Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Relevanta dokument
Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS)

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd)

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Rehabiliteringsgarantin

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Seminarium 5b torsdag

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning

Försäkringskassan Sverige

rörelseorganens sjukdomar

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Information om FK Sida 1

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Ändra till startrubrik

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Bakgrund och initiativ

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Forskning om sjukfrånvaro

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Svar på regeringsuppdrag

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga


Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Utvärdering av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning. Resultat från år

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn

Dnr /2007 Dnr Uppföljning och kvalitetsutveckling av försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16

Allmänläkaren och sjukskrivningen

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Vi är Försäkringskassan

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK Sida 1

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Politisk omvärld April Hans Persson

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?

Försäkringskassan i Värmland

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Kvalitetsregister i internationellt perspektiv

Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens Britt Arrelöv

Transkript:

Ortopedisk ohälsa Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund Epidemiologi och Registercentrum Syd Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Sydsvenska Dagbladet Debatt 20130918 Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Innehåll 3 x 3 Rehabiliteringskedjan DFA kedjan D F A Försäkringsmedicinsk beslutsstöd Försäkringsmedicinsk forskning Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Ohälsotalet i februari 2010 39,1 34,1 27,3 Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar Tre grundbegrepp Rehabiliteringskedjan DFA kedjan Diagnos Funktion Aktivitet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/fors akringsmedicinsktbeslutsstod Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Fall 1 www.skane.sjukskrivningar.se Bernt 60 år: http://www.sjukskrivningar.se/default.aspx?id=32567 Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar Tre grundbegrepp Rehabiliteringskedjan DFA kedjan Diagnos Funktion Aktivitet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/fors akringsmedicinsktbeslutsstod Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar DFA kedjan Diagnos Medicinsk diagnos Ställd av läkare ICD 10 Funktioninskränkning Detaljerad/konkret beskrivning Aktivitetsbegränsning Konkret beskrivning Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar DFA kedjan Diagnos Funktioninskränkning Detaljerad/konkret beskrivning» kan ej böja ryggen mer än» kan ej röra fingrarna fullt ut, knytdiastas på 2 cm» kan lyfta armen till axelplanet dvs 90 gr. men ej däröver» Röntgen av höftleden visar grav artros Aktivitetsbegränsning Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar DFA kedjan Diagnos Funktioninskränkning Aktivitetsbegränsning Konkret beskrivning» kan pga ryggbesvären ej packa upp och lyfta in varor i hyllorna» kan pga handbesvären lyfta föremål som väger upp t 1 kg men ej tyngre. Har svårt att greppa t ex pärmar» kan pga höfbesvären gå max 500 m på plan mark Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar Tre grundbegrepp Rehabiliteringskedjan DFA kedjan Diagnos Funktion Aktivitet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/fors akringsmedicinsktbeslutsstod Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakrin gsmedicinsktbeslutsstod Socialstyrelsen och Försäkringskassan fick 2005 i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. År 2007 gav Socialstyrelsen som ett led i detta ut ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd består av två delar. Den ena delen handlar om övergripande princip vid sjukskrivning. Den andra delen handlar om rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser. Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakrin gsmedicinsktbeslutsstod Allmän del Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakrin gsmedicinsktbeslutsstod De övergripande principerna ska användas som vägledning för de frågor som läkare, Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivningar. Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har skilda roller i sjukskrivningsprocessen. Hälso- och sjukvården står för att dokumentera diagnos bedömt funktionstillstånd uppgivna arbetskrav bedömd arbetsförmåga i ett medicinskt underlag. Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Akut lumbago M54.5 Akut lumbago M54.5 Publicerad 1 oktober 2007 Det finns inga medicinska belägg för att tungt arbete vid ryggsmärtor förlänger läkningen eller innebär risker för fortsatta besvär eller komplikationer. Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft. Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Lumbago-ischias, diskbråck M51, M54 Lumbago-ischias, diskbråck M51, M54 Publicerad 1 oktober 2007 Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor. Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd. Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor. Läs mer om Lumbago-ischias, diskbråck Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Aktuell sjukskrivningsstatistik Vad är vi sjukskrivna för?

Sjukskrivning, per diagnosgrupp Graviditet, förlossning 4 % Skador och förgiftningar 9 % Baserat på totalt antal fall med sjukskrivning i Skåne 2012 Övrigt 30% Rörelseorganens sjukdomar 25 % Tumörer 4 % Andningsorganens sjukdomar 4 % Psykiska sjukdomar 25 %

Vanligaste diagnoserna totalt sett 1. Depressiv episod, F32 2. Ryggvärk, M54 3. Andra sjukdomstillstånd i mjukvävnader som ej klassificerats annorstädes, M79 4. Anpassningstörningar och reaktion på svår stress, F43 Källa: Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen, Socialförsäkringsrapport 2011

Vanligaste diagnoserna för sjukskrivning - rörelseorganens sjukdomar Diskbråck, M51 5 % Deformiteter fingrar och tår, M20 6 % Knäartros, M17 5 % Baserat på totalt antal fall med sjukskrivning, rörelseorganens sjukdomar i Skåne 2012 Sjukdomstillstånd i skulderled, M75 8 % Övriga 43 % Myalgi, M79 9 % Ryggvärk, M54 24 %

Vanligaste diagnoserna- psykiska sjukdomar 1. Depressiv episod, F32 2. Anpassningstörningar och reaktion på svår stress, F43 3. Andra ångest syndrom, F41 4. Recidiverande depressioner, F33 5. Bipolär sjukdom, F31 Källa: Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen, Socialförsäkringsrapport 2011

Vanligaste diagnoserna - skador 1. Fraktur på underben inkl fotled, S82 2. Fraktur på underarm och handled, S52 3. Fraktur på handled och hand, S62 4. Luxation och distorsion i knäets leder och ligament, S83 5. Fraktur på skuldra och överarm, S42 Källa: Försäkringskassan, Sjukskrivningar i Skåne 2012

Aktuell sjukskrivningsstatistik Och hur länge?

Sjukskrivningslängd per diagnoskapitel - för de största diagnoskapitlen presenterat i storleksordning Diagnoskapitel Andel <15 Andel 15-89 Andel 90 Psykiska sjukdomar 7% 47% 46% Rörelseorganens sjukdomar 16% 54% 30% Skador, förgiftningar mm 8% 69% 23% Total 19% 56% 25%

Sjukskrivningslängd - rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar (M00-M99) Psykiska sjukdomar (F00-F99) 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 20% >15 15-18 90 40% 20% >15 15-18 90 0% 0%

Sjukskrivningslängd skador 100% 80% 60% 40% Andel <15 Andel 15-89 Andel 90 20% 0% Fraktur underben Fraktur på underarm Fraktur handled hand Luxation/distort knäet Fraktur skuldra överarm

Sjukskrivning per diagnoskapitel - skillnad kvinnor och män Diagnoskapitel Andel Kvinnor Andel män Psykiska sjukdomar 71% 29% Rörelseorganens sjukdomar 61% 39% Skador och förgiftningar 43% 57% Tumörer 65% 35% Graviditet 100% 0% Andningsorganenssjukdomar 66% 34% Total 63% 37%

Skåne, sjukpenning och sjukersättning, dagar totalt alla diagnoser 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 Män Kvinnor 2 000 000 1 000 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning Antal fall Antal dagar 45 000 9 000 000,00 40 000 8 000 000,00 35 000 7 000 000,00 30 000 6 000 000,00 25 000 5 000 000,00 20 000 4 000 000,00 15 000 3 000 000,00 10 000 2 000 000,00 5 000 1 000 000,00 0 Kvinnor Män 0,00 Kvinnor Män Sjukpenning Sjuk- och aktivitetsersättning

Definitioner Försäkringsmedicin Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Ovanstående definition antogs 2008 av Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum, ett nätverk som består av representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan, SBU, Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund. Wikipedia 20120609 samt Försäkringskassan Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Försäkringsmedicin Lagen om Allmän Försäkring Försäkringskassan Privata försäkringar Privata försäkringsbolag Övrigt Underlag i tvister mm Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Sjukfrånvaro Hur mäter man sjukfrånvaro Sjukskrivning Självrapporterat/frågeformulär» Absenteeism/Frånvaro» Presenteeism/Sjuknärvaro Scand J Soc Med 1998, 2 (133 144). How to measure sickness absence? Literature review and suggestion of five basic measures Gunnel Hensing, Kristina Alexanderson1 Peter Allebeck and Per Bjurulf

Samkörning Kvalitetsregister Patientkohorter Referensdata (EQ5D) Region Skånes vårddatabaser Epi-centrum Skåne Krypterat personnummer Försäkringskassan Sjukskrivning, sjukoch aktivitets ersättning Yrke, utbildning, inkomst, läkemedelsregister etc Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson

Prevalens RA samt höft- och knäledsartros i Skåne December 31 2006 9% 8% 7% 6% Knäledsartros Höftledsartros Ledgångsreumatism 5% 4% 3% 2% 1% 0% Data från MORSE-projektet, Martin Englund, Ingemar F Petersson, Age

Handledsfraktur Data från MORSE-projektet 1200 1000 800 Incidens 2006 per 100,000 invånare? Kvinnor 600 400 Män 200 0 0-4 5-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85+ Age (yrs)

Framtida projekt/ T 10 arbeten Sjukskrivning vid diskbråck vilken roll spelar operationer? Sjukskrivning före och efter. Skillnader i sjukskrivning mellan kvinnor och män. Skillnader i diagnoser är kvinnor mer sjuka eller mer sjukskrivna? Socioekonomiska faktorer hur jämlik är den svenska vården? Finns det skillnader i vårdsökande specialistvård/primärvård? Samsjuklighet vid sjukskrivning - skillnader i samsjuklighet vid sjukskrivning för olika diagnoser tex ryggvärk, artros, myalgi. Lund University, Faculty of Medicine, Clinical Sciences Lund, Orthopaedics and Rheumatology, IF Petersson