Övningsuppgifter Internationell Ekonomi

Relevanta dokument
Extra frågor att träna på

Övningar i Handelsteori

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Lösningsförslag till Övningsuppgifter Internationell Ekonomi

TILLÄMPAD EI<ONOMI OCH HANDEL \\J ~ b lo o

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell Handel

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Lösningsförslag till Övningsuppgifter Internationell Ekonomi

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

Institutionen för Samhällsvetenskap / SHV

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Räkneövning Internationell handel. Lektion 1, Lokal T135 Tid 13-15; Torsdag den 12 mars 2009

Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: Godkänd 25 poäng, Väl Godkänd 37poäng.

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/ Tid: 9:00 14:00

INTERNATIONELL EKONOMI, 7 p

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Mälardalens högskola. Lösningar. Handelsteori och internationell finansteori Höstterminen 2014

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. 60 poäng

Mälardalens högskola. Lösningar. Handelsteori och internationell finansteori Vårterminen 2017

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum:

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum:

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Internationella relationer

Internationell Handel


Internationell handel

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Frihandel hur kan den gynna oss?

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Neoklassiska modellen Bertil Ohlin och Eli Heckscher Resurstillgångar och internationell handel. Dagens föreläsning

Internationalisering Introduktion och begrepp eller hur tänker en nationalekonom Industrins förnyelse, regionuppsala.

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Tentamen Nationalekonomi A VT 2016

Delvis missvisande bild av offentligt åtagande. I många länder används avdrag på inkomstskatten snarare än direkta subventioner (jmf ROT/RUT)


Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

Ekonomi Sveriges ekonomi

Omtentamen Nationalekonomi Grk HT

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

Resurstillgångar och internationell handel

Produktion - handel - transporter

Kapitel 2, uppg 17 (spaltar upp svaren för att det skall bli mer överskådligt)

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Produktion - handel - transporter

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Internationell Ekonomi

Internationell Handel

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Ekonomiskt kretslopp

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum:

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

02/05/2012. Produktionsmöjlighetskurvan vid ökande alternativkostnader. Produktionsmöjlighetskurvan och utbudskurvan vid konstant alternativkostnad

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.


Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Handelspolitik. Handelspolitik och industripolitik Utrikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

TILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion.

Transkript:

Övningsuppgifter Internationell Ekonomi Ricardomodellen 1. Landet Home har 1200 enheter arbetskraft. Landet kan producera två varor, äpplen och bananer. Arbetskraftsåtgången per enhet i äppleproduktionen är 3, i bananproduktionen 2. a. Rita Homes produktionsmöjlighetskurva. b. Vad är alternativkostnaden för äpplen uttryckt i bananer? c. Vad är priset för äpplen i termer av bananer om landet inte handlar med omvärlden? Varför? 2. Förutom Home finns det också ett annat land, Foreign, som har tillgång till 800 enheter arbetskraft. I Foreign är arbetskraftsåtgången per enhet i äppleproduktionen 5, i bananproduktionen 1. a. Rita Foreigns produktionsmöjlighetskurva. b. Vad är alternativkostnaden för äpplen uttryckt i bananer? 3. Anta att det finns 2 länder (Swed och Pol), 2 varor (bilar och skor) och 1 produktionsfaktor (arbetskraft) Båda länderna har 100 arbetare var. Figuren nedan visar ländernas produktionsmöjlighetskurvor: Antal skor Pol Antal skor Swed 25 10 10 Antal bilar 20 Antal bilar a. Beräkna arbetskraftsåtgången för skor respektive bilar i Swed. b. Beräkna alternativkostnaden för skor i Pol respektive Swed. c. Beräkna relativpriset för bilar i Swed respektive Pol om länderna inte handlar. d. I produktionen av vilken/vilka varor har Swed en komparativ fördel? e. I vilket intervall kommer relativpriset på bilar att vara om länderna handlar med varandra? 1

4. Antag att land A har 100 invånare, dvs L = 100. Varje arbetare kan producera 10 espresso eller 5 cappucino. Båda varorna produceras. Ingen handel med andra länder. a. Rita landets produktionsmöjlighetskurva. b. Hur hög är alternativkostnaden för en cappucino? c. Vad kostar en cappucino om en espresso kostar 10 kronor? d. Vilken lön får arbetarna i respektive sektor med priserna ovan? 5. Anta att det finns två ekonomier, Home och Foreign, där arbete är den enda produktionsfaktorn. Det finns fyra varor vars tillverkningskostnader mätta i arbetstimmar anges av nedanstående tabell Vara 1 2 3 4 Home 25 50 100 100 Foreign 20 100 40 160 a. Vardera landet exporterar två varor. Vilka två varor exporterar Home? b. I vilket intervall måste den relativa lönen i gemensam valuta mellan Home och Foreign ( dvs lön i Home/ lön i Foreign) ligga för att detta handelsutbyte ska vara möjligt? Heckscher-Ohlin modellen 6. Låt världen delas upp i två grupper av länder, U-länder och I-länder, som använder kapital (K), vars pris (ränta) är r, och arbete (L) vars pris (lön) är w, för att producera industrivaror (X) och jordbruksprodukter (Y). X är kapitalintensiv och Y arbetsintensiv i produktionen och de båda produktionsfaktorerna kan röra sig fritt mellan de olika sektorerna men inte mellan länderna. Vi antar att U-länderna är rika på arbete medan I- länderna är rika på kapital. a. Visa vilket handelmönster som uppkommer enligt Heckscher-Ohlin-modellen och vilken produktionsfaktor som vinner respektive förlorar på handel i U-länderna om frihandel införs. b. Utgå från att fria kapitalrörelser mellan I-länder och U-länder tillåts och att detta leder till ett kapitalinflöde från I-länderna till U-länderna. Vilken sektor kommer då att växa respektive minska i U-länderna? Hur påverkas resultatet av U- ländernas ekonomiska storlek, dvs ifall länderna har påverkan på relativpriset eller inte? 7. Anta att land A har 20 000 arbetare och kapital för 15 000 kronor och land B har 60 000 arbetare och kapital till ett värde av 30 000 kronor. Varan X är kapitalintensiv och Y är arbetskraftsintensiv. a. Illustrera ländernas produktionstillgångar i två boxdiagram. b. Illustrera ländernas faktoranvändning vid frihandel i boxdiagrammen. c. Hur påverkas inkomstfördelningen i A respektive B när länderna börjar handla? Motivera svaret! 2

8. Arbetarrörelsen i många i-länder har traditionellt förespråkat protektionism i handeln med u-länder. Är detta rationellt ur fackföreningarnas synvinkel? Har det någon betydelse vilken handelsmodell man använder? 9. Det finns stora löneskillnader mellan olika regioner i USA. Till exempel är industriarbetarnas löner (för likvärdiga jobb) ungefär 20% lägre i sydöstra USA än på västkusten. Hur kan man förklara att faktorprisutjämning inte har skett mellan USA:s regioner? Hur kommer det sig att löneskillnaden mellan gränsregionerna på den amerikanska och mexikanska sidan är större trots att det geografiska avståndet mellan USA och Mexiko är betydligt mindre än avståndet mellan USA:s västkust och dess sydöstra regioner? 10. Senare empiriska tester av Heckscher-Ohlin modellen tyder på att det finns stora effektivitetsskillnader mellan produktionsfaktorer i olika länder. Hur kan faktorprisutjämningsteoremet anpassas för att ta hänsyn till detta? Standardmodellen 11. Länderna A och B har två produktionsfaktorer, kapital och arbetskraft, med vilka de producerar två varor, X och Y. Teknologin är densamma i de två länderna. X är kapitalintensiv och A är relativt kapitalrikt. Analysera effekterna på byteskvoten och välfärden i de två länderna av följande händelser: a. En ökning i A:s kapitalstock. b. En ökning i A:s arbetsutbud. c. En ökning i B:s kapitalstock. d. En ökning i B:s arbetsutbud. 12. Japan exporterar huvudsakligen tillverkade varor, medan de importerar råvaror såsom livmedel och olja. Analysera effekten på Japans byteskvot av följande händelser: a. Ett krig i Mellanöstern stör världsutbudet av olja. b. Korea ökar sin bilproduktion och börjar exportera bilar till Kanada och USA. c. Amerikanska ingenjörer utvecklar en fusionsreaktor som ersätter kraftverk drivna av fossila bränslen. d. En förlorad skörd i Ryssland. 13. Anta att det finns ett stort och ett litet land illustrera i lämpliga diagram och förklara vad som händer med relativpriserna, produktionen och välfärden i det lilla landet om a. Det lilla landet får snedvriden tillväxt mot sin exportvara b. Det stora landet får snedvriden tillväxt mot sin exportvara 3

Modern teori: skalekonomier och imperfekt konkurrens 14. Vid perfekt konkurrens är priset lika med marginalkostnaden. Varför är detta inte fallet om företagen har interna stordriftsfördelar? 15. Anta att det finns två varor, bilar och vete. Bilmarknaden karaktäriseras av monopolistisk konkurrens medan det råder fullständig konkurrens på vetemarknaden. Bilar produceras under tilltagande skalavkastning och produktionen är kapitalintensiv. Utan handel är alternativkostnaden för bilar 5 ton vete i Sverige och 10 ton vete i Ukraina. Efterfrågan är lika i båda länderna och båda varorna konsumeras. a. Vilka varor produceras i Sverige respektive Ukraina under autarki? b. Beskriv handelsmönstret om Sverige och Ukraina inleder handel. 16. Vissa menar att förekomsten av skalfördelar innebär ökade spänningar mellan länder då det enskilda landet tjänar på att öka sin produktion i de branscher som kännetecknas av skal-ekonomier. Diskutera detta påstående utifrån såväl modeller med stora interna (inklusive dynamiska/ learning by doing) som externa skalfördelar. 17. Hur stor är den relativa betydelsen av stordriftsfördelar respektive komparativa fördelar i följande fall? a. Det mesta av världens tillgångar av aluminium smälts ner i Norge och Kanada. b. Hälften av världsproduktionen av större flyplan sker i Seattle. c. De flesta halvledare tillverkas i USA eller Japan. d. Skotsk whisky kommer (huvudsakligen) från Skottland. e. De bästa vinerna kommer från Frankrike. 18. Det är ganska vanligt att industriella klusterbildningar upplöses och att produktionen flyttar dit lönerna är lägre i samband med att produktionen standardiseras och teknologiutvecklingen i industrin avtar. Hur kan man förklara detta med hjälp av förekomsten av externa skalfördelar? Handelspolitikens instrument och konsekvenser 19. Under Uruguay-rundan fattades beslut om att importkvoter skulle avskaffas och ersättas med tullar (tariffication). Jämför effekterna av tullar och importkvoter. Använd lämpliga diagram. 20. Homes efterfråga och utbud på vete ser ut enligt följande: D = 100 20P S = 20 + 20P och Foreign:s är: D* =80 20P 4

S* = 40 + 20P a. Härled och rita Home:s importefterfråga. Vilket är Homes jämviktspris under autarki (dvs utan handel)? b. Härled och rita Foreign:s exportutbud. Vilket är jämviktspriset i Foreign under autarki? c. Låt Home och Foreign inleda handel. Rita världsmarknadsjämvikten. Vad blir världsmarknadspriset och hur stor är handelsvolymen? 21. Anta att Home i uppgift 20 inför en specifik tull på 0.5 kr på veteimport. a. Vad blir effekten av tullen på i) vetepriset i de båda länderna, ii) utbud och efterfråga på vete i de båda länderna och iii) handelsvolymen? b. Analysera välfärdseffekterna för såväl den importkonkurrerande industrin som konsumenterna i Home. Hur påverkas statens intäkter? c. Illustrera grafiskt och beräkna effekten på byteskvoten, effektivitetsförlusten samt den totala välfärdseffekten för Home. 22. Antag att Foreign vore mycket större med följande efterfråga och utbud: D* =800 200P S* = 400 + 200P Vilket blir det nya jämviktspriset och den nya handelsvolymen under i) frihandel och ii) med Homes tull på 0,5? Hur påverkas välfärden i Home när tullen införs? 23. Antag att två stora länder (USA och Brasilien) handlar med varandra. USA exporterar bilar och importerar kaffe. USA har en hög tull på kaffe. a. Illustrera i ett diagram hur relativpriserna på världsmarknaden påverkas av att USA avskaffar importtullen på kaffe. b. Har Brasilien byteskvot blivit bättre eller sämre? c. Hur påverkas kaffekonsumenter i Sverige? Handelspoltikens politiska ekonomi 24. Identifiera argumenten för frihandel i följande påstående: For a small country like the Philippines, a move to free trade would have huge advantages. It would let consumers and producers make their choices based on the real costs of goods, not artificial prices determined by government policy; it would allow escape from the confines of a narrow domestic market; it would open up new horizons for entrepreneurship; and, most important, it would help to clean up domestic policies. 5

25. Bilindustrins företrädare i framför allt USA men även inom EU hävdar att den internationella handeln av motorfordon måste begränsas för att bibehålla sysselsättningen inom denna stora sektor. Vilka argument används och är handelsbegränsning ett bra medel? 26. The existing NAFTA, a 1994 pact covering Canada, the United States and Mexico, was viewed by many Americans as their loss and Mexico s gain. The idea that trade is desirable only if it happens among countries with similar wages dies hard. In a new poll by the University of Maryland, only 43% of Americans supported free trade with lowwage countries which lowered their tariffs, compared with the 66% who supported freer trade in general (The Economist, may 1998, s. 20). Analysera och diskutera mot bakgrund av ovanstående citat från The Economist och med hjälp av olika handelsteorier: a. Vilken typ av handel och handelsmönster kan väntas uppkomma inom ramen för NAFTA mellan USA och Kanada respektive mellan USA och Mexiko? b. Vinsterna för USA:s del av handeln (enligt uppgift a ovan) mellan USA och Kanada respektive mellan USA och Mexiko? c. De förväntade inkomstfördelningseffekterna i USA från handeln (enligt uppgift a ovan) mellan USA och Kanada respektive mellan USA och Mexiko? Handelspolitik i utvecklingsländer 27. Vad karakteriserar handelns tillväxt sedan mitten av 1980-talet och den handelspolitik som förts av de utvecklingsländer som tycks ha vunnit mest på internationell handel. Ger dessa erfarenheter stöd för en importsubstitutionspolitik eller ett klart argument mot en sådan strategi? 28. Förklara följande påstående: Import quotas on capital-intensive industrial goods and subsidies for the import of capital equipment were meant to create manufacturing jobs in many developing countries. Unfortunately, they have probably helped create the urban employment problem. Kontroverser och handelspolitiska utmaningar 29. När det gäller att skapa nya eller att utveckla ett lands komparativa fördelar har sedan 1980-talets början industripolitiken karakteriserats av en stark prioritering av stöd till FoU-intensiva verksamheter och produktion i kunskapskapitalintensiva branscher. Exempelvis har det amerikanska näringsdepartementet rekommenderat särskilt stöd till hög-teknologiska industrier. Vilka argument för och emot kan anföras till stöd för en sådan politik? Anknyt till relevant teori. 6

30. Ange argument för och emot ett förslag att inom EU genom subventioner försöka utveckla programvaror till IT-branschen som domineras av Microsoft, USA. 31. Frankrike bedriver en aktiv nationell kulturpolitik med stöd till fransk konst, design och mode, musik, det franska köket o. s. v. Syftet kan vara att bevara sin nationella identitet i en allt mer internationaliserad värld, men försvaras även på ekonomiska grunder. Argumentera utifrån strategisk handelspolitik. 7