Nämndens underlag för övergripande plan med budget Bildningsnämnden

Transkript

1 Nämndens underlag för övergripande plan med budget Bildningsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Ansvarsområden och volymmått Bildningsnämnden Löpande verksamhet Tillväxt, jobb och egen försörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Attraktiva boende- och livsmiljöer Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Utbildning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Omsorg och trygghet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Kultur, idrott och fritid Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Hållbar miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Ekonomi och organisation Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer

3 10 Prioriteringar av investeringar Bilaga: Nya upphandlingar

4 1 Inledning Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget detta dokument. I september sker beredning av övergripande plan med budget som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. I den övergripandeplanen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige kan nämnder och bolag fastställa nämndens/bolagets plan med budget. Varje nämnd, bolag och kommunalförbund gör en egen planering för sin verksamhet. Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet, övergripande plan med budget, övriga inriktningsdokument samt reglementet eller bolagsordningen. När den politiska nivån gjort ställningstaganden och dessa har sammanställts i styrdokumenten är det dags för verksamhetsnivån att planera hur allting ska genomföras och av vem/vilka. Detta fastställs i verksamhetsplaner. 4

5 2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens aktivitetsansvar i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörsskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Volymmått Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 enl. SCB Vår Höst Vår Höst Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg ingår ovan Ingår ovan Antal elever i grundsärskola Ingår nedan Antal elever i grundskola Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Ingår ovan Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) I Katrineholms skolor har ca 30% av flickorna och pojkarna utländsk bakgrund, dvs. minst en förälder är född utomlands. I grundskolan deltar 34% av de berättigade eleverna i modersmålsundervisning medan motsvarande siffra för gymnasieskolan är 25%. Inom grundskolan ligger andelen flickor och pojkar som deltar i modersmålsundervisning i stort sett på samma nivå medan det i gymnasieskolan är en större andel flickor än pojkar som deltar. Förslag till förändring av volymmått Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg Kö läs- och skrivutredning Kö tal- och språkutredning Kö psykologutredning Antal elever IKE kartläggningsenhet Förslag till förändring Antal barn i förskola inkl. pedagogisk omsorg Stryks Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år 5

6 Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Antal barn inskrivna i omsorg på obekväm tid Andel elever som deltar i modersmålsundervisning Förslag till förändring Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år Nytt mått, mäts 15:e mar och okt varje år 2.2 Löpande verksamhet Ledning/administration/övergripande stödfunktioner för verksamhetsutveckling Bildningsförvaltningens arbete leds av en förvaltningschef. I förvaltningschefens ledningsgrupp ingår två verksamhetschefer. Från och med 1 augusti 2013 har bildningsförvaltningen en ny ledningsorganisation. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för hela förvaltningens planering, uppföljning, resultat och budget både gentemot det statliga och det kommunala uppdraget. Förvaltningschefen leder bildningsförvaltningens ledningsgrupp. Förvaltningschefen är firmatecknare och ytterst ansvarig i förvaltningens myndighetsutövning. Underställda förvaltningschefen finns två verksamhetschefer. Verksamhetscheferna leder linjeorganisationen och är förvaltningskontorets och enhetschefernas, rektorernas samt förskolechefernas närmaste chef. Verksamhetschef 1, tillika biträdande förvaltningschef har ansvar för ledning, planering och uppföljning av förvaltningskontorets verksamhet och ansvarsområden (se nedan) och viss myndighetsutövning, samt är närmaste chef över de tre enhetscheferna. Fokus ska vara alla kommunens barn och ungdomar. Verksamhetschef 2 har ansvar för ledning, planering och uppföljning av den verksamhet som bedrivs i egen regi - Katrineholms skolor 1-19 år. Förvaltningskontoret omfattar personal som samordnar ekonomisk planering, uppföljning och kontroll, nämndsekretariat och kanslifunktion. Inom förvaltningskontorets ansvarsområde finns även centralt placerad personal, med uppdrag att samordna stöd- och utvecklingsinsatser direkt riktade till kärnverksamheterna, exempelvis; Samordning av skolskjutsadministrationen och säkerhetsfrågor Skolbio och AV-media Handläggning på antagningskansli för gymnasieskolan, som även handhar alla frågor rörande elever, som går i annan kommunal gymnasieskola eller i gymnasial friskola Samordning av kvalitetsuppföljning Administration av barnomsorg Samordning av genusmedveten styrning Utveckling av lärplattformen Lärknuten som pedagogiskt stöd i verksamheterna KomTek Lektor inom språk Förskola/pedagogisk omsorg Förskolans verksamhet är reglerad i särskild lagstiftning och förordningar. I uppdraget ingår ett krav på kommunerna att inom skälig tid (fyra månader) kunna erbjuda barn, till föräldrar som arbetar eller studerar, plats i förskola eller pedagogisk omsorg (familjedaghem). Alla 3-5- åringar har rätt till avgiftsfri allmän förskola omfattande 15 tim/vecka. Kommunen ska också erbjuda plats (upp till 20 tim/vecka) till barn med arbetssökande/arbetslösa föräldrar och föräldralediga för yngre syskon. Maxtaxan gäller för barn i förskola/ pedagogisk omsorg (familjedaghem)/ fritidshem. Föräldrar kan välja plats i förskolan inom formerna kommunala och föräldrakooperativa förskolor samt pedagogisk omsorg (familjedaghem). I kommunen finns en fristående förskola, 6

7 Lyckebobarnen. Pedagogisk omsorg finns för närvarande endast i Forssjö. Kommunen erbjuder även pedagogisk omsorg på kvällar, nätter och helger. Fr o m 1 juli 2011 är kommunerna skyldiga att ta emot asylsökande barn i förskolan så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Förskolans verksamhet regleras från och med detta datum av skollagen. Förskolan erbjuder genom modersmålspedagoger språkstöd på modersmålet, om än i begränsad omfattning. Inom förskolan finns idag tillgång till minst en lärplatta per förskoleavdelning. Förskoleklass-grundskola-fritidshem För barn/elever i åldrarna 6-12 år arbetar grundskola och skolbarnsomsorg i samverkan. Detta innebär att fritidshemmets personal deltar i det dagliga skolarbetet och att vissa tematiska arbeten även går igen i aktiviteter efter ordinarie skoltid. Inom grundskolan har eleverna möjlighet att göra val efter intresse på respektive skola. Detta kallas elevens val. Från och med år 7 kan elever, som har ett särskilt intresse för musik söka till Katrineholms musikklasser. På de olika högstadieskolorna pågår även ständigt arbete med att utveckla skolans val eller profil, utifrån de förutsättningar som råder. Även i år 1-6 organiseras elevens val utifrån identifierade intressen och de förutsättningar som råder. En särskild mottagningsenhet för, till Sverige och kommunen nyanlända barn, är etablerad inom förvaltningen - interkulturella enheten. Verksamheten tilldelas liksom övriga grundskolor skolpeng efter hur många elever som finns i verksamheten månad för månad. På interkulturella enheten kan barn tas emot och undervisas under en termin eller upp till ett drygt läsår, beroende på elevernas skolbakgrund. Inför 2016 kommer denna organisation att förändras till följd av ny lagstiftning och eleverna kommer då snabbare än idag placeras på sina hemskolor. Den interkulturella enheten organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet i grundskola och gymnasieskola. Alla lärare inom grundskolan som är anställda på minst 50% har en egen dator och bland eleverna finns det tillgång till ca. en dator per sju elever. Många klassrum är även utrustade med smartboardtavlor. Lärplattor finns i viss utsträckning på 7-9 skolorna. Grundsärskola Grundsärskolan ger elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt ska motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Grundsärskolan i Katrineholm omfattar tre verksamhetsområden; grundsärskolan Ängen, träningsskolan Stenkullen samt Strandskolan för elever med diagnosen autism/utvecklingsstörning. Inom grundsärskolan har pedagoger och elever tillgång till samma IT-utrustning som den ordinarie grundskolan men utöver detta har eleverna också tillgång till lärplattor. Gymnasieskola Utbildningarna inom gymnasieskolan genomförs på nationella program uppdelade på studieförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen kan även genomföras i form av lärlingsutbildning, där minst 50 % procent av utbildningen genomförs ute på en arbetsplats. För elever som ännu inte är behöriga för gymnasieskolan erbjuds fem olika introduktionsprogram. Utbildningarna bedrivs i fyra egna gymnasieskolor; Duveholmsgymnasiet, Katrineholms Tekniska College, Ellwynska skolan och Lindengymnasiet. Elever från Katrineholm kan även välja att studera inom någon av de kommuner som omfattas 7

8 av samarbetsavtalet "Kolmårdsgrannar" där Finspång, Vingåker, Nyköping, Norrköping och Oxelösund ingår. Elever kan även välja friskola eller att gå i en annan kommun i de fall Katrineholms gymnasieskolor inte erbjuder utbildningen. Katrineholms gymnasieskolor erbjuder 15 av 18 nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. Inom Katrineholms gymnasieskolor har varje pedagog och elev tillgång till en egen dator. Ellwynska skolan certifierades 2013 som ett lokalt vård- och omsorgscollege och utbildningen drivs i nära samverkan med vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm och socialförvaltningen i Flen och Vingåker samt landstinget. I samarbete med landstinget Sörmland, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har dessutom ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Katrineholms tekniska college (KTC) certifierades 2012 och är ett samarbete inom naturvetenskap och teknikområdet mellan Katrineholms kommun och näringslivet. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar. Genom ett nära samarbete utformas innehållet i utbildningarna för att passa näringslivets behov. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan erbjuder tre olika program; programmet för administration, handel och varuhantering, programmet för estetiska verksamheter och programmet för fastighet, anläggning och byggnation. Liksom för grundsärskolan är det svårt att fastlägga och planera för organisationsförändringar av gymnasiesärskolan över längre perioder. Elevantalet och elevernas stödbehov varierar från år till år. Inom Katrineholms gymnasiesärskola har varje pedagog och elev tillgång till en egen dator. Studie- och yrkesvägledning Alla studie- och yrkesvägledare är från hösten 2014 organiserad under en av gymnasieskolans rektorer och har i uppdrag att arbeta i ett 1-19 perspektiv. Respektive studie- och yrkesvägledare är fysiskt placerad på kommunenens olika skolor. Elevhälsa Tillgången till elevhälsa är lagstadgad och finns både inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att i samarbete med annan personal främja elevernas lärande, utveckling och hälsa med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Inom för-, grund- och gymnasieskolan samlas kompetensen inom en central enhet - Elevhälsan. Här finns skolhälsovården, skolpsykolog, specialpedagoger, talpedagog samt hörsellärare och från och med 2013 även förvaltningens skoldatatek. Inom elevhälsan finns även kuratorsstöd för förskola och grundskola medan kuratorsstödet för gymnasieskolan finns organiserat under resp. skolenhet. Målsättningen är att stödinsatser ska sättas in tidigt och att eleverna i så stor utsträckning som möjligt ska kunna gå kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp. Skoldatatekets syfte är att erbjuda kunskaper om kompensatoriska hjälpmedel för elever med läs- och skrivproblematik. Skoldatateket är behjälplig vid utprovning av hjälpmedel samt med kompetensutveckling för lärare i den dagliga verksamheten ute på skolorna. Målsättningen är att verka i enlighet med skolverkets tolkning av EU-direktiv gällande detta område; lämplig och överkomlig teknik ska nyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier. Kulturskola Kulturskolan är en anslagsfinansierad verksamhet. Kulturskolans uppdrag utgår från Kulturplanen för barn och unga i Katrineholms kommun. I kulturplanen beskrivs värdet av kultur för både personlig utveckling, språkförmåga, kunskapsutveckling, hälsa, 8

9 samhällsuppbyggnad och samhörighet mellan människor. Kulturskolan arbetar i följande verksamhetsformer: frivilliga ämneskurser i olika konstarter föreställningar, konserter och utställningar, både offentliga och i skolan verksamhet i samarbete med förskolan och skolan verksamhet tillsammans med andra kulturaktörer i Katrineholm, i länet, i Sverige och internationellt. De frivilliga kurserna ska erbjudas alla barn och ungdomar i kommunen. En viktig del är elevernas deltagande i kör-, ensemble- och annan gruppverksamhet. Kulturskolan har ett särskilt ansvar att försöka nå grupper som hittills är underrepresenterade i verksamheten. Elever med stark ambition och målinriktning ska erbjudas fördjupad undervisning. Alla elever i verksamheten ges möjlighet att delta i föreställningar, konserter och utställningar. Kulturskolan ska aktivt stödja förskolans och skolans arbete för ett ökat estetiskt lärande, i enlighet med läroplanerna. Detta kan ske genom direkta insatser med barn och elever, föreställningar för förskolan och skolan, arbete med elever med särskilda behov genom Kultur på recept och fortbildning av förskolans och skolans personal. Kulturskolan har också ett särskilt ansvar för att samordna Skapande skola-insatserna i kommunen. Kulturskolan ska arbeta i nära samarbete med barn- och ungdomsverksamheten inom kulturoch turismförvaltningen samt med kulturföreningar inom kommunen. Kulturskolan ska aktivt söka nya verksamhetsformer och samarbetspartners. KomTek Teknik och entreprenörskap har varit prioriterade områden i Katrineholms skolor under flera år. KomTek som är en anslagsfinansierad och permanent verksamhet sedan 2014 är en kommunal teknik- och entreprenörskola som vänder sig till barn och ungdomar i grundskoleåldern samt till personal inom skolan. På KomTek kan barn och ungdomar utveckla sin kreativitet och sina talanger på ett lustfyllt sätt. KomTek är en fritidsverksamhet och ett komplement till undervisningen i skola och arbetsliv. Skolklasser kan besöka KomTek och förlägga delar av sin praktiska teknik där. Kommunens målsättning med KomTek är att stimulera och öka intresset för teknik bland flickor och pojkar, unga och pedagoger av båda könen samt öka samarbetet med näringslivet. En annan målsättning är att skapa en röd tråd inom teknik och entreprenörskap, där även arbetet med NTA-lådor, NO-profiler inom grundskolan och KTC (Katrineholms tekniska college) utgör en viktig del. SamTid SamTid är anslagsfinansierad och permanent verksamhet sedan Samtid är en verksamhet som bedrivs i samverkan med socialförvaltningen och vars mål är att tidigt fånga upp elever med hög frånvaro och uppmärksamma elever i riskzonen för att tillsammans utforma lämpligt stöd till elever och föräldrar i syfte att främja elevens närvaro i skolan. Detta gäller såväl elever i grundskolan som i gymnasieskolan och omfattar även elever i friskolor. Aktivitetsansvar Bildningsnämnden är huvudman för kommunens aktivitetsansvar, vilket omfattar kommunens icke skolpliktiga ungdomar till dess de fyller 20 år. Samverkan kring detta sker med socialförvaltningen och Viadidakt. 9

10 Fritidsgårdsverksamhet Verksamheten som är anslagsfinansierad - inriktar sig på att berika ungdomars fritid i ett antal landsbygdsområden, med särskild inriktning gällande ungdomar som inte är aktiva i föreningslivet. Sedan ett antal år tillbaka har bildningsnämnden ansvar för fritidsgårdsverksamhet i Sköldinge, Strångsjö och Forssjö. I Bie bedrivs fritidsgårdsverksamhet på ideell basis skolans lokaler och i nära samarbete med Bie skolenhet. Kultur- och turismnämnden har ansvaret för fritidsgårdsverksamheten i Valla och tätorten Katrineholm. 10

11 3 Tillväxt, jobb och egen försörjning Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling 3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar För att uppmuntra och stimulera entreprenörskap sker på samtliga Katrineholms gymnasieskolor ett samarbete med Ung Företagsamhet (UF). Genom Ung Företagsamhet får flickor och pojkar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Under ett år får de driva ett eget företag, ett så kallat UF-företag där de får sälja verkliga varor och tjänster. De går igenom ett företags hela livscykel, från start till drift och avveckling och får på så sätt kunskaper om och erfarenhet av företagande. Elevernas tar själv fram en affärsidé, genomför marknadsundersökningar och skaffar startkapital. Till varje UF-företag knyts en rådgivare från det lokala näringslivet. Lindengymnasiet utsågs till Årets UF-skola i Sörmland Hösten 2016 startar en ny spetsutbildning med fokus på animation och visualisering på Duveholmsgymnasiet. Utbildningen som kommer att ha riksintag, som alltså är godkänd av Skolverket, finns bara på två andra håll i landet. Flickor och pojkar från hela landet kommer att ha möjlighet att söka utbildningen. Utbildningen kommer att fylla ett behov av kompetens inom animering, visualisering och all typ av rörlig grafik. Ett behov som redan i dag är mycket stort och som beräknas öka i och med nya användningsområden. Utbildningen är högskoleförberedande och genom samarbete med Mälardalens högskola finns en naturlig koppling till att studera vidare. Möjligheten att få jobb bedöms som god. 3.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka 11

12 3.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Fler ungdomar ska starta UFföretag Antal elever som driver UF-företag Ung Företagsamhet Södermanland 12

13 4 Attraktiva boende- och livsmiljöer Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik 4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar I kommunplanen nämns att stadsmiljön ska förbättras, landsbygden ska utvecklas och miljön ska värnas för att kommunen därigenom ska ta ansvar för helheten och skapa förutsättningar för en hållbar, levande och växande kommun. Katrineholms kommuns befolkningsmål 2030 är invånare. Allt fler barnfamiljer väljer att flytta till Katrineholm och för att möta de behov som uppstår gör kommunen en stor satsning på förskola och skola. Under de senaste åren har tio nya förskoleavdelningar öppnats och beslut finns om att öppna ytterligare 15 avdelningar under de närmaste åren. Det är av största vikt att kunna bygga ut verksamheten i takt med behoven. Under 2016 planeras utbyggnad av Näverstugan med tre avdelningar, Berguven med fyra avdelningar, Skogsborg med fyra avdelningar och Forssjö med en ny avdelning och flytt av tre befintliga. Med befolkningsmålet om invånare år 2030 som grund kommer det att krävas utrymme för många nya elever de kommande åren. Redan idag är en utbyggnad av grundskolan i tätorten akut då elevökningen varit stor de sista åren och alla skollokaler inom tätorten är fullbelagda. Idag finns stora krav på kringutrymmen i form av grupprum, lärararbetsrum mm. vilket gör att flera av dagens skollokaler inte är ändamålsenliga. Under 2015 har kommunledningsförvaltningen haft i uppdrag att i samverkan bildningsförvaltningen, övriga berörda förvaltningar och KFAB ta fram en långsiktig planering för kommunens skollokaler. Uppdraget har utmynnat i en plan för skolans utbyggnad men i avvaktan på att denna kan bli verklig måste elevsituationen lösas inom befintliga lokaler eller inom inhyrda moduler om egna lokaler inte finns att tillgå. Mer om detta finns att läsa i dokumentet "Långsiktiga planering för skolor" som kommer att presenteras för kommunstyrelsen i augusti. I en levande och växande kommun med ett ökat antal invånare ställs det också krav på samordning mellan förvaltningarna när det gäller nyttjande av lokaler. Det är inte bara bildningsförvaltningen som upplever dagens situation i skolorna som problematisk utan även service- och teknikförvaltningen signalerar att flera kök och matsalar av utrymmesskäl har svårt att ta emot fler elever och att leverera fler portioner. I det "Kostpolitiska programmet" slås den politiska viljeinriktningen när det gäller kommunens kostverksamhet fast. Programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen. Där står bland annat att lunchen i kommunens skolor ska serveras mellan kl och och att barn och ungdomar ska ha möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Redan idag har en del skolor svårt att få schemaläggningen av lunchen att fungera. Öppnande av fler mottagningskök ställer även högre krav på mattransporterna. För att säkerställa en bra måltidssituation är det av stor vikt att service- och teknikförvaltningen och bildningsförvaltningen är samordnade vid öppnande av nya förskoleavdelningar och placering av elever. På samma sätt är det viktigt att samarbeta kring den resursökning och kompetenshöjning som krävs vid ökat antal specialkost, för att garantera barnen trygga och säkra måltider. 4.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål 13

14 Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Ökat bostadsbyggande Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar 4.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Tillgänglighet till kommunala lokaler 14

15 5 Utbildning Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunplanen slår fast att den viktigaste framtidsinvesteringen som ett samhälle kan göra är att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning. Genom att satsa på utbildning lägger Katrineholms kommun fundamenten för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan De senaste åren har betygsresultaten i Katrineholms skolor blivit bättre. I SKL:s Öppna jämförelser, som presenterades i april 2015, stod det klart att Katrineholms skolor förbättrats på samtliga punkter jämfört med föregående rapport. Detta gör att Katrineholm går emot den rådande rikstrenden med negativ resultatutveckling. Betygen från läsåret 2014/15 visar att andelen elever som når alla mål i årskurs 9 har ökat och meritvärdet har höjts jämfört med läsåret 2013/14. Katrineholms grundskolor ligger, enligt den senaste Öppna jämförelsen, trots detta under rikssnittet gällande exempelvis antalet elever i årskurs nio som når kunskapskraven i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio. Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya, positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen och fortsätter fokusera på utveckling av framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete. En bidragande orsak till de relativt sett lägre skolresultaten är den sammanlagda elevstrukturen i Katrineholms kommun. Denna struktur har det senaste decenniet blivit mer problematiskt än riksgenomsnittet avseende exempelvis barnfattigdom, föräldrarnas utbildningsnivå samt det ökande antalet nyanlända. Resultaten måste bedömas mot dessa bakgrundsfaktorer. Organisationens strukturella, ekonomiska och kompetensmässiga utveckling har haft svårt att ställa om till de nya förutsättningarna. Under två år har det pågått ett intensivt arbete med att skapa en tydlig utvecklingsorganisation inom bildningsförvaltningen. Syftet med utvecklingsorganisationen är att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår inom Katrineholms skolor. Under 2015 har det presenterats en kartläggning av samtliga utvecklingsprocesser som pågår inom bildningsförvaltningen. Kartläggningen kommer att presenteras på samtliga enheter under hösten Det har utsetts en utvecklingsstrateg inom förvaltningskontorets befintliga personalgrupp som kommer att påbörja ett arbete med att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår. Ett första steg är att skapa gemensam tid för kompetensutveckling för grundskola och gymnasieskola under läsåret. Fokusering på synliggörande av det utvecklingsarbete som pågår kommer att starta under hösten 2015 och fortsätta under Fortsatt arbete med att systematisera utvecklingsprocesserna, att samla upp de utvecklingsområden som kommer fram i Qualisarbetet och att skapa en större långsiktighet i utvecklingsarbetet kommer också att ske Under 2016 planeras en uppföljning av kartläggningen. För att få en tydlig bild av kvaliteten i bildningsförvaltningens verksamhet använder sig samtliga förskolor och skolor av kvalitetsäkringsverktyget Qualis. Under 2016 kommer sex förskolor och 15

16 sex skolor att genomgå en extern granskning. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat i kommunens förskolor och skolor. Varje år lämnar varje verksamhet ifrån sig en kvalitetsredovisning. I dessa framgår bland annat förbättringsområden och förslag till åtgärder för förbättring. Utifrån de uppgifter som kommit fram i kvalitetsredovisningarna bör fokuserade områden 2016 bland annat vara; Förskola - stöd/pedagogisk handledning för att finna vägar för att omsätta kompetensutveckling i praktiken, skapa möjligheter för allas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet, se över möjligheterna att skapa ett gemensamt årshjul för alla enheter samt hitta metoder för att nå fler föräldrar som svarar på föräldraenkäten Grundskola och fritidshem - skapa förutsättningar för kollegialt lärande genom att avsätta tid för reflektion och pedagogiska diskussioner, utveckla möjligheter till sambedömning och se över rutinerna i frågan, öka tillgången till teknisk utrustning och ordna fortbildning för personalen, öka elevers och föräldrars delaktighet och nå fler föräldrar som svarar på föräldraenkäten Gymnasieskola - öka delaktigheten i det systematiska kvalitetsarbetet, fortsätta arbetet med att synligöra program-, examens- och kursmål, ge eleverna förutsättningar för att kunna reflektera kring det egna lärandet, utveckla former för att jämföra effekterna av arbetssätt och arbetsformer. Ett prioriterat område i samtliga verksamheter är styrning och ledarskap på alla nivåer. Det innefattar både det personliga ledarskapet och styrning av organisationens olika processer. I januari 2016 träder ny lagstiftning beträffande mottagande av barn och unga i kraft. Lagen innebär att bildningsförvaltningen måste ändra den organisation som hittills funnits för mottagande i grundskolan. Däremot kan gymnasieskolans nuvarande programstruktur för nyanlända tillsvidare behållas eftersom en statlig utredning är tillsatt som efter bedömning kommer att ge förslag på eventuella justeringar. Lagen föreskriver att elever får visats i en mottagningsenhet maximalt i två månader för bedömning av mognads- och kunskapsnivå. På denna enhet ska fokus även ligga på att ge enkla grunder i det svenska språket. Därefter ska eleven klassplaceras på sin hemskola. Rektor bedömer om en förberedelseklass ska inrättas på skolan eller om eleverna kan ges det kvalificerade stöd de behöver i ordinarie klass. Om förberedelseklass inrättas ska eleven få visats maximalt två år i denna men ska redan från skolstart ha kontakt med sin ordinarie klass. Från förberedelseklassen ska eleven slussas ut i ämne efter ämne allteftersom ordförråd och begrepp etablerats på det nya språket. Om anpassningar i studiegången görs under denna period får det endast vara till förmån för svenska och svenska som andra språk. Bildningsförvaltningens mottagningsenhet, den Interkulturella enheten (IKE) kommer i och med detta att bli en kartläggningsenhet där eleverna stannar betydligt kortare tid än idag. Redan nu förbereder förvaltningen detta i och med förändringar i tjänstefördelningen och planering för successivt kortare vistelse före utslussning under hösten Mindre klasser i de lägre årskurserna och möjlighet för lärarna att ge mer tid till varje enskild elev är något som pekas ut som viktigt i kommunplanen. Detta kommer delvis att kunna möjliggöras via det riktade statsbidrag som tillförs kommunen med start hösten Med tanke på den lokalsituation, med fullbelagda lokaler, som finns inom tätortens grundskolor är det i många fall inte möjligt att skapa mindre grupper. Vad som däremot är möjligt är att tillföra mer personal till elevgrupperna, det vill säga skapa en högre personaltäthet. Statsbidragets syfte är att höja utbildningens kvalitet och ge lärare mer tid för varje elev. Statsbidraget ska gå till 16

17 kostnader för att: 1. minska klass- eller gruppstorleken, 2. utöka antalet lärare eller förskollärare inklusive speciallärare i förhållande till antalet elever, 3. utöka antalet annan personal i verksamheterna i förhållande till antalet elever om lärarna därigenom i större utsträckning kan bedriva undervisning, eller 4. på annat sätt utöka den tid som lärarna kan ägna åt eleverna. Under läsåret 2015/16 kommer Katrineholms skolor att kunna dela på drygt 5 mnkr vilket motsvarar ca. 10 tjänster. Nytt beslut kommer sedan att tas inför kommande bidragsår. För att nå målet om att fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan räcker det inte med att satsa på mindre grupper för de lägre åldrarna. Även elevgrupperna i år 7-9 behöver minskas så att varje flicka och pojke får mer tid med sina lärare. Idag har klasserna i år 7-9 i snitt 27 elever. För att minska klasstorlekarna med en elev behöver skolpengen höjas med ca kr per elev och år. Redan i förskolan läggs grunden för det fortsatta lärandet. Under de sista åren har det talats mycket, både lokalt och regionalt, om att grupperna i förskolan är stora. Från hösten 2015 finns det möjlighet för kommunen att söka statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan eller för att motverka en ökning av barngruppernas storlek. Barngrupper med barn födda 2013 eller senare pekas ut som prioriterade. Statsbidrag kommer att lämnas med ett belopp om kronor för varje minskning av en barngrupp med en plats. Detta bidrag räcker inte för att möjliggöra en gruppminskning i Katrineholms kommun utan täcker cirka en tredjedel av behovet. För att möjliggöra en minskning skulle kommunen själva behöva tillföra resterade två tredjedelar. Totalt sett behöver skolpengen för barn i förskolan höjas med ca kr per barn och år för att möjliggöra en minskning av barngrupperna och samtidigt öka personaltätheten. Som ett komplement till vanliga studier vill bildningsförvaltningen utreda frågan om möjligheten att bedriva fjärrstudier på vissa skolor och inom vissa ämnen. Redan idag bedrivs fjärrstudier inom gymnasieskolans språkkurser, detta möjliggör samläsning mellan Duveholmsgymnasiet och Lindengymnasiet. Den statliga satsningen "Matematiklyftet" som påbörjades 2013 kommer att slutföras under läsåret 2015/16. Efter dessa tre år har samtliga undervisande lärare i matematik inom såväl grund- som gymnasieskola genomgått utbildningen. Kommunen deltar också i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA 2015, som är en satsning där varje kommun som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från såväl politisk nivå som förvaltnings-, rektors- och lärarnivå. Trygga barn och ungdomar som mår bra Inom Elevhälsan har antalet ansökningar till läs- och skrivutredningar, tal- och språkutredningar och psykologutredningar ökat och till följd av detta har även väntetiderna för dessa blivit längre. För psykologinsatser har elevhälsan på kort tid gått ifrån en väntetid på fyra till tio månader och de kommer troligen snart att vara uppe i 12 månader innan de kan handlägga psykologärenden. För läs- och skrivutredningar är specialpedagogernas väntetider redan uppe i 12 månader. Detta kan kopplas till den elevökning som skett de sista åren. Många ansökningar inkommer från skolor där nyanlända flickor och pojkar placeras efter sin tid på interkulturella enheten. På den ordinarie skolan finns inte tillgång till samma stöd som på interkulturella enheten och det kan då uppstå frågor om flickornas och pojkarnas kunskapsnivå. Detta beror bland annat på att personal på skolorna känner en stor oro och stress över hur de ska bemöta nyanlända svenskar och deras behov efter att de blivit utslussade från IKE. Skolorna vill ha underlag som tydligt visar hur barnet/eleven klarar sig kognitivt/adaptivt. Elevhälsan har idag inte resurser att 17

18 tillmötesgå alla dessa ansökningar inom lämplig tidsrymd och dessa ansökningar kommer med största sannolikhet att ytterligare öka i antal då IKE-verksamheten förändras i och med den nya lagstiftningen om betydligt kortare tid på IKE innan eleven slussas ut till sin ordinarie skola. Elevhälsan behöver tillföras ökade resurser för att kunna korta köerna och möta de behov som finns i verksamheten. Det pågår flera insatser i kommunen riktade mot barn och unga som på olika sätt hamnat i utanförskap. Dessa insatser kommer att fortsätta under Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. Syftet med Skolfam är att i samarbete mellan socialförvaltningen och bildningsförvaltningen säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. En annan insats är SamTid som är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med samarbetet är att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. Katrineholms kommun har till Regionförbundet Sörmland anmält intresse för medverkan i Plugin. Plug-in arbetar med nya metoder som ska få ungdomar av båda könen som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan. Under våren 2015 har bildningsförvaltningen i samverkan med Viadidakt skrivit en delansökan till ESF (Europeiska SocialFonden) gällande så kallade Drop-outs. Besked om medel beviljas kommer i augusti Beviljas kommunen medel för ändamålet kommer en projektledare att kunna utses för tre år med start i september Syftet i initialskedet är att genom intervjuer fördjupa kunskapen om varför flera av Katrineholms gymnasieelever väljer att hoppa av och aldrig fullfölja sin utbildning, samt att genom omvärldsbevakning studera projekt i andra delar av landet riktade mot målgruppen och identifiera framgångsfaktorer. I steg två kommer en förebyggande verksamhet baserad på samlad kunskap att byggas upp. Hur denna kommer att utformas beror på resultaten den initiala fasen. Under 2014 antog bildningsnämnden en policy för tobaksfri skoltid. Målet med policyn är att skoltiden för barn och elever ska vara tobaksfri. Under 2015 kommer arbetet med att införa policyn på varje skola att intensifieras och ett årshjul har tagits fram. Under 2016 kommer detta arbete att fortsätta och det kommer även att ske en utvärdering av det arbete som genomförts. En bra måltidsverksamhet bidrar till att elever mår bra och trivs i skolan samt ger bättre förutsättningar för att klara kunskapsmålen. Samarbetet mellan bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen är en del i att gemensamt uppnå kommunens vision om god och jämlik hälsa. Alla elever, oberoende av kön och härkomst i Katrineholms kommun ska ha möjlighet att klara målen i grundskolan och att nå höga resultat. Att kunna koncentrera sig är en förutsättning för att kunna studera. Därför har ett projekt bedrivits under 2015 med syfte att undersöka om mellanmål på skoltid (ökat näringsintag) leder till ökad koncentrationsförmåga. Efter projektets avslutande i början av 2016 kommer resultaten att sammanställas och analyseras. Utfallet kan komma att ligga till grund för rekommendationer, satsningar eller nya projekt under Höjd utbildningsnivå Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Att Katrineholms elever ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till framtidsfrågor är viktiga strävansmål som rör hela skolans personal. 18

19 Livslång vägledning omfattar information, rådgivning, vägledning och karriärhantering och ska ses som en central del av varje pojkes och flickas livslånga lärande. Livslång vägledning är också viktig för att minska studieavbrott och för att åstadkomma bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden. Det finns ett växande behov av att hjälpa människor att hantera övergångar mellan olika utbildningar samt övergången mellan utbildning och arbetsmarknad. Här ingår även att de ska kunna tillgodogöra sig stora mängder information och att kritiskt kunna granska den marknadsföring som sker av olika utbildningar. Vägledning är en process som tar tid. För att den ska leda till hållbara val för som inte är bundna vid könsstereotypa förväntningar och för att undvika kostsamma avhopp och programbyten behöver vägledningen ha en stark roll. Bildningsförvaltningen har under de senaste två åren ökat fokus på studie- och yrkesvägledning genom att samordna alla studie- och yrkesvägledare under en rektor. Syftet med samordningen är att utveckla arbetsformer i ett 1-19 årsperspektiv och i synnerhet utveckla samarbetet med närsamhälle och omvärld samt vid övergångar mellan olika verksamheter och stadier samt för att leva upp till läroplanens mål att bredda valen för ett kommande yrkesliv för både flickor och pojkar. Ett 1-19 årsperspektiv innebär att på olika sätt göra studie- och yrkesvägledningen tillgänglig för alla åldrar, även anpassat för lägre åldrar. Det har även skett en förstärkning med 1,0 studie- och yrkesvägledartjänst. Övrigt Under flera år har bildningsförvaltningens sett en ökning av behovet av omsorg på tid utanför ordinarie öppettid. Inom Katrineholms kommun bedrivs pedagogisk omsorg på kvällar, nätter och helger. Bildningsförvaltningen har i uppdrag från kommunchefen att utreda om det är möjligt att bedriva omsorg på obekväm tid som nattöppen förskola. Syftet med utredningen är bland annat att se om verksamheten kan bedrivas på ett mera effektivt sätt. 5.2 Resultatmål Resultatmål Förskolan ska byggas ut efter behov Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Höjd utbildningsnivå i kommunen Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Nämndens/bolagets resultatmål 5.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Förskolan ska byggas ut efter behov Minst 15 nya förskoleavdelningar ska öppnas under mandatperioden redovisning BIF Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum KKiK, egen redovisning BIF 19

20 Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum KKiK, egen redovisning BIF Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Antal barn per avdelning i förskolan redovisning BIF Stryks Barn per årsarbetare i förskolan, antal KKiK Ny indikator Faktisk personaltäthet, antal närvarande barn per närvarande personal redovisning BIF Kvalitetaspekter i förskola KKiK, egen redovisning BIF Föräldrarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms förskolor Qualis enkät till föräldrar Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Andel flickor och pojkar som går ut årskurs 1 som kan läsa redovisning BIF Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 Skolverket Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 Skolverket Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Andel flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Skolverket Meritvärdet för flickor och pojkar i årskurs 9 Skolverket Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andel flickor och pojkar som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Skolverket Andel flickor och pojkar med grundläggande behörighet till universitet och högskola SCB och Skolverket Betygspoäng för flickor och pojkar efter avslutad gymnasieutbildning SCB och Skolverket Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Antal barn per klass i förskoleklass-årskurs 3 redovisning BIF Stryks Elever/pedagogisk personal grundskola, lägeskommun, antal SCB och Skolverket Ny indikator Andel flickor och pojkar i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen KKiK Andel flickor och pojkar i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen KKiK 20

21 Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Andelen flickor och pojkar som mår bra Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Vart tredje år Andelen flickor och pojkar som inte använder tobak, alkohol eller droger Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Vart tredje år Elevnärvaron vid skollunchen ska öka på högstadiet och Duveholmsgymnasiet redovisning STF Höjd utbildningsnivå i kommunen Andel kvinnor och män som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning Skolverket Andel kvinnor och män som börjat på universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning SCB och Skolverket Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning SCB Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Udda år Antal personer som deltar i kommunens aktiviteter för att öka den digitala delaktigheten redovisning, KTF 21

22 6 Omsorg och trygghet Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Genom det samverkansavtal som finns tecknat mellan polisen och Katrineholms kommun involveras bildningsförvaltningen bland annat genom ett åtagande att arbeta förebyggande mot klotter och skadegörelse samt genom att åta sig att föra en dialog med elever, lärare och föräldrar kring alkohol, droger och brott. Under 2014 genomförde Landstinget den återkommande avscanningen av hälsoläget hos elever i årskurs 5, 7, 9 i grundskolan och i år 2 på gymnasieskolan i nästan alla län. Enligt enkäten uppgav eleverna i Katrineholms kommun att de känner sig trygga i sitt bostadsområde framförallt på dagen där hade både eleverna i årskurs 7 och år 2 (gy) höga procenttal som var högre än i länet framför allt i årskurs 7. Dock var det intressant att se att flickorna (95 %) var något tryggare än pojkarna i sjuan (92 %) medan det var omvändt i år 2 på gymnasiet (flickor: 93 %, pojkar: 99 %). Däremot var det sämre resultat samt en stor skillnad mellan könen i båda åldersgrupperna när det gällde bostadsområdet och kvällstid/nattid: flickornas värden var avsevärt lägre än pojkarnas. (Årskurs 7: flickor 60 %, pojkar 83 %. År 2: flickor 63 %, pojkar 86 %). Bildningsförvaltningen kommer att fortsätta arbeta med de resultat i enkäten som har stora könsskillnader, har sjunkit sedan föregående mätning eller som skiljer ut sig på ett negativt sätt jämfört med länets resultat. I kommunplanen lyfts tanken om en familjecentral där öppen förskola, socialtjänst, mödravård och barnavårdscentral skulle samverka för att på olika sätt stärka familjer. Socialförvaltningen och bildningsförvaltningen har under 2015 gjort en förstudie för en familjecentral. 6.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Ökad trygghet för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Minskad risk för undernäringför äldreomsorgens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare 6.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden Antal informationsbesök av socialsekreterare på förskola, redovisning SOC 22

23 Resultatmål Indikator Källa ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare BVC och skola Genomsnittlig utredningstid (antal dagar) för individ- och familjeomsorgens utredningar avseende barn och ungdomar 0-20 år Andel av barn som kommunen placerar i familjehem/på institution som genomgår hälso- och tandvårds-undersökning i samband med socialnämndens första placering av individen Andel barn i familjehem som besökts minst en gång per kvartal Andel av de barn och ungdomar som kommunen placerat i familjehem/på institution som klarar målen i skolan Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Andel klotter som saneras inom 24 timmar avseende fastigheter som kommunkoncernen ansvarar för KKiK, egen redovisning SOC redovisning SOC redovisning SOC redovisning SOC/BIF SCB:s medborgarundersökning eller polisens trygghetsunders ökning Uppfölj ning Udda år Kommentar Antal anmälda våldsbrott i kommunen, (per invånare) Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranleder larmning av räddningstjänst där en första insats gjorts av enskilda BRÅ VSR VSR VSR VSR 23