BIM PÅ TYRÈNS www.tyrens.se/bim

BIM PÅ TYRÈNS www.tyrens.se/bim

Förord BIM Building Information Modelling är ett område under stark utveckling som kommer att påverka alla aktörer inom byggbranschen beställare, projektörer, entreprenörer samt förvaltare. Inom Tyréns har vi under de senaste fem åren arbetat med att utveckla och implementera BIM i vår egen organisation samt i våra kunders. Ett viktigt inslag i implementeringen är att sprida information kring användandet av BIM. Vi har därför sammanställt detta kompendium om BIM i ett försök att ytterligare sprida kunskap inom området. Kompendiet redovisar våra utvecklade koncept inom BIMområdet och beskriver vår tolkning av BIM. 2011-08-30/rev 2012-12-10

Innehåll 1 BIM Building Information Modelling... 1 2 BIM på Tyréns... 2 3 Anläggningar... 3 3.1 3D-modeller av städer... 5 3.1.1 Modelleringen... 5 3.1.2 Tekniken... 5 3.1.3 Användningsområden... 6 3.2 Augmented reality & anläggningsmodeller... 7 3.2.1 Alla kan publicera modeller i AR... 7 3.2.2 Titta på AR-modeller redan idag... 7 3.2.3 Erbjudande från Tyréns... 7 3.3 Anläggningsmodeller och maskinstyrning... 8 3.3.1 Historik... 8 3.3.2 Maskinstyrning... 8 3.4 Digitala städer... 10 3.4.1 Fördelar med en digital tätortsmodell... 10 3.5 Geologiska 3D-modeller... 11 3.5.1 Erbjudande från Tyréns... 11 3.6 VA-modeller... 12 3.6.1 BIM och VA-system... 12 3.7 Visualisering av anläggningsmodeller... 13 3.7.1 Användningsområden... 13 3.7.2 Metoder... 13 4 Byggnader... 15 4.1 Analyser med BIM... 17 4.1.1 Erbjudanden från Tyréns... 17 4.2 Armeringsinformation med BIM... 19 4.2.1 Armeringsprocessen... 19 4.2.2 BIM rationaliserar armeringsarbetet... 19 4.2.3 Erbjudande från Tyréns... 19 4.2.4 Mer information om armeringsprocessen... 19 4.3 Byggmaterialinformation... 20 4.3.1 BIM-objekt... 20

4.3.2 Erbjudanden från Tyréns... 20 4.4 Effektiv hantering av byggsystem... 22 4.4.1 Industriellt byggande... 22 4.4.2 Vi tar ett helhetsgrepp... 22 4.4.3 Tyréns erbjuder följande tjänster:... 23 4.5 Förvaltningsmodeller och BIM... 24 4.5.1 Erbjudanden från Tyréns... 24 4.6 RUDA webbaserad rumsdatabas... 25 4.6.1 Rumsdatabaser... 25 4.6.2 Koppling mot Revit... 25 4.6.3 Inredningsmodul... 26 4.6.4 RUDA och Tyréns... 26 4.7 Virtuella brandförlopp... 27 4.7.1 Rationell hantering av stora informationsmängder... 27 4.7.2 Syftet med brandförloppssimuleringar... 27 5 Byggprocessen... 29 5.1 4D Visuell produktionsberedning... 30 5.1.1 Effektivisering med 4D... 30 5.1.2 Erbjudanden från Tyréns... 30 5.2 5D Modellbaserad kalkyl... 32 5.2.1 Effektivisering med 5D... 32 5.2.2 Erbjudanden från Tyréns... 32 5.3 Laserskanning och BIM... 33 5.3.1 Erbjudande från Tyréns... 33 5.4 PIO Project Information Officer... 35 5.4.1 PIO-tjänstens innehåll... 35 5.4.2 Varför PIO?... 35 5.5 Virtuella mötesplatser... 36 5.5.1 BIM-labbet... 36 5.5.2 Användningsområden... 37 5.6 Teknisk plattform för visualisering... 38 5.6.1 Användningsområden... 38 5.7 Virtual Reality... 39 5.7.1 Användningsområden för VR... 39

5.7.2 Olika typer av VR-anläggningar... 39 5.7.3 Tyréns tjänster... 39 6 BIM-applikationer vid Tyréns... 41 7 Kontakt... 42

1 BIM Building Information Modelling Chuck Eastman (Ph.D, Georgia Tech College, Architecture and Computing) har definierat BIM som: "Building Information Modelling (BIM) integrates all of the geometric model information, the functional requirements and capabilities, and piece behaviour information into a single interrelated description of a building project over its life cycle. It also includes process information dealing with construction schedules and fabrication processes" BIM Building Information Modelling är en process som resulterar i en eller flera modeller som benämns Building Information Modell BIM. BIM är en virtuell modell av byggnadens eller anläggningens alla ingående delar och deras egenskaper samt förhållandet mellan delarna. Modellen innehåller dessutom information om de processer som förekommer i anslutning till byggnaden eller anläggningen. Modellen omfattar de tre rumsliga dimensionerna x, y och z och kan innehålla ett antal olika egenskaper. Egenskaperna tid och kostnad benämns ofta den "fjärde" respektive "femte" dimensionen. BIM täcker informationsflödet i hela processen, från tidiga skeden till förvaltning och avser därmed hela byggnadens eller anläggningens livscykel. För en byggnadsinformationsmodell gäller följande: modellen består av objekt (ex. vägg, fönster, VA-ledning, vägprofil) objekten kläs med egenskaper (ex. geometri, ekonomi, tid, produktegenskaper) relationer skapas mellan objekten (ex. dörr till vägg, vägg till bjälklag, väggar till rum) ur modellen skapas olika "vyer" (ex. ritningar, tidplaner, kostnadskalkyler, energisimuleringar, materiallistor och rumsytor) Idag betraktas BIM, Building Information Modelling, som en möjlig lösning på kvalitets- och effektivitetsproblem inom byggbranschen. Observera att BIM även kan tillämpas inom anläggningsområdet och benämns då ibland anläggningsmodellering. Med BIM uppnås en mängd effektiviseringar och fördelar, bland dessa kan nämnas: Tillgång till rätt information genom hela byggnads- och anläggningsobjektets livscykel Bättre samordning och mindre fel i både projektering och produktion Minskad tidsåtgång Minskade kostnader Ökad produktivitet Ökad kvalitet 1

2 BIM på Tyréns Tyréns AB grundades 1942 av Sven Tyrén. Hans ambition var att Tyréns skulle ligga i teknikens frontlinje och såg som sin uppgift att vidga och fördjupa den traditionella projektörsrollen. Sven Tyréns Stiftelse bildas 1976. Genom Sven Tyréns Stiftelse finansierar vi idag årligen ett antal utvecklingsprojekt, industridoktorander och adjungerade professorer. Ett av våra största utvecklingsprojekt omfattar utveckling och införande av BIM. Figur 2.1 Sven Tyrén grundare av Tyréns För att dra nytta av den potential som finns med BIM har vi valt en projektmodell, där alla delar av företaget deltar i utvecklingsarbetet. Det centrala i satsningen är att blanda medarbetare med olika kompetenser och som arbetar i olika skeden av projekten. Analytiker, projekt- och projekteringsledare, utredare tillsammans med projektörer inom olika teknikdiscipliner samt experter på informationshantering som alla gemensamt arbetar med frågeställningar inom processkartläggning, informationsflöde, arbetssätt och systemutveckling. Vårt utvecklingsarbete har resulterat i ett antal BIM-koncept för den externa marknaden. Dessa koncept presenteras närmare i detta kompendium. Koncepten är grupperade i de tre delarna anläggningar, byggnader och byggprocessen. Med anläggningar avser vi vägar, järnvägar, broar, VA-nät m.m. Gruppen byggnader innefattar framförallt koncept inriktade på husbyggnad. I gruppen byggprocessen har vi samlat koncept som berör processen och som kan tillämpas inom både anläggningar och byggnader t.ex. kalkylering och planering. Tyréns är också aktiva inom områdena standardisering och branschsamverkan avseende BIM. Här kan nämnas att vi är medlemmar i OpenBIM med representation i styrelse och i de tre arbetsgrupperna avseende infrastruktur, projektledning samt förvaltning. Vi på Tyréns är också aktiva inom standardiseringsarbetet t.ex. referensarbete avseende Bygghandlingar 90 del 7 & 8. 2

BIM & Anläggningar 3 Anläggningar Begreppet BIM Building Information Modelling förknippas oftast med husprojekt. Arbetssättet och dess effekter kan med lika stor framgång appliceras i anläggningsprojekt. Ibland benämns detta som anläggningsinformationsmodellering AIM. I husbyggnadsprojekt har man kommit ganska långt när det gäller 3D-projektering och för en byggnadskonstruktör eller installationskonsult är BIM numera ett välkänt begrepp. På anläggningssidan återstår däremot mycket att göra innan man blir en del av BIM-världen. Ett viktigt steg i utvecklingen är att lämna 2D-projektering till förmån för 3D-projektering. Vid 3Dprojektering ska förutom x och y även objektets z-koordinat redovisas i anläggningsmodellen. Trafikverket definierar en anläggningsmodell som en modell som i 3D beskriver projekterad konstruktion eller anläggning. Ofta redovisad tillsammans med omgivande markmodell. En projekterad 3D-anläggningsmodell ska redovisa alla ingående överbyggnadslager, ytor och objekt på ett så detaljerat sätt som möjligt. En av lösningarna på problemen i samhällsbyggnadssektorn utgörs av en effektiv informationshantering. Samhällsbyggnadssektorn är en mycket informationsintensiv bransch där information skapas i olika skeden av olika aktörer med hjälp av olika IT-verktyg. Projekten är unika för varje gång och sammansättningen av projektdeltagare varierar från projekt till projekt. Detta medför att information som skapas oftast inte återanvänds fullt ut utan återskapas i varje skede och för varje projekt, vilket medför dubbelarbete och tappad information. Visionen med BIM är därför att effektivisera informationsflödet i processerna för en anläggnings hela livscykel. Det ska ske genom att samla informationen i centrala databaser med tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt och för samtliga aktörer. Anläggningen modelleras i datorn och modellen byggs upp av virtuella objekt som har definierade egenskaper, precis som de verkliga fysiska objekten. Objekten kan exempelvis utgöras av: Terrängmodeller Vägkroppar Broar Byggnader Fastighetsgränser Ledningar och brunnar Växtlighet 3

BIM & Anläggningar Genom att samla objekten och dess egenskaper i en digital modell kan vi sedan återanvända informationen och producera många olika informationsvyer. Tyréns projekteringsmetodik innebär att vi från en och samma anläggningsmodell kan generera flera olika informationsvyer, exempel på dessa är: Arbetshandlingar Relationshandlingar Kollisionskontroller Underlag för beräkningar och analyser Tidplaner Kostnadskalkyler Trafiksimuleringar Ritningar Massberäkningar Mängder Visualisering Underlag för maskinstyrning Databaser för underhåll och drift Arbetsmiljöanalyser Analyser/vyer av hur anläggningar fungerar utformningsmässigt i landskapet Analyser avseende tillgänglighet Tyréns specifika koncept inom anläggningsområdet är: 3D-modeller av städer Augmented Reality & anläggningsmodeller Anläggningsmodeller och maskinstyrning Digitala städer Geologiska 3D-modeller VA-modeller Visualisering Figur 3.1 Visualisering av bro E4 utanför Sundsvall 4

BIM & Anläggningar 3.1 3D-modeller av städer BIM - Building Information Modelling kan uppfattas som en arbetsmetod för att på virtuell väg hantera modeller, egenskaper och relationer för byggnadsverk och anläggningar. Ett exempel på användningen är virtuella modeller avseende stadsbebyggelse. Modellerna framställs då oftast genom kartering av flygbilder. 3.1.1 Modelleringen Med utgångspunkt från digitala flygfoton utförs stereomätningar för att kartera byggnader och större enstaka träd. För byggnaderna karteras takfot och taknock. All kartering sker i tre dimensioner (x,y,z). Sedan utförs en geometribildning för de karterade objekten. Dessa objekt kan sedan föras över till ett valfritt CAD 1) eller GIS 2) -verktyg för vidare bearbetning till byggnadsmodeller. 3.1.2 Tekniken Tekniken som används bygger på produkter från ESPA och Autodesk. Mjukvaran hanteras i en Windows-baserad PC-miljö i form av en dator utrustad med ett grafikkort förberett för stereo samt en bildskärm förberedd för hantering av stereobilder i realtid. Tekniken erbjuder bland annat: Överlagring av vektorinformation i 2D och 3D på de digitala stereobilderna Direkt utbyte av data och geometrier mellan stereomodellen och geometriska modeller i olika CAD- och GIS-paket Möjlighet att hantera olika objekt med tillhörande attributdata Funktioner för automatisk spårning av 3D-geometrier Funktioner för automatisk kartering av höjddata 1)CAD = Computer Aided Design, 2)GIS = Geografiska Informationssystem 5

BIM & Anläggningar Figur 3.2 3D-modell av stadsbebyggelse överlagrad på underlag från Google Earth Tyénshuset i Malmö markerat med blå färg. 3.1.3 Användningsområden Förser man objekten, såsom byggnader och träd, i 3D-modellen med egenskaper och relationer blir möjligheterna oändliga. Nedan ges ett antal exempel på användningsområden: Visualisering av miljöer och företeelser Illustrationer för olika ändamål Simuleringar av trafik Modeller för bullerberäkning Modeller för simulering av ljussättning av städer Modeller för analys av skuggor och solljus Digitala 3D-kartor Tekniken med kartering av objekt från flygbilder kan i sin tur användas för att bygga modeller för många andra ändamål än enbart för att visualisera byggnader, till exempel: Skogsområden Kraftledningar Terrängmodeller Vägar Hamnanläggningar Industriområden 6

BIM & Anläggningar 3.2 Augmented reality & anläggningsmodeller Med Augmented Reality tillåts kunden eller brukaren att genom sin smartphone eller surfplatta se det planerade byggnadsverket i verkligheten. Tekniken som används är Augmented Reality (AR) eller förstärkt verklighet, och genom att kombinera tekniken med mobila enheters kamera och GPS är det möjligt att titta på publicerade byggnadsverk i verkligheten. 3.2.1 Alla kan publicera modeller i AR Det är möjligt för alla att publicera tjänster i Augmented Reality. Det flesta publiceringstjänster tillåter användaren att gratis publicera en begränsad mängd information och utöver detta är kostnaderna förhållandevis låga. Det är möjligt att med utökad kunskap om byggnadsinformationsmodellering (BIM) publicera realistiska modeller av planerade eller historiska byggnader. Med öppna publiceringstjänster i kombination med dagens teknik är det möjligt för alla att publicera så kallade POI Points Of Interest. 3.2.2 Titta på AR-modeller redan idag Allt som krävs för att använda Augmented Reality är en smartphone eller en surfplatta med internetanslutning. Detta gör att de flesta redan idag kan använda Augmented Reality. De mest populära appar som finns på marknaden kommer från mjukvarutillverkarna Layar, Wikitude och Junaio. 3.2.3 Erbjudande från Tyréns Konsulterna på Tyréns hjälper till med hela händelseförloppet som resulterar i en publicering. Från byggnadsinformationsmodellering (BIM), via teknikstöd till publicering på internet som stöd för Iphone och Android. 7

BIM & Anläggningar 3.3 Anläggningsmodeller och maskinstyrning Ett exempel på effektiv informationshantering inom anläggning är tillämpningen av maskinstyrning i produktionen, där information hämtas direkt ur den digitala anläggningsmodellen. 3.3.1 Historik Från mitten av 80-talet har man hanterat inmätningsdata med x-, y- och z-koordinater. Av dessa data upprättades sedan inventeringsplaner och terrängmodeller för att generera nivåkurvor eller utföra volymberäkningar. Det var också möjligt att ta fram enklare visualiseringar. De handlingar som producerats och levererats till arbetsplatserna de senaste decennierna har till stora delar utgjorts av pappersritningar. För utsättaren på arbetsplatsen har det inneburit mycket manuell konvertering och beräkning av utsättningsdata och tidskrävande fluktutsättning. 3.3.2 Maskinstyrning I mindre och större anläggningsprojekt blir maskinstyrning allt vanligare. Här utgör anläggningsmodellen en förutsättning för möjligheten till maskinstyrning. Med modern teknik, som laser, totalstationer, nätverks-rtk, GNSS-system, mobil telefoni m.m. har man nu möjlighet att positionera anläggningsmaskiner med dess maskinstyrningsutrustning. GNSS är en förkortning av Global Navigation Satellite Systems och används som ett samlingsbegrepp för de satellitnavigationssystem som nu finns att tillgå: GPS (amerikanskt), GLONASS (ryskt) samt kommande Galilei (europeiskt). Med sensorer på schaktmaskinens skopa eller schaktblad, ett GNSSsystem och en 3D-projekterad anläggningsmodell som exporteras till schaktmaskinens maskinstyrningsdator kan maskinföraren i sin hytt med centimeternoggrannhet hela tiden på en monitor se var och på vilken nivå maskinen befinner sig i förhållande till anläggningsmodellen. Det betyder att en schaktning av terrassbotten eller fyllning av ett förstärkningslager går att utföra, utan att föraren behöver stiga ur maskinen för att kontrollera nivåer i förhållande till de flukter som är utsatta. Detta gör också att utsättarens omfattande beräknings- och fluktutsättningsarbete är passé. Anläggningsmodeller för maskinstyrning är något som efterfrågas allt oftare, inom några år kommer det att ställas som krav vid leverans av bygghandlingar i alla anläggningsprojekt. 8

BIM & Anläggningar Figur 3.3 Markmodell för maskinstyrning Tyréns ingenjörer kan erbjuda entreprenörerna styrdata genererad direkt ur den digitala anläggningsmodellen. Några av vinsterna är: Bättre samordning och färre fel i både projektering och produktion Minskad tidsåtgång Minskade kostnader Ökad produktivitet genom effektivare utnyttjande av maskinparken (25-30 %) Ökad kvalitet och återkoppling med kvalitetssäkring för beställaren Större frihet för maskinisten Figur 3.4 Maskinstyrning 9

BIM & Anläggningar 3.4 Digitala städer Genom att samla befintlig lägesbunden data med planerade projekt i en BIM (byggnadsinformationsmodell) kan man ge politiker, planarkitekter, exploatörer, beställare och projektörer en gemensam bild av ett virtuellt projekt. Med digitala tätortsmodeller kan man: Utvärdera olika scenarion Vandra runt i modellen med hjälp av 3D-glasögon Lyssna på ljudsimuleringar i den tänkta miljön Visualisera simuleringar av buller, havsnivåhöjningar och allmänna riskfaktorer direkt i modellen Publicera modellen på internet för hela världen att se 3.4.1 Fördelar med en digital tätortsmodell Genom att kombinera traditionell GIS-information med att visualisera modeller erhålls många fördelar genom hela exploateringsprocessen: Planarkitekt och beställare får en gemensam bild av den föreslagna idén i den tidiga designprocessen Projektörerna får en förståelse för i vilket sammanhang deras arbete ingår Produktionspersonalen kan tillämpa visuell planering Den förvaltande organisationen kan använda den digitala tätortsmodellen för att verifiera relationsdata vid överlämning av projekt. Figur 3.5 En digital tätortsmodell 10

BIM & Anläggningar 3.5 Geologiska 3D-modeller Genom att kombinera geologisk information, framställd som en geografisk 3D-modell, med övriga teknikområdens projekteringsmodeller framställs effektivt en BIM- -modell. En visuell BIM-modell som är kombinerad med geologiska, geotekniska och hydrologiska undersökningsresultat kan innehålla: Bergtyper Jordarter Vattenflöden Sprickzoner Markföroreningar Grundvattenavsänkning Laboratorieresultat Grundvattennivåer Geofysiska resultat Konstruktioner 3.5.1 Erbjudande från Tyréns Tyréns har kompetens att sammanställa komplex geologisk information med övriga projekterings- modeller till en gemensam modell (BIM). Det finns många fördelar med att visualisera geologiska modeller (BIM) tillsammans s med traditionell GIS-information: Gemensam syn på projektets georelaterade förutsättningar Förbättrat underlag för undersökningsplanering Utökade möjligheter till kvalitetskontroll av resultat Förbättrat underlag för kostnadsberäkningar Förbättrat underlag för projektering Förbättrat underlag för projektplanering Förbättrat underlag för entreprenad 11

BIM & Anläggningar 3.6 VA-modeller BIM applicerad på VA-system erbjuder många möjligheter till en mer effektiv och kvalitetssäkrad projekterings- och produktionsprocess inom VA. 3.6.1 BIM och VA-system Visionen med BIM-teknik tillämpad på VA-system är att effektivisera informationsflödet i processerna för VA-systemens hela livscykel. Det ska ske genom att samla informationen i centrala databaser med tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt för samtliga aktörer. En viktig förutsättning är att i möjligaste mån använda sig av neutrala format av typen Land-xml och IFC (Industry Foundation Classes) vid informationsöverföringen mellan olika databaser. VA-systemen modelleras i datorn och modellen byggs upp av virtuella objekt som har definierade egenskaper, precis som de verkliga fysiska objekten. Objekten kan exempelvis utgöras av: Ledningar Brunnar Ventiler Avrinningsområden Magasin Pumpstationer Exempel på egenskaper är geometri, ekonomi, dimension, fabrikat, drift, ålder, kapacitet o.s.v. Genom att förse objekten med egenskaper skapas en central informationsbärare ur vilken olika informationsvyer och rapporter kan skapas. Figur 3.6 Visualisering av ett projekterat VA-nät 12

BIM & Anläggningar 3.7 Visualisering av anläggningsmodeller Visualisering är en av de processer som kan kopplas till en anläggningsmodell och där stora vinster kan göras till följd av det effektiviserade informationsflödet. 3.7.1 Användningsområden Visualisering är inte minst viktigt under de tidiga skedena där det gäller att informera på ett lekmannamässigt sätt så att alla berörda oavsett bakgrund och förkunskaper kan förstå och på ett likartat sätt tolka information. Vid analys kan modellstudier och animeringar användas för att studera alternativa lösningar under projektets gång. Genom att bearbeta anläggningsmodellen kan man på ett enkelt sätt utvärdera alternativa lösningar. I en bilsimulator kan en ny väg provköras innan den är byggd. Trafikflöden kan simuleras och visualiseras. 3.7.2 Metoder Olika metoder finns för att åskådliggöra och presentera anläggningsmodellen. Gemensamt för dessa är att de genererar en virtuell verklighet utifrån anläggningsmodellens informationsmängd. En kontinuerlig uppdatering sker med de förändringar och tillägg som görs i modellen. Exempel på visualiseringsmetoder som Tyréns kan erbjuda är: Fotomontage: En bild av en datormodell klipps ihop med ett foto och skapar en illusion av en ny verklighet. En enkel, snabb och billig metod för analyser och presentationer. Bilden är fixerad och man kan inte ändra betraktningspunkt utan att generera en ny bild. Animeringar: En animering innebär att man visualiserar utvalda objekt med vald blickpunkt och tittriktning längs en förutbestämd bana. Eftersom animering innebär att alla parametrar är förutbestämda, finns det inga begränsningar på modellens detaljeringsnivå mer än tillgången till beräkningskapacitet. Metoden ger full kontroll över hur modellen presenteras. Videomontage: Videomontage är en form av animering där man på samma sätt som i ett fotomontage kombinerar virtuella objekt med verklig miljö. Modellen passas in mot ett antal inmätta punkter i en filmad sekvens. En vanlig videokamera kan användas vid filmningen. Något underlag i form av terrängdata behöver inte finnas tillgängligt. Metoden används oftast i tidiga skeden när man på samma sätt som vid fotomontage vill visualisera föreslagna åtgärder. 13

BIM & Anläggningar VR-modeller: Omvandlar man modellen till en VR-modell (där VR står för Virtual Reality) skapar man en ökad interaktivitet och möjliggör simuleringar i form av åkningar och betraktelser i realtid som kan styras av användaren. Kräver liksom animeringen en stor och komplett modell över det aktuella projektet och dess omgivningar. Figur 3.7 Visualisering av vägmodeller 14

BIM & Byggnader 4 Byggnader Byggnader blir alltmer komplicerade och kraven avseende kvalitet, miljö och säkerhet ökar. En förutsättning för att hantera komplexiteten och kraven är att utveckla informationshanteringen i byggprocessen. Här utgör BIM Building information Modelling ett arbetssätt och en teknik som möjliggör detta. BIM ger bl.a. möjlighet till avancerade analyser, användning av beprövade lösningar, förenklad projektering och möjlighet till ständiga förbättringar. Detta leder i sin tur till högre kvalitet och lägre kostnader för de byggnader som uppförs. Ett viktigt steg i utvecklingen är att lämna 2D-projektering till förmån för 3D-projektering. Vid 3Dprojektering ska förutom x och y även objektets z-koordinat redovisas i byggnadsmodellen. En projekterad byggnadsmodell ska redovisa alla ingående byggobjekt med tillhörande geometri i tre dimensioner. Byggsektorn är en mycket informationsintensiv bransch där information skapas i olika skeden av olika aktörer med hjälp av olika IT-verktyg. Projekten är unika för varje gång och sammansättningen av projektdeltagare varierar från projekt till projekt. Detta medför att man istället för att återanvända redan framtagen information återskapar den i varje skede och för varje projekt, vilket inte bara innebär dubbelarbete utan även att information tappas bort. Visionen med BIM är därför att effektivisera informationsflödet i processerna för en byggnads hela livscykel. Det ska ske genom att samla informationen i centrala databaser med tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt och för samtliga aktörer. Byggnaden modelleras i datorn och modellen byggs upp av virtuella objekt som har definierade egenskaper, precis som de verkliga fysiska objekten i bygganden. Objekten kan exempelvis utgöras av: Väggar Bjälklag Pelare Fönster och dörrar Inredningsobjekt såsom vaskar, garderober, vitvaror Ventilationskanaler och spjäll Rör för vatten och avlopp med tillhörande ventiler och pumpar Ställverk, gruppcentraler och brytare Huvuddator, datorundercentral, givare 15

BIM & Byggnader Genom att samla objekten och dess egenskaper i en digital modell kan vi sedan återanvända informationen och producera många olika informationsvyer. Tyréns projekteringsmetodik innebär att vi från en och samma byggnadsmodell kan generera flera olika informationsvyer, exempel på dessa är: Bygghandlingar (planer, sektioner, detaljer) Relationshandlingar Kollisionskontroller Underlag för beräkningar och analyser Tidplaner Kostnadskalkyler Ritningar Mängder Visualisering Databaser för underhåll och drift Arbetsmiljöanalyser Analyser avseende tillgänglighet Tyréns specifika koncept inom området byggnader är: Analyser med BIM Armeringsinformation med BIM Byggmaterialinformation Effektiv hantering av byggsystem Förvaltningsmodeller och BIM RUDA webbaserad rumsdatabas Virtuella brandförlopp Figur 4.1 Projekteringen av Kungsbrohuset i Stockholm innehöll många BIM-inslag 16

BIM & Byggnader 4.1 Analyser med BIM Varje teknikdisciplin i ett projekt utför olika analyser. Med en gemensam informationsmodell förenklas analyserna genom att man får tillgång till samtliga teknikdiscipliners information samtidigt. Tack vare BIM kan hela byggnadens komplexitet analyseras på ett adekvat sätt. Import och export mellan informationsmodellen och analysverktygen förenklar arbetet och gör att analyser kan itereras fram, återkopplas till informationsmodellen och hållas uppdaterade under hela projektets livscykel. 4.1.1 Erbjudanden från Tyréns Inom akustik ryms många begrepp, exempelvis efterklangstid som är ett rumsakustiskt mått för att beskriva ljudmiljön i till exempel hörsalar och kontorslandskap. Vid projekteringen kan efterklangstiden beräknas teoretiskt och med rätt val av undertak och placering av övriga absorberande material kan en lång efterklangstid halveras. Den rumsakustiska upplevelsen förbättras markant. Valet mellan olika undertak och absorbenter kan vara svårt. Genom att importera ett rum från en 3D-modell till ett rumsakustiskt beräkningsprogram kan vi erbjuda våra kunder att lyssna på rummet, en s.k. auralisering. Med hjälp av hörlurar eller i ett lyssningsrum kan beslutsfattarna själva lyssna på resultatet av olika materialval. Med enkla metoder och ett väl utvecklat arbetssätt analyserar våra akustiker snabbt rummets akustiska egenskaper. Med en avancerad brandteknisk simulering utifrån 3D-modeller kan vi hantera risker avseende brand på ett mer noggrant sätt och dessutom i mer komplexa geometrier. Med hjälp av analytisk dimensionering kan avsteg göras från rekommendationerna i BBR (Boverkets ByggRegler). Därmed kan byggnadens användning optimeras, till exempel genom att ytor frigörs. Med hjälp av brandteknisk simulering kan man beräkna stommens värmebelastning och värmeledning. Resultatet ligger sedan till grund för dimensionering av balkar och pelare. Detaljerade analyser leder till optimerade konstruktioner. Tyréns erbjuder en strukturanalys. Denna bygger på en koppling mellan modell och analysverktyg samt noggranna beräkningsmodeller vilka tar hänsyn till strukturens alla ingående delar och geometriska former. Med hjälp av de avancerade beräkningarna utförs förfinade analyser och man väljer den stomme som blir mest ekonomisk och funktionell. Tack vare kopplingen mellan modell- och beräkningsverktygen kan inverkan av olika alternativa utformningar och ändringar enkelt analyseras. Effekter som riskerar att missas i enklare analyser och handberäkningar hanteras på ett adekvat sätt. 17

BIM & Byggnader För att utforma en byggnad mot givna energimål, såsom BBR:s krav eller andra lägre krav på energianvändning, krävs ett helhetstänkande. Olika val av tekniska lösningar, fönsterytor, ventilationsprinciper etc. påverkar starkt husets slutliga energiprestanda. Det krävs med andra ord en iterativ process där man startar med en hypotes om husets utformning och förfinar den under de olika projekteringsfaserna. Genom kopplingen mellan 3D-modell och energisimulering kan man avsevärt effektivisera energiberäkningsarbetet. Vi kan även skapa delmodeller för att simulera inneklimat, dagsljus etc. i enskilda rum. Resurser kan frigöras och användas för att samordna funktioner och tekniska lösningar som hjälper kunden att skapa önskat inneklimat och önskad energianvändning. Figur 4.2 Framräknad spänningsfördelning visualiserad i ett fotomontage 18

BIM & Byggnader 4.2 Armeringsinformation med BIM 4.2.1 Armeringsprocessen Dagens armeringsprocess innebär att armeringsinformation förs vidare från konstruktör till speckonsult, till entreprenör, till armeringstillverkare. I processen kan samma armeringsinformation matas in upp till tre gånger innan armeringsjärnen kommer till byggarbetsplatsen. 4.2.2 BIM rationaliserar armeringsarbetet Med hjälp av BIM kan armeringsinformationen föras över digitalt från konstruktör till entreprenör och vidare till armeringstillverkaren utan att informationen behöver återskapas i varje led. Detta medför kortare ledtider, effektivare logistikhantering av armering på byggarbetsplatsen samt minskat antal fel på armeringsspecifikationerna. 4.2.3 Erbjudande från Tyréns Tyréns kan hantera armeringsinformationen i ett antal olika verktyg. Här kan nämnas 2D Impact Reinforcement (Strusoft) i kombination med Revit (Autodesk), 3D CQ Tools (CAD Q) i kombination med Revit (Autodesk) samt 3D Celsa Q-Armlänk (Celsa Steel Service) i kombination med Tekla Structure (Tekla). 4.2.4 Mer information om armeringsprocessen Mer om BIM och armering hittar ni på www.armera.se samt på OpenBIM. 19

BIM & Byggnader 4.3 Byggmaterialinformation Traditionellt har byggmaterialprodukternas främsta konkurrensmedel förutom pris varit prestanda och utformning. I takt med ökad konkurrens har dock informationen kring produkterna blivit ett allt viktigare argument. Byggherrar har börjat ställa krav på den information som ska levereras från projekt till förvaltning. Även vid projekteringen ökar kraven på informationssamordning. För byggmaterialproducenterna innebär detta exempelvis frågor om hur man kan importera produktinformation på ett effektivt sätt. Istället för att rita streck i 2D skapas objekt med specifika egenskaper och relationer. 4.3.1 BIM-objekt BIM-objektet kan sägas vara byggmaterialleverantörernas pusselbit till modellen. Egenskaper för produkten förpackas på ett sätt som gör det möjligt att använda informationen genom hela produktens livscykel: I CAD med geometrisk form och regler för hur objekten får läggas till i modellen. För beräkningar där objekten kläs med egenskaper som t.ex. k-värden vid termiska beräkningar. Vid drift och underhåll genom att objekt med egenskaper kan importeras i de vanligaste underhållssystemen. 4.3.2 Erbjudanden från Tyréns BIM-objekt för CAD och beräkning Tyréns bygger generella eller leverantörsspecifika objektsbibliotek till de CAD-verktyg som projektörerna använder. 3D-objekten kan förutom som underlag till ritningar användas vidare för kalkyler, beräkningar eller visualiseringar. Beräkningsverktyg Om produktvalet kräver någon form av beräkning, uppskattar projektören den säkerhet ett leverantörsutvecklat verktyg innebär. Enkla beräkningar kan oftast integreras direkt med en webbaserad produktkatalog. Krävs det lite mer avancerade beräkningar så kan ett Windows-program utvecklas. Exempel på beräkningsprogram som Tyréns har utvecklat är: o Energibehovsberäkningar Isover Energi o Dimensionering och balansering av radiatornät Epecon Procalc o Webbaserad mängdning och priskalkyl Oskar 20

BIM & Byggnader Drift- och underhållsinstruktioner Från BIM-modellen hämtas information för att sammanställa drift och skötselinstruktioner per objekt. I de fall BIM-objekten kan leverera information enligt FI2-standarden (en standard utvecklad av Föreningen för förvaltningsinformation), säkerställer materialleverantören att produktens information hamnar oförvanskad i förvaltarens underhållssystem. En webbapplikation som entreprenörerna kan använda för att skapa professionella drift- och underhållsinstruktioner ger både konkurrensfördelar och en kvalitetssäkring av informationen. Figur 4.3 Monteringsdetalj för undertak, källa: Ecophon Group 21

BIM & Byggnader 4.4 Effektiv hantering av byggsystem Industriellt byggande är ett övergripande synsätt som omfattar teknik, process, IT och organisatoriska frågor. Inom ramen för detta synsätt är byggsystemet motorn för att öka produktiviteten och förbättra kvaliteten vid byggproduktion. Ett byggsystem innehåller tekniska lösningar med komponenter och byggdelar som kan kombineras till kompletta byggnader. BIM möjliggör en effektiv hantering av byggsystemet och ger struktur åt de ingående tekniska beståndsdelarna. Vidare ger modellen en struktur för hanteringen av olika lösningsalternativ och komponentversioner. 4.4.1 Industriellt byggande Byggbranschen förändras och utvecklingen mot ett industriellt byggande sker i snabb takt som ett led i att uppnå effektivare processer, högre kvalitet, ökat kundfokus och lägre kostnader. På Tyréns menar vi att industriellt byggande är uppbyggt av åtta delområden som alla krävs för att konceptet ska fungera. De åtta delområdena är: 1. Planering och kontroll av processen 2. Utvecklade tekniska system 3. Förtillverkning av byggdelar 4. Långsiktiga relationer mellan aktörerna 5. Logistik integrerad i byggprocessen 6. Aktivt kund- och marknadsfokus 7. Utnyttjande av informationsteknologi 8. Systematisk kunskapsåterföring och mätning 4.4.2 Vi tar ett helhetsgrepp Intressenter i byggprocessen ser på den slutliga produkten ur olika perspektiv t.ex. kund-, projekterings- eller produktionsperspektiv. Det är viktigt att förena dessa och tänka på helheten. Tyréns har lång erfarenhet av att utveckla byggsystem och tekniska plattformar. Vi har arbetat med material av stål, trä och betong som systembärande material. Genom att på ett tidigt stadium förmedla valmöjligheter i det specifika byggsystemet undviker vi adhoc lösningar. Byggnaden konfigureras utifrån byggsystemets regler. Komponenter och moduler som utvecklas är inte projektspecifika, utan används i projekt efter projekt. Detta ger vinster genom upprepningseffekter och minskade kostnader för fel. Ett byggsystem beskrivs på komponentnivå, vilket medför att vi enkelt kan få ut mängder, tillverkningsritningar och montageritningar. 22

BIM & Byggnader Några av vinsterna med arbetssättet är: Bättre repeterbarhet och standardiserade lösningar inte standardiserade byggnader! Kortare ledtider i produktionen helhetssyn på processen Bättre kontroll av kostnader Ett helhetsperspektiv, där alla olika discipliner ingår 4.4.3 Tyréns erbjuder följande tjänster: Utveckling av byggsystem eller analys av befintligt byggsystem Utveckling och hantering av informationsmodeller Objektsorienterad beskrivning av byggdelar Parametrisk beskrivning av byggdelar Strukturering av byggsystemets byggdelar och gränssnitt Erfarenhetsåterföring och ständiga förbättringar Figur 4.4 Olika informationsvyer i ett industriellt byggande 23

BIM & Byggnader 4.5 Förvaltningsmodeller och BIM En BIM för förvaltning är en digital modell som innehåller objekt som är aktuella för drift- och underhållsåtgärder. Objekten kan i sin tur innehålla länkar till informationsmängder som är intressanta i ett drift- och underhållsperspektiv t.ex. driftinstruktioner, arbetsinstruktioner, fabrikantanvisningar, anskaffningsdatum, driftstatus m.m. Förvaltningsmodellerna kan också innehålla uppgifter om ytor av olika slag. Detta förenklar arbetet med att hålla ordning på de olika ytor som behövs vid tecknandet av hyreskontrakt och vid upphandling av städtjänster. Modellerna används vidare vid ombyggnader och tillbyggnader. Vid nybyggnation kan en förvaltningsmodell skapas direkt från projektmodellen och för befintliga byggnader kan modellen skapas med hjälp av underlag från traditionella 2D-ritningar. Modellerna används i förvaltningen och uppdateras under byggnadens livslängd. 4.5.1 Erbjudanden från Tyréns Uppbyggnad av förvaltningsmodeller från befintligt 2D-material Uppbyggnad av förvaltningsmodeller med utgångspunkt från laserskanning Generering och hantering av ytor i förvaltningsmodeller Uppbyggnad av förvaltningsmodeller och länkning av drift- och underhållsdata Rådgivning kring BIM och förvaltningsmodeller 24

BIM & Byggnader 4.6 RUDA webbaserad rumsdatabas RUDA - en webbaserad rumsdatabas låter rumsfunktionsprogram och rumsbeskrivning bli en del av BIM. 4.6.1 Rumsdatabaser Rumsdata förekommer i olika former under de olika skedena i en bygg- och förvaltningsprocess. Här kan nämnas rumsfunktionsprogram som förekommer i programskedet, rumsbeskrivning i bygghandlingsskedet och rumskort med drift och underhåll i förvaltningsskedet. För stora och komplicerade anläggningar blir ofta informationsmängderna avseende rumsdata stora med komplicerade relationer. Gemensamt för informationen är att det är rummet som är informationsbäraren och nyckeln till de övriga uppgifterna. Härigenom finns det en naturlig koppling mellan ritningen eller modellen som anger placeringen av rummet och de olika uppgifterna som gäller för rummet. För att åstadkomma ordning i hanteringen av rumsinformationen och rationalisera hanteringen av ändringar samt skapa rapporter kan man med fördel använda sig av digitala databaser. Kopplar vi sedan databaserna till ritningen eller modellen får vi tillgång till mycket avancerade sökmöjligheter. Vinsterna med att använda en virtuell rumsdatabas är: Rationell inmatning av uppgifter Effektiv hantering av ändringar Flexibel rapportgenerering Kvalitetssäkring av uppgifter Kraftfulla sökmöjligheter Uppgifterna används i hela processen vilket minskar felregistreringar 4.6.2 Koppling mot Revit Via synkronisering mellan RUDA och Revit kommer rummens areor in i rumsbeskrivningen. På motsvarande vis kan man klicka på rummets länk i Revit och komma direkt till motsvarande rumsbeskrivning. 25

BIM & Byggnader 4.6.3 Inredningsmodul Inredningsarkitekten har en egen modul i RUDA, även den kopplad till Revit. Inredningsdetaljerna definieras i Revit-modellen och importeras sedan till RUDA där kostnadskalkyler och rapporter färdigställs. Figur 4.5 Informationsmängder och informationsflöde för rumsinformation 4.6.4 RUDA och Tyréns RUDA är en produkt utvecklad av Tyréns i samarbete med Fojab Arkitekter. 26

BIM & Byggnader 4.7 Virtuella brandförlopp Under senare år har den tekniska utvecklingen ökat möjligheten att utföra brandförloppssimuleringar för att analysera brandtekniska frågor. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov av komplexa analyser och informationshantering. Genom att utföra brandförloppssimuleringar med hjälp av BIM kan analysen effektiviseras, optimeras och kvalitetssäkras. 4.7.1 Rationell hantering av stora informationsmängder Med hjälp av den stora informationsmängd som finns i en byggnadsinformationsmodell kan brandförloppssimuleringar effektiviseras. Specifik information om bland annat byggnadens geometri, materialegenskaper, bärande konstruktioner och ventilationssystem kan snabbt erhållas från modellen. Informationen konverteras sedan och tillämpas i brandförloppssimuleringen. Eftersom all information finns tillgänglig i modellen är det enkelt att genomföra nya simuleringar vid framtida förändringar i byggnaden. Detta leder till tidsvinster vid förändringar under byggnadens driftskede. 4.7.2 Syftet med brandförloppssimuleringar Ytterst syftar brandförloppssimuleringar till en ökad kundnytta genom att besvara frågeställningar som är aktuella inom brandteknisk projektering. Detta görs genom att beräkna vilka förhållanden som kan inträffa i ett verkligt brandförlopp. Med BIM som arbetssätt kan en och samma modell generera information om: Spridning av brandgaser Aktivering och funktion av brandgasventilation Siktförhållanden i brandgaser Effekten av värmestrålning Aktivering av brand- och utrymningslarm Temperaturer i brandgaser och byggnadselement Toxicitet i brandgaser Aktivering och funktion av sprinklersystem Interaktiva utrymningsanalyser där utrymmande fattar beslut baserat på det simulerade brandförloppet Den goda möjligheten till varierande utdata leder till att ett stort antal olika brandtekniska analyser kan genomföras inom ramen för en specifik BIM-modell. 27

BIM & Byggnader Brandförloppssimuleringar är mycket beräkningsintensiva och baseras på komplexa kontinuitetsekvationer för bevarandet av massa, energi och rörelse. Tyréns har ett kluster med parallella processorer för att kunna effektivisera och minimera beräkningstiden i varje enskilt projekt. Med hjälp av detta kluster kan flera simuleringar köras parallellt för att åstadkomma en optimal brandteknisk lösning på ett kostnadseffektivt sätt. Figur 4.6 Avancerad utrymningsanalys i vilken utrymmande personers agerande påverkas av brandförloppet Figur 4.7 Dimensionering av brandgasventilation för att motivera öppen planlösning och atrium i kontorsbyggnad 28

BIM & Byggprocessen 5 Byggprocessen BIM - Byggnadsinformationsmodellering innebär bl.a. att gränserna mellan byggnader och anläggningar suddas ut. En BIM Byggnadsinformationsmodell kan givetvis innehålla information både om byggnaden och om kringliggande mark samt undergrund. BIM förutsätter en styrning av informationsflödet i processerna för en anläggnings eller en byggnads hela livscykel. Ett viktigt inslag är tillgången till rätt information vid rätt tidpunkt och för samtliga aktörer och i samtliga skeden. En del av BIM-koncepten är mer inriktade på processen än på typen av produkt byggnad eller anläggning. Tyréns specifika koncept inom byggprocessen är: 4D Visuell produktionsberedning 5D Modellbaserad kalkyl Laserskanning och processutveckling PIO Project Information Officer Teknisk plattform för visualisering Virtual Reality Virtuella mötesplatser Figur 5.1 Modell över VVS-installationer 29

BIM & Byggprocessen 5.1 4D Visuell produktionsberedning Tid- och produktionsplanering sker idag ofta separerat från projekteringen, men vid arbete med BIM kan information direkt från modellen ge helt nya möjligheter till anpassning, integrering och effektivisering. Produktionsplaneringen är en av de viktigaste parametrarna för leverans av framgångsrika byggprojekt i rätt tid och med rätt kvalitet. I BIM-sammanhang beskrivs tiden som den fjärde dimensionen. Modellbaserad planering innebär att planering och byggbarhet redovisas i en 4D-simulering. Stor potential finns i att koppla ihop tidplanering med ekonomi - 5D. Planeringsunderlaget hämtas från tidplanen som i sin tur hämtar sitt underlag från informationsmodellen. Tidplanens detaljeringsgrad anpassas med automatik i varje projektsteg och utgör därmed indata i projektets produktionsplanering. 5.1.1 Effektivisering med 4D Med hjälp av 4D kan en tänkt tidplan visualiseras grafiskt, och projektets deltagare kan analysera hur den slutgiltiga byggnaden eller anläggningen successivt byggs upp. Förändringar i modellens objekt syns direkt i tidplanerna. Vidare kan olika typer av logistikplanering för byggplatsen och val av produktionsmetoder analyseras tidigt under både projekterings- och byggskedet. Projektledningen kan snabbt få respons på hur olika val av produktionsmetoder och logistiklösningar påverkar projektets planering i såväl projekterings- som byggskede. Projektets deltagare får direkt förståelse för produktionen på plats och hur förändringar i projektet påverkar planeringen. Projektets deltagare kan även genomföra alternativstudier och analysera byggbarheten. Att redovisa produktionen av projektet i en simulering ger stora samordningsvinster då projektets deltagare redan tidigt i projekteringen kan styra hur projektet ska planeras för att levereras i rätt tid och med rätt kvalitet. 5.1.2 Erbjudanden från Tyréns Tidsatta 3D-modeller för simulering av hela eller delar av byggprocessen Genomförande av alternativstudier på en framtagen tidplan Byggbarhetsanalyser Redovisning av arbetsplatsdispositionsplan i 3D-simulering Rådgivning 30

BIM & Byggprocessen Figur 5.2 Modell kopplad till aktiviteter 31

BIM & Byggprocessen 5.2 5D Modellbaserad kalkyl Kalkylering sker idag ofta separerat från projekteringen. I BIMsammanhang ses ekonomin som den femte dimensionen. Kostnadsstyrning och kalkylering är två av de viktigaste parametrarna i ett framgångsrikt projekt. Stora effektiviseringar uppnås genom att återanvända information från projektets övriga aktörer. Modellbaserad kalkylering innebär att mängderna hämtas från projektets informationsmodell. Kalkylen kan då enkelt byggas upp och förändringar kostnadsberäknas löpande. Kalkylernas detaljeringsgrad anpassas med automatik i varje projektsteg och utgör indata i projektets kostnadsstyrning. Stor potential finns i att koppla ihop projektets kalkyl med tidplanen för att optimera tid och resurser (4D). 5.2.1 Effektivisering med 5D Modellbaserad projektering bygger på att informationsmodellen bryts ned i alltmer detaljerade objekt. Kalkylen följer samma uppbyggnad som objekten och kan enkelt uppdateras under pågående projektering. Att ha rätt information vid varje tidpunkt är en framgångsfaktor i alla projekt. Med 5D kan projektledningen snabbt få respons på hur valda lösningar påverkar projektets kostnader i såväl projekterings- som byggskede. Konsekvenser av förändringar kan snabbt och enkelt följas upp. Projektets deltagare får direkt förståelse för hur förändringar i tid, material och kvalitet påverkar kostnaderna. Att bygga upp projekt i informationsmodeller ger stora samordningsvinster då all information är samlad på ett ställe. Kalkylatorn hämtar den information som behövs för kalkylering och mängdavtagning ur modellen och ingen separat mängdavtagning behövs. Informationen integreras sedan med kalkylverktyget. 5.2.2 Erbjudanden från Tyréns Modellbaserad kalkylering Modellbaserad kostnadsstyrning Rådgivning Länkning av informationsmodeller och kalkylverktyg 32

BIM & Byggprocessen 5.3 Laserskanning och BIM Laserskanning är en metod för uppmätning av byggnader, strukturer och ytor som utvecklats de senaste tio till femton åren och som används allt mer. Vid laserskanning används en laserstråle för att mäta avståndet mellan mätinstrumentet och det objekt som mäts in. Genom att instrumentet låter laserstrålen svepa (skanna) över ett förutbestämt område kan ett stort antal punkter mätas in och sammanställas till ett punktmoln över objektet. Laserskanning brukar delas in i terrester, mobil och flygburen laserskanning. Vid terrester laserskanning ställs laserskannern normalt upp i eller intill objektet som ska mätas in. Skannern mäter in avstånd och position till omgivningen samt skapar en tredimensionell databas ett punktmoln. Ur detta punktmoln kan modeller (BIM), ritningar och kartor m.m. framställas. Mobil laserskanning används för till exempel skanning av vägar och järnvägar. Flygburen laserskanning används för att från luften mäta in terräng och skapa kartor, underlag för projekteringar m.m. Skanningen orienteras bland annat med hjälp av GPS samt kontrolleras mot stödpunkter på marken. Laserskanning kan också användas för att skanna in mindre objekt med komplicerade former för framställning av 3D-modeller, till exempel museiföremål. Val av skanningsmetod beror på krav på upplösning och geometrisk noggrannhet, vilket i sin tur styrs av avstånd till objekt och den skanningsutrustning som används. 5.3.1 Erbjudande från Tyréns Dokumentation och uppmätning av byggnader Dokumentation och uppmätning av kulturhistorisk miljö samt bebyggelse Dokumentation och uppmätning av infrastruktur Stads- och markmodeller Dokumentation och uppmätning av gruvor och dagbrott Uppmätning av berg och tunnlar Analyser av komplexa murverkskonstruktioner Avrinningsmodeller Akustiska analyser 33

BIM & Byggprocessen Figur 5.3 Laserskannad modell av Nockebybron i Stockholm 34

BIM & Byggprocessen 5.4 PIO Project Information Officer 5.4.1 PIO-tjänstens innehåll BIM effektiviserar informationshanteringen i projekten men medför också nya möjligheter för koordinering och samordning av modellen. PIO Project Information Officer säkerställer kvaliteten i informationshanteringen. Projektering med objektsbaserade 3D-modeller skapar ökad förståelse för produktens helhet och ger möjlighet till effektiv hantering av information mellan inblandade aktörer. Steget att börja tillämpa detta kan dock kännas stort, och det ställs många krav på beställaren i ett BIM-projekt. PIO:n ansvarar för samordning av projektets informationsmodeller avseende omfattning, innehåll och kvalitet. Sammanställning och samordning av alla projektörers 3D-modeller till en gemensam modell Oberoende 3D-granskningar Strategiska tjänster för att komma igång med BIM eller virtuellt byggande i just er organisation Rådgivning och analyser av för- och nackdelar med virtuellt byggande i era projekt Förädling av den gemensamma modellen med kopplingar till tidplaner (4D) och kalkyler (5D) Byggbarhetsgranskning tillsammans med entreprenören 5.4.2 Varför PIO? Samordningen i projekt baserade på objektsorienterade 3D-modeller ställer helt nya krav på informationshanteringen. Tydligt fastställda krav på och koordinering av modellen är en förutsättning för att samordnings- och effektivitetsvinsterna ska uppstå. En PIO ser till att lämplig informationsnivå för projektet sätts inom alla användningsområden: kvalitetssäkring genom 3D-granskning, underlag för mängdavtagning, kalkyler, tidplaner, analyser eller förvaltningsinformation. PIO:n säkerställer även att informationsöverföringen fungerar effektivt och är kvalitetssäkrad mellan skedena, från projektering till produktion till förvaltning. Under projektets gång säkerställer PIO:n att bestämd omfattning och kvalitet för ingående information uppnås, att oberoende 3D-samgranskningar genomförs och att samordning av information mellan inblandade aktörer fungerar effektivt. 35