Nationell informationsutbytesmodell avseende ärendeinformation

Relevanta dokument
Förenklat uppgiftslämnande av ärendeinformation

RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Del av fokusområde 3 gällande standardisering av grunddata i geodatarådets

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Riktlinjer för service till Botkyrkaborna via Botkyrkas medborgarcenter

Arbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu

Bilaga 2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan)

Arkitektur för ansökan/anmälan (utkast)

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

Delrapport 28 februari 2019 N2018/02033/FF

Nämndernas serviceskyldighet enligt förvaltningslagen - svar till revisionskontoret

Riktlinjer för indragning av resurser för forskarstuderande Fastställd av rektor , dnr L 2019/56

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Statens servicecenter och Riksarkivet ska samverka med de övriga myndigheter som omfattas av uppdraget. Samverkan ska avse vilka de

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

Kartläggning av företags uppgiftslämnande till 14 myndigheter

Verksamhetsinriktning hösten 2018

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Arbetsplatstjänsten / SUA

Rutin dokumentation MiniMia öppenvårdsmottagning

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Livshändelsen ny i Sverige & myndighetsgemensam digital lösning

Delegation - förenklad biståndsbedömning

PM 2009:RI (Dnr /2008)

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

för publik granskning

Tjänstespecifikation. Mina meddelanden. Jakob Bäckström Version: 1.0

Process för terminologiarbete

Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er)

Riktlinjer. Riktlinjer för styrdokument Dnr KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler. Rutiner Strategi Taxa

Svar på motion om utveckling av e-tjänster och digitala hjälpmedel

Sammanfattning av lägesrapporten:

Ändrade riktlinjer för fördjupad dialog

Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

Hållbar och uthållig 24-timmarsmyndighet.

Delegationsordning. Kultur- och fritidsnämnden

Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för företagen

Kommunikationsmaterial

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Digital strategi för Uppsala kommun

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub

Uppdrag om ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga sektorn

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Taxonomi för K3 - lanseringsmöte. Stockholm den 22 januari 2019

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

Välkommen som Sambi-kund!

Riktlinjer för statsbidrag till kulturtidskrifter

Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal

Fördjupning till Vägledning för digital samverkan - Instruktioner för process-, informations- och tjänstebeskrivningar

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

Kommunikationspolicy Polismyndigheten i Södermanlands län Reviderad

Dokumentation av Workshop 9 maj 2017

Fördjupning till Vägledning för digital samverkan - Utveckla digital samverkan

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Tillitsramverket. Detta är Inera-federationens tillitsramverk.

STOCKHOLM. Långsiktig och strategisk styrning av informationsförsörjningen

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Nationella minoriteter

Vägledning för kanalstrategi

E-delegationen VLDS 4.0 Roller och överenskommelser v1.0 3 (1 ) Innehåll 1 ROLLBESKRIVNINGAR ÖVERENSKOMMELSER FÖR DIGITAL SAMVERKAN...

Remiss - Riktlinjer för styrdokument i Huddinge kommun

Strategi för e-service

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Dialogmöte. 24 april Tillsammans förenklar vi företagarens vardag

Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Statens skolverks författningssamling

Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap3-7. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 24 b-f

Huvudstrategi för utveckling av vårddokumentation

Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Strukturerad omvärldsbevakning. Version

Beslut vid regeringssammanträde: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Senast ändrad:

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

WHITE PAPER. Dataskyddsförordningen

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

förmedlingsmedel/egna medel

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Granskning av handläggningsrutiner i kultur- och samhällsutvecklingsnämnden samt bygg- och miljönämnden

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Kompletterande aktörer och Arbetsförmedlingens kontrollarbete Säkerställer Arbetsförmedlingen en korrekt avvikelserapportering?

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket INFLYTTNING

överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om ett enklare företagande med digital förvaltning för perioden

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet

Riktlinjer för styrdokument Dnr 1-306/2019. Gäller fr.o.m

Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst

Försöksverksamheten om onödig efterfrågan

Teknisk guide för brevlådeoperatörer. Annika Melin Version: 1.1

Projektplan för Checklistor i NikITa Uppdrag

Transkript:

Dnr131 653830-14/1211 RAPPORT INFORMATIONSUTBYTESMODELL FÖR Nationell informationsutbytesmodell avseende ärendeinformation Ver 1.0 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ordlista... 4 1 Inledning... 5 2 Beroenden och intressenter... 5 3 Informationsutbytesmodell... 6 4 Informationsmodellen, praktisk användning... 11 5 Förslag på aktiviteter från arbetsgruppen... 11 Bilagor Bilaga 1 Arbetssätt 13 Bilaga 2 Exempel på informationsutbyte 14 Bilaga 3 Uppdaterad begreppsmodell 14 Begreppsteori 15 2

Sammanfattning Arbetsgruppens resultat visar på ett konkret exempel hur myndigheter kan skapa förutsättning för återanvändning av uppgifter från andra myndigheter. Det är tydligt att myndigheterna som deltagit ser behovet av att ena sig kring begrepp och information. Detta för att framöver kunna ge en bra service till företagare och medborgare samt skapa förutsättningar för gemensamma lösningar över myndighetsgränserna. Arbetsgruppen har arbetat vidare med Ärendeinformation genom att ta fram en informationsutbytesmodell till tidigare beslutad begreppsmodell. Ett antal exempel på informationsutbyte mellan myndigheterna samt gentemot medborgare har provats mot den referensmodell som tagits fram. Arbetsgruppen har velat visa på nyttan med en gemensam struktur för informationsutbyte samt i kommunikation med medborgare och företagare. Utökade aktiviteter behöver genomföras av utöver förvaltning och spridning av framtaget resultat för att återanvändningen ska öka och bli mer kvalitativ kring ärendeinformation. Modellerna kommer att förvaltas gemensamt av de myndigheter som deltagit i arbetsgruppen. Skatteverket håller samman förvaltningen. Kontakter kommer att tas mellan myndigheternas utpekade kontaktpersoner när något förändras som påverkar de gemensamma modellerna, eller beskrivningarna av dem. Arbetsgruppen ser det som angeläget att arbetet marknadsförs och görs känt för alla myndigheter som kan återanvända ärendeinformation. Förutom att respektive myndighet informerar genom sina kanaler kan gemensamma insatser såsom presentation för E- delegationen och pågående utvecklingsinsatser bli aktuella. Arbetsgruppen föreslår följande aktiviteter till förvaltningen: Ta fram kommunikationsmaterial avseende modellerna Behandla inkomna synpunkter Informera om modellerna Stötta vid användning av modellerna 3

Ordlista I rapporten och bilagor används ett flertal förkortningar och begrepp som är mer eller mindre definierade i den löpande texten, varför en ordlista nedan upprättats för att tydliggöra vad som avses med ett visst begrepp. Begrepp Begrepp Förklaring En abstraktion som behöver definitioner/förklaringar och termer för att vi ska kunna skriva och tala om dem. Informationsutbytesmodell Modell som bl.a. används vid myndighetsövergripande informationsutbyte. Som utgångspunkt används den gemensamma begreppsmodellen för ärende. En informationsutbytesmodell innehåller endast de informationsobjekt som ska ingå i informationsutbytet. Metadata Notation Referensmodell Term Den information som hålls om objekt, i detta fall ett begrepp. Exempel på metadata är; definition, term Skriftliga symboler avsedda att systematisera och förenkla framställningen av en viss företeelse eller sammanhang - helst i form av en gemensamt överenskommen standard eller norm. En gemensam beskrivning av en företeelse som används inom många områden. Detta kan exempelvis gälla områdena fastighet, fysisk person, juridisk person, företag och ärende. Referensmodeller ska endast innehålla kärnan av dessa begreppsområden och vara utgångspunkt för framtagande av begrepps- och informationsbeskrivningar. Ett eller flera ord som används för att beskriva ett begrepp Referenser Rapport från arbetsgruppen Ärendeinformation Dnr 1 31 674821-13/1211 hos Skatteverket 4

1 Inledning Arbetsgruppen Ärendeinformation (ÄI) är ett myndighetssamarbete för att finna en standard för begrepp inom ärendeinformation, gemensam begreppsmodell, och en informationsutbytesmodell. Uppdraget är en fortsättning på det arbete som tog fram begreppsmodellen (se rapport under referenser nedan). När myndigheterna ska återanvända uppgifter mellan varandra är det viktigt att alla använder samma termer för ärende för att säkerställa att vi pratar om samma sak och utbyter rätt information. Begrepp och informationsutbytesmodellerna ska skapa förutsättningar för myndigheter att utbyta ärendeinformation med varandra. Informationsutbytesmodellen är en referensmodell. Med referensmodell avser vi en gemensam beskrivning för att bygga upp ett ömsesidigt informationsutbyte. Viktigt även i kontakt med medborgare och företagare att vi har ett ensat språk. Att ärende betyder samma sak i alla verksamheter, i olika myndigheter. Uppdragets leveranser: Informationsutbytesmodell för ärendeinformation Beskrivning hur modellerna kan användas Förslag på förvaltningsorganisation avseende modeller och beskrivningar Nästa steg (överlämning till förvaltning) Uppdaterad begreppsmodell 2 Beroenden och intressenter Digital samverkan inom E-delegationen I vägledningen för digital samverkan finns koncept, struktur och metod för att arbeta med samverkande processer och informationsutbyten. För centrala informationsområden kan det vara nyttigt att ta fram referensmodeller. Detta kan exempelvis gälla områdena fastighet, fysisk person, juridisk person, företag och ärende. Referensmodeller ska endast innehålla kärnan av dessa begreppsområden och vara utgångspunkt för framtagande av begrepps- och informationsbeskrivningar. Nationell katalogtjänst inom E-delegationen Den information som behöver utbytas och de digitala tjänster som ska användas behöver synliggöras med hjälp av publika kataloger. Kataloger har en central betydelse i digital samverkan, de görs tillgängliga via katalogtjänster som gör det möjligt att publicera och söka efter beskrivningar av processer, informationsutbyten och tjänster. 5

Aktörer som ska inleda en digital samverkan måste undersöka om begrepps- och informationsutbytesmodeller finns och kan återanvändas. När en nationell katalogtjänst för att tillgängliggöra dessa informationsbeskrivningar tas i bruk, ska i första hand denna användas för att hitta beskrivningar och modeller av begrepp och information. Även referensmodeller ska publiceras i den nationella katalogtjänsten. EU:s interoperabilitetsprogram (EU-ISA) Inom EU:s interoperabilitetsprogram pågår det ett arbete med att jämföra informationsmängder (attribut) i framtagna referensmodeller med de core vocabularies som EU ISA har tagit fram. Arbetet har påbörjats när det gäller grundläggande uppgifter om företag som Bolagsverket, Skatteverket och SCB har tagit fram. Intresse finns att även titta på andra referensmodeller. 3 Informationsutbytesmodell Referensmodellen är till för att stödja informationsbyte och benämns informationsutbytesmodell och har med de informationsobjekt som är relevanta för informationsutbyte. Modellen består av två delar. Det inom den grå rektangeln är hämtat från Grundläggande uppgifter om företag Informationsutbytesmodell företag. Denna modell finns hos Bolagsverket på följande adress - https://uppgiftskrav.bolagsverket.se/gu/datamodeldiagram/cad45e93-c3ad- 40b2-a66d-f73f9f1de2bd.htm Inom den gula rektangeln finns den information beskriven som är den generella information om ärende som kan finnas med vid ett informationsutbyte. För beskrivning av innehållet i modellen se tabellen efter modellen och dess läsanvisning. Informationsobjektet Ärendeinformation innehåller inga attribut eftersom det är här den verksamhetsspecifika informationen för ett ärende ska placeras. 6

Innehållet i informationsobjektet Ärendeinformation varierar beroende på vilken ärendetyp som informationsutbytet avser. Det bestäms ömsesidigt mellan leverantör och mottagare av informationsutbytet. Referensmodellen kan användas även vid utveckling av en tjänst internt på en myndighet som tillhandahålls som en tjänst. Beskrivningarna i modellen har granskats av språkvårdare från Bolagsverket och Kronofogden. 7

Tabellen nedan innehåller informationen om objekt och attribut som finns med i modellen. I denna modelltyp så kan attributen bara få Yes eller No om attributet får innehålla Null. No betyder att attributet är obligatoriskt att fylla i och Yes betyder att attributet får sakna värde. Begreppsdefinition respektive Begreppsförklaring visar att texten efter är hämtad från begreppsmodellen för informationsutbytet. Objekt Ärendekontakt Beskrivning av objekt Kontaktuppgifter till den person eller handläggande funktion som kan besvara frågor om ärende. För att utbyta information om ärendekontakt måste minst ett attribut innehålla värde. Attribut Null Beskrivning av attribut e-postadress Yes Självförklarande handläggande funktion Yes grupp som kan besvara frågor om ärendet namn på handläggare Yes Självförklarande telefonnummer Yes Självförklarande Ärende Begreppsdefinition - avgränsad fråga som myndigheten ska fatta beslut om eller på annat sätt åtgärda ärendeid No Unik identifiering av ett ärende. ärenderegistreringsdatu m No Datum då ärende registrerades hos levererande myndighet. ärendeslag Yes Begreppsdefinition - indelning av ärenden utifrån reglerna i förvaltningslagen. Exempel: grundärende, omprövningsärende, överklagan. ärendestatus No Begreppsförklaring - Vilket skeende i processen ett ärende befinner sig i. Ärendetyp Begreppsförklaring - indelning av ärenden som omfattas av samma regler ärendetypsnamn No Saknas. Ärenderelation Begreppsdefinition - relationen mellan ett ärende och ett annat typ av ärenderelation No Beskriver typen av relation mellan två ärenden. 8

Objekt Beskrivning av objekt Attribut Null Beskrivning av attribut Journalanteckning Begreppsdefinition - anteckning som innehåller uppgifter om en händelse som berör ett visst ärende anteckning No Begreppsdefinition - kortare dokumentation datum för journalanteckning klockslag för journalanteckning No Yes Självförklarande Självförklarande typ av journalanteckning Yes Rubriken för journalanteckning, förklaring av anteckningen t.ex.: skrivelse inkommen förfrågan utsänd. Beslut Begreppsdefinition - avgörande i viss fråga beslutsdatum No Datum när beslutet fattades. beslutsgrund No Begreppsförklaring - Består av det regelverk som styr beslutet och det enskilda ärendets sakförhållanden. beslut giltigt fr. o m. Yes Starttidpunkt för den period som beslutet omfattar. beslut giltigt t. o. m. Yes Sluttidpunkt för den period som beslutet omfattar. beslutsmotivering No Begreppsförklaring - Anger de skäl som ligger till grund för beslutet. Den redogör för hur kombinationen av ärendets sakförhållanden och det styrande regelverket lett fram det aktuella beslutet. beslutstyp No Begreppsförklaring - Det är beslutstypen som styr vilka regler som ska tillämpas i beslutsfattande. Alla beslut har en beslutstyp. expedieringsdatum Yes Datum som beslut skickats/meddelats. 9

Objekt Beskrivning av objekt Attribut Null Beskrivning av attribut Ärendeinformation Ärendeinformation är den saknas se förklaringen verksamhetsspecifika informationen som hör till ett ärende. Innehållet är överenskommet mellan de myndigheter som ska utbyta informationen. 10

4 Informationsmodellen, praktisk användning Arbetsgruppen har säkerställt den praktiska användningen av informationsutbytesmodellen på olika sätt. Skatteverket och Bolagsverket har jämfört de generella attributen i modellen mot aktuell ärendeinformation. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Kronofogden har prövat informationsutbytesmodellen på faktiska informationsutbyten. Detta arbete har underlättat framtagandet och användandet av modellen samt inneburit justeringar av objekt och attribut. Nedanstående exempel visar hur modellen kan användas mellan olika myndigheter. Eftersom modellen är en referensmodell är det dock viktigt att vid varje tillfälle komma överens om syftet och innehållet i informationsutbytet. Exempel Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan o Utbytet handlar om ersättning till arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Informationsutbytet sker varje dag med en volym av tusentals ärenden. Exempel Kronofogden/Transportstyrelsen o Utbytet handlar om ansökan om Verkställighet pga. Obetald fordonskatt. Informationsutbytet sker 1-2 gånger per månad med en volym över 10 000 ärenden per månad. De aktuella exemplen finns i sin helhet i bilaga 2 5 Förslag på aktiviteter från arbetsgruppen Överlämning till förvaltning Informationsutbytesmodellen som levereras i och med denna rapport behöver överlämnas till förvaltning. Modellen ska förvaltas tillsammans med begreppsmodellen. Det pågår en aktivitet under E-delegationen inom arbetsutskottet Digital samverkan som tittar på hur denna typ av modeller för samverkan ska utvecklas och förvaltas. I väntan på resultatet från det arbetet ska bli klart så föreslår vi att modellen och dess beskrivning förvaltningsläggs hos Skatteverket som fortsätter att ansvara för materialet tills andra riktlinjer gällande ansvar och utpekandet av begrepps- och informationsägare fastslås via E-delegationen. När sedan begrepps- och informationsansvarig myndighet utsetts för dessa modeller ska förvaltningsansvaret skifta. Detta innebär behov av en överlämningsaktivitet där Skatteverket överlämnar sitt material till den som får ansvaret för modellerna. 11

Framtagande av informationsmaterial för införande av modellen Förvaltningen bör tillsammans med kommunikationskompetens utforma informationsmaterial våren 2015. Detta för att underlätta förståelsen och användandet av framtagen modell. Utökning av ärendebegreppsmodell och informationsutbytesmodell Det finns idag ett antal begrepp på en restlista som arbetsgruppen valt att inte hantera i begreppsmodellen kring ärende. Dessa kommer därför inte heller med i en informationsutbytesmodell på kort sikt, men på längre sikt behöver modeller för exempelvis följande begrepp tas fram. Dokument Handling Roll Genom att utvidga modellerna med dessa begrepp så ges en större gemensam grund att stå på vad gäller ärendebegrepp och ärendehantering inom offentlig verksamhet. Förankring i övriga myndighetsvärlden Vi behöver göra en förankringsresa där vi gör modellerna och materialet känt samt beskriver hur det kan tillämpas. För att nå de värden som vi vet kommer av att arbeta utifrån en gemensam modell, så krävs det att modellerna är tillgängliga, förstådda och tillämpade. Denna aktivitet ska leda till en ökad förståelse. Förslag är att detta görs i samband med etableringen av Nationell katalogtjänst inom E-delegationen. 12

Bilagor Bilaga 1 Arbetssätt Arbetet utgick från den nationella begreppsmodell som tagits fram för informationsutbyte avseende ärende under 2013. Förklaringar till begreppen har arbetsgruppen gått igenom och justerat så att alla kan ställa sig bakom dem. Dessa förslag har sedan förankrats i respektive myndighet. Frågetecken/synpunkter har sedan tagits upp igen på nästa arbetsmöte för att vid behov ändra/anpassa tidigare förslag. Förvaltningslagens begreppsapparat har använts för att verifiera begrepp och förklaringar till begreppen i begreppsmodellen liksom kunskapen från respektive myndighet. Modellerna är dokumenterade med hjälp av QualiWare Lifecycle Manager. I rapporten är modellerna inklistrade som bilder. Arbetsgruppen har sammanträtt ett antal gånger under perioden april-november 2014. Mellan mötena har respektive myndighet förankrat resultatet hos sin myndighet. Följande personer har deltagit i arbetet: Deltagare Monica Reimer Bernth Hultman Gunnel Modin Helena Efvendal Språkvårdare Johanna Arnoldsson Monika Korinek Elin Sundeman Språkvårdare Jan Andersson Karin Hultin Myndighet Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Bolagsverket Bolagsverket Försäkringskassan Kronofogden Kronofogden Skatteverket Skatteverket 13

Bilaga 2 Exempel på informationsutbyte Exempel på informationsutbyte.xl Bilaga 3 Uppdaterad begreppsmodell Relationen Bedöms utifrån går numera från Beslut till Beslutsgrund mot tidigare från Slutligt beslut till Beslutsgrund. Relationen till Ärendeslag har flyttats från Ärendetyp till Ärende. 14

Begreppsteori Ogdens triangel är en grafisk beskrivning hur begreppet förhåller sig till term, referent och definition. Referenter är företeelser i verkligheten. En del är konkreta och en del är abstrakta. Definitioner är muntliga eller skriftliga beskrivningar av begreppet, termer är uttryck som benämner begreppet. Definitionen kan ersättas av en förklaring som inte har samma formella krav på sig. 15