Nämndens plan med budget 2017 Bildningsnämnden 2017

s handling 7-2016 Bilaga 1 Nämndens plan med budget 2017 Bildningsnämnden 2017 www.katrineholm.se

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Vision 2025... 3 2 Ansvarsområden och volymmått... 4 2.1 Bildningsnämnden... 4 3 Övergripande mål och resultatmål... 6 3.1 Tillväxt, jobb och egen försörjning... 6 3.2 Attraktiva boende- och livsmiljöer... 6 3.3 Utbildning... 7 3.4 Omsorg och trygghet... 11 3.5 Kultur, idrott och fritid... 11 3.6 Hållbar miljö... 12 3.7 Ekonomi och organisation... 13 4 Driftsbudget... 16 5 Investeringsbudget... 24 6 Särskilda uppdrag... 26 7 Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer... 27 2

1 Inledning 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust 3

2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 Bildningsnämnden Beskrivning Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens aktivitetsansvar i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver dessa lagstadgade verksamheter ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörsskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Volymmått Utfall 2015 VT 2016 HT 2016 Prognos 2017 Antal barn i förskola inkl. pedagogisk omsorg 1 676 1 776 1 709 1 761 Antal elever i grundskola 3 845 3 803 3 843 4 087 Antal elever i grundsärskola 84 91 95 ingår ovan Antal barn i fritidshem 1 391 1 329 1 412 1 481 Antal elever i gymnasieskolan 1 162 1 156 1 273 Antal elever i gymnasiesärskolan 42 39 ingår ovan Antal barn i kulturskolans verksamhet (ämneskurs) 638 627 670 Antal pågående ärenden inom Elevhälsan 623 648 675* 700 Antal elever IKE kartläggningsenhet nytt mått 75 75 Antal barn inskrivna i omsorg på obekväm tid 28 32 39 34 Antal elever som deltar i modersmålsundervisning 611 638 665 650 Barn och elevantal för 2017 är prognos enligt SCB och avser alla barn och elever som kommunen har betalningsansvar för. * preliminiära siffror Kommentarer till volymmått Antalet barn i förskola och pedagogisk omsorg har ökat de sista åren och beräknas fortsätta öka något under 2017 enligt SCB s prognoser. Även antalet elever i grundskolan har ökat under de sista åren och beräknas fortsätta öka även under 2017 enligt SCB s prognoser. Till följd av det kommer även antalet barn som nyttjar fritidshem att öka. Till följd av det ökade inflödet av nyanlända de sista åren beräknas även antalet elever i gymnasieskola att öka under 2017. När antalet elever i kommunens skolor ökar sker också en ökning av antalet ärenden inom 4

elevhälsan. Elevantalet beräknas fortsätta öka under 2017 vilket gör att antalet ärenden på elevhälsan med stor sannolikhet också kommer att öka. Inflödet av nyanlända barn och ungdomar som skrivits in på kartläggningsenheten bryggan har varit relativt lågt under 2016. Det är i dag svårt att göra en bedömning av läget 2017 då detta beror på läget i omvärlden. Prognosen är dock en fortsatt relativt låg mottagning även under 2017. Förutom modersmålsundervisning så erbjuds studiehandledning till elever som har behov av stöd på modersmålet för att uppfylla kunskapskraven. 5

3 Övergripande mål och resultatmål 3.1 Tillväxt, jobb och egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling Förutsättningar och verksamhetsförändringar År 2030 har Katrineholm som mål att vara 40 000 invånare. Detta innebär en stor ökning av antalet barn i kommunens förskolor och skolor. En viktig förutsättning för att locka nya invånare till kommunen är attraktiva förskolor och skolor. I Katrineholms kommuns skolplan lyfts det fram att skolorna i Katrineholm bland annat satsar på företagsamhet och innovation. Bildningsförvaltningen vill under 2017 fortsätta sitt arbete med att uppmuntra och stimulera unga personers entreprenörskap. Ett sätt att göra detta är att Katrineholms gymnasieskolor fortsätter sitt samarbete med Ung Företagsamhet (UF). Genom Ung Företagsamhet får flickor och pojkar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Resultatmål/Uppdrag Fler ungdomar ska starta UF-företag Beskrivning KS, BIN 3.2 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Förutsättningar och verksamhetsförändringar I kommunplanen nämns att stadsmiljön ska förbättras, landsbygden ska utvecklas och miljön ska värnas för att kommunen därigenom ska ta ansvar för helheten och skapa förutsättningar för en hållbar, levande och växande kommun. Katrineholms kommuns befolkningsmål 2030 är 40 000 invånare. Allt fler barnfamiljer väljer att flytta till Katrineholm och för att möta de behov som uppstår gör kommunen en stor satsning på förskola och skola. Under de senaste fem åren har 17 nya förskoleavdelningar öppnats och ytterligare fem nya avdelningar kommer att öppna innan årsskiftet 2016/17. Planer för fortsatt byggnation finns. Det är av största vikt att kunna bygga ut verksamheten i takt med behoven. Förarbete pågår inför en eventuell ombyggnation av delar av Nävertorpsskolan till förskolelokaler. Med befolkningsmålet om 40 000 invånare år 2030 som grund kommer det att krävas utrymme för många nya elever de kommande åren. Det pågår ett intensivt och resurskrävande arbete kring planeringen inför eventuellt beslut om byggnation av en ny skola i centrum och en ny skola på norr. Den initiala planen är att dessa skolor ska vara inflyttningsklara 2020. I avvaktan på beslut om ny skola måste elevsituationen lösas inom befintliga lokaler eller inom inhyrda moduler om egna lokaler inte finns att tillgå. Under 2017 firar Katrineholm 100 år som stad. Firande kommer att ske under hela året och det 6

ska ske tillsammans med kommuninvånarna. 100-årskalaset ska vara en unik möjlighet att bygga stolthet, delaktighet och stärka bilden av Katrineholm, i och utanför staden. Jubileet ska bygga på medskapande. Det ska vara ett 100-årsjubileum för, om och med katrineholmare. Målet är att tillsammans skapa minnesvärda upplevelser. Bildningsförvaltningen kommer att delta i firandet genom att alla förskoleenheter och skolenheter har fått i uppdrag att väva in Katrineholm 100 år i sin verksamhet under 2017. Exempelvis planerar elever på Tallås att skapa ett hologram på torget. För att möjliggöra för barn, elever och personal på kommunens förskoleoch skolenheter på landsbygden att delta i firandet kommer dessa skolor och förskolor att tillföras ett extra bidrag för resor under 2017. Kulturskolan planerar två större evenemang under kommunens 100-årsjubileum. I mitten av maj ska kulturskolans musikallinje och musikalorkester sätta upp en nyskriven musikal, "Knuten", i Tallåsaulan. Manus är skrivet av Jenny Cronholm och handlingen utspelar sig i Katrineholm för hundra år sen. Det andra stora evenemanget är planerat till mitten av december 2017. Som en slutpunkt på jubileumsåret planeras en större vinterkonsert med medverkan från Kulturskolan och många andra lokala grupper, solister, körer och orkestrar. De medverkande i konserten ska spegla Katrineholms befolkning, inte minst med medverkande med annan bakgrund än den svenska. Kulturskolan får med anledning av 100-års jubileet behålla det tillfälliga evenemangsbidrag som de tillfördes 2016. Resultatmål/Uppdrag Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Beskrivning KS, BIN, STN, VIAN, VON, KFAB 3.3 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunplanen slår fast att den viktigaste framtidsinvesteringen som ett samhälle kan göra är att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning. Genom att satsa på utbildning lägger Katrineholms kommun fundamentet för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Under 2016 har bildningsnämnden beslutat om en skolplan för Katrineholms kommun. Skolplanen ska, tillsammans med skollag och läroplaner, vara engagerande och inspirerande för alla som bidrar till utvecklingen i kommunens förskolor och skolor. Skolplanen slår fast att varje möte är viktigt. Oavsett i vilket sammanhang ett möte sker så ska det genomsyras av höga förväntningar, tilltro till varje individs utvecklingspotential och lust för lärande. Med start läsåret 2016/17 får förskoleklass och fritidshem egna avsnitt i läroplanen. Detta ska öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen. Samtidigt införs också nya skrivningar om övergångar mellan förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan De senaste åren har betygsresultaten i Katrineholms skolor blivit bättre. I SKL:s Öppna jämförelser avseende läsåret 2014/15, som presenterades i april 2016, stod det klart att Katrineholms skolor förbättrats på flera punkter jämfört med föregående rapport. Detta gör att Katrineholm går emot den rådande rikstrenden med negativ resultatutveckling. Under 2017 måste ett fortsatt arbete ske i alla kommunens förskolor och skolor för att hålla i den positiva trenden när det gäller resultatutvecklingen och förvaltningen måste fortsätta att fokusera på 7

utveckling av framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete. Skolverket lämnade under våren 2016 ett förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Förslaget gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Strategin innehåller förslag till insatser som syftar till att alla elever och personal ska utveckla en digital kompetens som de behöver. Dessutom ska tillgången till digitala verktyg vara likvärdig och digitaliseringen ska bidra till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Beslutas strategin kommer det att behövs en utökning av digitala verktyg för personalen i Katrineholms kommun förskolor och fritidshem. Vår digitala resa, som är namnet på Katrineholms kommuns satsning på 1-1 i grundskolan, skapar förutsättningar för en flexibel lärmiljö och ett framgångsrikt lärande för alla elever. Varje elev får genom 1-1 satsningen tillgång till ett personligt digitalt verktyg, vilket skapar individuell tillgänglighet genom Lärknuten och via lärarnas digitala arbetsmaterial. Arbetsmaterial som exempelvis kan vara i form av text, bild, film eller ljud så att varje elev på sitt sätt får möjlighet att förstå vad uppgiften går ut på och hur den ska lösas. Under december 2016 påbörjas utdelning av digitala verktyg för personalen i Katrineholms förskolor. På detta sätt får personalen förbättrade förutsättningar för dokumentation och planering. Detta möjliggörs via omfördelning av befintliga budgetmedel. Utdelningen kommer att följas upp med utbildningsinsatser under 2017. För att satsningen ska bli framgångsrik krävs en medveten utbildningsinsats för all pedagogisk personal. En första utbildningsinsats skedde vårterminen 2016 innan verktygen delades ut. Under 2017 kommer detta att följas upp med ytterligare utbildning och inspiration kring det digitala lärandet. Under 2017 kommer arbetet med att tydliggöra den utvecklingsorganisation, som under de senaste åren tagit form inom bildningsförvaltningen, att fortsätta. Syftet med utvecklingsorganisationen är att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår inom Katrineholms skolor. Under läsåret 2016/17 ska tre fokusområden prioriteras på kompetenskonferenserna; Vår digitala resa språk matematik Kompetenskonferensernas innehåll planeras och arrangeras i respektive samordningsområde och ska kännetecknas av kollegialt lärande i ett 1-19 års perspektiv. För att bättre kunna möta varje enskild elevs behov kommer bildningsförvaltningen under 2017 lägga ett större fokus på nyanländas lärande och kompetensutvecklingsinsatser kring detta. Varje år lämnar varje verksamhet ifrån sig en kvalitetsredovisning. Av dessa framgår bland annat förbättringsområden och förslag till åtgärder för förbättring. Utifrån de förslag som kommer fram i kvalitetsredovisningarna kommer prioriteringar att ske med fokus på de angivna områdena i skolplanen. För att skapa en tydlighet kring alla de aktiviteter som pågår i syfte att nå målen i kommunplanen och skolplanen har en verksamhetsplan fastställts för 2016-2017. För att få en tydlig bild av kvaliteten i bildningsförvaltningens verksamhet är det sedan några år tillbaka beslutat att samtliga förskolor och skolor ska använda sig av kvalitetsäkringsverktyget Qualis. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat i kommunens förskolor och skolor. Under 2017 8

kommer flera förskolor och skolor att genomgå en extern granskning. Mindre klasser i de lägre årskurserna och möjlighet för lärarna att ge mer tid till varje enskild elev är något som pekas ut som viktigt i kommunplanen. Sedan läsåret 2015/16 har Katrineholms kommun tagit del av den statliga satsningen Lågstadielyftet. Statsbidragets syfte är att höja utbildningens kvalitet och ge lärare mer tid för varje elev. Under läsåret 2015/16 fick Katrineholms skolor dela på drygt 6 mnkr vilket motsvarar ca.12 tjänster. Inför läsåret 2016/17 har bidrag fördubblats. Redan i förskolan läggs grunden för det fortsatta lärandet. Under de sista åren har det talats mycket, både lokalt och regionalt, om att grupperna i förskolan är stora. Från hösten 2015 har kommunen sökt och beviljats statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan. Barngrupper med barn födda 2013 eller senare pekas ut som prioriterade. Bidraget bygger på att det finns lokaler tillgängliga som möjliggör en minskning av barngrupperna. Detta har dock varit ett problem för Katrineholms kommun. Under hösten 2015 fastslogs en handlingsplan för matematikutveckling och under 2017 kommer insatser att ske i linje med denna handlingsplan. Fysisk aktivitet och träning har i en lång rad studier visat sig ha positiv inverkan dels på fysisk status, men även på studieresultat. Våren 2016 startade Västra skolan ett PULS-projekt. Flera PULS-pass i veckan planerades in både under skoltid och före ordinarie skolstart. Syftet med PULS-projektet är följande; På kort sikt öka koncentration och uthållighet under teoretiska lektioner. På lång sikt öka möjligheterna för inlärning.andra effekter är bättre upplevd hälsa, mindre konflikter, ökad impulskontroll, ökad sammanhållning i gruppen som genomför PULS etc. Under PULS-passen är elevens enda uppgift att se till att hen är i rätt pulszon, mellan 70 och 90 % av maxpuls, i 20 minuter. Ingen bedömning sker.under passet mäts elevernas puls med hjälp av ett puls-band och det visas på en skärm i idrottshallen så de får direkt återkoppling på hur det går. Projektet följs upp via enkäter och elevernas studieresultat. Som summering av lärarnas upplevelse, samt enkätsvaren från eleverna så känns det mycket positivt. Under kommande läsår kommer Västra skolan att fortsätta med PULS och lägga passen under ordinarie skoldag. Uppföljning vad gäller studieresultat kommer att ske på de tester som sker under höstterminen 2016. Trygga barn och ungdomar som mår bra Elevhälsan tillfördes 2016 medel för att kunna förstärka med ytterligare en kurator och en psykolog. Detta har möjliggjort en minskning av väntetiderna. De senaste årens ärendeökningen kan kopplas till den elevökning som skett de sista åren. Många ansökningar gäller flickor och pojkar som varit en kort tid i Sverige. Dessa elever kommer idag ut till skolorna efter kartläggningen på mottagningsenheten Bryggan och det kan då uppstå frågor om flickornas och pojkarnas kunskapsnivå. Detta beror bland annat på att personal på skolorna känner en osäkerhet över hur de ska bemöta nyanlända svenskar och deras behov efter att de blivit utslussade. Skolorna vill därför ha underlag som tydligt visar hur barnet/eleven klarar sig kognitivt/adaptivt. Elevhälsans utökade resurser gör att skolorna kan få mer stöttning i dessa frågor än tidigare. Till följd av att antalet elever i kommunens skolor beräknas öka under 2017 tillförs elevhälsan ytterligare budgetmedel. Det pågår flera insatser i kommunen riktade mot barn och unga som på olika sätt hamnat i 9

utanförskap. Dessa insatser kommer att fortsätta under 2017. Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. Syftet med Skolfam är att i samarbete mellan socialförvaltningen och bildningsförvaltningen säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. En annan insats är SamTid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med samarbetet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. Även friskolorna har tillgång till SamTid. #jagmed är ett EU-projekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) som pågår i ett 30-tal kommuner i fem regioner i Mellansverige; Östergötland, Uppsala, Örebro, Västmanland och Sörmland. I Sörmland finns två delprojekt, Nyköping/Oxelösund och Katrineholm. Det övergripande målet för #jagmed är att öka andelen elever som slutar gymnasiet med fullständiga betyg. Under projekttiden kommer projektet att studera övergångar mellan skolor och skolformer, arbeta med förebyggande åtgärder samt fortbildning, rådgivning och föreläsningar till berörd skol- och projektpersonal. I delprojekt Katrineholm är målgruppen ungdomar i åldern 15 20 år som är elever i åk 9 upp till åk 3 på gymnasiet och bedöms ligga i riskzonen för att inte påbörja eller fullfölja gymnasiet. Projektet kommer att arbeta individanpassat och coachande med att stötta, motivera, stärka självförtroende, arbeta med ungdomars hälsa med mera. Samarbetet mellan socialförvaltningen, bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen kring enskilda barn och elever har påbörjats. Syftet med detta samarbete är att se till att barnets behov sätts i centrum och att insatserna samordnas mellan förvaltningarna. Ett av kommunens mål är att det i Katrineholms skolor ska finnas trygga barn som mår bra. Kopplat till detta mål har bildningsnämnden antagit en policy för tobaksfri skoltid. Kommunens högstadie- och gymnasieskolor deltar i projektet Tobaksfri- skoltid. Projektet syftar till att stärka det förebyggande arbetet genom att involvera elever, personal och föräldrar. Höjd utbildningsnivå Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Att Katrineholms elever ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till framtidsfrågor är livsavgörande och här har all personal i skolan ett ansvar. Bildningsförvaltningen har under de senaste två åren ökat fokus på studie- och yrkesvägledning genom att samordna alla studie- och yrkesvägledare under en rektor. Under hösten 2016 kommer ansvaret för studie- och yrkesvägledarna att övergå till en av de nya verksamhetscheferna. Syftet med samordningen är att utveckla arbetsformer i ett 1-19 årsperspektiv och i synnerhet utveckla samarbetet med närsamhälle och omvärld samt vid övergångar mellan olika verksamheter och stadier. Detta är viktigt för att leva upp till läroplanens mål att bredda valen inför ett kommande yrkesliv för både flickor och pojkar. Ett 1-19 årsperspektiv innebär att på olika sätt göra studie- och yrkesvägledningen tillgänglig för alla åldrar, även för de yngre. Det har därför skett en förstärkning med en studie- och yrkesvägledare på heltid. Till följd av att antalet elever i kommunens skolor beräknas öka under 2017 tillförs SYV ytterligare budgetmedel. 10

Resultatmål/Uppdrag Förskolan ska byggas ut efter behov Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Höjd utbildningsnivå i kommunen Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Beskrivning BIN BIN BIN, KTN BIN, KTN BIN BIN, STN BIN, KTN, VIAN, VON KS, BIN, KTN, VIAN, VON 3.4 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Förutsättningar och verksamhetsförändringar I kommunplanen tydliggörs att kommunen har ett särskilt ansvar för att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Familjer och enskilda med sociala problem ska stöttas på ett tidigt stadium. Ansvaret för detta arbete ligger främst på socialtjänsten men även förskola och skola involveras i detta arbete. En insats som pågår är SamTid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med samarbetet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. I kommunplanen framgår också att det vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brottsoch skadeförebyggande arbete. Genom det samverkansavtal som finns tecknat mellan polisen och Katrineholms kommun involveras bildningsförvaltningen bland annat genom ett åtagande att arbeta förebyggande mot klotter och skadegörelse samt genom att åta sig att föra en dialog med elever, lärare och föräldrar kring alkohol, droger och brott. Under 2017 kommer Landstinget Sörmland att genomföra enkätundersökningen Liv & Hälsa ung för sjätte gången. Denna gång planeras det bli elever som går i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet som får svara på frågor om levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Tanken är att resultatet ska användas för planering och uppföljning och som underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Resultatmål/Uppdrag Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Beskrivning BIN, KTN, SOCN KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR 3.5 Kultur, idrott och fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa 11

Förutsättningar och verksamhetsförändringar I Katrineholms kommuns skolplan lyfts det fram att kulturskolan ska ge eleverna möjlighet till en meningsfull fritidssysselsättning genom att flickorna och pojkarna får möjlighet att utveckla sina konstnärliga färdigheter, i exempelvis musik, dans, teater och skapande. I skolplanen tydliggörs också att kulturskolan ska stödja arbetet med estetiskt lärande i förskolor och skolor och bidra till ökad måluppfyllelse. Teknik- och entreprenörskolan KomTek ska på samma sätt bidra till att utveckla teknikintresset bland barn och ungdomar oavsett kön samt vara ett stöd i skolornas teknikundervisning. Bildningsförvaltningen har många samverkansytor med kultur- och turismförvaltningen. Bland annat samverkar de två förvaltningarna kring olika läsprojekt, skolbiblioteken och Skapande skola. Samverkan sker också mellan Kulturskolan, Perrongen och DuD i olika ungdomsprojekt. Ett område som lyfts fram i kommunplanen är den roll biblioteken kan ha för att stimulera läsintresset hos kommunens flickor och pojkar. Under 2017 kommer bildningsförvaltningens språkutvecklare tillsammans med kommunens bibliotekarier och bibliotekspedagoger att fortsätta planera för insatser utifrån målet om manliga förebilder och att öka pojkars läsning. Utöver detta pågår i samverkan mellan språkutvecklaren och bibliotekarierna/bibliotekspedagogerna en kurs som heter Stimulera läsintresse. Den reviderade kulturstrategin för barn och unga antogs i bildningsnämnden, kultur- och turismnämnden samt vård- och omsorgsnämnden i december 2015. Kulturstrategin beskriver kommunens ambition att stärka barns och ungas kulturliv. Förutsättningen för att förverkliga kulturstrategin är förvaltningsövergripande samverkan. Resultatmål/Uppdrag Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med Jämställda kultur- och fritidsverksamheter Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Beskrivning BIN, KTN, STN, SOCN, VON BIN, KTN, STN, VON BIN, KTN, VON BIN, KTN, STN, VON KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON 3.6 Hållbar miljö Övergripande mål Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Under de sista tre åren har ett arbete pågått med klimatsmart ekomat i bland annat kommunens förskolor och skolor. För kommunens barn och unga har detta inneburit att måltiderna innehåller mer vegetabilier och att vissa råvaror, exempelvis tomat och gurka, främst serveras under säsong. För att skapa acceptans hos barn och unga och öka kunskapen om matens påverkan på miljön krävs en ökad dialog kring klimatsmart mat och den pedagogiska skolmåltiden blir oerhört viktig. Service- och teknikförvaltningens ambition är att servera klimatsmarta måltider som uppskattas av såväl små som stora gäster. Få saker är så individuella som smakupplevelser, så för att säkerställa att måltiderna passar alla kommer utbudet av maträtter att fortsätta att utvecklas under 2017. Fortsatt satsning på måltidsmiljön och nya större serveringsdiskar i 12

kommunens restauranger möjliggör att fler maträtter kan erbjudas. Ambitionen är att minst tre maträtter dagligen ska serveras i skolrestaurangerna. Mera medel för ekologiska råvaror tillförs budget 2017. Bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen behöver tillsammans fortsätta arbeta för att minska matsvinnet i kommunens förskolor och skolor. Detta för att bidra till miljön och att hålla nere livsmedelskostnaderna. Trots ett stort arbete med att synliggöra matsvinnet genom årligen återkommande svinnmätningar har inte kommunens matsvinn minskat nämnvärt. Framför allt är det serveringssvinnet i mottagningsköken som är det stora problemet. I Katrineholms tillagningskök slängs däremot väldigt lite mat jämfört med jämförbara mätningar i andra kommuner. Resultatmål/Uppdrag Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON, KFAB KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON, KFAB BIN, STN, VON BIN, STN, VON 3.7 Ekonomi och organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning Från hösten 2016 finns det tre nya verksamhetschefer underställda förvaltningschefen. En av dessa att ansvarar för gymnasieskolan och år 7-9 medan de andra två har både förskola och grundskola inom sitt ansvarsområde. Syftet med den nya organisationen är fortsätta att utveckla verksamheten i ett 1-19 års perspektiv, stärka samordningsområdena och öka måluppfyllelsen. Organisationen ska vara hållbar i en expansiv fas. Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Under 2014 inrättade bildningsförvaltningen ett formellt samverkansråd där representanter från elevråd/kår från 7-9 skolorna och gymnasieskolorna bjuds in. Samrådet planeras in i kalendariet och följer samma modell som förvaltningens fackliga samverkansmöten. Syftet med samverkansrådet är att öka flickors och pojkars möjligheter till inflytande i frågor som rör dem och att ge dem möjligheter att framföra sina åsikter och erfarenheter till beslutsfattare på olika nivåer. Alla flickor och pojkar ska ses som självklara aktörer i sina egna liv. Vuxensamhället har ett ansvar att stödja dem och möta dem med respekt. Attraktiv arbetsgivare I kommunplanen står skrivet att "Personalen är en av kommunens viktigaste resurser i välfärden och att ett bra ledarskap och engagerade medarbetare är avgörande för den fortsatta utvecklingen av kommunens service till invånarna". Det står också att "För att möta framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att säkra personalförsörjningen". För bildningsförvaltningen är det av största vikt att under 2017 fortsätta det arbete som har påbörjats i samarbete med personal- och informationsavdelningen. 13

Bristen på högskoleutbildade förskollärare och lärare väntas fortsätta öka, enligt analyser från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. En kompetensförsörjningsplan är framtagen för att tydliggöra kommande kompetensbehov och avståndet från befintlig kompetens i förhållande till verksamhetens mål. I kompetensförsörjningsplanen beskrivs pågående och planerade åtgärder för att nå målen kortfattat, exempelvis hur bildningsförvaltningen ska attrahera nya medarbetare, vilka strategier för kompetensförsörjning som planeras och vilka projekt som ska bidra till att bildningsförvaltningen kan fylla kompetensbehovet. Ett exempel på en insats som redan har påbörjats och som kommer att fortsätta under 2017 är satsningen på övningsförskolor och övningsskolor. Övningsförskolor erbjuds inom samordningsområde Norr och övningsskolor inom samordningsområde Öst samt Duveholmsgymnasiet. Syftet med övningsskolor är skapa en tydlig koppling mellan teori och praktik i lärarutbildningen. Lärarstudenter gör all sin vfu (verksamhetsförlagd utbildning) på en och samma skola (övningsskolan) under hela sin utbildning. Övningsskolor medför goda förutsättningar att tidigt knyta blivande förskollärare och lärare till kommunen. För att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla personal behöver bildningsförvaltningen se över olika karriärmöjligheter för personal inom bildningsförvaltningen. En typ av karriärväg är satsningen på karriärstjänster i skolan som staten via Skolverket påbörjade 2013. Syftet med karriärtjänsterna förstelärare och lektor är att göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Karriärstjänster kan inrättas inom alla skolformer utom förskola. Kravet är att förstelärare eller lektor måste ha lärarlegitimation och arbeta minst halva sin tjänst som lärare. Från läsåret 2016/17 har det varit möjligt för kommuner och andra huvudmän att söka bidrag från skolverket för lärarlönelyftet. Detta bidrag är till för att kommunen ska kunna höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Totalt har 237 pedagoger fått en lönehöjning på 2 500 kr per månad. Bildningsförvaltningen vill uppmuntra personal att vidareutbilda sig inom Lärarlyftet. Särskilt prioriterade är ämnesområden där kommunen har brist på personal. För att möjliggöra nedsättning i tid för dessa personer kommer bildningsnämnden att fortsätta avsätta medel för detta 2017. I april 2016 beslutade kommunfullmäktige om att införa heltid som norm i Katrineholms kommun. Detta kommer att medföra mycket arbete för bildningsförvaltningen under 2017 då detta gör att samtliga nyrekryteringar, samt visstidsanställningar längre än tre månader, ska ske på heltid. Resultatmål/Uppdrag Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Minskad sjukfrånvaro Beskrivning KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON, KFAB KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, BMN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON KS, BIN, KTN, STN, SOCN, VIAN, VON 14

Resultatmål/Uppdrag En attraktiv arbetsplats för tryggad personalförsörjning genom införandet av "Heltid som norm" Beskrivning Genom att använda Time Care Planering och TIme Care Pool ska förvaltningarna kunna lägga flexibla scheman för att alla anställda ska kunna ha heltidstjänster 15

4 Driftsbudget 2016 2017 Förvaltning/Avd/Enhet Budget (tkr) Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Totalbudget (tkr) Nämnd 1425 1445 1445 Förvaltningsledning och administration 64653-1578 67124 65546 Skolskjuts och reseersättning 18175 18175 18175 Kommuninterna tjänster 139502 149540 149540 Komtek 1434-50 1484 1434 Kulturskolan 10907-1456 12401 10945 Modersmål och studiehandledning 11889 12112 12112 Kartläggningsenheten Bryggan 1000-2000 3000 1000 Elevhälsan 21830-300 22728 22428 Studie- och yrkesvägledning 3738 4170 4170 Andra gemensamma verksamheter 2921 3097 3097 Förskola inkl. pedagogisk omsorg 123984-26270 150449 124180 Förskoleklass 12570-412 12769 12356 Grundskola 174999-11017 189967 178950 Grundsärskola 22420-6609 29439 22830 Fritidshem 34695-8467 42795 34328 Gymnasieskola 79872-35056 117476 82420 Gymnasiesärskola 10759-5300 14450 9150 Fritidsgårdar 506 506 506 Tilläggsbelopp 38587 41156 41156 Totalt 775865-98515 894283 795768 I övergripande plan med budget 2017-2019 som beslutades av kommunfullmäktige den 21 november 2016 tilldelades bildningsnämnden en budget för 2017 på 795 768 tkr. Nämnd Inom verksamheten budgeteras i huvudsak arvoden för nämndens ledamöter. Förvaltningsledning och administration Inom verksamheten på förvaltning budgeteras bland annat, ledning (förvaltningschef, biträdande förvaltningschef, verksamhetschefer och skolledare), administration, verksamhetssystem mm. Inom området finns även bildningsförvaltningens buffert budgeterad. Medel motsvarande 2,0 förskolechefer och 1,0 tjänst förstärkning vid arbetet inför byggnationen av nya skolor. Skolskjutsar och reseersättning Här budgeteras kostnader för skolskjutsar för samtliga verksamheter. Samt kostnader för reseersättning och inackordering till gymnasieskolan. Kommuninterna tjänster Inom verksamheten budgeteras kostnader för måltider, städ och vaktmästeri för för-, grund- och gymnasieskola. Däremot omfattar det inte vaktmästeri i gymnasieskolan eftersom den drivs i förvaltningens egen regi. Budgeten har räknats upp med beräknade löneökningar för 2017 samt 16

utökats med anledning av barn- och elevökning. Det har även tillförts 700 tkr avseende ekomat. Även alla hyror avseende förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola budgeteras här. Komtek Här budgeteras personal-, lokal- och materialkostnader för Komteks verksamhet. Budgeten inrymmer också medel för Lego FLL. Kulturskola Kulturskolan får behålla det evenemangsbidrag på 100 tkr för storföreställningar som de tillfördes i budget 2016. Detta ska då täcka kostnader i samband med Katrineholms 100-års jubileeum. Modersmål och studiehandledning Verksamheten omfattar både modersmål, modersmålsstöd i förskolan och studiehandledning. Verksamheten har tillförts 223 tkr för ökat elevantal. Kartläggningsenheten Bryggan Bryggan budgeteras med 4,0 tjänster samt administration och övriga omkostnader. Detta finansieras till två tredjedelar via Migrationsverket och resterande tredjedel finansieras via skattemedel. Elevhälsa Elevhälsan tillförs medel för tillkommande elever med 598 tkr (inkl. tillkommande elever från Erla). Studie- och yrkesvägledning Här budgeteras kostnader för studie- och yrkesvägledning. Andra gemensamma verksamheter Verksamheten innefattar bland annat kostnader för simundervisning och skolbibliotek. Skolbibliotek har tillförts medel för ökat elevantal. Förskola Lönedelarna i skolpengen har räknats upp med 2,26 % löneökning från första januari 2017, vilket motsvarar 3 % för avtalsperioden (april-december). Extern verksamhet Antalet barn i externa verksamheter förväntas ligga kvar på samma nivå som under hösten 2016. Socioekonomisk tilldelning I den socioekonomiska modell som används avsätts i snitt 5 161 kr per barn till socioekonomisk fördelning. Fördelningen mellan de olika enheterna följer SKL:s beräkningsmodell. Den socioekonomiska tilldelningen baseras på tre faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund 65 % Migrationsbakgrund 25 % Kön 10 % Total tilldelning egen regi inklusive socioekonomisk tilldelning 17

Den totala tilldelningen per barn i förskolan faller 2017 ut enligt tabellen nedan: Enhet Grundpeng Socioekonomi Total skolpeng Stavstugans förskola 79 667 kr 6 032 kr 85 699 kr Regndroppens förskola 79 667 kr 5 956 kr 85 623 kr Guldregnets förskola 79 667 kr 5 608 kr 85 275 kr Lasstorps förskola 79 667 kr 5 541 kr 85 208 kr Trädgårdens förskola 79 667 kr 5 410 kr 85 076 kr Örnens förskola 79 667 kr 5 404 kr 85 071 kr Norrgårdens förskola 79 667 kr 5 397 kr 85 063 kr Näverstugans förskola 79 667 kr 5 348 kr 85 015 kr Borgens förskola 79 667 kr 5 288 kr 84 955 kr Sörgårdens förskola 79 667 kr 5 269 kr 84 936 kr Karossens förskola 79 667 kr 5 248 kr 84 914 kr Påfågelns förskola 79 667 kr 5 035 kr 84 701 kr Häringe förskola 79 667 kr 5 008 kr 84 675 kr Ängstugans förskola 79 667 kr 5 006 kr 84 672 kr Tjäderns förskola 79 667 kr 5 005 kr 84 672 kr Gersnäs förskola 79 667 kr 4 941 kr 84 608 kr Asplundens förskola 79 667 kr 4 928 kr 84 594 kr Björkviks förskola 79 667 kr 4 893 kr 84 559 kr Saltkråkans förskola 79 667 kr 4 613 kr 84 279 kr Bie förskola 79 667 kr 4 561 kr 84 227 kr Backa förskola 79 667 kr 4 454 kr 84 120 kr Fågelbo förskola 79 667 kr 4 428 kr 84 094 kr Rävens förskola 79 667 kr 4 218 kr 83 884 kr Mysaks förskola 79 667 kr 4 213 kr 83 880 kr Kommunsnittet 5 161 kr Berguven öppnar i december 2016 och det har därför inte gått att räkna ut en sociekonomisk tilldelning för denna förskola. Berguven kommer därför att få en socioekonomisk tilldelning som motsvarar genomsnittet på förskolorna i samordningsområde öst. Total skolpeng för Berguven blir 84 527 kr. Genomsnittliga total skolpeng 2017: Verksamhet Kr/barn/år 2017 Förskola 84 827 kr Grundskola Lönedelarna i skolpengen har räknats upp med 2,26 % löneökning från första januari 2017, vilket motsvarar 3 % för avtalsperioden (april-december). Extern verksamhet Antalet elever i externa verksamheter förväntas ligga på samma nivå under vårterminen och under höstterminen. Socioekonomisk tilldelning 18

I den socioekonomiska modell som används avsätts i snitt 4 767 kr/elev i förskoleklass, 5 813 kr/elev i år 1-6 och 7 733 kr/elev i år 7-9 till socioekonomisk fördelning. Fördelningen mellan de olika enheterna följer SKL:s beräkningsmodell. Den socioekonomiska tilldelningen baseras på tre faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund 65 % Migrationsbakgrund 25 % Kön 10 % Total tilldelning egen regi inklusive socioekonomisk tilldelning Den totala tilldelningen per elev i grundskola faller 2017 ut enligt tabellerna nedan: Förskoleklass Socioekonomi Grundpeng Total skolpeng Västra skolan 5 089 kr 29 312 kr 34 402 kr Östra skolan 5 064 kr 29 312 kr 34 377 kr Nyhemsskolan 4 938 kr 29 312 kr 34 250 kr Valla skola 4 579 kr 29 312 kr 33 891 kr Strångsjö skola 4 480 kr 29 312 kr 33 792 kr Sandbäcksskolan 4 436 kr 29 312 kr 33 748 kr Skogsborgsskolan 4 394 kr 29 312 kr 33 706 kr Sköldinge skola 4 257 kr 29 312 kr 33 569 kr Bie skola 4 202 kr 29 312 kr 33 514 kr Forssjö skola 4 193 kr 29 312 kr 33 505 kr Björkviks skola 4 095 kr 29 312 kr 33 407 kr Julita skola 3 884 kr 29 312 kr 33 196 kr Kommunsnittet 4 767 kr 1-6 Socioekonomi Grundpeng Total skolpeng Västra skolan 6 587 kr 40 190 kr 46 777 kr Östra skolan 6 527 kr 40 190 kr 46 718 kr Nyhemsskolan 6 371 kr 40 190 kr 46 561 kr Valla skola 5 886 kr 40 190 kr 46 076 kr Strångsjö skola 5 753 kr 40 190 kr 45 943 kr Skogsborgsskolan 5 678 kr 40 190 kr 45 869 kr Sandbäcksskolan 5 567 kr 40 190 kr 45 757 kr Sköldinge skola 5 478 kr 40 190 kr 45 668 kr Bie skola 5 409 kr 40 190 kr 45 600 kr Forssjö skola 5 390 kr 40 190 kr 45 580 kr Björkviks skola 5 267 kr 40 190 kr 45 457 kr Julita skola 5 000 kr 40 190 kr 45 190 kr Kommunsnittet 5 813 kr 7-9 Socioekonomi Grundpeng Total skolpeng Järvenskolan Södra 8 239 kr 46 649 kr 54 888 kr Järvenskolan Tallås 7 615 kr 46 649 kr 54 264 kr Kommunsnittet 7 733 kr 19

Genomsnittlig total skolpeng per verksamhet 2017: Verksamhet Kr/elev/år 2017 Förskoleklass År 1-6 År 7-9 34 079 kr 46 004 kr 54 383 kr Extra ersättning AST-grupper Verksamhet Kr/elev/år 2017 AST-gruppen Skogsborgsskolan AST-gruppen Tallåsskolan 182 927 kr 182 927 kr Grundsärskola Lönedelarna i skolpengen har räknats upp med 2,26 % löneökning från första januari 2017, vilket motsvarar 3 % för avtalsperioden (april-december). Ny modell för tilldelning Grundsärskolan har tidigare år haft en elevpeng för elever i grundsärskola och en annan elevpeng för elever i träningsskola, samt ett tilläggsbelopp för individuellt stöd till de elever som bedömts ha behov på grund av autism eller rullstol. Tilläggsbeloppet har bestått av ett belopp för elever i grundsärskola och ett belopp för elever i träningsskola. Detta har inneburit att de olika nivåerna av skolpengen har haft stor spridning storleksmässigt, vilket i sin tur har inneburit att verksamheten har varit svår att planera när elever har tillkommit eller slutat. Från och med 2017 föreslås tilldelningen istället bestå av samma grundpeng som grundskolans elever får, plus ett tillägg som är beroende av om eleven är inskriven i grundsärskola eller träningsskola. Grundpengen är beroende av om eleven går i årskurs 1-6 eller 7-9, det vill säga samma indelning som för grundskolans elever. Även särskolans fritidshem får en skolpeng som består av en grundpeng som är lika stor som grundpengen till övriga fritidshemsbarn samt en extra ersättning. Syftet är att göra tilldelningen till grundsärskolan mer förutsägbar och därmed underlätta planeringen av verksamheten. Förändringen gör även att Katrineholms kommuns modell för tilldelning blir mer lik andra kommuners modeller. Vid beräkningen av den extra ersättningen har medel tillförts grundsärskolans fritidshem, för att ge det bättre ekonomiska förutsättningar. Denna ökning har kunnat ske genom en minskning av tilldelningen till grundsärskolan, som tidigare har haft ett ekonomiskt överskott. Förändringen av skolpengen innebär inte någon förändring av den totala tilldelningen till grundsärskolan. Tilldelning egen regi Ersättningstyp Kr/elev/år 2017 Skolpeng grundsärskolan år 1-6 Skolpeng grundsärskolan år 7-9 Extra ersättning grundsärskolan Skolpeng träningsskolan år 1-6 Skolpeng träningsskolan år 7-9 Extra ersättning träningsskolan Skolpeng fritidshem grundsärskola 40 190 kr 46 649 kr 176 921 kr 40 190 kr 46 649 kr 287 873 kr 26 838 kr 20

Ersättningstyp Kr/elev/år 2017 Extra ersättning fritidshem 99 208 kr Grundsärskolan är undantagen den socioekonomiska fördelningen, då den har en särskild skolpeng. Fritidshem Lönedelarna i skolpengen har räknats upp med 2,26 % löneökning från första januari 2017, vilket motsvarar 3 % för avtalsperioden (april-december). Extern verksamhet Antalet barn i externa verksamheter förväntas ligga kvar på samma nivå som under hösten 2016. Socioekonomisk tilldelning I den socioekonomiska modell som används avsätts i snitt 2 203 kr per barn till socioekonomisk fördelning. Fördelningen mellan de olika enheterna följer SKL:s beräkningsmodell. Den socioekonomiska tilldelningen baseras på tre faktorer: Föräldrarnas utbildningsbakgrund 65 % Migrationsbakgrund 25 % Kön 10 % Total tilldelning egen regi inklusive socioekonomi Den totala tilldelningen per barn i fritidshem faller 2017 ut enligt tabellen nedan: Enhet Grundpeng Socioekonomi Total skolpeng Västra fritidshem 26 838 kr 2 450 kr 29 289 kr Strångsjö fritidshem 26 838 kr 2 360 kr 29 199 kr Valla fritidshem 26 838 kr 2 336 kr 29 174 kr Östra fritidshem 26 838 kr 2 308 kr 29 146 kr Nyhems fritidshem 26 838 kr 2 244 kr 29 082 kr Sköldinge fritidshem 26 838 kr 2 232 kr 29 070 kr Sandbäckens fritidshem 26 838 kr 2 161 kr 28 999 kr Björkviks fritidshem 26 838 kr 2 156 kr 28 994 kr Skogsborgs fritidshem 26 838 kr 2 107 kr 28 945 kr Forssjö fritidshem 26 838 kr 2 096 kr 28 934 kr Bie fritidshem 26 838 kr 2 075 kr 28 914 kr Julita fritidshem 26 838 kr 1 895 kr 28 733 kr Kommunsnittet 2 203 kr Genomsnittlig total skolpeng 2017: Verksamhet Kr/elev/år 2017 Fritidshem 29 041 kr Gymnasieskola Inför beräkning av programpengen för gymnasieskolan 2017 gav förvaltningschefen bildningsförvaltningens ekonomer i uppdrag att se över modellen och processen för beräkning av programpeng. Syftet var att ta fram en kvalitetssäker och resurseffektiv modell som har en djup förankring hos berörda skolledare och förvaltningsledningen. 21

Inför budgetåret 2013 fattade bildningsnämnden beslut om ny modell för resursfördelning för gymnasieskolan. Modellen byggde på att undervisning och läromedel kategoriserades i olika nivåer beroende på programmens struktur. Tilldelningen för undervisning byggde på antal lärare på 100 elever och läromedel en summa per elev och år. Exempelvis gav yrkesprogrammen en högre tilldelning för undervisning och läromedel jämfört med de teoretiska programmen. När nivåerna bestämdes var utgångspunkten hur det såg ut i dagsläget samt att det gjorde en rimlighetsbedömning i förhållande till riksprislistan Inför varje nytt budgetår har det gjorts en översyn av hur de verkliga kostnaderna varit jämfört med tilldelning. Förutsättningarna gällande elevantal per program kan skilja sig markant mellan åren vilket kan ha gjort att kostnaden per elev blivit högre eller lägre mellan åren och svår att hantera då det finns brytpunkter för hur stor/liten anpassning som går att göra. Med anledning av detta har programpengen justerats inför varje nytt år. Det har resulterat i fler kategorier än vad det var i ursprungsmodellen. Det har under åren upplevts som svårigheter när det gäller hur fördelningen mellan programmen ska ske och vem som ska göra bedömningen av vad som är rimligt att programmen ska tilldelas. Det har även varit svårt att hantera stora förändringar mellan åren i exempelvis elevantal per program. Inför 2017 har verksamhetschef, skolledare och ekonomer tillsammans arbetat fram och beslutat om en ny fördelningsprincip för programpengen. Den nya modellen bygger på att programpengen fördelas procentuellt efter riksprislistan. Det kommer att innebära krav på förändring i organisationen för ett antal program där vi i Katrineholm ligger antingen över rikspris eller under. Programpengen för introduktionsprogrammen är oförändrat jämfört med 2016 (förutom löneuppräkning). Anledningen är att det för dessa program inte finns något rikspris samt att 2016 varit ett år som inneburit stora förändringar i form av elevökning vilket gör att det är svårt att utgå ifrån. Nedan redovisas den interna programpengen för respektive gymnasieprogram 2017: Program Kr/elev/år 2017 Bygg- och anläggningsprogrammet exklusive inriktningen anläggningsfordon 78 718 El- och energiprogrammet 74 600 Ekonomiprogrammet 56 261 Estetiska programmet 66 229 Estetiska programmet inriktningen musik 85 807 Fordons- och transportprogrammet exklusive inriktningen transport 89 250 Fordons- och transportprogrammet inriktning transport 114 972 Handels- och administrationsprogrammet 65 915 Hotell- och turismprogrammet 69 223 Industritekniska programmet 98 027 Introduktionsprogrammet exkl. Språkinriktning 91 178 Introduktionsprogrammet Språkinriktning 75 376 * Naturvetenskapliga programmet 55 359 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 88 329 Samhällsvetenskapsprogrammet 51 714 Teknikprogrammet 60 693 22

Program Kr/elev/år 2017 VVS- och fastighetsprogrammet 84 211 Vård och omsorgsprogrammet 67 333 *På introduktionsprogrammet med språkinriktning är en ersättning från migrationsverket inräknad på 12 000 kr. Måltiderna ingår endast i programpengen för de program som finns på Lindengymnasiet och Ellwynska skolan. Gymnasiesärskolan Inom gymnasiesärskolan har inga förändringar skett i beräkning av elevpeng inför 2017, förutom löneuppräkningar. Program Kr/elev/år 2017 Nationella program 172 443 Individuella program 248 633 IPC,IPD (AST-gruppen) 563 101 Måltiderna ingår inte i programpengen. Fritidsgårdar Budgeten för fritidsgårdar ligger kvar på samma nivå som 2016. Tilläggsbelopp Här budgeteras tilläggsbelopp, extra ersättning för särskoleintegrerade elever och extra ersättning för elever i AST-grupp. Budgeten har utökats då antalet elever i AST-grupp har ökat. 23