Liv & hälsa 2008 rapport nr Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter

Transkript

1 Liv & hälsa 08 rapport nr 1 08 Sara Asplund-08 Liv & hälsa 08 Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter CDUST. Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands, Värmlands och Örebro län 1

2 Innehåll Inledning 3 Livsvillkor 4 Levnadsvanor 10 Hälsa 16 Kontakter med vården 22 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 26 Skydds- och riskfaktorer 27 Sammanfattning 28 Rapportlista 29 Kommunöversikt Karta Kontakt omslagets insida omslagets utvik omslagets baksida Rapporten är sammanställd av: Anders Andrén Kenneth Berglund Susann Ericsson Hans Eriksson Inna Feldman Fredrik Granström Staffan Janson Marina Kalander Blomqvist Margareta Lindén-Boström Fredrik Lundin Anu Molarius Carina Persson Bengt Starrin Landstingen i Uppsala (C), Sörmlands (D), Västmanlands (U), Värmlands (S) och Örebro (T) län (CDUST) har, vart fjärde år sedan år 00, genomfört undersökningen Liv & hälsa inom ramen för det samhällsmedicinska samarbetet. Den är ett av flera underlag för planering och styrning. Resultaten presenteras i olika former och sammanhang, från muntliga redovisningar, rapporter till vetenskapliga artiklar. Författarna till denna rapport är medarbetare från hela CDUST-regionen och representerar ett brett kunskapsområde. Detta är en del i rapportserien Liv & hälsa 08 Text: CDUST, 08. Bild/illustration: Bilooba Design Grafisk form: Bilooba Design, Gävle Tryck: Danagårds grafiska, Ödeshög, november 08 2

3 Inledning En god och jämlik hälsa på lika villkor är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta väl underbyggda hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det viktigt att veta hur befolkningen mår och lever. En förnyad folkhälsopolitik Den nationella folkhälsopolitiken har ett övergripande mål: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Förutsättningarna preciseras inom de elva målområdena, vilka förtydligas i den folkhälsopolitiska propositionen, En förnyad folkhälsopolitik (Prop 07/08:110): OPÅVERKBARA FAKTORER Etnicitet - Ålder - Kön - Arv LIVSVILLKOR LEVNADSVANOR Kost - Motion - Alkohol - Narkotika - Tobak SJUKDOMAR/SYMTOM/BESVÄR Fysiska - Mentala - Funktionella HÄLSA PÅVERKBARA FAKTORER Utbildning - Materiell välfärd Sociala relationer - Arbets- och vardagsliv 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Målområdena som utgår från hälsans bestämningsfaktorer, kan indelas i två kategorier som dels är kopplade till människors livsvillkor dels till människors levnadsvanor. Det övergripande målet ska nås genom myndigheters, landstings och kommuners insatser inom ett stort antal politikområden som anknyter till de elva målområdena. Enkätundersökningar i befolkningen är ett av flera verktyg för att följa folkhälsoutvecklingen och på så sätt mäta måluppfyllelsen. Kunskap om hur människor upplever sin hälsa, sina livsvillkor och levnadsvanor utgör en grund för planering, styrning och uppföljning inom landsting och kommuner. Figur 1. Hälsan och några bestämningsfaktorer som lyfts fram i rapporten. Observera att: Kartorna i rapporten ger möjlighet till översiktlig jämförelse mellan kommunerna, ljusare färger betyder gynnsammare förhållanden. Skalorna i diagrammen är antingen upp till 25, 50 eller 100 procent. Vid jämförelser mellan år 00, 04 och 08 redovisas åldersstandardiserade värden. Åldersintervallet år 00 var år varför jämförelser över tid har begränsats till dessa åldrar. Undersökningen Liv & hälsa 08 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). Undersökningen har nu genomförts för tredje gången. Enkätundersökningen 08 ger information om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och kontakter med vården. Denna rapport redovisar de första resultaten från undersökningen 08, som också jämförs med resultaten från undersökningarna som gjordes år 00 och 04. Totalt har enkäten 08 skickats till slumpmässigt utvalda personer i åldern år. Dessa personer representerar befolkningen i 55 kommuner med drygt en miljon invånare. Svarsfrekvensen i undersökningen är närmare 60 procent. Tolka resultaten rätt Det är främst de övergripande resultaten i undersökningen som läsaren ska ta fasta på. Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av enskilda olikheter mellan kommuner eller grupper i befolkningen, vilka kan bero på skillnader i köns- och ålderssammansättning eller till exempel på olikheter i utbildningsnivå. 3

4 Livsvillkor Samhället är ständigt i förändring. För att utvecklingen av samhället ska leda till förbättrade livsvillkor för befolkningen, och därmed också till förbättrad hälsa, är det viktigt att ha kunskap om människors arbetsliv, arbetsmiljö, vardagsliv och om deras ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningar. Förbättrad ekonomi under 00-talet Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situation man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet, som inte är tillfällig, påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Under 00-talet har ekonomin förbättrats för flertalet grupper. Andelen med kontantmarginal har ökat, se figur 2. Det finns dock fortfarande stora könsmässiga skillnader där en betydligt större andel män än kvinnor har kontantmarginal. 100% Figur 2. Andel kvinnor och män år som har kontantmarginal, åldersstandardiserade andelar uppdelat på undersökningsår. 0 Den ekonomiska situationen varierar mellan olika grupper i samhället. En ekonomiskt utsatt grupp är de ensamstående kvinnorna med barn. Bland dem är det endast 54 procent som inte har haft ekonomiska problem. Motsvarande andel bland sammanboende kvinnor med barn är 80 procent. Andelen utan ekonomiska problem varierar geografiskt från 79 till 89 procent, se figur 3. Män och kvinnor som saknar en ekonomisk buffert har sämre hälsa än de som har en sådan. Bland kvinnor som har haft ekonomiska problem uppger 40 procent att de har nedsatt psykiskt välbefinnande vilket kan jämföras med 17 procent bland de kvinnor som inte har haft ekonomiska problem. Motsvarande andelar bland män är 28 respektive 11 procent. Även andelen med dålig hälsa är högre bland dem som har haft ekonomiska problem än bland dem som inte har haft det, 13 procent jämfört med 6 procent. Kontantmarginal De som inom en vecka tror sig kunna skaffa fram ungefär ett halvt basbelopp, motsvarande kronor år 00 samt 000 kronor år 04 och 08. Ekonomiska problem De som under de tolv senaste månaderna har haft problem med löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande (frågan ingick i Liv & hälsa år 04 och 08). 4

5 Figur 3. Andelen år utan problem med löpande utgifter såsom hyra, avbetalningar och liknande under de senaste tolv månaderna, uppdelat på kommun år 08. 5

6 Fler känner sig trygga i vardagen Att uppleva sin hem- och boendemiljö som trygg är en viktig skyddsfaktor för det allmänna hälsotillståndet. En miljö som upplevs som trygg ökar rörelsefriheten och möjligheten till att använda den omgivande miljön till aktiviteter och rekreation. Allt fler känner att de kan lita på de människor som bor i deras bostadsområde. När hänsyn tas till åldersfördelningen har andelen kvinnor som känner tillit i sitt bostadsområde ökat från 88 till 91 procent mellan 00 och 08. Motsvarande ökning bland män är från 89 till 92 procent. Det finns en klar åldersskillnad i och med att andelen som tycker att de kan lita på människorna i sitt bostadsområde är lägst bland yngre och högst bland äldre, se figur % Figur 4. Andel kvinnor och män som tycker att påståendet att man kan lita på människorna i det område där man bor stämmer ganska eller mycket väl uppdelat på åldersgrupper år 08. Kvinnor Män Andelen som känner sig säkra och trygga från att bli hotade eller angripna i sitt bostadsområde har ökat från 88 till 93 procent bland kvinnor och från 89 till 94 procent bland männen mellan åren 00 och 08. Det förekommer skillnader mellan olika familjeförhållanden och hur trygg man känner sig i sitt bostadsområde. Den lägsta andelen trygga, 85 procent, återfinns bland de ensamstående kvinnorna med barn. Andelen trygga bland sammanboende med eller utan barn är 95 procent. Det finns ett klart samband mellan hur stor tillit och trygghet man känner och det psykiska välbefinnandet. Det är dubbelt så vanligt med nedsatt psykiskt välbefinnande både bland kvinnor och män som inte känner vare sig tillit eller trygghet i sitt bostadsområde än bland dem som känner det. Andelen trygga är lägst i de större städerna, se figur 5. Andelen som avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen eller hotad har inte förändrats nämnvärt mellan åren. Här återfinns dock en klar köns- och åldersskillnad, se figur 6. Det är framförallt kvinnor och då särskilt de yngsta och äldsta som känner oro på detta sätt. Bland männen är det vanligast i den äldsta gruppen. 6

7 Figur 5. Andelen år som tycker att påståendet att man kan känna sig säker och trygg i det område där man bor, stämmer ganska eller mycket väl, uppdelat på kommun år % Figur 6. Andel kvinnor och män som svarat att det händer ofta eller ibland att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade, uppdelat på åldersgrupper år

8 Gott socialt stöd Sociala relationer är ett grundläggande mänskligt behov och fungerar som en skyddsfaktor för både den fysiska och psykiska hälsan. Andelen som uppger att de har personer i sin omgivning som de kan få stöd av i händelse av personliga problem och kriser är fortsatt hög. Siffrorna ligger på procent. Under 00-talet har andelen som upplevt att någon har kränkt deras heder minskat, se figur 7. Minskningen är lika stor för kvinnor som för män. För kvinnor har siffran minskat från 16 procent år 00 till 12 procent år 08 och för män från 14 procent till 10 procent. 50% Figur 7. Andel kvinnor och män år som under de tre senaste månaderna någon gång upplevt att någon kränkt deras heder, åldersstandardiserade andelar uppdelat på undersökningsår Vi trivs allt bättre på vårt arbete Delaktighet, inflytande, kontroll och möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är viktiga förutsättningar för en god hälsa och arbetsmiljö. Andelen anställda som uppger att de trivs mycket bra med sitt nuvarande arbete har ökat. Bland kvinnorna har en ökning skett från 38 procent år 00 till 43 procent år 08. Hos männen ses en ökning från 36 till 41 procent inom motsvarande period. På frågan om man är orolig över att förlora sitt arbete förekommer relativt stora geografiska skillnader, se figur 8. Mindre tid läggs på arbete i hemmet Kvinnor utför en större andel av arbetet i hemmet än vad männen gör. Om dessa skillnader utjämnades skulle sannolikt kvinnors hälsa främjas då deras totala arbetsbörda minskar. Andelen som upplever hemarbetet betungande har inte förändrats bland vare sig kvinnor eller män, utan ligger kvar på tio respektive sju procent sedan 04. Däremot arbetar kvinnor ett färre antal timmar i hemmet per vecka än tidigare. Andelen kvinnor som svarat att de arbetar i hemmet mer än timmar per vecka har minskat från 38 procent till 32 procent mellan åren 04 och 08 medan andelen bland män är i stort sett oförändrad, 13 respektive 12 procent. 8

9 Figur 8. Andel förvärvsarbetande mellan år som är ganska eller mycket oroliga att förlora arbetet inom det närmaste året, uppdelat på kommun år 08. 9

10 Levnadsvanor Rökning, alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor och övervikt/fetma är exempel på risk- och livsstilsfaktorer som har stor betydelse för folkhälsan. Rökningen minskar Rökning har minskat betydligt sedan 1980-talet i Sverige, men är fortfarande en av de största hälsoriskerna som den enskilde kan påverka. Många sjukdomar, som till exempel lungcancer, hjärtinfarkt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), orsakas av rökning. Även små förändringar i en befolknings rökvanor kan ge stora effekter på folkhälsan. I regionen har andelen som röker dagligen minskat från 16 procent år 00 till 12 procent år 08. Det finns nästan färre rökare idag jämfört med år 00. Den största minskningen ses i åldersgruppen år, se figur 9. 25% Figur 9. Andel kvinnor och män som röker dagligen uppdelat på åldersgrupper år 00 och Kvinnor röker i större utsträckning än män i åldrarna år, därefter är andelen densamma. Totalt är det 14 procent av kvinnorna och 11 procent av männen som röker dagligen. Rökningen har minskat inom alla utbildningsnivåer, men är fortfarande vanligare bland dem med låg utbildning. Sörmland har den högsta andelen dagligrökare, se figur 10. Andelen passiva rökare har minskat. I regionen utsätts cirka icke-rökare dagligen för passiv rökning i sitt arbete. År 04 var antalet Andelen som snusar har inte förändrats sedan år 00. I hela regionen använder 19 procent av männen och 3 procent av kvinnorna snus varje dag. Det är framför allt män mellan 18 och 49 år som snusar. 10

11 Figur 10. Andelen år som röker dagligen, uppdelat på kommun år

12 Högst alkoholkonsumtion bland unga vuxna Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 1990-talet. I industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros, bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt åldersrelaterad, yngre dricker mer än äldre. Nästan fyra av tio män och tre av tio kvinnor i åldersgruppen år berusar sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande ålder, se figur 11. Jämfört med år 04 ses inga stora förändringar i berusningsdrickande. 50% Figur 11. Andel kvinnor och män som berusar sig minst två gånger per månad uppdelat på åldersgrupper år Genom att ta hänsyn till hur ofta, hur mycket och hur vanligt det är att vid ett och samma tillfälle dricka en stor mängd alkohol, är det möjligt att beräkna om en person är riskkonsument av alkohol. Måttet tar också hänsyn till att kvinnor tål mindre alkohol än män. Riskkonsumtion av alkohol är liksom berusning vanligast i den yngsta åldersgruppen. Men till skillnad från berusningsdrickande är andelen riskkonsumenter högre bland yngre kvinnor än bland yngre män, 15 jämfört med 11 procent. Riskkonsumenter av alkohol söker vård eller tandvård på grund av olycksfall oftare än andra. Under de senaste tolv månaderna har 11 procent av de kvinnliga och 14 procent av de manliga riskkonsumenterna sökt vård av denna anledning, vilket kan jämföras med 7 respektive 9 procent i den övriga befolkningen. Att söka akutsjukvård flera gånger under en tremånadersperiod är dubbelt så vanligt bland riskkonsumenter som bland andra. 12

13 Allt färre är fysiskt inaktiva Människokroppen är byggd för rörelse. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Många människor lever dock i en miljö som inte uppmuntrar till fysisk aktivitet. Brist på fysisk aktivitet ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Motionsvanorna har förbättrats sedan undersökningen år 00. Andelen personer som motionerar lite, det vill säga promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt på fritiden mindre än två timmar per vecka, har minskat från till 17 procent. Fysisk inaktivitet minskade mest mellan åren 00 och 04. I de flesta kommunerna har andelen fysiskt inaktiva på fritiden minskat. Det är skillnader i fysisk aktivitet i olika grupper, exempelvis beroende på ålder och utbildning. Den högsta andelen fysiskt inaktiva finns bland medelålders män och äldre kvinnor. I grupper med högre utbildning är det vanligare att motionera. Bland yrkesverksamma har andelen som har både ett stillasittande arbete och som rör sig lite på fritiden minskat från 11 till 7 procent, se figur % Figur 12. Andel förvärvsarbetande kvinnor och män år som rör sig lite både i arbetet och på fritiden, åldersstandardiserade andelar uppdelat på undersökningsår

14 Kvinnor har bättre kostvanor än män Att äta mycket frukt och grönsaker är nyttigt och anses tillhöra goda kostvanor. Kvinnor äter betydligt oftare frukt och grönsaker än vad män gör. Det är dock endast 13 procent av kvinnorna och 5 procent av männen som äter frukt och grönt minst fem gånger per dag, vilket motsvarar det nationella målet. Den högsta andelen med goda kostvanor finns bland högutbildade kvinnor och den lägsta bland lågutbildade män. BMI (Body Mass Index) beräknas med följande formel: BMI = vikt (kg) / (längd (m) x längd (m)) Undervikt = BMI under 18,5 Övervikt = BMI över 25 Kraftig övervikt (fetma) = BMI över 30 Kraftig ökning av fetma Övervikt är ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i många andra länder i västvärlden. Övervikt ökar risken för bland annat diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom, speciellt om övervikten är koncentrerad som bukfetma. Personer med kraftig övervikt (fetma) har betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga. Andelen överviktiga/kraftigt överviktiga, mätt med BMI, ökade från 40 till 46 procent hos kvinnor och från 54 till 59 procent hos män mellan åren 00 och 08, se figur 13. Andelen med fetma har ökat med cirka två procentenheter per fyra år hos både män och kvinnor och är nu 15 procent i befolkningen. Detta innebär att det idag finns cirka vuxna med fetma i regionen. Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor, oavsett ålder, medan fetma är lika vanligt bland män och kvinnor. 100% Figur 13. Andel kvinnor och män år med övervikt eller fetma, åldersstandardiserade andelar uppdelat på undersökningsår. 8 0 Andelen överviktiga ökar med stigande ålder, se figur 14. Den största ökningen ses mellan åldrarna 18 och 44 år, i synnerhet bland män. Övervikt är vanligare bland personer med låg utbildning än bland personer med hög. Andelen överviktiga är lägst i Uppsala län där 43 procent av kvinnorna och 56 procent av männen är överviktiga. Den högsta andelen överviktiga återfinns bland kvinnor i Sörmland, 48 procent, och bland män i Värmland, 62 procent. Undervikt är vanligast bland kvinnor i åldersgruppen år, där sju procent är underviktiga. I denna grupp är undervikt lika vanligt som fetma. 14

15 100% Figur 14. Andel kvinnor och män med övervikt eller fetma uppdelat på kön och åldersgrupper år Färre riskfaktorer bland högutbildade Levnadsvanornas betydelse för hälsan förstärks när olika ohälsosamma levnadsvanor eller riskfaktorer ansamlas hos samma individer. Att ha två eller flera allvarliga riskfaktorer (dagligrökning, riskkonsumtion av alkohol, fysisk inaktivitet på fritiden eller fetma) är ungefär lika vanligt hos män som hos kvinnor. Personer som har låg utbildning har i större utsträckning två eller flera allvarliga riskfaktorer än personer med hög, se figur % Figur 15. Fördelning bland kvinnor och män år på antal allvarliga riskfaktorer (dagligrökning, riskkonsumtion av alkohol, fysisk inaktivitet på fritiden eller fetma) uppdelat på utbildningsnivå

16 Hälsa Livsvillkoren och levnadsvanorna påverkar människors hälsa. Livsvillkoren indirekt genom de vardagliga villkor en människa lever under och levnadsvanorna mer direkt genom de vanor och ovanor en människa har. Det är nödvändigt att se människors livsvillkor och levnadsvanor i ett sammanhang då de är viktiga förutsättningar för vår hälsa. Allt fler mår bra Tidigare studier har visat att självskattad hälsa ger en god fingervisning om framtida sjukdom och förtida död. Det självskattade allmänna hälsotillståndet har gradvis förbättrats sedan år 00 och dessutom har skillnaderna mellan män och kvinnor minskat. Män rapporterar i något större utsträckning än kvinnor att de har ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 74 respektive 72 procent. Bland de yngsta, år, är det ingen skillnad mellan män och kvinnor, medan det bland de äldsta, år, är sju procentenheter fler män än kvinnor som uppger att de mår bra. Andelen personer med ett gott hälsotillstånd minskar med ökande ålder. Det sker en markant försämring i hälsotillståndet efter 75 års ålder. Det är 2,5 gånger vanligare att personer med låg utbildning eller dålig ekonomi har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. De med ett gott allmänt hälsotillstånd är i större utsträckning fysiskt aktiva och klarar sina dagliga aktiviteter bättre. Psykisk ohälsa betyder mer för upplevelsen av dåligt allmänt hälsotillstånd än fysiska problem. Kvinnor Figur 16 a. Andel kvinnor år med god eller mycket god hälsa uppdelat på kommun år

17 Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i regionen är mycket stor, från 64 procent till 82 procent hos männen och 54 procent till 80 procent hos kvinnorna, se figur 16 a och b. Ett generellt mönster är att god hälsa samvarierar med ekonomiskt välstånd i kommunerna. Män Figur 16 b. Andel män år med god eller mycket god hälsa uppdelat på kommun år 08. Förekomst av långvarig sjukdom har minskat Förekomst av långvarig sjukdom, bestående besvär efter olycksfall, nedsatt funktion eller annat hälsoproblem ökar med högre ålder. Långvariga sjukdomar är vanligare hos kvinnor än hos män upp till 65 års ålder och därefter lika. Förekomsten av långvarig sjukdom har minskat kontinuerligt mellan åren 00 och 08, från 34 till 30 procent bland kvinnor och från 30 till 26 procent bland män. Det är små variationer mellan länen men stora variationer mellan kommunerna även efter korrektion för olika åldersammansättning. De vanligast förekommande långvariga sjukdomarna eller besvären hos män är hörselnedsättning, allergiska ögon- eller näsbesvär, högt blodtryck och öronsus. Motsvarande höga andelar hos kvinnor är allergiska ögon- eller näsbesvär, högt blodtryck, eksem och hörselnedsättning. Inga anmärkningsvärda förändringar har skett sedan 04 års undersökning. Flertalet långvariga sjukdomar blir vanligare efter 50-årsåldern, såsom diabetes och högt blodtryck. Detta gäller även hörselnedsättningar som efter 50 års ålder drabbat var tredje man och var sjätte kvinna. 17

18 De med god ekonomi har bäst tandhälsa Nästan tre fjärdedelar av de svarande uppger att de har en bra eller mycket bra tandhälsa. Andelen med bra tandhälsa minskar med högre ålder, se figur 17. Bland de yngsta anger drygt 80 procent god tandhälsa medan motsvarande andel för de äldsta är omkring 65 procent. Tandhälsan har förbättrats något sedan år 04. Av de som anger att de har dålig tandhälsa uppger tre av fyra att de har besvär av karies. Motsvarande siffra hos dem med en bra tandhälsa är en av sju. 100% Figur 17: Andelen kvinnor och män som upplever sig ha en bra eller mycket bra tandhälsa uppdelat på åldersgrupper år Den ekonomiska situationen har klart större betydelse för tandhälsan än åldern. I samtliga åldersgrupper anger de med god ekonomi betydligt oftare god tandhälsa ( 30 procentenheter fler) än de med sämre ekonomi. Tandhälsa är sålunda en tydlig markör för sociala förhållanden. Värk i rörelseorganen ett omfattande hälsoproblem En stor del av dagens sjuk- eller aktivitetsersättningar sammanhänger med sjukdomar och värk från olika delar av rörelseorganen. Andelen personer i regionen som besväras av värk från rörelseorganen har minskat något sedan år 04. Redan i årsåldern besväras drygt var fjärde man och nästan varannan kvinna av värk från någon del av rörelseapparaten. Besvären ökar kontinuerligt upp till 45 års ålder för att sedan stabiliseras kring drygt 60 procent bland kvinnor och kring 45 procent bland män, se figur 18. Värk i skuldror, nacke eller axlar ökar kontinuerligt upp till 55 års ålder bland kvinnor och upp till 65 års ålder hos män för att sedan avta, det vill säga när de lämnar yrkeslivet, se figur 19. Andelen personer i regionen som besväras av värk från rörelseorganen har minskat något sedan år

19 100% Figur 18: Andelen kvinnor och män som har besvärats av värk från minst en del av rörelseapparaten vid ett flertal tillfällen eller mest hela tiden under de senaste tre månaderna uppdelat på åldersgrupper år % Figur 19: Andelen kvinnor och män som har besvärats av värk från skuldror, axlar eller nacke vid ett flertal tillfällen eller mest hela tiden under de senaste tre månaderna uppdelat på åldersgrupper år

20 Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är oförändrad I regionen har 17 procent av invånarna nedsatt psykiskt välbefinnande mätt med GHQ12, 21 procent av kvinnorna och 13 procent av männen. Det föreligger inga anmärkningsvärda skillnader inom respektive åldersgrupp mellan undersökningarna år 00, 04 och 08. Andelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande minskar fram till 74 års ålder för att sedan öka något. Det är således de yngre ålderspensionärerna som har befolkningens bästa psykiska välbefinnande. Bland de yngsta (18 24 år) är det en dubbelt så stor andel kvinnor som har nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med männen. Skillnaden mellan män och kvinnor minskar med ökande ålder. Nedsatt psykiskt välbefinnande är relativt oberoende av utbildningsnivå, däremot är det förknippat med dålig ekonomi. Ungefär var femte kvinna och var nionde man uppger att de under de senaste månaderna ofta känt ängslan och oro. Motsvarande siffror för nedstämdhet är var sjätte kvinna och var tionde man. Dessa siffror har inte förändrats nämnvärt sedan år 00. Drygt var fjärde kvinna och var sjätte man uppger att de ofta besväras av stress. Andelen stressade, nedstämda och ängsliga minskar med ökande ålder hos både kvinnor och män. Var femte kvinna upp till 45 års ålder och var tredje efter 45 års ålder uppger att de har sömnproblem. Oavsett ålder anger en av sex män att de har sömnproblem. Det har inte skett några förändringar sedan år % Figur : Andelen kvinnor och män med nedsatt psykiskt välbefinnande uppdelat på åldersgrupper år GHQ12 (General Health Questionnaire 12) är ett frågebatteri med 12 frågor som avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Tre eller fler negativt laddade svar har klassats som nedsatt psykiskt välbefinnande. Indexet kan anta värden mellan 0 och 12.

21 Läkemedelsbruket är högt Nästan 60 procent av kvinnorna använde ett eller flera receptbelagda läkemedel under de senaste två veckorna. Motsvarande andel för männen är 46 procent. Andelen läkemedelsbrukare ökar med stigande ålder, vilket stämmer väl överens med det åldersrelaterade sjukdomspanoramat. Skillnaden mellan män och kvinnor är störst i åldern år, se figur % Figur 21: Andelen kvinnor och män som under de senaste två veckorna använt ett eller flera receptbelagda läkemedel uppdelat på åldersgrupper år Konsumtionen av blodtrycksmedicin har ökat med sex procentenheter sedan år 00. Var femte person i regionen använder blodtrycksmedicin. Redan i åldern år använder var tredje person blodtrycksmedicin, och i den äldsta åldersgruppen (65 84 år) mer än varannan. Bland kvinnor i åldern år använde nästan var fjärde receptbelagda smärtstillande läkemedel under senaste två-veckorsperioden, vilket är nästan dubbelt så vanligt som hos män. Den högsta användningen av receptfria smärtstillande läkemedel, drygt 50 procent, återfinns i åldersgruppen år. Huvud- och magvärk är visserligen vanligast bland unga vuxna, men det förklarar inte fullt ut deras höga konsumtion av receptfria smärtstillande läkemedel. 21

22 Kontakter med vården Vad tycker invånarna om vården? Motsvarar hälso- och sjukvården de behov och förväntningar som finns hos befolkningen? Patienternas upplevelser av tillgänglighet, behandling och hälsofrämjande insatser är bra indikatorer för utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården. Vårdbesök är vanliga Drygt 60 procent av invånarna i regionen hade, då de svarade på enkäten, besökt någon typ av vårdgivare under den senaste tremånadersperioden. Andelen ökar med åldern och kvinnor besöker vården i något större utsträckning än män, se figur % Figur 22. Andel kvinnor och män år som besökt olika vårdgivare under en tremånadersperiod år Besöken är något fler än 04, men det beror antagligen på att undersökningen 04 genomfördes på hösten. Tremånadersperioden som föregick enkäten inföll då under sommarmånaderna, då det sker en naturlig nedgång i antalet vårdkontakter. Jämfört med år 00, då undersökningen precis som år 08 genomfördes under våren, har andelen som fått vård av något slag minskat. Minskningen kan vara ett resultat av strukturella förändringar i vårdens organisation, men kan till viss del bero på att andelen i befolkningen med god hälsa har ökat något. Det är framför allt läkarbesöken på sjukhus som har minskat i antal, men även besöken på vårdcentral eller motsvarande har blivit färre jämfört med tiden runt millennieskiftet. Undantaget är besök vid akutmottagning, som ligger på omkring tio procent vid alla tre undersökningstillfällena. Mellan och 25 procent av befolkningen har under tremånadersperioden ansett sig vara i behov av läkarvård, men ändå inte sökt sådan. Denna andel är oförändrad jämfört med 00 och 04. Det är vanligast att unga kvinnor låter bli att söka vård. Anledningen till att man avstår från att söka vård varierar stort, men som främsta skäl anges att besvären gick över, negativa erfarenheter från tidigare besök eller att det var svårt att komma fram på telefon. 22

23 Tillgängligheten varierar geografiskt Då ett vårdbehov uppstår sker vanligen den första kontakten genom ett telefonsamtal till en vårdcentral. Det finns en mycket stor variation mellan kommunerna vad avser telefontillgängligheten till vårdcentral. Andel som upplever att det är svårt att komma fram per telefon till någon på vårdcentral varierar i de olika kommunerna mellan 6 och 78 procent, se figur 23. Det är i första hand i Värmland som tillgängligheten är ett problem, men även i Uppsala län upplever invånarna sämre tillgänglighet än i övriga län. Yngre personer upplever det ofta svårare att komma fram på telefon. Sammantaget upplevs dock tillgängligheten bättre nu än 04. Figur 23. Andelen år som tycker det är ganska eller mycket svårt att komma fram per telefon till någon på vårdcentral som kan besvara frågor uppdelat på kommun år 08. Väntetiden för att få komma till vårdcentralen bedöms som lång av knappt en femtedel av dem som besökt en sådan under tremånadersperioden. I Uppsala län upplevdes väntetiderna som längre än i övriga län. Bland dem som haft tid på sjukhus uppger en tredjedel att väntetiden för att få komma var lång. Här går det inte att se några skillnader mellan länen. Andelen som upplever väntetiden som lång har inte förändrats över tiden, vare sig för vårdcentraler eller sjukhus. 23

24 Hälsofrämjande insatser har ökat I de nationella målområdena för folkhälsa finns målområdet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Som ett led i detta bör vårdpersonalen, i mötet med patienten, informera om vikten av goda levnadsvanor. Jämfört med 04 har det blivit vanligare att personalen vid vårdcentral eller sjukhus frågar patienterna om deras levnadsvanor. Förbättringen är mest väsentlig på vårdcentralsnivå. Allra vanligast med hälsofrämjande insatser är det i Uppsala län. Kvinnor blir inte lika ofta tillfrågade som män. Det tycks vara lättare för vårdpersonalen att fråga om rökvanor och motion än till exempel om patientens alkoholvanor. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) har ännu inte implementerats i någon större utsträckning. Endast två procent av dem som varit i kontakt med vården under de tre senaste månaderna har fått ett sådant utskrivet. Andel i procent av dem som sökt vård som tillfrågats om levnadsvanor samt som fått råd att förändra sina levnadsvanor. Vårdcentral Sjukhus Tillfrågad Fått råd Tillfrågad Fått råd Kost Rökning Snusning Motion Alkohol Patienterna oftast nöjda med behandlingen Mer än tre fjärdedelar av patienterna är nöjda med vården. Patienter på sjukhus är något mer nöjda än patienter på vårdcentraler, men jämfört med för fyra år sedan har andelen nöjda på vårdcentralerna ökat och därmed närmat sig sjukhuspatienternas andel. Patienter yngre än 50 år var inte fullt så ofta nöjda med vården de fått som äldre patienter, se figur % Figur 24. Andel kvinnor och män bland dem som besökt vårdcentral respektive sjukhus som är nöjda eller mycket nöjda med den vård de fått uppdelat på åldersgrupper år

25 Stort förtroende för hälso- och sjukvården Redan i tidigare undersökningar har det framkommit att befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården är mycket stort jämfört med förtroendet för de flesta andra samhällsinstitutioner. Hela 77 procent uppger att de har stort förtroende för hälso- och sjukvården. Störst är förtroendet i Örebro och Uppsala län, där de stora universitetssjukhusen finns. Förtroendet för sjukhusvården är också i allmänhet något större än förtroendet för primärvården. Lägst är förtroendet för primärvården i Sörmland, för vilka 63 procent har stort förtroende, jämfört med 69 procent i Västmanlands, Uppsala och Örebro län. De allra äldsta, de mellan 65 och 84 år, har större förtroende än övriga befolkningen. Denna grupp har kontakt med vården i större utsträckning än övriga, så deras stora förtroende kan anses som ett gott betyg för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården har ökat sedan 04 i de flesta kommuner. Störst är förtroendeökningen i Västmanland, där förtroendet 04 var lägre än i övriga regionen. Figur 25. Andelen år som har ganska eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården uppdelat på kommun år

26 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Livsvillkoren och levnadsvanorna har konsekvenser för hur vi mår. Social och ekonomisk trygghet har stor betydelse för hälsan. Dessutom har vi som individer möjlighet att själva påverka våra förutsättningar för en god hälsa genom att tillägna oss hälsosamma levnadsvanor. En stor andel, 74 procent av männen och 71 procent av kvinnorna, av befolkningen skattar sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Dessa andelar varierar emellertid beroende på hur tillvaron ser ut och vilka vanor man har, se figur 26. De som har ett arbete, och inte känner sig oroliga för att bli av med jobbet, mår bäst. Andra faktorer som har positiv inverkan på hälsan är att ha en ekonomisk buffert och att ha personer i sin omgivning som finns till hands som stöd i händelse av att en krissituation skulle uppstå. Bland dem som saknar sådant stöd är det bara runt hälften som har god hälsa. Även personer som nyligen upplever sig ha blivit nedlåtande behandlade har sämre hälsa än övriga. Resultaten visar att de som motionerar regelbundet, oftare har en god hälsa än andra. Det är också gynnsamt för hälsan att vara normalviktig. Både de som har undervikt respektive fetma har i mindre utsträckning god hälsa. Att vara riskkonsument av alkohol eller att röka dagligen är två andra faktorer som har samband med en sämre hälsa % Figur 26. Andelen år med god eller mycket god hälsa, åldersstandardiserade andelar uppdelat på grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor år

27 Skydds- och riskfaktorer Genom att stärka befintliga skyddsfaktorer och reducera eventuella riskfaktorer skapas förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. En skydds- eller riskfaktor indikerar en minskad eller ökad risk för ohälsa. Faktorerna har valts utifrån tidigare kunskap om deras samband med hälsa. Figur 27 illustrerar sambandet mellan olika antal skydds- och riskfaktorer och dålig hälsa. Då mönstret är liknande för kvinnor och män redovisas dessa tillsammans i figuren. Det är betydligt vanligare för personer med 4 8 riskfaktorer att ha dålig hälsa. Bland dessa personer varierar andelen med dålig hälsa från 12 procent bland dem med flest antal skyddsfaktorer upp till 32 procent bland dem med minst antal skyddsfaktorer. Bland dem som har 5 7 skyddsfaktorer och 0 1 riskfaktorer är det endast 2 procent som har dålig hälsa. Bland personer med lika många riskfaktorer är således andelen med dålig hälsa betydligt lägre bland dem med många skyddsfaktorer än bland dem med få skyddsfaktorer. Figur 27. Andelen år med dålig eller mycket dålig hälsa uppdelat på antal risk- och skyddsfaktorer år 08. De skyddsfaktorer som används för att studera sambandet med att ha dålig hälsa är att: motionera, det vill säga att vara fysiskt aktiv minst 2 timmar per vecka på fritiden ha goda kostvanor, det vill säga att äta grönsaker eller frukt/bär minst 5 gånger per dag ha tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser känna tillit till människorna som bor i det område där man bor trivas i den omgivande boendemiljön vara föreningsaktiv ha husdjur De riskfaktorer som används är att: röka dagligen vara riskkonsument av alkohol (enligt AUDIT) ha fetma (BMI >30) eller vara underviktig (BMI<18,5) ha problem med löpande utgifter minst tre av de senaste tolv månaderna ha blivit nedlåtande behandlad under de tre senaste månaderna ha varit med om en kritisk livshändelse under de senaste två åren ha omvårdnad av någon anhörig eller vän som är långvarigt sjuk eller har andra nedsatta funktioner uppleva hemarbetet som betungande 27

28 Sammanfattning Livsvillkor Under 00-talet har ekonomin förbättrats för de flesta grupper, dock finns det fortfarande skillnader till exempel mellan män och kvinnor samt mellan ensamstående med barn och sammanboende Det har blivit vanligare att känna sig trygg i sitt bostadsområde och att lita på människorna som bor där Bland dem som har ett arbete är det fler som trivs med sitt arbete, men det förekommer stora geografiska skillnader i hur vanligt det är att oroa sig för att förlora sitt arbete Levnadsvanor Andelen som röker dagligen har minskat i befolkningen sedan år 00 Högst alkoholkonsumtion har åringarna Fetman fortsätter att öka i befolkningen Allt färre är fysiskt inaktiva på fritiden Hälsa Det allmänna hälsotillståndet i befolkningen har gradvis förbättrats sedan år 00 Tandhälsan är relativt god men är beroende av individens ekonomiska förhållanden Det psykiska välbefinnandet är i det närmaste oförändrat sedan år 00 Läkemedelsanvändningen är mycket utbredd särskilt hos äldre Kontakter med vården Mer än 60 procent av befolkningen har haft kontakt med vården under de senaste tre månaderna Tillgängligheten till primärvården är mycket olika mellan kommunerna Förtroendet för hälso- och sjukvården är mycket stort och de allra flesta patienter är nöjda med vården Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Det är betydligt vanligare med god hälsa bland förvärvsarbetande än bland arbetslösa och bland dem med personligt stöd än bland dem som inte har det Det är betydligt vanligare med god hälsa bland dem som inte röker än bland dem som röker dagligen, bland dem som inte är riskkonsumenter av alkohol än bland dem som är det och bland dem som motionerar minst två timmar per vecka än bland dem som inte gör det Skydds- och riskfaktorer Dålig hälsa är vanligast bland dem med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer. Ju fler skyddsfaktorer desto lägre andel med dålig hälsa, oavsett antal riskfaktorer 28

29 Rapportlista Andersson G, Johansson L-E, Sahlberg-Blom E, Pettersson N, Nilsson K. Urinary incontinence -. why refraining from treatment? A population based study. *Scandinavian Journal of Urology and Nephrology, 05; 39: Andrén A, Kalander-Blomqvist M, Wiberg-Hedman K. Liv & hälsa 04 en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i Värmland. Forskning och folkhälsa, Utvecklingsstaben, Landstinget i Värmland (05). Andrén A, Wiberg-Hedman K, Kalander-Blomqvist M. Om värmlänningarna. Landstinget i Värmland och Karlstads universitet (06). Arne M, Janson C, Janson S, Boman G, Emtner M. Physical activity and quality of life in subject with chronic diseases; Chronic Obstructive Pulmonary Disease compered to Rheumatoid Arthritis and Diabetes. (In press). Berglund K, Brantefors B, Feldman I, Fichtel Å, Jonason E, Lindberg C. Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län. Samhällsmedicinska enheten, Uppsala läns landsting (06). Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Feldman I, Lambe M, Molarius A, Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa 00 (03). Berglund A, Feldman I. Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 04 - en befolkningsundersökning med EQ-5D. Samhällsmedicinska enheten, Uppsala läns landsting (06). Carlsson P, Lambe M. Liv & hälsa år 00 i Uppsala län och dess kommuner. Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Landstinget i Uppsala län (00). Dahlgren L, Starrin B. Emotioner, vardagsliv och samhälle. Liber förlag, 04. Elo S, Karlberg I. Counselling by health care professionals: a population based health survey on behavioural risk factors in Sweden. Scand J Public Health (submitted). Elo S, Nicolas I, Boström K. Liv & hälsa 04, Vårdrapport - Länsbornas kontakter med hälso- och sjukvården och deras åsikter om den, Samhällsmedicinska enheten och Hälsokansliet, Örebro läns landsting (06). Eriksson C, Lindén-Boström M, Persson C, Skarped G, Wallin A-M, Ydreborg B. Den odemokratiska hälsan! En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa 00. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (01). Fahlström G, Hagberg L, Lindén-Boström M, Ydreborg B. Liv & hälsa i Örebro län 04, Äldres liv och hälsa - En enkätundersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro (08). Feldman I. Länsinvånarna är nöjda med vården men - Resultat från Liv & hälsa 04. Samhällsmedicinska enheten. Uppsala läns landsting (05). Folkhälsomål kopplat till Liv & hälsa - Södermanlands kommuner. FoU-enheten och Folkhälsoenheten, Landstinget Sörmland (05). Granström, F. Hälsan bland vårdarbetare i Södermanland, FoU-centrum, Landstinget Sörmland (07). Hälsan i Sörmland 02 en kommunbeskrivning. FoUenheten, Landstinget Sörmland (02). Janson S, Molarius A, Starrin B, Svensson N, Eriksson U-B. Folkhälsan i Värmland 00. Del 2. Resultat från enkätstudien Liv & hälsa 00. Arbetsrapport nr Institutionen för samhällsvetenskap, Karlstads Universitet (02). Janson S, Sundelin C, Starrin B. Fattiga barns hälsa i det rika Europa. Läkartidningen, 01;98: Johnell K, Lindström M, Sundquist J, Eriksson C, Merlo J. Individual characteristics, area social participation, and primary non-concordance with medication: a multilevel analysis. BioMedCentral Public Health, 06; March 2; 6: 52. Johnell K, Lindström M, Melander A, Sundquist J, Eriksson C, Merlo J. Anxiolytic-hypnotic drug use, trust, social participation and the miniaturization of community: a multilevel analysis, Social Science and Medicine, 06; 62(5): Kalander-Blomqvist M, Denk T. Vårdrapport vad värmlänningarna tycker om vården, tillgängligheten samt landstingets verksamhet. Landstinget i Värmland och Karlstads universitet (06). Kalander-Blomqvist M, Janson S (red). Värmlänningarnas liv och hälsa 04. Landstinget i Värmland och Karlstads universitet (05). Kalander-Blomqvist M, Wiberg-Hedman K. Är det möjligt att mäta vårdtyngd och vårdkonsumtion med befintlig statistik En studie av primärvården i tre Värmlandskommuner. Landstinget i Värmland och Karlstads universitet (06). 29

30 Lindén- Boström M (red). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa 00 (03). Lindén-Boström M, Eriksson C, Hagberg L, Persson C, Ydreborg B. Den goda men ojämlika hälsan Liv & hälsa i Örebro län 04, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (06). Liv & hälsa 04. Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter (05). Liv och hälsa år 00. Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor (05). Lundberg J, Kristenson M & Starrin B. Status incongruency revisited - associations with shame and mental well-being. Sociology of Health & Illness (accepted). Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Lindén- Boström M, Nordström E, Persson C, Sahlqvist L, Starrin B, Ydreborg B. Jordmån för psykisk hälsa. Resultat från enkätundersökningen Liv & hälsa 04 (06). Molarius A, Berglund K, Eriksson C, Lambe M, Nordström E, Eriksson HG, Feldman I. Socio-economic conditions, lifestyle factors and self-rated health among men and women in Sweden. Eur J Public Health 07;17: Molarius A, Janson S. Self-rated health, chronic diseases and symptoms among middle aged and elderly men and women. Journal of Clinical Epidemiology 02; Molarius A, Janson S. Relative weight and self-rated health in a general population. Evidence-Based Preventive Medicine 04; 1(2) : Molarius A, Tegelberg Å. Recurrent headache and migraine as a public health problem a population-based study in Sweden. Headache 06;46: Molarius A, Tegelberg Å, Öhrvik J. Socio-economic factors, lifestyle and headache disorders a populationbased study in Sweden. Headache (in press). Starrin, B, Janson, S & Molarius, A. Värmlands kommunpolitiker Stora variationer i förtroendet. Nya Wermlandstidningen, 15 augusti, 01. Starrin B, Janson S. Typer av arbete, arbetslöshet och psykosocial ohälsa. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 11,1, (05). Starrin B. Fattigdom lönar sig inte. Socialpolitik nr 2, (06). Starrin B, Janson S. Unemployment, secure, insecure employment and self-reported ill-health. A comparative study. I Kieselbach T, Winefeld A, Boyd C, Anderson S (red) Unemployment and health. Brisbane Australian Academic Press, (06). Starrin B. Fattig skamsen och förödmjukad. I Kuusela K, Sand S (red). Integration och introduktion i arbetet med flyktingar i mindre kommuner. Oplandske bokforlag, 06. Starrin B, Wettergren Å. Emotionsstudier. I Eliasson- Lappalainen R, Jacobsson K, Meeuwisse A, Swärd H (red). Metoder i socialt arbete. Natur och Kultur, 08. Starrin B, Åslundh & Nilsson K W. Financial stress and shaming experiences and psychosocial ill-health Studies into the finances-shame model. Social Indicators Research, 08, (accepted). Starrin B. Den förödmjukande skammen och psykisk ohälsa. I Berger S (red). Regional utveckling - om produktion, livskvalitet och inflytande. Karlstad. Karlstad University Press, 08. Starrin B. Är det skamligt att vara fattig? I Swärd, H m fl (red). Villkorandets misär. Fattigdomens premisser och samhällets åtgärder då och nu. Egalité förlag.08. Starrin, B, Unemployment, poverty and shame Starrin, B, Shame, humiliation and psychiatric ill-health. Sörmlänningar tycker om vården. Resultat från Liv & hälsa 04. Fou-enheten, Landstinget i Sörmland (05). Wallin A-M, Carlberg M. Hälsan ur ett etniskt perspektiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa 00. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (03). Västmanlänningarnas hälsa. Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik år 06. Landstinget Västmanland (06). Ydreborg B. Den pigga pensionären. Om äldres hälsa i Örebro län år 00. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (01). 30

31 31

32 Värmlands län Örebro län Västmanlands län Södermanlands län Uppsala län Torsby Eda Arvika Sunne Hagfors Filipstad Årjäng Säffle Grums Kil Munkfors Forshaga Karlstad Storfors Hammarö Kristinehamn 17. Hällefors 18. Ljunarsberg 19. Lindesberg. Karlskoga 21. Nora 22. Örebro 23. Degerfors 24. Lekeberg 25. Kumla 26. Laxå 27. Askersund 28. Hallsberg 29. Norberg 30. Sala 31. Fagersta 32. Skinnskatteberg 33. Surahammar 34. Västerås 35. Köping 36. Hallstahammar 37. Arboga 38. Kungsör 39. Eskilstuna 40. Strängnäs 41. Vingåker 42. Katrineholm 43. Flen 44. Gnesta 45. Nyköpng 46. Trosa 47. Oxelösund 48. Älvkarleby 49. Tierp 50. Östhammar 51. Heby 52. Uppsala 53. Knivsta 54. Håbo 55. Enköping 32

33 Kommunöversikt Andel med eftergymnasial utbildning 07, % Medellivslängd 02-06, m Andel med eftergymnasial utbildning 07, % Medellivslängd 02-06, m Medellivslängd 02-06, kv Andel 75 år och äldre 07, % Befolkningsförändring 03-07, % Medellivslängd 02-06, kv Andel 75 år och äldre 07, % Befolkningsförändring 03-07, % Folkmängd 07 Folkmängd 07 Håbo ,0 79,3 23 Älvkarleby ,3 78,3 18 Knivsta ,9 79,9 36 Heby* ,1 77,7 15 Tierp ,8 78,5 17 Uppsala ,3 79,5 47 Enköping ,4 79,0 23 Östhammar ,8 79,2 18 Uppsala län ,1 79,2 36 Vingåker ,7 79,2 16 Gnesta ,6 78,3 22 Nyköping ,3 78,3 26 Oxelösund ,4 77,0 19 Flen ,4 78,0 19 Katrineholm ,6 77,6 21 Eskilstuna ,2 77,3 26 Strängnäs ,1 78,2 28 Trosa ,3 79,2 24 Södermanlands län ,3 77,8 24 Kil ,8 79,4 22 Eda ,7 77,1 13 Torsby ,0 75,3 17 Storfors ,2 78,9 15 Hammarö ,2 78,6 33 Munkfors ,0 75,4 15 Forshaga ,0 78,7 21 Grums ,8 78,4 15 Årjäng ,2 77,0 15 Sunne ,9 77,4 Karlstad ,7 78,2 36 Kristinehamn ,9 77,2 22 Filipstad ,3 76,3 14 Hagfors ,3 76,1 16 Arvika ,2 77,5 22 Säffle ,0 77,0 19 Värmlands län ,3 77,6 25 Lekeberg ,5 79,6 21 Laxå ,8 77,0 14 Hallsberg ,9 77,1 18 Degerfors ,3 77,2 15 Hällefors ,0 78,2 16 Ljusnarsberg ,3 75,7 14 Örebro ,6 78,4 34 Kumla ,9 77,4 Askersund ,2 77,5 18 Karlskoga ,2 78,0 21 Nora ,0 77,0 24 Lindesberg ,6 77,7 Örebro län ,3 77,9 26 Skinnskatteberg ,0 77,8 18 Surahammar ,1 77,5 15 Kungsör ,3 77,2 19 Hallstahammar ,6 77,3 18 Norberg ,9 79,4 17 Västerås ,6 78,3 33 Sala ,0 78,5 21 Fagersta ,6 76,0 17 Köping ,0 78,0 19 Arboga ,5 78,3 21 Västmanlands län ,3 78,1 26 Riket ,6 78,2 30 Källa: SCB * region: 03 Uppsala län: Fr o m utökas Uppsala län med Heby kommun. Observera att länssiffrorna i kolumn Befolkningsförändring 03-07, % inte är jämförbara med länssiffrorna bakåt i tiden. 19 Västmanlands län: Fr o m minskar Västmanlands län med Heby kommun. Observera att länssiffrorna i kolumn Befolkningsförändring 03-07, % inte är jämförbara med länssiffrorna bakåt i tiden. Karta över alla kommuner se flikens insida. 33