Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020

Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 2 Strategi för energieffektivisering Ronny Gustafsson, enerigstrateg och projektledare, Landstinget Kronoberg Helen Penttilä, miljöchef, Landstinget Kronoberg Maria Skarrie, Bengt Dahlgren Göteborg AB Mars 2011

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 INLEDNING... 4 2 NULÄGESANALYS... 5 2.1 NULÄGESANALYS - FASTIGHETER... 6 2.2 NULÄGESANALYS TRANSPORTER... 7 2.3 NULÄGESANALYS ÖVRIGA UPPGIFTER... 8 3 UTNYTTJANDE AV STÖD UNDER FÖRSTA ÅRET... 11 4 ENERGIMÅL... 12 4.1 MÅL FASTIGHETER... 13 4.2 MÅL TRANSPORTER... 14 5 HANDLINGSPLAN... 15 5.1 KOMMUNICERING AV STRATEGIN... 15 5.2 ENERGIMYNDIGHETENS KRAV PÅ ÅTGÄRDER... 15 5.3 SAMMANSTÄLLNING AV AKTIVITETER... 16 5.4 FASTIGHETER... 18 5.4.1 Aktivitet 1 Genomföra åtgärder i energideklarationer... 18 5.4.2 Aktivitet 2 Installation av fjärrkyla... 18 5.4.3 Aktivitet 3 Energiinventeringar inför ombyggnad... 18 5.4.4 Aktivitet 4 Belysningsåtgärder inom verksamheten... 19 5.4.5 Aktivitet 5 Installation av solfångare och solceller... 19 5.4.6 Aktivitet 6 Alltid ställa energikrav och värdera energibesparande åtgärder vid om- och nybyggnad... 20 5.4.7 Aktivitet 7 Ställa energikrav vid upphandling av verksamhetens utrustning... 20 5.4.8 Aktivitet 8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen 21 5.5 TRANSPORTER... 21 5.5.1 Aktivitet 1 Minska antalet flygresor... 21 5.5.2 Aktivitet 2 Minska antalet resor med bil... 21 5.5.3 Aktivitet 3 Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer... 22 5.5.4 Aktivitet 4 Utbilda anställda i EcoDriving... 22 5.5.5 Aktivitet 5 Använda bilpoolen på ett effektivare sätt... 22 5.5.6 Aktivitet 6 Samordna transporter och leveranser inom landstinget... 23 5.5.7 Aktivitet 7 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter... 23 5.5.8 Aktivitet 8 Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel... 24 5.6 ÖVRIGT... 24 5.6.1 Aktivitet 1 Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg... 24 5.6.2 Aktivitet 2 Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft... 25 5.6.3 Aktivitet 3 Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder... 25 6 KOSTNAD FÖR GENOMFÖRANDE AV HANDLINGSPLAN... 26 7 UPPFÖLJNING AV STRATEGIN... 30 8 BILAGOR... 31

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 4 1 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision Ett gott liv i ett livskraftigt län. Det är viktigt att landstinget, som arbetar för att främja folkhälsa och god vård, minimerar verksamhetens negativa påverkan på människors hälsa och miljö. Landstingets verksamhet påverkar miljön på många sätt. Två av landstingets betydande miljöaspekter är energianvändning och transporter. Som ett led i Landstinget Kronobergs miljöarbete inom dessa områden, tas denna strategi avseende energieffektivisering fram. Denna strategi följer riktlinjerna i Energimyndighetens Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting, enl. förordningen 2009:1533. Landstingets miljö- och energiarbete ligger i linje med Regional klimat- och energistrategi för Kronobergs län och region Södra Småland från 2010, och energieffektiviseringsstrategin har också denna koppling. Arbetet med att ta fram strategin, har inriktats mot att så långt som möjligt använda befintlig organisationsstruktur, och att genom denna få rätt ärendegång fram till politiskt beslut. Innan strategin kommer upp till Landstingsstyrelsen, behandlas den i strategigruppen för miljö, säkerhet och beredskap, där åtskilliga av landstingets verksamheter är representerade på chefsnivå. En arbetsgrupp med representanter för bl.a. miljö, fastigheter, transporter, IT och medicinsk service, som har varit delaktiga i strategiarbetet. Arbetsgruppen har framförallt analyserat strategins förslag till mål och aktiviter för att bedöma om de är realistiska och genomförbara i landstingets verksamheter. Konsulthjälp har anlitats för sammanställning, beräkning, benchmarking, handlingplaner mm.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 5 2 Nulägesanalys Landstinget använder stora mängder energi i form av el, värme och kyla. Energianvändning påverkar miljön. Energiframställning genom förbränning av fossila bränslen ger upphov till utsläpp som påverkar hälsan och miljön negativt. Utsläpp av kväveoxider kan ge nedsatt lungfunktion och orsaka irritationer i luftvägarna. Genom att minska beroendet av fossila bränslen och öka användningen av förnyelsebar energi kan miljöpåverkan minskas. Landstinget arbetar aktivt med energieffektivisering, energibesparing och prioriterar inköp av energi från förnybara energikällor och på detta sätt påverkas miljön och folkhälsan positivt. I landstingets verksamheter sker dagligen många person- och varutransporter. Transporterna står för en stor andel av landstingets klimatpåverkan. Förutom växthusgaser sker utsläpp av kväveoxider, partiklar och marknära ozon. Utsläppen påverkar både miljön och hälsan genom att bidra till försurning och övergödning samt att de ger upphov till luftvägsinfektioner, astma och hjärtoch kärlsjukdomar. Landstinget arbetar för att effektivisera transporterna och på så vis kan landstinget bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan samt till positiva hälsoeffekter. Enligt föreskriften STEMFS 2010:5 Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting (enl. förordningen 2009:1533) är det grundläggande för energistrategiarbetet att göra en första analys av den nuvarande energianvändningen dels i Landstinget Kronobergs fastighetsbestånd och dels för energianvändning till transportsidan. Detta benämns som nulägesanalys. Nulägesanalysen skall innehålla: Fastigheter: Total area för ägda lokaler och bostäder (A temp ) Köpt energi avseende ägda lokaler respektive bostäder per energibärare (olja, naturgas, biogas, fjärrvärme, biobränsle, fjärrkyla, el) Bränslemix avseende landstingets köpta fjärrvärme och fjärrkyla. Omfattning av förnybar el. Årlig mängd egenproducerad förnybar el och värme (vindkraft, solceller, solfångare) Total sammanlagd energikostnad för värme, el och fjärrkyla.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 6 Tranporter: Antal fordon samt körda fordonskilometer i tjänsten för leasingbilar, förmånsbilar och kommun-eller landstingsägda bilar. Antal resor avseende kollektivtrafik. Antal fordonskilometer i tjänsten med användande av anställdas privata bilar. Årsförbrukning av drivmedel för personbilar (exklusive privata bilar i tjänst) respektive kollektivtrafik. Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökraven i förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Övriga uppgifter Policy/riktlinjer energieffektivisering inom Landstinget Kronoberg Integrera energifrågor i planeringen av verksamheten för Landstinget Kronoberg Resepolicy Internutbildning om energieffektivisering Nätverksbyggande för att främja energieffektivisering Nulägesanalysen för Landstinget Kronoberg har 2009 som basår. Resultatet från nulägesanalysen skall läggas in i e-kanalen, som är en av Energimyndighetens elektroniska tjänster. Nulägesanalysen utgör utgångsläget för energistrategin. I e-kanalen ska sökanden göra årlig återrapportering om hur arbetet fortgår till Energimyndigheten. På detta sätt kan Energimyndigheten dels se att de sökande använt stödet på rätt sätt för att uppnå energieffektivisering, samt för att underlätta jämförelse mellan olika kommuner och landsting på samma grunder. 2.1 Nulägesanalys - Fastigheter För att skapa en nulägesanalys för Landstinget Kronobergs fastighetsbestånd har energistatistik för samtliga byggnader sammanställts och analyserats. Fördelningen mellan verksamhetens och fastighetens elanvändning utgår från utförda energideklarationer. Härifrån utgår också fördelningar mellan värme för värmesystem och varmvatten. Nulägesanalysen resulterade i följande grundläggande uppgifter: Total energianvändning 60 000 MWh Total yta (A temp ): 256 000 m²

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 7 Med nulägesanalysen som utgångspunkt har Landstinget Kronoberg:s energianvändning analyserats och jämförts mot energideklarationer, fastighetsbestånd med likartad verksamhet och de samhällskrav som ställs på byggnader idag. Exempel på de sistnämnda är Regional klimat- och energistrategi för Kronobergs län och region Södra Småland, Landstinget Kronobergs miljöprogram 2010-2013 och EU:s energidirektiv EPBD2 2010. Det skall poängteras att den nulägesanalys som är inlagd i e-kanalen skiljer sig något från den som använts för att ta fram handlingsplanen i energistrategin. Anledningen till detta är att det under 2011 kommer att hända en del med fastighetsbeståndet, bl. a. kommer någon fastighet att säljas. För att inte dessa fastigheter skall bli en besparing när energistatisk jämförs med senare år har därför dessa exkluderats i den nulägesanalys som själva energistrategin och måltalen grundar sig på. Dessutom är inte flygplatsen med i denna nulägesanalys. 2.2 Nulägesanalys Transporter Som grund för nulägesanalysen av transporter finns den kartläggning av Landstinget Kronoberg:s bilpool som gjorts under hösten 2010, resestatistik via upphandlad resebyrå samt statistik för hur mycket privata bilar har använts i tjänsten. Sammanfattningsvis resulterade detta i följande: Antal körda km med leasade och landstingsägda fordon inom landstinget: Antal körda km i tjänsten med privata bilar: Antal landstingsägda person och lastbilar som uppfyller Miljökraven enligt förordningen (2009:1): Antal leasade fordon som uppfyller Miljökraven enligt förordningen (2009:1): 2 484 000 km 1 070 000 km 3 st 64 st I dagsläget har inte Landstinget Kronoberg någon uttalad resepolicy. Det finns dock en bilpool för samtliga anställda och riktlinjer vid resor, se Bilaga 2. I landstinget pågår en resvaneanalys enligt CERO-modellen. CERO står för Climate and Economic Research in Organisations och är ett samlingsnamn på ett nytt affärskoncept som är utvecklat av Markus Robért genom en doktorsavhandling på KTH. Analysen genomförs i två steg där första steget är en webbenkät till medarbetare med frågor om hur man reser i tjänsten samt till och från arbetet. Därefter genomförs en analys av resbeteende och preferenser, kostnader för resor, ekonomisk besparingspotential samt en analys för strategisk planering mot organisationens klimatmål. Under våren 2011 beräknas analysen vara klar och resultaten presenteras i en rapport som innehåller förslag till åtgärder för att nå koldioxidmål samt ekonomisk besparingspotential.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 8 Resvaneanalysen genomförs i ett samarbetsprojekt med landstingen i Kalmar och Blekinge, finansieras med projektmedel från Trafikverket och samordnas av Energikontor Sydost. I landstinget finns en bilpool för samtliga anställda. Genom bilpoolen erbjuds uthyrning av bilar på kort eller lång tid. Vid långtidsuthyrning är bilarna placerade vid en specifik arbetsplats under något/några år. Under våren 2011 ska biluthyrningen analyseras med målsättningen att effektivisera användningen av bilarna i bilpoolen. 2.3 Nulägesanalys Övriga uppgifter Landstinget Kronoberg antog i december 2008 en klimat- och miljöpolicy. Målsättningen är att landstingets verksamheter ska bedrivas så att påverkan på klimat och miljö blir ringa och ohälsa förebyggs. För att nå detta ska landstinget: använda energi effektivt och minska den totala energiförbrukningen. effektivisera och minimera resor och transporter. aktivt arbeta för att minska utsläpp, avfall och förbrukning av naturresurser. ställa tydliga energi-, klimat-, och miljökrav vid offentlig upphandling. uppfylla lag- och myndighetskrav samt sträva efter att verksamheternas miljöresultat ständigt förbättras. Med utgångspunkt från policyn, landstingets miljöpåverkan samt de 16 nationella miljökvalitetsmålen, har ett miljöprogram tagits fram och antagits av landstingsfullmäktige i oktober 2010. Landstingets miljöprogram gäller år 2010-2013 och beskriver hur landstinget internt ska arbeta för att bidra till hållbar utveckling. Miljöprogrammet ska användas som utgångspunkt för miljöarbetet i landstingets olika verksamheter. För att landstingets miljöarbete ska ge resultat är det viktigt det integreras i dagliga aktiviteter och beslut samt att alla medarbetare är delaktiga, motiverade och kunniga. Samtliga verksamheter har ett ansvar för att arbeta i enlighet med miljöprogram 2010 2013. Gällande miljöprogram omfattar områdena energi, transporter, produkter och avfall, livsmedel, kemiska produkter och läkemedel. De mål som anknyter till föreskriften STEMFS 2010:5 Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting är energi och transporter.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 9 De mål för energi och transporter som finns angivna i miljöprogrammet 2010-2013 är följande: Mål för fastigheter År 2013 är elförbrukningen 92 kwh/m² bruksarea* är värmeförbrukningen 100 kwh/m² bruksarea* är vattenförbrukningen 0,56 m 3 /m² bruksarea Målen innebär följande energibesparingar jämfört med år 2008: -12 % lägre elförbrukning per m² bruksarea* -10 % lägre värmeförbrukning per m² bruksarea* -10 % lägre vattenförbrukning per m² bruksarea Mål för transporter År 2013 ska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor vara 20 % mindre per anställd jämfört med år 2010. har 400 personer genomgått utbildning i Eco Driving. används minst 3 elfordon för kortare interna transporter. Miljöprogrammet som helhet presenteras i Bilaga 3. Vad gäller energieffektivisering inom fastigheter och transporter ligger miljöprogrammet helt i linje med Regional klimat- och energistrategi för Kronobergs län och Södra Småland från 2010, se Bilaga 4. Exempel på åtgärder som redan idag används för att öka fokus på energifrågor är: I princip alla byggnader är energideklarerade och i samband med detta är en övergripande energianalys genomförd. Åtgärder med stöd av energideklarationer/energianalys pågår Energikrav ställs vid ny-/ombyggnation. En tjänst som energistrateg har upprättats.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 10 Inom verksamhetsområdet Fastigheter har en energigrupp skapats, vars huvudmål är optimering av fastighetsinstallationer/-system. Energiuppföljning månadsvis sker för varje anläggning. LCC-kalkyler används i många upphandlingar avs. fastighetsteknisk utrustning, installationer och maskiner. Ny energieffektiv teknik används vid utbyte av t.ex. belysningsanläggningar. Det finns inget motsatsförhållande mellan miljöprogrammet och energieffektiviseringsstrategin. Strategin sträcker sig ett år längre än miljöprogrammet, och måltalen i miljöprogrammet inryms väl inom strategin. Organisation Ansvaret för miljöfrågor följer linjeorganisationen. Landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ i miljöfrågor. Landstingsstyrelsen och landstingsdirektören har det övergripande miljöansvaret. Varje chef och medarbetare har miljöansvar inom sitt normala ansvarsområde. Som stöd i linjeorganisationen finns en miljöenhet med miljöchef, miljöstrateg och miljösamordnare som arbetar med landstingsövergripande miljöfrågor. På avdelningarna finns miljöombud som stödjer i det lokala miljöarbete inom den egna arbetsplatsen. För att få ett uttalat fokus på energifrågorna har fastigheter tillskapat en tjänst som energistrateg samt bildat en energigrupp. Denna grupp kommer att ha fokus på driftoptimering, uppföljning av energianvändning och resultat av insatta åtgärder. Strategiska frågor inom miljöområdet bereds av strategigruppen för miljö, säkerhet och krisberedskap. Strategigruppens övergripande mål är att identifiera framtidsstrategier, utarbeta förslag till riktlinjer och handlingsplaner, säkerställa genomarbetade och förankrade underlag till beslut och att förbättra en samordnad uppföljning i landstinget ur ett helhetsperspektiv.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 11 3 Utnyttjande av stöd under första året Kronobergs kommun ansökte och beviljades stödet enligt förordningen (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting under 2010. Arbetet med att ta fram en nulägesanalys och en energistrategi påbörjades under hösten 2010. Så långt som möjligt har befintliga resurser i organisationen använts för att ta fram nulägesanalysen. Projektledaren tillsammans med den befintliga energigruppen har tagit fram energiuppgifter avseende de landstingsägda fastigheterna. Viss komplettering har köpts av konsulter, vilket även gäller för uppgifter avseende landstingsägda bolag. Transportuppgifter har också tagits fram till största delen av interna verksamhetsföreträdare, som till hjälp haft redan genomförda eller pågående transportutredningar. Två logistikstudenter har under en praktikperiod kompletterat oklara uppgifter samt sammanställt materialet. Miljöchefen har haft en stor samordnande roll i transportdelen. Till strategiarbetet, för sammanställning, beräkningar, benchmarking, handlingsplaner mm. har konsulthjälp anlitats.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 12 4 Energimål Mål avseende energieffektivisering för fastigheter och transporter har upprättats fram till åren 2014 och 2020 enligt riktlinjer i Energimyndighetens Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting. Uppsatta energimål fram till 2014 för fastigheter grundar sig på nulägesanalysen som i första hand utgörs av de övergripande analyser som gjordes i samband med energideklarationerna. Hänsyn har även tagits till landstingets planer för ombyggnationer, däribland projektet centrumbyggnaden på Sigfridsområdet samt jämförelse mot andra likartade verksamheter och dess besparingspotentialer. Dessa bygger till stor del på inventeringar av likartade verksamheter såsom exempelvis sjukhus. Stödet omfattar även verksamhetens egen energianvändning. Även om energimålen huvudsakligen baseras på fastighetsrelaterad energieffektivisering har betydelsen av verksamhetens möjliga energieffektiviering beaktats i energimålen. En vedertagen siffra inom sjukvården på verksamhetens energianvändning är att detta utgör 50 % av den totala elanvändningen. Detta är även beräknat värde i de energideklarationer som är framtagna inom landstinget. Utifrån antagandet som bekräftats av beräkningar bör det finnas en stor besparingspotential här. Stödet omfattar också miljöbelastning av transporter omsatt i energianvändning. Uppsatta energimål för transporter grundar sig framförallt på miljöprogrammet och dels kartläggningen av landstingets bilpoolspark. Energimålen fram till 2020 grundas mer på antaganden och blir mer diffusa eftersom det är svårt att förutspå vilka politiska beslut som kommer tas gällande klimatfrågor och hur fastighetsbeståndet kommer att se ut fram till år 2020. De mål som anges nedan är starkt förankrade politiskt i de nationella mål för energi och miljö som riksdagen antagit. EU:s mål på 20-20-20 innebär 20 % minskning av av växthusgaser, 20 % ökning av förnybara energikällor och 20 % minskning av totala energianvändningen till år 2020 jämfört med 1995. Riksdagen har mot denna bakgrund beslutat att Sverige ska minska klimatutsläppen med 40 %, nå minst 50 % förnybar energi, effektivisera energianvändningen med 20 % samt nå minst 10 % förnybar energi i transportsektorn. EU har upprättat ett direktiv för byggnaders energiprestanda EPBD2. Enligt detta direktiv ska medlemsstaterna se till att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära- nollenergibyggnader (NNE-byggnader), Vidare ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att, när byggnader genomgår en större renovering, energiprestanda för byggnaden eller den renoverade delen av denna förbättras så att de uppfyller minimikrav vad gäller energiprestanda. Detta dock under förutsättning att det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 13 Den svenska tolkningen av strategin för nära nollenergibyggnader (NNEbyggnader) innebär, enligt liggande förslag, att offentlig sektor skall föregå som goda exempel och därför uppnå kraven redan 2019. Enligt nationell tolkning av NNE-byggnader innebär enligt remissen Nationell strategi för lågenergibyggnader en halvering av de energikrav som Boverket idag har för nybyggda fastigheter. Dessutom ställs tuffa energikrav för befintliga byggnader som genomgår en renovering. 4.1 Mål fastigheter Mål 2014: Besparing 10 800 MWh (20 %) Målet till 2014 är att fastigheternas energianvändning ska minska med 20 % jämfört med 2009. Detta är en högre målsättning än i den som togs fram i miljöprogrammet 2010, där målen sattes till strax över 10 % för perioden 2010-2013 och där energieffektiviseringsarbetet hittills utgått från att nå dessa mål. I energieffektiviseringsstrategin har ambitionerna höjts i och med att djupare analyser av besperingsmöjligheter gjorts, men framförallt beroende på att nya krav på byggnaders energiprestanda ställts i EU-direktiv EPBD2 2010, vilken bl.a. innebär att år 2020 ska alla nya och renoverade byggnader vara s.k. Nära noll-energihus. Svenska tillämpningar är under framtagande, och offentlig sektor ska framstå som föredöme och uppnå kraven redan vid 2018 års utgång. Föreslaget delmål pekar på att 2015 ska 50 % av nya och renoverade byggnader uppnå målnivån. Det är därför mycket viktigt att få in dessa förutsättningar i byggprocessen snarast. Det finns inga motsättningar mellan handlingsplaner för miljöprogrammet och energieffektiviseringsstrategin, varför strategins handlingsplaner och aktiviteter bör gälla övergripande. För att uppnå denna besparing kommer ett antal åtgärder att krävas. Dessa återges i handlingsplanen i kapitel 5.3. Det är viktigt att poängtera att åtgärderna kommer att kräva investeringar, som i vissa fall kan medföra att kapitalkostnadsdelen i driftkostnaden ökar. Kostnaderna för energistrategin diskuteras mer ingående i kapitel 6. Mål 2020: Besparing 18 900 MWh (35 %)

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 14 4.2 Mål transporter Mål 2014: Besparing 790 MWh (27 %) Vanligtvis mäts transporternas påverkan på sin omgivning i miljöbelastning med hjälp av olika indikatorer såsom exempelvis NOx, koldioxid, partiklar, försurning etc. I energieffektiviseringsstrategin skall målen för transporterna istället anges i använd mängd energi. Det finns dock en tydlig koppling till det traditionella måttet för miljöbelastning då varje använd kwh ger upphov till en miljöbelastning. Om ovanstående mål omsätts i miljöbelastning med avseende på koldioxidutsläpp skulle detta motsvara 240 ton koldioxid mellan 2009-2014 vilket motsvarar 25 % minskning av koldioxidutsläppen. Målet ligger i linje med det miljömål som finns formulerat i Landstinget Kronobergs miljöprogram 2010-1013. Mål 2020: Besparing 890 MWh (35 %)

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 15 5 Handlingsplan 5.1 Kommunicering av strategin När beslut om energieffektiviseringsstrategin tagits av landstingsfullmäktige behöver kommunikationsbehovet ses över. Kommunikationsplaneringen består av delmomenten analys, planering, målsättning, genomförande, utvärdering. För att öka kännedomen och stödja förankring av beslutad strategin kommer en kommunikationsplan att tas fram. Förankringsarbetet kommer även att kräva att ett antal informationstillfällen/utbildningsinsatser behöver anordnas. 5.2 Energimyndighetens krav på åtgärder Energimyndigheten ställer krav på att minst två av de sex åtgärder som framgår av 3 förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter ska användas i handlingsplanen. Landstinget Kronoberg har valt att använda sig av åtgärd 2, 3, 5 och 6 enligt förordningen. Vad dessa åtgärder innebär beskrivs här kort: Åtgärd 2 Köpa in utrustning utifrån energieffektiva produktspecifikationer: Kommuner och landsting som arbetar med åtgärd 2 ska kontinuerligt upphandla och köpa energieffektiva produkter, i den mån inget annat kan påvisa att dessa produkter negativt påverkar funktion, kvalité och miljö. Kommuner och landsting ska handla upp enligt Miljöstyrningsrådet (MSR, www.msr.se) avancerade krav, eller i de fall kriterier saknas eller egna kriterier används, motsvarande MSR avancerade kravnivå. Kriterierna bör även inkluderas vid upphandling av tjänsteleveranser i vilka produkter tillhandahålls, t.ex. vid uthyrning eller leasing. Vid inköp och leasing av fordon gäller förordningen (2009:1) om miljö och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor som minimikrav. Åtgärd 3 Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen: Viss utrustning använder mycket energi även i viloläge, stand-by. För samtliga produkter som ingår i produktförteckningen (www.msr.se/energi) ingår krav på energianvändning i stand-by. Det innebär per definition att åtgärd 2 och 3 är kopplade till varandra. Åtgärd 5 Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa: Energibesiktningar innefattar en undersökning av ett objekt avseende dess energiegenskaper samt därtill lämpliga åtgärder för förbättrad energiprestanda och god livscykelekonomi. Med objekt avses bland annat byggnader och dess ingående verksamheter men objekt kan också avse besiktning av utrustning eller verksamhet som inte är kopplad till en byggnad. Åtgärden innebär att de förslag som ges i samband med en besiktning ska genomföras, i synnerhet när de vid besiktningsutlåtande angetts som lönsamma. Viktiga verktyg i arbetet med att genomföra energieffektivisering enligt Åtgärd 5 är att använda BELOKS totalkostnadsmodell (lönsamma åtgärder

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 16 stödjer mer investeringstunga åtgärder) och att använda LCC-kalkyler vid alla typer av investeringar, både fastighetsrelaterade och verksamhetsrelaterade. Åtgärd 6 Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader: En energieffektiv byggnad innebär att vid ny- eller ombyggnad skapa förutsättningar för en låg energianvändning, såväl när det gäller byggnaden som ingående verksamheters energianvändning. Kommuner och landsting ska sträva efter att beakta Energimyndighetens föreslagna energiprestandanivåer beskrivna i denna åtgärd vilket i korthet innebär att nya byggnader som är offentligt ägda eller hyrda skall vara nära noll energibyggnader i slutet av 2018. I åtgärden inryms aktiviteter där hyresgäster och fastighetsägare och/ eller - förvaltare enskilt, eller hellre i samverkan, systematiskt arbetar för att effektivisera byggnaden, dess system och den, eller de verksamheter som inryms. Exempel på aktiviteter är brukarsamverkan, incitamentsavtal eller andra former av avtal för energieffektiva byggnader. Vidare inryms också upphandlingskrav i samband med av ny- eller ombyggnad. 5.3 Sammanställning av aktiviteter Aktivitet Beskrivning Tidplan Möjlig besparing (Liten, mellan, stor) Kostnad (Liten, mellan, stor) Ansvarig Anm. 5.4.1 Genomföra åtgärder i energideklarationer 2011-2016 5.4.2 Installation av fjärrkyla 2011-2013 Mellan Mellan SEC Elanvändningen minskar, men ersätts av miljövänligt producerad fjärrkyla. 5.4.3 Energiinventeringar före ombyggnad 5.4.4 Belysningsåtgärder inom verksamheten 5.4.5 Installation av solfångare / solceller 5.4.6 Alltid ställa energikrav och värdera energibesp. åtgärder vid om- och nybyggnad 5.4.7 Ställa energikrav vid upphandling av verksamheters utrustning 2011-2012 Stor Mellan SEC (servicecentrum) 2011-2014 2013-2020 2011-2020 2011-2020 Ej bedömd Ej bedömd SEC Mellan Mellan SEC, övriga centrum Mellan Stor SEC Ej bedömd Ej bedömd SEC Ej bedömd Ej bedömd SEC, övriga centrum

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 17 Aktivitet Beskrivning Tidplan Möjlig besparing (Liten, mellan, stor) Kostnad (Liten, mellan, stor) Ansvarig Anm. 5.4.8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen 2011 - Ej bedömd Ej bedömd SEC 5.5.1 Minska antalet flygresor 2011 - Mellan Ej bedömd SEC, övriga centrum 5.5.2 Minska antalet resor med bil 5.5.3 Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer. 2011 - Mellan Liten SEC, övriga centrum 2011 - Stor Liten SEC, övriga centrum 5.5.4 Utbilda anställda i ECOdriving 2012 2013 Mellan Mellan SEC, övriga centrum 5.5.5 Använda bilpoolen på ett effektivare sätt 5.5.6 Samordna transporter och leveranser inom Landstinget 5.5.7 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter 5.5.8 Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel 5.6.1 Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg 5.6.2 Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft 5.6.3 Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder 2011 - Stor Liten SEC, övriga centrum 2011 - Mellan Liten SEC, övriga centrum 2011 - Ej bedömd Ej bedömd SEC, övriga centrum 2011 - Ej bedömd Ej bedömd SEC, övriga centrum 2011 - Ej bedömd Ej bedömd SEC - 2020 Stor Stor SEC Övergång till större andel förnybar energi - 2020 Ej bedömd Ej bedömd SEC, ekonomiavdelning en

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 18 5.4 Fastigheter 5.4.1 Aktivitet 1 Genomföra åtgärder i energideklarationer Aktiviteten innebär att utföra de åtgärder i energideklarationerna som ännu inte har genomförts. Samtliga fastigheter inom Landstinget Kronoberg har energideklarerats, såväl sjukhus, vårdcentraler som skolor. Återkommande åtgärder som kommer prioriteras är bland annat närvarostyrning av belysningen och byte till lågenergilampor i källarkorridorer och trapphus, fläktbyten eller byten av hela ventilationsaggregat där det behövs, behovsstyrning av ventilationen, byte till högeffektiva pumpar, injustering av värmesystemet och tilläggsisolering av vindbjälklag. Många av åtgärderna i energideklarationerna som rör driftoptimering som t ex minskade drifttider och sänkta temperaturer har redan genomförts och ett arbete med driftoptimering sker kontinuerligt. Bedömd energibesparing: 11 900 MWh/år (motsvarar 22 % av den totala energianvändningen 2009) Tidplan: t o m 2016 5.4.2 Aktivitet 2 Installation av fjärrkyla Aktiviteten innebär installation av fjärrkyla till Centrallasarettet och Sigfridsområdet. Denna åtgärd ger ingen direkt energibesparing i byggnaden då samma behov av kylenergi finns i byggnaderna. Den stora vinsten är ur miljösynpunkt då man väljer att inte använda el till egna kylmaskiner som energikälla utan man använder fjärrkyla istället. Miljöbelastningen från elanvändning bedöms vara ca 10 gånger högre än för fjärrkyla. Bedömd energibesparing: 2 000 MWh/år elbesparing. Denna energimängd ger tre gånger så mycket kyla (6 000 MWh/år) som istället kommer att köpas som fjärrkyla. Tidplan: 2011 för centrallasarettet och 2013 för Sigfridsområdet 5.4.3 Aktivitet 3 Energiinventeringar inför ombyggnad Aktiviteten innebär att genomföra energiinventeringar som ett komplement till befintliga energideklarationer, särskilt inför stora ombyggnader. Energideklarationerna är 1-3 år gamla och verksamheten i byggnaderna kan ha förändrats under den här tiden vilket gör att det kan finnas behov av ytterliggare utredningar. Vid dessa inventeringar bör BELOK-modellen användas där man låter lönsamma åtgärder finansiera de mindre lönsamma åtgärderna för att på så sätt uppnå en så stor energibesparing som möjligt utan att för den skull kostar onödigt mycket. En riktlinje för en lönsam, energibesparande åtgärd är när kostnaden per sparad kwh underskrider dagens energipris enligt definition i energideklarationerna. Till skillnad från energideklarationerna är det viktigt att i dessa ytterligare energiinventeringar även beakta verksamhetens energibesparing såsom belysning, medicinsk utrustning, datorer etc.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 19 Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: 2011-2012 5.4.4 Aktivitet 4 Belysningsåtgärder inom verksamheten Aktiviteten innebär att genomföra belysningsåtgärder som är kopplat till verksamheten och därför inte behandlats i energideklarationerna. Exempel på åtgärder är byte av armaturer, behovsstyrning och byte till lågenergilampor. Antagligen behövs nya inventeringar för detta. Även här bör BELOK-modellen användas. Bedömd energibesparing: 1 200 MWh/år. Denna besparingspotential bygger på inventeringar gjorda på liknande sjukhus. Tidplan: t o m 2014 5.4.5 Aktivitet 5 Installation av solfångare och solceller Genom att använda solfångare kan solens energi utnyttjas till att värma i första hand tappvarmvatten. Idag finns det solfångare till Ljungby som ger ca 85 MWh/år. Det finns en potential i att investera i nya solfångaranläggningar vid Centrallasarettet och Sigfridsområdet. Görs detta bör en noggrann analys av hur mycket varmvatten som idag används ligga till grund för en eventuell investering. Dessutom bör man kartlägga hur man har avsättning för möjlig överproduktion av värme till varmvatten sommartid. Beräkningen av besparingen grundar sig på den i energideklarationerna bedömda varmvattenanvändningen. Ett alternativt sätt att använda solens energi är att använda solceller som ger el. En kvadratmeter solceller ger idag ca 100 kwh/år. I dagsläget är det dock mycket svårt att få lönsamhet i en solcellsanläggning då investeringskostnaderna är höga. Detta skall dock beaktas som en långsiktig energieffektiviseringsåtgärd. Bedömd energibesparing solfångare: 1 600 MWh/år om 50 % av varmvattenanvändningen kan försörjas av solfångare. Tidplan: t o m 2020

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 20 5.4.6 Aktivitet 6 Alltid ställa energikrav och värdera energibesparande åtgärder vid om- och nybyggnad Vid ny- och ombyggnation av landstingets fastigheter skall alltid energikriterier anges. Djupare energianalyser bör vara standard vid nybyggnation och innan större ombyggnationer för att säkerställa att uppsatta energikriterier uppfylls. Det är även viktigt att hyresgästen är medveten om hur den aktivt kan påverka energianvändningen. Det bör därför finnas incitament för hyresgästen att minska sin energianvändning genom att t ex mäta och debitera hyresgästens elanvändning. Genom att öka hyresgästens medvetenhet vad gäller energikostnaden kan ökas incitamenten från hyresgästens sida att minska energianvändningen. Det är viktigt att inse vikten av att såväl driftsavdelning som hyresgästen (verksamheten) som ekonomiavdelningen tillsammans utarbetar ett sätt att mäta och debitera energi på för att uppnå förståelse för energikostnaden. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: Kontinuerligt 5.4.7 Aktivitet 7 Ställa energikrav vid upphandling av verksamhetens utrustning Vid upphandling av elektrisk utrustning till verksamheten som t ex medicinska apparater, datorer och annan kontorsutrustning ska hänsyn tas till energianvändningen. Ett hjälpmedel för detta är att använda sig av LCC-analyser där man förutom att ta hänsyn till investeringskostnader även ser till energikostnaden sett på utrustningens livslängd samt på dess underhållskostnad under samma tid. På detta sätt kan förståelsen för sambandet mellan investering, energianvändning och livslängden ökas. En ytterligare åtgärd för att stärka betydelsen av utrustningens energianvändning är att i sina upphandlingsvillkor ta med möjligheten till bonus och vite för leverantören vad gäller energianvändningen. Det finns idag färdiga hjälpmedel för energieffektiv upphandling såsom exempelvis Kalkylera med LCC energi. Ett annat verktyg är att använda sig av de upphandlingskrav som Milöjstyrningsrådet utarbetat. För att hitta ett incitament för verksamheten till att ställa energikrav vid upphandling bör man koppla denna aktivitet till Aktivitet 6 mäta och debitera verksamheten dess egen energianvändning. På detta sätt kopplas investeringen mer till den lokala verksamheten. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: Kontinuerligt

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 21 5.4.8 Aktivitet 8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen Aktiviteten innebär att genom utbildning av anställda kunna minska energianvändningen. Tanken är att sprida kunskap och information om hur människor, genom att förändra sitt beteende, kan spara energi. Det är viktigt för hur stor energibesparingen kan bli att personalen är medveten och aktivt påverkar sin energianvändning. Målsättningen med utbildningen är att energifrågor ska bli en naturlig del för alla medarbetare inom landstinget. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: Kontinuerligt med början 2011 5.5 Transporter 5.5.1 Aktivitet 1 Minska antalet flygresor Aktiviteten innebär att minska antalet resor med flyg till Stockholm när så är lämpligt och möjligt. Tåg ska vara första alternativet på denna sträcka. Tåg är ett mycket bättre färdmedel än flyg både ur energi- och miljösynpunkt. Bedömd energibesparing: Om resorna till Stockholm med flyg minskar till hälften och tåg används istället blir energibesparingen ca 80 MWh/år. Koldioxidutsläppen kommer att minska med ca 75 ton vilket motsvarar en koldioxidbesparing på 9 %. Tidplan: Införs 2011 och kontinuerligt arbete t o m 2020 5.5.2 Aktivitet 2 Minska antalet resor med bil Antalet resor med bil skall minskas på de sträckor där tåg eller buss kan användas istället. Det gäller främst sträckan Växjö-Ljungby som utgör huvuddelen av de återkommande resorna. Detta kan uppnås om fasta sammanträdestider införs inom Landstinget Kronoberg eftersom man på detta sätt skulle förbättra möjligheterna till samordning av resor. Ett exempel kan vara att införa en minibusslinje mellan företrädesvis CLV i Växjö och Ljungby lasarett som är anpassad till dessa tider. På så sätt ökas samåkningen och det totala antalet resor med bil minskas. Bedömd energibesparing: Om körsträckan med landstingets bilar minskar med 10 % till förmån för tåg och buss blir energibesparingen ca 100 MWh/år. Koldioxidutsläppen minskar med ca 26 ton vilket motsvarar en besparing på ca 3 %. Detta gäller vid en fördelning tåg 2 % och buss 8 % av resorna som ersätter bilåkningen. Tidplan: Införs 2011 och kontinuerligt arbete t o m 2020

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 22 5.5.3 Aktivitet 3 Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer Den största energibesparingen är att inte resa överhuvudtaget. Detta är dock en orealistisk målsättning. Däremot kan man underlätta för att kunna minska antalet resor totalt genom att öka användningen av t ex videokonferenser och telefonmöten. Landstinget måste därför ha ett fungerande system och teknik för detta. Ett exempel kan vara att undersöka möjligheterna till att kunna ha enkla videokonferenser via den egna datorn utan avancerad videkonferensutrustning. Bedömd energibesparing: Om det totala resandet minskar med 20 % blir energibesparingen ca 440 MWh/år. Detta motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med 130 ton vilket motsvarar en koldioxidbesparing med ca 14 %. Tidplan: Införs 2011 och kontinuerligt arbete t o m 2020 5.5.4 Aktivitet 4 Utbilda anställda i EcoDriving Utbildningar i EcoDriving skall genomföras för landstingets anställda. Varje år ska ett visst antal anställda som kör bil i tjänsten genomgå dessa kurser. Kursen ska även ges till nyanställda. Bedömd energibesparing: Mellan Tidplan: Påbörjas 2012 och avslutas 2013 5.5.5 Aktivitet 5 Använda bilpoolen på ett effektivare sätt Befintlig bilpool skall användas effektivare för att uppnå en varaktig energieffektivering. För att förändra bilpoolens möjligheter pågår det under våren 2011 en utredning om effektiviserad användning av bilarna i bilpoolen. Målsättningen med utredningen är att hitta lösningar på ökad och effektivare användning av bilpoolen samt strategier för minskade transporter inom Landstinget Kronoberg. Exempel på lösningar kan vara att förbättra bokningsrutinerna för bilarna i bilpoolen, se över bokningsprogrammet etc. Ett bra bokningsprogram är ett viktigt verktyg för att via datorn ha möjlighet att se vilka bilar som går en viss sträcka och hur många personer som åker denna sträcka. Genom att effektivisera användandet och öka samåkningen kan det totala antalet resor, och då den totala energianvändningen, minska. Förändringen av bilpoolsrutinerna skall ses kopplade till Aktivitet 2 minska totala antalet resor mha exempelvis minibusslinje. Bedömd energibesparing: Stor Tidplan: kontinuerligt

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 23 5.5.6 Aktivitet 6 Samordna transporter och leveranser inom landstinget Aktiviteten innebär att öka samverkan för att utveckla logistiken och samdistribution av varor inom Landstinget Kronoberg. På detta sätt minskas antalet resor inom landstinget. För att uppnå detta finns en grupp tillsatt för att utreda hur transporter inom landstinget sker idag och vilken förbättringspotential som finns. Utredningen beräknas vara klar under våren 2011. Bedömd energibesparing: Mellan Tidplan: 2011 5.5.7 Aktivitet 7 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter Vid upphandling av sjukresor, fordon och resebyråtjänster skall miljökrav enligt Miljöstyrningsrådet upphandlingskriterier och förordningen (2009:1) om miljö och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor alltid ställas. Vad gäller fordon är detta något som redan idag görs, men aktiviteten skall införas även vid upphandling av sjukresor och resebyråtjänster. Även om miljökrav ställs redan idag vid inköp av fordon finns det ändå förbättringspotential. Målsättningen vad gäller fordon som köps in av Landstinget Kronoberg skall vara: Andelen miljöbilar i bilpoolen skall utökas. Elbilar bör köpas in för att uppfylla behovet för kortare resor och interna transporter. Minst 3 st elbilar bör köpas in till Transport och minst 3 st elbilar bör köpas in till Drift. Andelen fordon som använder biogas skall utökas. Detta mål beror dock av hur stor produktion av biogas som kommer att finnas lokalt. Målsättningen motsvarar de nationella miljömålen för förnybar energi i transportsektorn som innebär att andelen förnybar energi skall ökas 10 %. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: kontinuerligt

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 24 5.5.8 Aktivitet 8 Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel Utnyttja kollektivtrafiken i möjligaste mån tillsammans med att gå eller cykla kortare sträckor istället för att ta bilen. Ett sätt är att öka möjligheten att ta cykel till kollektivtrafiken genom att Landstinget Kronoberg köper in ett antal tjänstecyklar. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: kontinuerligt 5.6 Övrigt 5.6.1 Aktivitet 1 Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg Ett energiledningssystem skall upprättas för landstinget. Genom att införa ett energiledningssystem för organisationen uppnås en samsyn av hur energifrågor hanteras i de olika skedena planering, genomförade, uppföljning och utförande. På detta sätt skapas en dokumenterad struktur av hur energifrågor skall behandlas och hanteras inom organisationen och rutiner och riktlinjer vad gäller energifrågor dokumenteras. Huvudsyftet med ett energiledningssystem är att organisationen skall, på ett strukturerat och medvetet sätt, kunna kontrollera sin energianvändning och på så sätt kunna planera och genomföra åtgärder vars syfte är att minska energianvändningen. I energiledningssystemet skall det finnas rutiner för hur energifrågor dokumenteras, ansvariga i olika processer skall utses och det skall noggrant anges hur mätning och uppföljning av energistatistik ska hanteras. Det skall även finnas riktlinjer för vilka åtgärder som är lönsamma ur energisynpunkt. Energistrategin utgör en viktig del i energiledningssystemet. Inom denna aktivitet inryms även en viss utbildningsinsats av de personer inom organisationen som vanligtvis kommer i kontakt med ett energiledningssystem. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: 2011

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 25 5.6.2 Aktivitet 2 Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft Planeringsmålet för vindkraft är 30 TWh i Sverige. Det innebär att det ska finnas utrymme i de kommunala översiktsplanerna för denna volym vindkraft. Landstinget kan som en del av sitt energi- och miljöarbete bygga egna vindkraftverk eller köpa in sig i en vindkraftpark för att säkra förnybar el för sin verksamhet. Bedömd energibesparing: Om det nationella målet skall uppnås innebär detta en energibesparing av el producerad på traditionellt sätt motsvarande svensk medelel på 400 MWh. Däremot innebär detta enbart en omställning av energikällor, inte en energibesparande åtgärd. Tidplan: t o m 2020 5.6.3 Aktivitet 3 Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder Aktiviteten innebär att man istället för att köpa miljömärkt el till en ökad kostnad av ca 2 öre/kwh skall använda dessa pengar till energibesparande åtgärder. Som exempel kan sägas att man skulle kunna använda ca 500 000 kr årligen till energibesparande åtgärder om man utgår från den totala elenergianvändningen inom Landstinget Kronoberg uppgår till 25 000 MWh (årsförbrukning 2009). Man skall ha klart för sig att denna pott stadigt kommer att minska om aktiviteten utförs på rätt sätt. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: t o m 2020

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 26 6 Kostnad för genomförande av handlingsplan En naturlig fråga i sådana här sammanhang är Vad kostar det?. Eftersom det är mycket svårt och riskfyllt att i ett så här tidigt skede ange en kostnad för så många aktiviteter som anges i handlingsplanen har därför frågan omformulerats. Frågan blir istället Vad skulle det kosta om man inte gjorde effektiviseringsåtgärderna? En forsättning på frågan är också Hur mycket kan vi investera om energieffektiviseringsåtgärderna skall bli lönsamma. Om man utgår från den nulägesanalys, som ligger till grund för handlingsplanen, vilken visar att den totala energianvändningen inom Landstinget Kronoberg för fastigheter uppgår till ca 54 000 MWh/år och jämför detta mot två scenarier: 1. Inga energieffektiviseringsåtgärder görs utan man antar att energianvändningen är densamma 2014 som nu. 2. Energianvändningen minskas med 20 % genom givna energieffektiviseringsåtgärder i handlingsplanen. Om man samtidigt tar hänsyn till energiprisökningar (el ca 6,3 % och fjärrvärme ca 2,2 %), kalkylränta (4,3 %) samt ett energipris på 0,90 kr/kwh för el och 0,60 kr/kwh för fjärrvärme så visas att den rena energikostnaden sett på 5 år är ca 40 miljoner kronor lägre för scenario 2 jämfört med scenario 1. Beräkningen är gjord enligt nusummemetoden som används vid livscykelkostnadsberäkningar. 250 000 000 (kr) Total livscykelkostnad 200 000 000 LCC - Fjärrvärme 150 000 000 LCC - El 100 000 000 LCC - Underhåll Total investeringskostnad 50 000 000 0 Scenario 1 - Scenario 2-20% energieffektivisering Diagram 1 Livscykelkostnad för de två olika scenarier map enbart energikostnaden sett ur ett livscykelperspektiv. Om dessutom frågan om hur mycket pengar man kan investera utan att energieffektiviseringsåtgärderna skall bli olönsamma skall besvaras krävs att

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 27 hänsyn tas till avskrivningstid för investerimgarna, förutom redan nämnda ekonomiska faktorer ovan. I detta fall har ett medeltal på avskrivningstid på 20 år använts. Detta ger att restvärdet efter 5 år är 75% av investeringskostnaden. Genom att räkna på detta sätt mha nusummemetoden beräknas energibesparingen på 5 år och investeringen får därmed ett restvärde efter 5 år. När restvärdet beräknas på detta sätt tas hänsyn till kapitalkostnader, räntor, avskrivningstid etc. Beräkningar visar att en investering på 40 miljoner kronor (motsvarande minskade energikostnader) motsvarar en lönsam investering. Ökas investeringen till 110 miljoner kronor blir dock investeringen olönsam, se nedanstående Diagram 2 och 3. 250 000 000 (kr) Total livscykelkostnad 200 000 000 LCC - Fjärrvärme 150 000 000 LCC - El 100 000 000 LCC - Underhåll Total investeringskostnad 50 000 000 0 Scenario 1 - Scenario 2-20% energieffektivisering Motsvarar investeringskostnaden minus restvärdet omräknat till år 0. Diagram 2 Livscykelkostnad för de två olika scenarier map en investering på 40 miljoner kronor och en avskrivningstid på 20 år sett ur ett livscykelperspektiv. 250 000 000 (kr) Total livscykelkostnad 200 000 000 LCC - Fjärrvärme 150 000 000 LCC - El 100 000 000 LCC - Underhåll Total investeringskostnad 50 000 000 Motsvarar investeringskostnaden minus restvärdet omräknat till år 0. 0 Scenario 1 - Scenario 2-20% energieffektivisering Diagram 3 Livscykelkostnad för de två olika scenarier map en investering på 110 miljoner kronor och en avskrivningstid på 20 år sett ur ett livscykelperspektiv.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 28 Med den ovan nämnda besparingen av el och värme skulle investeringsutrymmet för energibesparande åtgärder vara ca 100 miljoner kronor för att åtgärdspaketet ska vara ekonomiskt lönsamt. Se Diagram 4. Lönsamhet beräknad för olika investeringskostnader Total livscykelkostnad (kkr) 210 000 205 000 200 000 195 000 190 000 185 000 180 000 175 000 170 000 165 000 160 000 Investering Ingen investering 40000 50000 75000 100000 110000 Investering (kkr) Diagram 4 Beräknad kostnad för när investeringen är ekonomiskt lönsam. I ovanstående analyser har ett antal antaganden använts som påverkar resultatet vilket gör att man skall se resonemanget som en fingervisning om lönsamheten av eneregieffektiviseringsåtgärderna. Avskrivningstiden på investeringen har störst inverkan på resultatet. En känslighetsanalys av avskrivningstiden visar att ju kortare avskrivningstid desto mindre blir utrymmet för investeringar. Exempelvis skulle en avskrivningstid på 10 år, med ovanstående övriga antaganden vad gäller kalkylförutsättningar, ge att investeringsutrymmet är ca 60 miljoner kronor. Detta skall jämföras mot att en avskrivningstid på 20 år då motsvarande investeringsutrymme är 100 miljoner kronor. Det skall poängteras att förutom att energikostnaden minskas så minskas även utsläppen av växthusgaser om energieffektiviseringsåtgärderna genomförs. Med samma utgångspunkt som ovan och med 0,047 kg/koldioxid per kwh el (svensk medel) och 0,103 kg/koldioxid per kwh fjärrvärme (svensk medel) ger detta en minskning av ca 830 ton koldioxid årligen, se Diagram 5.

LANDSTINGET KRONOBERG 2011-03-29 29 4 500 000 (kg/år) Klimatpåverkan 4 000 000 3 500 000 Lägsta utsläpp Koldioxid - Fjärrvärme 3 000 000 2 500 000 Lägsta utsläpp Koldioxid - El 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Scenario 1 - Scenario 2-20% energieffektivisering Diagram 5 Klimatpåverkan för de två olika scenarier map koldioxidutsläppen. Vad gäller kostnaden för att uppnå målet för transporter är bedömningen att det är svårt att i detta läge ta fram detta av flera olika anledningar. Den främsta anledningen är att Landstinget Kronoberg för närvarande arbetar med flera olika utredningar inom transportområdet med mål att minska antalet transporter där kostnadsuppskattning kommer att göras. Med det underlag som finns idag är det mycket svårt att få fram en sådan kostnad.