Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

Relevanta dokument
1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

Likhetstecknets innebörd

hämtad från ls.idpp.gu.se

Likhetstecknets innebörd

LEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Algebra utan symboler Learning study

Definiera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent.

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Learning Study. År 1 VT 2015

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Vad är det som gör skillnad?

hämtad från ls.idpp.gu.se

Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika

En Learning Study i ämnet svenska

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000

Learning study elevers lärande i fokus

Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under

mattetankar Reflektion kring de olika svaren

Lokal pedagogisk planering

hämtad från ls.idpp.gu.se

Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:

Lärarhandledning matematik

De senaste årens resultat från internationella kunskapsundersökningar

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus

RÄDDA EKVATIONERNA! Cecilia Christiansen

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11

Gemensam presentation av matematiskt område: Bråk Åldersgrupp: år 5

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Läromedel granskning

Bråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Addition och subtraktion generalisering

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Relationen mellan språk och lärande är komplex, både när det gäller ur

Utvecklingsprojekt gp i matematik Ht 2010

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda

När det är jobbigt är man på rätt väg

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Learning study och Variationsteori i praktiken

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Sant eller falskt en introduktion till källkritik

Grunderna i programmering - skapa instruktioner 2 av 6

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Algebra Matematik. 1 2 Steg 3

Intervjuguide. Del 1. Att göra inför intervjun: Kort om intervjuguiden: a. Uppfattningar och intentioner. [8 min / 8 min]

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Den skolan som jag arbetar vid framhåller inkludering som ledord.

Samtala om NO-texter. Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien

Learning Study som skolutvecklingsmodell

i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d

Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?

Likhetstecknet i årskurs 1

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var

Färdighet med förståelse

Intervjuguide. Att göra inför intervjun: Instruktioner för genomförandet av intervjun: Kontrollera att inspelningsutrustningen fungerar som den ska.

WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

Värdera källor Är fågeln farlig?

Learning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund?

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Kängurun Matematikens hopp

Labora&v matema&k - för en varierad undervisning

Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete

UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017

En introduktion till källkritik åk 1-3

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Programmera en mänsklig robot

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik

Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Taluppfattning 0-100

INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap

En Learning Study om area

Bedömning i matematikklassrummet

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Koda ett mattetest 4 av 5. Lektionen handlar om att utveckla mattetest så det fungerar för alla multiplikationstabeller. Koda ett mattetest 4 av 5

Matematiklyftet 2013/2014

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Utvärderingstest - Mattelek Del 1 förtest

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel

NOKflex. Smartare matematikundervisning

Concept cartoons - resonemangsuppgifter. Per Berggren och Maria Lindroth

Koda ett mattetest (lektion 4 av 5)

Transkript:

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

Vi som genomfört denna Learning study är: Kristina Eldelid, lärare i årskurs 2. Anna Ljungmark Wilson, specialpedagog årskurs 6-9. Olivera Ramezic, lärare på individuella programmet på gymnasiet.

Kristiska aspekter: storlek, färg Varians: storlek, färg Invarians: näbb, två ben, svarta

Gruppindelning Grupp 1: 12 elever årskurs 2 Grupp 2: 19 elever årskurs 5 Grupp 3: 9 elever IV-HF årskurs 1-3

Val av lärandeobjekt : Vad krävs för att eleverna ska förstå likhetstecknets innebörd? Sammansättning av arbetslag styrde val av lärandeobjekt. Alla tre lärare har upplevt att eleverna inte haft full förståelse för likhetstecknets innebörd. Har eleverna liknande problem att förstå likhetstecknets innebörd oavsett årskurs?

Definition av likhetstecknet: Likhetstecknet används för att ange att två uttryck betecknar samma sak, eventuellt efter en uträkning. Det utläses är lika med eller bara är (Marand 2008) Likhetstecknet är matematiskt tecken som markerar att två uttryck har samma värde. (Nationalencyklopedin 2006)

Studier om elevers uppfattning av likhetstecknet Elever uppfattar ofta likhetstecknet som ett operativt tecken. Oftast introduceras likhetstecknet i samband med addition. Elevers missuppfattning kring likhetstecknet hör ihop med att läromedel oftast använder sig av uppgifter a + b = c. Missuppfattningen understryks av att vi läser och skriver från vänster till höger. Många elever upplever att uppgifter som har formen c = a + b är baklänges. Många elever accepterar inte uppgifter som inte har något operativt tecken, t ex 3 = 3. Det är vanligt att elever skriver uttryck där likhetstecknet används som ett paustecken, t ex 20 + 5 = 25 + 5 = 30 + 1 = 31. Elever som ser likhetstecknet som ett operativt tecken får problem med algebra. Molina och Ambrose (2008)

Eleverna måste undervisas på ett sätt där de får möta likhetstecknet som ett relationellt tecken. Molina och Ambrose (2008) Jones och Pratt (2007)

1. Vad betyder detta tecknet =? Förtest 2. Svara med SANT eller FALSKT på följande uppgifter. Det räcker att du skriver S eller F. a) 2 + 3 = 4 + 1 b) 5 4 < 3 2 c) 10 3 = 6 + 2 d) 7 + 5 > 100 50 e) 8 + 4 = 3 + 3 + 3 + 3

3. Är det du ser här nedanför SANT eller FALSKT? Förklara ditt svar! =

4. Är det du ser här nedanför SANT eller FALSKT? Förklara ditt svar! =

5. Kristina har fem hönor och en hund. Anna har två hundar och tre hönor. Kristina påstår att hennes djur har flest ben tillsammans. Har hon rätt? Rita! Skriv på mattespråket: 6. a) 10 = 7 + b) 12 + = 15 c) 13 = + d) 15 - = 7 + 2 e) 6 = 1 + 7. Hitta på en fortsättning. 15 =

Resultat förtest årskurs 2, n = 12

Kritiska aspekter Att eleven förstår att det ska vara lika mycket på båda sidor om likhetstecknet. Att kunna läsa och skriva matematiska uttryck i båda riktningarna. Att förstå att det kan vara olika antal tal och operativa tecken på varje sida om likhetstecknet utan att dess betydelse ändras. Språket kan vara en kritisk aspekt där eleven leds in i fel perspektiv/tankebanor.

Lektion 1 Lektionen utgick ifrån talet 12. Eleverna fick visa på hur många olika sätt de kunde skriva talet 12. Eleverna utmanades med uppgiften: 13 1 = 8 + 4 Bevis med balansvåg, 14 - = 6 + 6 Eleverna fick ge förslag på vad som fattas i exemplet: 14 2 = + + +

Lektion 2 Konkret material, äpplen hela och delar jämfördes. Kontrastering med hela och delar. Läsuppgift och träning att skriva på mattespråket. Eleverna arbetade i par och diskuterade i helgrupp och deras lösningar skrevs på tavlan.

Resultat eftertest årskurs 2, n = 12

Analys av lektion 1 Eleverna klarade att skriva och läsa matematikuttryck från båda håll. Förbättrat resultat på eftertest på alla uppgifter utom en. Läraren formulerade inte likhetstecknets innebörd konsekvent. Mattespråket var fortfarande svårt att formulera.

Lektion 2 Samma lektionsplanering med talet 14. Kontrastering med < > för att visa vad likhetstecknet inte är. Läraren skulle använda uttrycket lika mycket värt som.

Analys av lektion 2 Förbättrat resultat på eftertest på flertalet uppgifter. Eleverna stod för variationen. Läraren formulerade inte likhetstecknets innebörd konsekvent. Mattespråket var fortfarande svårt att formulera.

1. Vad betyder det här tecknet =? Förtest lektion 3 1. Svara med SANT (S) eller FALSKT(F) på följande uppgifter och visa hur du tänker. a) 13+ 7 = 4 + 16 b) 5 6 < 3 2 c) 24-12 = 3 4 d) 25 + 25 > 100 50 e) 2 4 + 4 = 3 + 3 + 6 2 3. Är det du ser på bilden SANT eller FALSKT? Förklara hur du tänker! = 4. Kolla på bilden och fundera. Om Karin påstår att en penna väger 6 g kan då Peter ha rätt om han påstår att kängurun väger 8 g? Vem av dem har rätt och varför? Förklara med ord hur du tänker. 5. Vilka tal sk a stå i de tomma kvadraterna? a) 10 = 77 + - b)x + 5 = 15 + x - c) 13 = _ + d) 15 - = 7 2 = 28 e) 3 (7-2) = - 2 f)18 = + = 100 - = 2 = 6.Hitta på en fortsättning 37 = Redovisa (skriv med siffror) dina uträkningar.

Lektion 3 Samma lektionsplanering anpassad till ålder. Vi utgick från talet 14. Eleverna fick dessutom arbeta med några algebra uppgifter.

Resultat för/eftertest IV-HF, n=9

Analys av lektion 3 Även här svårt att vara konsekvent med rätt formulering. Balansvågen gav en tydlig bild för eleverna och upplevdes inte som barnslig trots att det var gymnasieelever. En stor förbättring av resultatet särskilt hos de elever som är i stora svårigheter.

Slutsatser Kanske det inte är så betydelsefullt att använda uttrycket lika mycket värt som när eleverna väl har förstått innebörden av likhetstecknet. Balansvågen var ett bra redskap för bevis av likhetstecknets innebörd. Samma problem oavsett ålder. Fortsatt undervisning kring likhetstecknets betydelse är nödvändigt. Om läromedlet inte erbjuder någon variation av kritiska aspekter så måste läraren göra detta!

Reflektioner Nyvunnen kunskap som eleverna fått har spillt över på övrigt lärande. Att arbeta i ett arbetslag är berikande även om vi arbetar med olika åldrar. Se med fler ögon. Lärarstyrd Vi har blivit mer medvetna om vår roll och hur vi ser på innehållet i undervisningen. Synen på kunskap har förändrats.