Delårsrapport Bildningsnämnden

Transkript

1 Delårsrapport 2015 Bildningsnämnden

2 1 Katrineholms kommun 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm - läge för liv & lust 2

3 2 Sammantagen bedömning Den nationella statistiken för 2014 visar att Katrineholms kommun lägger mindre resurser per invånare i berörd åldersgrupp än riket och länet både när det gäller förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Katrineholms kommun hade 2014 en högre andel behörig personal inom förskola och gymnasieskola än snittkommunen. Andelen behörig personal inom grundskola och fritidshem var lägre än snittet i riket men högre än länet. Personaltätheten inom förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola låg i Katrineholm något under riket men i nivå med länet. Under 2015 har antalet barn och elever i kommunens förskolor, grundskolor och fritidshem fortsatt att öka. Till följd av detta har barn och elevgruppernas storlek på flera håll blivit större. Bildningsförvaltningen har ont om lokaler framför allt i tätorten men även på vissa håll på landsbygden. Många av de lokaler som nyttjas är icke funktionella lokaler och lokaler som inte är anpassade för den typ av organisering som skolenheterna ser är gynnsam för resultatutveckling. Under flera år har bildningsförvaltningen påtalat att det råder brist på teknisk utrustning inom grundskolan vilket gör att skolenheterna har problem med att möta lagkraven i läroplanen. Bristen kan också bidra till att likvärdigheten inom skolan försämras och att eleverna halkar efter i sin tekniska kompetensutveckling och inte heller kan tillgodogöra sig det pedagogiska stöd de kan få av kommunens lärplattform Lärknuten. Även inom förskolan finns brist på teknisk utrustning och teknisk kompetens inom vissa enheter. De betygsresultat och meritvärden som presenterades för 2014 visar på ett förbättrat resultat gentemot tidigare år då både behörigheten till gymnasieskolan och betygsnittet, meritvärdet, ökade. Även andelen godkända nationella prov i både år 3, 6 och 9 ökade. Betygsresultaten för våren 2015 visar på ett ökat meritvärde och att en större andel elever än förra året når målen i alla ämnen. Dock var det en marginellt lägre andel elever som blev behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram (gäller enbart elever i Katrineholms skolor). Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen fortsätter att arbeta intensivt med åtgärder för att hålla i den positiva utvecklingen när det gäller meritvärdet och att fler elever når målen i alla ämnen. Nya verktyg ger utökade möjligheter att analysera resultat och betyg. I nämndens och förvaltningens analys framkommer inte en isolerad orsak till resultaten, utan flera. Andelen elever som avslutar ett gymnasieprogram inom fyra år i Katrineholm låg 2014 över snittet i riket, både andel män och andel kvinnor som avslutade sina studier inom fyra år låg över riket. Andelen hade då ökat sedan föregående år. En bidragande orsak till de relativt sett lägre skolresultaten är den sammanlagda elevstrukturen i Katrineholms kommun. Denna struktur har det senaste decenniet blivit mer problematiskt än riksgenomsnittet avseende exempelvis barnfattigdom, föräldrarnas utbildningsnivå samt det ökande antalet nyanlända. Resultaten måste bedömas mot dessa bakgrundsfaktorer. Organisationens strukturella, ekonomiska och kompetensmässiga utveckling har haft svårt att ställa om till de nya förutsättningarna. Sammantaget ger detta en bild som visar att Katrineholm inom flera av bildningsförvaltningens verksamhetsområden lägger mindre medel än riket på verksamheten trots att barn och elevgruppen har en sammansättning som gör att mer resurser än snittet många gånger behöver tillföras för att nå ökad måluppfyllelse. 3

4 2.1 Framtiden I januari 2016 träder ny lagstiftning beträffande mottagande av barn och unga i kraft. Lagen innebär att bildningsförvaltningen måste ändra den organisation som hittills funnits för mottagande i grundskolan. Däremot kan gymnasieskolans nuvarande programstruktur för nyanlända tillsvidare behållas eftersom en statlig utredning är tillsatt som efter bedömning kommer att ge förslag på eventuella justeringar. Lagen föreskriver att elever får visats i en mottagningsenhet maximalt i två månader för bedömning av mognads- och kunskapsnivå. På denna enhet ska fokus även ligga på att ge enkla grunder i det svenska språket. Därefter ska eleven klassplaceras på sin hemskola. Rektor bedömer om en förberedelseklass ska inrättas på skolan eller om eleverna kan ges det kvalificerade stöd de behöver i ordinarie klass. Om förberedelseklass inrättas ska eleven få visats maximalt två år i denna men ska redan från skolstart ha kontakt med sin ordinarie klass. Från förberedelseklassen ska eleven slussas ut i ämne efter ämne allteftersom ordförråd och begrepp etablerats på det nya språket. Om anpassningar i studiegången görs under denna period får det endast vara till förmån för svenska och svenska som andra språk. Bildningsförvaltningens mottagningsenhet, den Interkulturella enheten (IKE) kommer i och med detta att bli en kartläggningsenhet där eleverna stannar betydligt kortare tid än idag. Redan nu förbereder förvaltningen detta i och med förändringar i tjänstefördelningen och planering för successivt kortare vistelse före utslussning under hösten Bristen på funktionella lokaler inom framförallt grundskolan kommer att fortsätta att öka. Den tillströmning av barn och elever som skett de sista åren och som väntas fortsätta även kommande år kommer att öka trängseln i våra skolor. För förskolan finns en plan för utbyggnad de kommande åren dock kommer det finnas svårigheter i att bereda barn plats på önskad förskola och inom önskad tid innan denna utbyggnad har kommit till stånd. Inom grundskolan är problemet större då en de nya skollokaler som utlovats ligger betydligt längre fram i tiden. 4

5 3 Verksamhet - ansvarsområden och uppföljning av volymmått 3.1 Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens informationsansvar 1 i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige Volymmått* Utfall 2014 Utfall 2015 Vår Höst Snitt Vår Höst Snitt Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg Antal elever i grundsärskola Antal elever i grundskola Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) Från juni 2014 till juni 2015 har antalet barn i förskola som kommunen har betalningsansvar för ökat med 82 stycken. Samtidigt har antalet elever i grundskolan som kommunen har betalningsansvar för ökat med 136 stycken och antalet barn i fritidshem har ökat med 17 st. I gymnasieskolan har antalet elever som kommunen har betalningsansvar för minskat med 30 stycken. 1 Kommunen har enligt skollagen ansvar för att följa upp vad ungdomar i åldern år som inte går på gymnasiet gör och att erbjuda dem aktiviteter. Ansvaret för detta ligger på bildningsförvaltningen. Viadidakt utför i samverkan med bildningsförvaltningen uppföljning och aktiviteter. 5

6 I juni 2015 beslutade Floda friskoleförening att lägga ned sin verksamhet, denna nedlägning berörde 112 elever i grundskolan. Flertalet av dessa elever finns hösten 2015 i de kommunala grundskolorna. Den slutgiltiga antagningen till Katrineholms gymnasieskolor för höstterminen 2015 visade att 444 elever antogs till ett nationellt program på Duveholmsgymnasiet, KTC, Lindengymnasiet eller Ellwynska skolan. Ekonomiprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet fortsätter att öka i popularitet. Båda programmen har betydligt fler antagna i år än förra året. Trots det är samhällsvetenskapsprogrammet är fortfarande störst. Även Vård- och omsorgsprogrammet har fler antagna elever i år än i fjol. I Katrineholms skolor har ca 30% av flickorna och pojkarna utländsk bakgrund, dvs. minst en förälder är född utomlands. I grundskolan deltar 34% av de berättigade eleverna i modersmålsundervisning medan motsvarande siffra för gymnasieskolan är 25%. Inom grundskolan ligger andelen flickor och pojkar som deltar i modersmålsundervisning i stort sett på samma nivå medan det i gymnasieskolan är en större andel flickor än pojkar som deltar. 6

7 4 Resurser - uppföljning av resursanvändning 4.1 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen inkl. prognos för 2015 Driftsredovisning, nettoresultat (tkr) Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse Totalt Kommentarer till driftsredovisning 4.2 Ekonomiskt utfall avseende investeringar inkl. prognos för 2015 Investeringsredovisning, nettoresultat (tkr) Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse Totalt Kommentarer till investeringsredovisning 7

8 4.3 Personalresurser Personalredovisning Mätdatum 30 juni 2014 Mätdatum 30 juni 2015 Antal tillsvidareanställda varav kvinnor varav män Antal visstidsanställda varav kvinnor varav män Antal årsarbetare tillsvidare och visstid 1007, ,319 varav kvinnor 816,53 853,674 varav män 191,05 192,645 Redovisas ej könsuppdelad på nämndsnivå pga eventuell identifierbar statistik Antal arbetade timmar timanställd personal Jan-juni 2014 Jan-juni , ,42 Antal årsarbetare timanställd personal 49,35 68, Kommentarer till personalredovisning Antalet anställda sedan 30:e juni 2014 har ökat med nästan 39 årsarbetare. Den största ökningen har skett inom förskolan där personalökningen har varit ca. 31 årsarbetare. Under samma period har antalet barn i förskolan ökat med 82 st och det har öppnats 8 nya förskoleavdelningar. Inom gymnasieskolan har det skett en personalminskning med ca. 13 årsarbetare. Detta kan dock förklaras till viss del av att studie- och yrkesvägledare samt skolsköterskor och skolpsykolog bytt tillhörighet. Studie- och yrkesvägledarna är sedan hösten 2014 organiserade under en och samma chef. Skolsköterskorna och skolpsykologer är sedan hösten 2014 organiserade under elevhälsan vilket kan förklara att de ökat sin personal med 5 årsarbetare. Även inom grundskolan har det skett personalökningar. Främst på Nyhemsskolan, Skogsborgskolan och Sandbäcksskolan vilket är de skolor som också tagit emot mest nya elever. På Södra skolan har det skett en personalminskning med 8 årsarbetare vilket är en effekt av det anpassningsarbete som skett på södra skolan sedan Även på Strångsjö skola har det skett neddragning av personal för att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna. Antalet visstidsanställda har minskat sedan föregående år till förmån för tillsvidaretjänster. En trolig förklaring till att antalet arbetade timmar för timanställd personal har ökat sedan föregående år är att detta kan kopplas samman med den ökade sjukfrånvaron. När sjukfrånvaron ökar tas fler timvikarier in i verksamheten. 8

9 4.3.2 Arbetsmiljö och hälsa 2014 januari - juni 2015 januari - juni Andelen (%) sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid 5,22 6,57 Varav kvinnor 5,58 6,99 Varav män 3,82 4, Kommentarer kring arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaron inom bildningsförvaltningen har ökat från 5,22% våren 2014 till 6,57% våren Vid närmare analys framgår det att den största ökningen skett sedan årsskiftet 14/15. Den största delen av ökningen har skett på kommunens förskolor. Det är dock inte så att alla förskolor har ökat sin sjukfrånvaro utan det finns även förskolor där sjukfrånvaron minskat. Sker analys av yrkesgrupper så framkommer det att sjukfrånvaron för förskollärare (från 5,49% till 8,97%) och barnskötare (från 6,85% till 9,14%) har ökat kraftigt från 2014 till Det finns även några grundskolor och gymnasieskolor som utmärker sig negativt. Det går att se ett samband mellan de skolenheter som genomfört en organisationsförändring eller där det skett många rektorsbyten och en ökad sjukfrånvaro. En grundligare analys som involverar berörda skolledare kommer att göras under hösten. 9

10 5 Resultat - uppföljning av övergripande mål och resultatmål 5.1 Ortsutveckling Väsentliga händelser Under läsåret har många elever inom gymnasieskolan provat på att starta så kallade UF-företag. Syftet med UF-företagen är att uppmuntra och stimulera eleverna till entreprenörskap. Genom Ung Företagsamhet (UF) får flickor och pojkar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Under ett år får de driva ett eget företag, ett så kallat UF-företag där de får sälja verkliga varor och tjänster. De går igenom ett företags hela livscykel, från start till drift och avveckling och får på så sätt kunskaper om och erfarenhet av företagande. Elevernas tar själv fram en affärsidé, genomför marknadsundersökningar och skaffar startkapital. Till varje UF-företag knyts en rådgivare från det lokala näringslivet. Lindengymnasiet utsågs våren 2015 till Årets UF-skola i Sörmland. Under våren 2015 blev det klart att Duveholmsskolan till hösten 2016 startar en ny spetsutbildning med fokus på animation och visualisering. Utbildningen som kommer att ha riksintag, som alltså är godkänd av Skolverket, finns bara på två andra håll i landet. Flickor och pojkar från hela landet kommer att ha möjlighet att söka utbildningen. Utbildningen kommer att fylla ett behov av kompetens inom animering, visualisering och all typ av rörlig grafik. Ett behov som redan i dag är mycket stort och som beräknas öka i och med nya användningsområden. Utbildningen är högskoleförberedande och genom samarbete med Mälardalens högskola finns en naturlig koppling till att studera vidare. Möjligheten att få jobb bedöms som god. Förberedelserna för programstart är i full gång och en marknadsföringsinsats planeras till hösten. Inflödet av nya barn och elever till Katrineholms förskolor och skolor har fortsatt dock i något förminskad takt jämfört med tidigare år. Till och med juni månad har 58 nya elever börjat i kommunens skolor och jämfört med juni månad förra året finns 82 fler barn i kommunens förskolor. För att rymma dessa barn inom bildningsförvaltningens verksamheter finns en plan för förskolans utbyggnad och sedan årsskiftet har tre nya förskoleavdelningar öppnats (åtta sedan juni 2014). När det gäller elevtillflödet inom grundskolan har utbyggnaden av Skogsborgsskolan försenats och beräknas inte vara klar förrän januari Nya lokaler kommer att tas i anspråk inom Västra skolan hösten Interkulturella enhetens (IKE) verksamhet för år 7-9 flyttades under februari månad till Södra skolan och till höstterminens start 2015 flyttade verksamheten för år f-6 till Valla skola. De IKE- elever som nu har sin skolgång i Valla får skolskjuts. Denna bekostas via integrationsfonden. Under maj månad beslutade Floda friskoleförening att lägga ned sin verksamhet vid terminens slut. Alla elever i år f-6 (58 stycken) som fanns inom Floda friskola erbjöds plats inom den skola vars upptagningsområde de tillhörde. Detta har inneburit att främst Valla skola och Sköldinge skola har ökat sitt elevantal till hösten Eleverna i år 7-9 (54 stycken) erbjöds plats på Nyhemsskolan och Södra skolan. Det stora inflödet av nya barn och elever de senaste åren har gjort att en utbyggnad av grundskolan i tätorten är akut. Idag finns andra krav på kringutrymmen i form av grupprum, lärararbetsrum mm. än vad som varit fallet tidigare vilket gör att flera av dagens skollokaler inte är ändamålsenliga. Under 2015 har kommunledningsförvaltningen haft i uppdrag att i samverkan bildningsförvaltningen, övriga berörda förvaltningar och KFAB ta fram en långsiktig 10

11 planering för kommunens skollokaler. Uppdraget har utmynnat i en plan för skolans utbyggnad men i avvaktan på att denna kan bli verklig måste elevsituationen lösas inom befintliga lokaler eller inom inhyrda moduler om egna lokaler inte finns att tillgå. Under flera år har det även påtalats att underhållet på flera av kommunens förskole- och skollokaler är eftersatt. 5.2 Kultur och fritid Väsentliga händelser Kultur Under året har det skett ett arbete i samverkan mellan bildningsförvaltningen, kultur- och turismförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen för att ta fram en "Kulturstrategi för barn och unga". Strategien ska ersätta den tidigare "Kulturplan för barn och unga". "Kulturstrategin för barn och unga" och den tillhörande handlingsplanen som ska arbetas fram ska bli en bidragande faktor till att pojkar och flickor i Katrineholms kommun är nöjda med den kulturverksamhet som finns i kommunen. Läsåret 2014/15 beviljades Katrineholms kommun kr från Kulturrådet för Skapande skola. Under våren 2015 har det bland annat genomförts följande aktiviteter i Skapande skolas regi: författarbesök på Östra skolan (Magnus Ljunggren och Peter Arrhenius). Skapande händer på Nyhemsskolan och Västra skolan med konstnärerna Britt-Marie Järnström Lindell och Helena Elfgren. Lajvet "Vi går till ting" på Björkviks skola, med Lajvverkstaden. Elevens val på Nyhemsskolan med flera konstnärer och gästpedagoger. "Vem vill du vara och hur vill du ha det?" Intervjuprojekt med Fanny Danielsson och Liselott Karlsson-Selén, på Östra skolan och Julita skola. Katrineholms kommun har även för läsåret 2015/16 beviljats medel från Kulturrådet för Skapande skola. Idrotts- och fritidsverksamhet Inom KomTek har det bedrivits skolbesök, fritids- och lovkurser samt lärarfortbildning. 5.3 Skola Väsentliga händelser Personaltäthet i förskolan De senaste mätningarna som finns att tillgå (2014) visar att antalet barn/årsarbetare på kommunens förskolor var 5,8. Detta är något högre än riket (5,4) och något lägre än länet (5,9). Hösten 2015 kommer en ny mätning att göras. Från hösten 2015 finns det möjlighet för kommunen att söka statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan eller för att motverka en ökning av barngruppernas storlek. Barngrupper med barn födda 2013 eller senare pekas ut som prioriterade. Statsbidrag kommer att lämnas med ett belopp om kronor för varje minskning av en barngrupp med en plats. Bildningsförvaltningen kommer att söka medel för detta ändamål. Dock är medel knappa för att möjliggöra någon större minskning men på vissa förskolor kan det vara möjligt att genomföra en gruppminskning. 11

12 Läsförmåga Bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen arbetar gemensamt för att öka läsförmågan hos kommunens barn genom projektet "Lust att läsa - läslyftet". Målet med projektet är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Resultatet för vårterminen 2015 visar att 84% av eleverna i år 1 når läsmålen vilket är samma resultat som Eleverna i åk 1 på interkulturella enheten sam eleverna i år 1 på grundsärskolan är inte medräknade i resultatet. Resultatet uppdelat på pojkar och flickor visar att 84% av pojkarna når läsmålen och 86% av flickorna. Betygsresultat och behörighet till gymnasiet Betygsstatistiken för vårterminen 2015 visar på att meritvärdet på Katrineholms kommuns skolor har höjts, från cirka 199 till 204. Bland elever på Nyhemsskolan märks en särskilt stor ökning, från 183 till 209. Detta innebär att meritvärdet på Nyhemsskolan är högre än på både Tallåsskolan och Södra skolan. Även andelen elever i årskurs 9 som når samtliga mål har ökat. Andelen elever som blir behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program är marginellt lägre än förra året, 75,8% jämfört med 76,5%. Siffrorna avser samtliga elever som undervisas i Katrineholms kommuns skolor, även om de inte är folkbokförda i kommunen. Friskolornas elever är inte inkluderade. Jämförande statistik för länet och riket presenteras först i december För årskurs 6 är andelen elever som når godkänt betyg i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk är likvärdig jämfört med i fjol. När det gäller eleverna i årskurs 7 har det skett en förbättring när det gäller betygen i svenska och svenska som andraspråk jämfört med höstterminen Eleverna i årskurs 7 uppnår generellt lägre betyg än fjolårets elever i årskurs 7. I årskurs 8 har eleverna har höjt sina betyg i svenska men sänkt sina betyg i engelska och svenska som andraspråk jämfört med höstterminen I matematik är resultaten likvärdiga. Eleverna uppnår generellt sett lägre betyg än fjolårets elever i årskurs 8. Under våren har arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten i Katrineholms skolor fortsatt och flera nya skolor har genomgått Qualisgranskning. Som ett led i satsningen på ipads i förskolan som påbörjades 2013 och satsningen på ipads i förskoleklass som inleddes 2014 valde förvaltningen att under 2015 fortsätta satsningen på ipads i årskurs 1-3. Totalt har 50 mentorer utbildats och 31 övriga personer (specialpedagoger, fritidspedagoger, elevassistenter, resurser och skolbibliotekarier). Totalt har det erbjudits sju utbildningsdagar, där det har varit obligatoriskt för mentorerna att delta på en av utbildningsdagarna för att få tillgång till en ipad på fyra elever i sin klass. Fokus har varit att inspirera kring hur ipaden kan användas som ett kreativt och pedagogiskt verktyg tillsammans med barnen där ipaden är tänkt som ett komplement i undervisningen. Målsättningen har varit att fokusera på kreativa appar där man skapar själv och därför också kan anpassa innehållet efter såväl elevgrupp som ämne. Samtliga personer som har genomgått utbildningen (81 personer) har innan utbildningstillfället svarat på en enkät om förkunskaper och förväntningar på ipaden som pedagogiskt verktyg. Resultaten beskriver ett nolläge, men blir intressanta först vid en jämförelse. I slutet på höstterminen kommer enkätfrågorna att skickas ut på nytt. Den statliga satsningen "Matematiklyftet" som påbörjades läsåret 2013/14 har fortsatt under läsåret 2014/15 och kommer att slutföras under läsåret 2015/16. Kommunen deltar också i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA 2015, som är en satsning där varje kommun som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från såväl politisk nivå som förvaltnings-, rektors- 12

13 och lärarnivå. Under året har en handlingsplan för matematikutveckling fastställts. Elevers och föräldrars syn på verksamheten Hösten 2015 kommer en ny föräldraenkät att genomföras där alla föräldrar till barn i förskola och fritidshem samt föräldrar till elever i grundskola och gymnasieskola tillfrågas om sin syn på den verksamhet som barnen och eleverna deltar i. Det är en stor utmaning att höja antalet svarande föräldrar. samtidigt kommer det även att genomföras en enkätundersökning bland eleverna där de bland annat får svara på frågor om hur nöjda de är med sin undervisning, vilka möjligheter de har att påverka m.m. Avslutade gymnasiestudier Den senaste statistiken som finns att tillgå (2014) visar att andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år har förbättrats jämfört med föregående år för flickor och försämrats för pojkar. Katrineholm låg dock högre än riket för både flickor och pojkar. Statistik för 2015 presenteras under hösten. Samverkan Under våren har samverkan med socialförvaltningen kring utsatta barn fortsatt. Skolfam är en av samverkansytorna där syftet är att säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. En annan insats är SamTid. Syftet med SamTid är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. Insatserna är fortsatt framgångsrika i en elevgrupp som ofta är svår att motivera för återgång till skolgång och insatserna startar nu längre ner i åldrarna. För att kunna fortsätta arbetet även bland elever som inte börjar, eller hoppar av gymnasieskolan har kommunen genom ansökan till Europeiska Socialfonden (ESF) fått medel för att utveckla metoder och arbeta även med denna åldersgrupp. Detta arbeta ska bedrivas i samarbete med ungdomstorget. Under 2014 antog bildningsnämnden en policy för tobaksfri skoltid. Målet med policyn är att skoltiden för barn och elever ska vara tobaksfri. Under 2015 har arbetet med att införa policyn på varje skola att intensifieras och ett årshjul har tagits fram. Framgångar Under året har det både elever och personal inom Katrineholms skolor nått framgångar i diverse tävlingar. Lindengymnasiet har utsetts som Sörmlands bästa UF-skola (Ung Företagsverksamhet). Två elever från Lindengymnasiet och en elev från Duveholmsgymnasiet uppvaktas i mars med varsin biocheck med anledning av bra tävlingsresultat med sina UF-företag. Sex elever från byggprogrammet på Duveholmsgymnasiet deltog i yrkestävlingen Södermanlands bästa byggklass i mars och presterade så bra att vandringspriset stannar ett år till på Duveholmsgymnasiet. En elev från Duveholmsgymnasiet har vann den nationella tävlingen webbstjärnan för sitt arbete med en webbtidning. Fem elever från Nyhemsskolan nådde framgångar i Kängurutävlingen 2015 som är en mattetävling. Tre elever från Södra skolans NO-profil nådde fina framgångar i Tävlingen Future City. 13

14 5.4 Omsorg och trygghet Väsentliga händelser Genom det samverkansavtal som finns tecknat mellan polisen och Katrineholms kommun involveras bildningsförvaltningen bland annat genom ett åtagande att arbeta förebyggande mot klotter och skadegörelse samt genom att åta sig att föra en dialog med elever, lärare och föräldrar kring alkohol, droger och brott. Ett nytt avtal tecknades mellan Katrineholms kommun och polismyndigheten i augusti I kommunplanen lyfts tanken om en familjecentral där öppen förskola, socialtjänst, mödravård och barnavårdscentral skulle samverka för att på olika sätt stärka familjer. Socialförvaltningen och bildningsförvaltningen har under 2015 gjort en förstudie för en familjecentral som behandlades på kommunstyrelsen i augusti. Inom Elevhälsan har antalet ansökningar till läs- och skrivutredningar, tal- och språkutredningar och psykologutredningar ökat och till följd av detta har även väntetiderna för dessa blivit längre. För psykologinsatser har elevhälsan på kort tid gått ifrån en väntetid på fyra till tio månader och de kommer troligen snart att vara uppe i 12 månader innan de kan handlägga psykologärenden. För läs- och skrivutredningar är specialpedagogernas väntetider redan uppe i 12 månader. Detta kan kopplas till den elevökning som skett de sista åren. Många ansökningar inkommer från skolor där nyanlända flickor och pojkar placeras efter sin tid på interkulturella enheten. På den ordinarie skolan finns inte tillgång till samma stöd som på interkulturella enheten och det kan då uppstå frågor om flickornas och pojkarnas kunskapsnivå. Detta beror bland annat på att personal på skolorna känner en stor oro och stress över hur de ska bemöta nyanlända svenskar och deras behov efter att de blivit utslussade från IKE. Skolorna vill ha underlag som tydligt visar hur barnet/eleven klarar sig kognitivt/adaptivt. Elevhälsan har idag inte resurser att tillmötesgå alla dessa ansökningar inom lämplig tidsrymd och dessa ansökningar kommer med största sannolikhet att ytterligare öka i antal då IKE-verksamheten förändras i och med den nya lagstiftningen om betydligt kortare tid på IKE innan eleven slussas ut till sin ordinarie skola. 5.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Väsentliga händelser Integration Bildningsförvaltningen har ansvaret för att introducera de nyanlända flickorna och pojkarna i det svenska samhället. En kraftfull satsning under de första åren som barnet eller ungdomen är i landet är av största vikt för språkutvecklingen. Enligt beslut våren 2014 fick bildningsförvaltningen del av medel från kommunens integrationsfond. Medlen gjorde det bland annat möjligt att förstärka studiehandledningen på gymnasieskolan samt modersmålsundervisningen på grundskolan Resultatmål Resultatmål (Delår) Utfall Delår 1 Utfall Delår Kommentar Elevnärvaron vid skolluncherna ska öka på högstadiet och Duveholmsgymnasiet BIN, STN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning av andel ätande elever 14

15 5.6 Ekonomi och organisation Väsentliga händelser Personal Den stora elevökning som skett under de sista åren ställer också krav på mera ledningsresurser. För att stödja och avlasta rektor har resurs i form av biträdande rektor eller administrativ chef tillförts de olika samordningsområdena från hösten Bristen på högskoleutbildade förskollärare och lärare väntas fortsätta öka, enligt analyser från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För att verka proaktivt påbörjade bildningsförvaltningen i juni arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsplan för att tydliggöra kommande kompetensbehov och avståndet från befintlig kompetens i förhållande till verksamhetens mål. I kompetensförsörjningsplanen beskrivs pågående och planerade åtgärder för att nå målen kortfattat, exempelvis hur bildningsförvaltningen ska attrahera nya medarbetare, vilka strategier för kompetensförsörjning som planeras och vilka projekt som ska bidra till att bildningsförvaltningen kan fylla kompetensbehovet. Ett exempel på en insats som redan har påbörjats och som kommer att fortsätta under 2016 är satsningen på övningsförskolor och övningsskolor. Övningsförskolor erbjuds inom samordningsområde Norr och övningsskolor inom samordningsområde Öst samt Duveholmsgymnasiet. Syftet med övningsskolor är skapa en tydlig koppling mellan teori och praktik i lärarutbildningen. Lärarstudenter gör all sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på en och samma skola (övningsskolan) under hela sin utbildning. Övningsskolor medför goda förutsättningar att tidigt knyta blivande förskollärare och lärare till kommunen. Under 2015 har det skett ett arbete med att revidera lönekriterierna för skolledare. Utvecklingsorganisationen Under två år har det pågått ett intensivt arbete med att skapa en tydlig utvecklingsorganisation inom bildningsförvaltningen. Syftet med utvecklingsorganisationen är att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår inom Katrineholms skolor. Under 2015 har det presenterats en kartläggning av samtliga utvecklingsprocesser som pågår inom bildningsförvaltningen. Kartläggningen kommer att presenteras på samtliga enheter under hösten Det har utsetts en utvecklingsstrateg inom förvaltningskontorets befintliga personalgrupp som kommer att påbörja ett arbete med att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår. För att få en tydlig bild av kvaliteten i bildningsförvaltningens verksamhet använder sig samtliga förskolor och skolor av kvalitetsäkringsverktyget Qualis. Under 2015 har flera förskolor och skolor att genomgått en extern granskning. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat i kommunens förskolor och skolor. Övrigt I samband med beslut om årsredovisning 2014 beslutades att medel skulle öronmärkas för arbetskläder till förskola, fritidshem och grundsärskola. Under våren 2015 har beställningar skett och personalen har nu tillgång till sina arbetskläder. 15