen återfinns i gruppen kvinnor i åldrarna 35 64 år där andelen uppgår till 21 procent. Bland män finns störst andel rökare i åldersgruppen 50 64 år, 18 procent. Figur 9: Andel personer som berusar sig minst två gånger per månad. 10
Figur 10: Andel personer som röker dagligen. Andelen rökare varierar med utbildningsnivå; ju högre utbildning, desto lägre andel rökare. I regionen vistas cirka 50 000 ickerökare dagligen i lokaler där andra personer röker eller nyss har rökt. Att snusa blir allt vanligare. I hela regionen använder 22 procent av männen och tre procent av kvinnorna snus. Jämfört med undersökningen år 2000 har det skett en ökning bland såväl män som kvinnor. Det är framför allt män mellan 18 och 49 år som snusar. 11
HÄLSA Livsvillkoren och levnadsvanorna påverkar människors hälsa. Livsvillkoren indirekt genom de vardagliga förhållanden en människa lever under och levnadsvanorna mer direkt genom de vanor och ovanor en människa har. Det är nödvändigt att se människors livsvillkor och levnadsvanor i ett sammanhang då de är viktiga förutsättningar för vår hälsa. Det övergripande nationella folkhälsomålet lyder Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Hälsan är idag inte jämlikt fördelad utan klyftan mellan olika grupper i samhället har ökat de senaste åren. Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och kön. Exempelvis har kvinnor i större utsträckning än män besvär från rörelseorganen, långvarig sjukdom och nedsatt psykiskt välbefinnande. Allmänt hälsotillstånd Andel personer som anger sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra är oförändrat sedan undersökningen år 2000. Majoriteten, 71 procent, av befolkningen mår bra (se figur 11). Männen upplever sig må bra i något högre grad än kvinnorna. Som väntat bedömer en större andel av de yngre sitt hälsotillstånd som bra, jämfört med äldre. För kvinnor sjunker andelen som anser sin hälsa som bra eller mycket bra successivt från 81 procent hos 18 34 åringarna till 44 procent hos 80 84 åringarna. Motsvarande förändring för männen är 83 till 49 procent. Figur 11: Andel personer 18-84 år med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd. 12
Psykisk hälsa I undersökningen har en välkänd metod, General Health Questionnaire (GHQ-12), använts för att mäta det psykiska välbefinnandet i befolkningen. Deltagarna har besvarat tolv frågor som ger ett samlat mått på psykiskt välbefinnande. I befolkningen bedöms 18 procent ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är betydligt högre bland kvinnor (22 procent) än bland män (14 procent). Skillnaden mellan könen är särskilt stor i den yngsta åldersgruppen 18 24 år, där 34 procent av kvinnorna anger nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 18 procent av männen (se figur 12). Det psykiska välbefinnandet är sämst i de större tätorterna. Mellan åren 2000 och 2004 har det inte skett någon förändring i andelen med nedsatt psykisk hälsa, varken för män eller kvinnor. Däremot har andelen som uppger sig ha känt ängslan och oro vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de senaste tre månaderna, minskat med tre procentenheter för båda könen, jämfört med år 2000. Det finns en samvariation mellan depression, utmattningssyndrom och psykiska funktionshinder. Dessa åkommor är också betydelsefulla för upplevelsen av ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Långvarig sjukdom Begreppet långvarig sjukdom (längre än sex månader) innefattar här också besvär efter olycksfall, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem (se figur 13). Andelen personer som anger att de har någon långvarig sjukdom har minskat med två procentenheter till 30 procent jämfört med undersökningen år 2000. Figur 12: Andel personer som bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande. 13
Figur 13: Andel personer 18-84 år som har någon långvarig sjukdom (längre än sex månader), bestående besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. Kvinnorna anger långvarig sjukdom i något högre utsträckning än männen. Som förväntat ökar förekomsten av långvarig sjukdom med stigande ålder. Allergiska ögon- eller näsbesvär är den vanligast rapporterade långvariga sjukdomen hos kvinnor (23 procent). Hos män är den näst vanligast (20 procent) efter hörselnedsättning (25 procent). Någon form av allergiska besvär eller överkänslighet förekommer hos var tredje kvinna och var fjärde man. Andelen som säger sig ha sådana besvär minskar med ökande ålder. Ungefär åtta procent av den vuxna befolkningen uppger sig ha astma, oavsett ålder. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), som uppstår till följd av långvarig rökning, drabbar cirka fyra procent av befolkningen över 65 års ålder. Sjukdomen är något vanligare bland män. Högt blodtryck, som är en av de vanligaste långvariga sjukdomarna ökar markant efter femtioårsåldern. En fjärdedel av alla i åldern 50 64 år och mer än en tredjedel bland dem som är 65 år eller äldre har högt blodtryck. Det finns dessutom ett starkt samband mellan högt blodtryck och kraftig övervikt. Värt att notera är att det redan i åldersgruppen 35 49 år finns en ökad andel med diabetes. Det finns ett tydligt samband mellan långvarig sjukdom och ekonomiska problem. Det är dubbelt så vanligt att personer med långvarig sjukdom haft svårigheter med betalningar minst tre månader det senaste året, jämfört med friska personer. 14
Värk Drygt hälften av befolkningen anger att de ofta eller alltid haft värk i rörelseorganen under de senaste tre månaderna, kvinnorna mer än männen (58 respektive 44 procent). Andelen personer som anger värk ökar fram till pensionsåldern, varefter den minskar. Detta är särskilt tydligt för värk som sitter i nack- och skulderpartiet (se figur 14). Efter pensioneringen är skillnaderna mellan könen betydligt mindre. Det är stora variationer mellan kommunerna (tio procentenheter) när det gäller andelen som uppger värk i rörelseorganen Sjukskrivning I åldersgruppen 18 64 år har var sjunde kvinna och var tolfte man varit sjukskriven minst 90 dagar under de senaste tolv månaderna. Den vanligaste anledningen till sammanhängande sjukskrivning mer än en månad är besvär från rörelseapparaten, därefter kommer stressrelaterade sjukdomar, andra psykiska problem, olycksfall och skador. Figur 14: Andel personer med värk i axlar, nacke och skuldror. 15
KONTAKTER MED VÅRDEN Hur har vården klarat att tillgodose befolkningens behov? Invånarnas förtroende och åsikter är väsentliga för legitimiteten och den framtida planeringen. För att kartlägga om landstingen lever upp till målet med en god hälsa på lika villkor är det viktigt att mäta och följa upp bland annat befolkningens upplevelse av tillgänglighet och behandling. Hälso- och sjukvården har också en central roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som ska vara genomgående i alla faser av hälsa och sjukdom. Besökt vårdgivare Cirka 60 procent av invånarna i regionen har besökt någon vårdgivare under en tremånadersperiod. Generellt sett nyttjar kvinnor mer vård än män, vilket är tydligast när det gäller besök hos läkare på vårdcentral (se figur 15). Som väntat är det en större andel äldre som nyttjar vård. Drygt 20 procent av befolkningen anser sig ha varit i behov av vård, men ändå inte sökt. Det gäller främst yngre kvinnor. Den vanligaste orsaken till att inte söka vård är negativa erfarenheter från tidigare besök följt av besvären gick över och svårt att komma fram på telefon/för långa väntetider. Andelen som säger sig ha sökt vård har minskat de senaste fyra åren. Minskningen kan avspegla pågående strukturförändringar i vårdkedjan. Den kan också bero på säsongsvariation, eftersom undersökningen år 2000 genomfördes på våren och 2004 års undersökning genomfördes på hösten. Detta innebär att i 2000 års undersökning hänvisades till månaderna januari mars, medan det i 2004 års undersökning hänvisades till juni augusti. Under sommaren är det en naturlig nergång i besöksfrekvens på grund av semesterstängningar. Figur 15: Andel personer 18-84 år som besökt respektive vårdgivare under en tremånadersperiod. 16
Tillgänglighet En aspekt på tillgänglighet är att komma fram via telefon till någon som kan svara på frågor. Det är stor spridning mellan kommunerna när det gäller telefontillgänglighet till vårdcentraler (se figur 16). I den kommun där tillgängligheten upplevs som bäst anser tio procent att det är svårt eller mycket svårt att komma fram per telefon. I den kommun där tillgängligheten upplevs som sämst är motsvarande andel 76 procent. Det är främst yngre personer som anser att det är svårt att komma fram på telefon. Det är även stora skillnader mellan länen. Telefontillgängligheten uppfattas som sämst i Värmland och bäst i Sörmland. När det gäller väntetiden för att få komma till vårdcentral är bilden annorlunda. Värmland ligger bäst till med 15 procent som anser att väntetiden varit för lång. Uppsala och Sörmland har störst andel som anser att väntetiden varit för lång, 24 respektive 21 procent. Fyra av tio i regionen anser att det är svårt att komma fram till sjukhus via telefon. Även här är det de yngre som är mest missnöjda. Av dem som fått en tid till sjukhus anser en tredjedel att väntetiden varit för lång. Figur 16: Andel personer som tycker det är ganska eller mycket svårt att komma fram per telefon till någon på vårdcentral som kan besvara frågor. 17
Mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård I de nationella folkhälsomålen är målområde sex: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det hälsofrämjande perspektivet ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Som en viktig del av detta ska vårdgivare, i mötet med patienten, informera om vikten av goda levnadsvanor. På vårdcentraler har 30 procent av patienterna tillfrågats om sina levnadsvanor, motsvarande andel för sjukhus är 26 procent. Fysisk aktivitet på recept (FAR) är en hälsofrämjande metod som kommit senaste åren. Ännu har denna inte implementerats i någon större utsträckning. Cirka fyra procent av dem som varit i kontakt med vården under en tremånadersperiod, har ordinerats fysisk aktivitet på recept. Andel i procent av dem som sökt vård som tillfrågats om levnadsvanor samt som fått råd att förändra sina levnadsvanor Vårdcentral Sjukhus Tillfrågad Fått råd Tillfrågad Fått råd Kost 15 8 13 8 Rökning 21 6 18 6 Snusning 10 2 9 2 Motion 20 9 15 8 Alkohol 12 3 11 3 Är patienterna nöjda? Överlag är patienterna nöjda med den vård de fått. Sjukhusvård får något högre betyg än den vård som givits på vårdcentral, 80 procent respektive 75 procent av patienterna är nöjda. Äldre anser sig ha fått bra vård i större utsträckning än yngre (se figur 17a och 17b). Det kan bero på att de yngre har högre utbildning, är mer välinformerade och därför ställer högre krav. Figur 17a: Andel kvinnor som är nöjda eller mycket nöjda med den vård de fått. Figur 17b: Andel män som är nöjda eller mycket nöjda med den vård de fått. 18
Förtroende för hälso- och sjukvården Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården är högt jämfört med förtroendet för många andra samhällsinstitutioner. Andelen av befolkningen som har stort förtroende för hälso- och sjukvården har dock sjunkit, från 76 procent år 2000 till 71 procent år 2004. Minskningen kan ses i samtliga län utom Örebro, där nivån ligger kvar på 77 procent. Förtroendet är lägst i Västmanland följt av Värmland. Tänkbara orsaker är de omorganisationer som gjorts, med bland annat nedläggningar av akutsjukhus och debatten som hängt samman med dessa. Störst förtroende för hälso- och sjukvården har befolkningen i Örebro och Uppsala län. Något som kan förklaras av att båda dessa län har universitetssjukhus med högspecialiserad vård, vilket skulle kunna uppfattas som en trygghet av befolkningen (se figur 18). Figur 18: Andel personer 18-84 år som har ganska eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården. 19
LIVSVILLKOR, LEVNADSVANOR OCH HÄLSA Hur vi har det och hur vi mår påverkas av våra livsvillkor och levnadsvanor. En rad sociala och ekonomiska förhållanden samvarierar med god hälsa. Levnadsvanorna är dock de som vanligtvis får störst uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet och är oftast lättare för individen att påverka än livsvillkoren. I undersökningen fanns en fråga om hur de tillfrågade bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Av kvinnorna är det 69 procent och av männen 73 procent som har bra hälsa. Som framgår av figur 20 varierar den goda hälsan. Andelen med god hälsa är högst bland dem som har ett förvärvsarbete och bland dem som inte är oroliga att förlora jobbet. Lägst andel med god hälsa finns hos dem som inte har tillgång till personligt stöd i händelse av personliga kriser. Normalviktiga mår bra i större utsträckning än underviktiga och de med fetma. De som motionerar minst två timmar i veckan mår bättre än de som är fysiskt inaktiva. Även rökvanor har samband med hälsan. De som aldrig har vanerökt uppger bättre hälsa än de som röker dagligen. De som sällan eller aldrig druckit alkohol i sådan mängd att de varit berusade mår bättre än de som druckit så mycket att de varit berusade två gånger i månaden eller oftare, de senaste tolv månaderna. Figur 19: Andel med god eller mycket god hälsa. 20
SAMMANFATTNING Livsvillkor Ungefär var sjätte person i åldern 18-84 år uppger att de under de senaste tolv månaderna någon gång haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande. Var fjärde kvinna och var tionde man avstår från att gå ut på grund av rädsla. Andelen har ökat de senaste fyra åren. De flesta, 95 procent, uppger sig ha tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser. Levnadsvanor Motionsvanorna har förbättrats sedan undersökningen år 2000. Omkring hälften av befolkningen är överviktiga och andelen med fetma har ökat de senaste fyra åren. Bland män 18 34 år är det 30 procent som berusar sig minst två gånger per månad. Motsvarande andel för kvinnorna i samma åldersgrupp är 17 procent. I regionen röker cirka 150 000 personer dagligen och 50 000 ickerökare vistas dagligen i lokaler där andra personer röker eller nyss har rökt. Hälsa Det allmänna hälsotillståndet försämras med stigande ålder, men det omvända gäller för psykiskt välbefinnande. Det psykiska välbefinnandet har inte förändrats under den senaste fyraårsperioden. Drygt 50 procent rapporterade värk från rörelseorganen, vilket också var den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning. Kontakter med vården De flesta patienterna är nöjda med den vård som de fått. Tillgängligheten uppvisar stora geografiska skillnader. Hälso- och sjukvården är den samhällsinstitution som befolkningen har störst förtroende för. 21
RAPPORTLISTA Inom ramen för folkhälsoundersökningen Liv & hälsa år 2004 har följande rapport givits ut: 1. Liv & hälsa 2004. Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. (2005) Inom ramen för folk häl sound ers ök ning en Liv & hälsa år 2000 har föl jan de rapporter givits ut: 1. Liv & hälsa år 2000. Resultat från en undersökning om hälsa, lev nads - va nor och livsvillkor. (2000) 2. Carlsson P, Lambe M. Liv & hälsa år 2000 i Uppsala län och dess kommuner. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Lands ting et i Uppsala län. (2000) 3. Ydreborg B. Den pigga pensionären. Om äldres hälsa i Öre bro län år 2000. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns lands ting. (2001) 4. Eriksson C, Lindén-Boström M, Persson C, Skarped G, Wallin A-M, Ydreborg B. Den odemokratiska hälsan! En rap port från un der sök ning en om hälsa, lev nads va nor och livs vill kor, Liv & hälsa år 2000. Sam hälls med - i cin ska enheten, Örebro läns lands ting. (2001) 5. Jansson S, Molarius A, Starrin B, Svensson N, Eriksson U-B. Folk häl san i Värmland 2000. Del 2. Resultat från enkätstudien Liv & hälsa år 2000. Arbetsrapport nr 1 2002. Institutionen för sam hälls ve ten skap folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. (2002) 6. Hälsan i Sörmland 2002 - en kommunbeskrivning. Lands ting et Sörmland. ( 2002) 7. Wallin, A-M, Carlberg M. Hälsan ur ett etniskt per spek tiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livs vill kor, Liv & hälsa år 2000. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns lands ting. (2003) 8. Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Feldman I, Lambe M, Molarius A, Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa år 2000. (2003) 9. Lindén-Boström M (red). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år 2000. (2003) 22
KOMMUNÖVERSIKT Befolkningsutveckling 2003/1999, % Folkmängd 2003 Andel med eftergymnasial utbildning, % Medellivslängd, män Befolkningsutveckling 2003/1999, % Folkmängd 2003 Andel med eftergymnasial utbildning, % Medellivslängd, män Medellivslängd, kvinnor Medellivslängd, kvinnor Andel 75 år, % Andel 75 år, % Torsby 13 311-5 13 80,7 74,3 15 Eda 8 662 0 11 81,6 76,2 12 Arvika 26 302 0 12 81,5 76,8 20 Sunne 13 586 0 12 81,9 76,5 18 Hagfors 13 648-5 13 80,5 75,7 14 Filipstad 11 121-6 13 80,4 75,9 13 Årjäng 9 737 0 11 81,2 76,2 13 Säffle 16 244-3 12 81,8 77,3 18 Grums 9 379-3 9 82,1 77,9 14 Kil 11 891 0 8 82,4 77,3 21 Munkfors 4 075-3 13 79,2 74,7 13 Forshaga 11 452-2 8 81,4 78,0 19 Karlstad 81 343 2 9 82,4 77,4 34 Storfors 4 559-5 11 80,1 78,0 15 Hammarö 14 307 1 7 81,5 77,7 31 Kristinehamn 23 946-3 11 81,0 76,4 20 Värmlands län 273 563-1 10 81,5 76,8 23 Hällefors 7 712-5 12 79,9 77,5 13 Ljusnarsberg 5 415-6 13 81,0 73,3 12 Lindesberg 23 442-1 11 81,7 77,5 19 Karlskoga 30 532-3 12 80,9 77,5 20 Nora 10 552 1 10 81,6 77,4 23 Örebro 126 288 2 9 81,8 77,9 32 Degerfors 10 181-5 11 81,9 77,8 14 Lekeberg 7 040 1 9 81,1 79,7 20 Kumla 19 279 2 9 80,7 76,6 19 Laxå 6 366-6 12 83,3 77,1 13 Askersund 11 539-1 11 82,4 77,5 16 Hallsberg 15 589-1 10 80,2 77,0 16 Örebro län 273 935 0 10 81,5 77,5 24 Norberg 5 930-3 11 80,6 78,3 16 Sala 21 742 1 10 81,6 77,4 20 Heby 13 711 1 10 82,0 77,8 13 Fagersta 12 334-2 12 79,8 76,6 16 Skinnskatteberg 4 857 0 9 82,6 78,8 16 Surahammar 10 200-3 8 81,0 77,4 14 Västerås 129 987 4 8 82,4 77,5 31 Köping 24 585-1 10 81,1 77,8 18 Hallstahammar 15 039-1 10 79,8 76,9 16 Arboga 13 514-4 11 81,3 78,7 19 Kungsör 8 235 1 9 82,3 78,2 17 Västmanlands län 260 134 1 9 81,8 77,6 24 Eskilstuna 90 694 3 9 81,5 76,3 24 Strängnäs 30 212 3 8 82,0 77,5 26 Vingåker 9 179-2 10 81,2 77,4 15 Katrineholm 32 418 0 11 82,3 76,7 20 Flen 16 629-1 10 80,9 77,2 17 Gnesta 10 002 3 8 82,5 78,1 21 Nyköping 49 382 1 10 82,1 78,0 24 Trosa 10 565 5 7 82,8 77,8 22 Oxelösund 11 299 3 9 80,8 76,0 16 Södermanlands län 260 380 2 9 81,8 77,0 22 Älvkarleby 9 028 1 11 82,3 77,1 16 Tierp 20 116 2 11 82,2 78,5 15 Östhammar 21 741 0 10 82,3 78,3 17 Uppsala 180 669 * 7 82,9 78,6 45 Knivsta 12 821 * 5 83,5 80,5 33 Enköping 38 005 5 9 83,0 78,8 21 Håbo 18 115 5 3 82,0 77,9 21 Uppsala län 300 495 3 7 82,8 78,6 35 Riket 8 975 670 1 9 82,1 77,5 28 Källa: SCB * Värden saknas då Knivsta, som tidigare tillhörde Uppsala kommun, blev egen kommun 2003-01-01.
49 1 50 51 2 4 3 11 17 33 10 9 13 8 15 16 23 22 24 26 35 25 28 27 38 39 42 55 40 43 53 54 36 37 21 20 52 34 19 14 30 32 18 6 12 7 31 29 5 44 41 45 46 47 48 Värmlands län Örebro län Västmanlands län Södermanlands län Uppsala län 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 Torsby Eda Arvika Sunne Hagfors Filipstad Årjäng Säffle Grums Kil Munkfors Forshaga Karlstad Storfors Hammarö Kristinehamn Hällefors Ljusnarsberg Lindesberg Karlskoga Nora Örebro Degerfors Lekeberg Kumla Laxå Askersund Hallsberg Norberg Sala Heby Fagersta Skinnskatteberg Surahammar Västerås Köping Hallstahammar Arboga Kungsör Eskilstuna Strängnäs Vingåker Katrineholm Flen Gnesta Nyköping Trosa Oxelösund Älvkarleby Tierp Östhammar Uppsala Knivsta Enköping Håbo
VILL DU VETA MER? Kontakta respektive landsting: 018 611 60 39 www.lul.se/folkhalsa 016 10 48 31 fou dll.se www.landstinget.sormland.se 021 17 45 30 www.ltv.se 054 61 42 79 www.liv.se 019 602 58 00 samhallsmedicin orebroll.se www.orebroll.se/samhallsmedicin