Granskning av patientnämndens verksamhet svar till revisionen

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 18 (24) Dnr CK 2012-0071 85 Granskning av patientnämndens verksamhet svar till revisionen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att avge följande svar till revisionen avseende Granskning av patientnämndens verksamhet: Bilaga 85 Ärendet Landstingsrevisionen har i brev av den 16 februari 2012 (Rev Dnr 2011-0027) begärt att landstingsstyrelsen återkommer med svar avseende en genomförd granskning av patientnämndens verksamhet. I svaret till revisionen framgår att landstingsstyrelsen inte avser att initiera en ny översyn av patientnämndens verksamhet eller organisation med anledning av granskningen. Landstingsstyrelsen överlämnar landstingsrevisionens rapport till landstingsdirektören för vidtagande av de tjänstemannaåtgärder i övrigt som är rimliga i ljuset av landstingsrevisionens synpunkter. Delges: Landstingets revisorer Patientnämnden Chefen för patientnämndens kansli Exp. 2012- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2012-02-27 Dnr CK2012-0071 Administrativa avdelningen Jens Larsson Tfn 018-611 61 01 E-post jens.larsson@lul.se Landstingsrevisionen Granskning av patientnämndens verksamhet Med anledning av landstingsrevisionens brev av den 16 februari 2012 (Rev Dnr 2011-0027) återkommer landstingsstyrelsen enligt nedan. Landstingsstyrelsen noterar landstingsrevisionens slutsatser, som i huvudsak bygger på en rapport från Klas Öberg, Ernst & Young. Nedan besvaras de synpunkter som landstingsstyrelsen uppfattat - - verksamheten är inte ändamålsenlig och effektiviteten går inte att påvisa Uttalandet är svepande, och revisorn har själv valt att bedöma ändamålsenlighet och effektivitet enligt en på förhand lagd mall (revisionsrapporten 2.4). Det finns ingenting i landstingets regelverk eller i Lag om patientnämndsverksamhet som stödjer den grundsyn som revisorn anslagit. Nämndens uppdrag är enligt Lag om patentnämndsverksamhet m.m. 2-2 Nämnderna ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården genom att 1. hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, 2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, 3. hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt 4. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Patientnämndens verksamhet uppfyller enligt landstingsstyrelsen lagkravet, vilket får vara landstingets minsta ambition. - uppdraget är inte tydligt definierat och någon uppföljning av mål genomförs inte Det är landstingsstyrelsens syn att det är patientnämndens uppdrag att vara den verksamhet som avses i Lag om patientnämndsverksamhet m.m. 1. Detta utan att det har skrivits ut i klartext. Det råder en likställdhet mellan alla landstingets verksamheter i den bemärkelsen, och landstingsstyrelsen avser inte vidta någon särskild åtgärd beroende av Klas Öbergs rapport. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

Landstingsstyrelsen avser inte följa upp patientnämnden särskilt och finner inte skäl att ge landstingsdirektören något särskilt uppdrag att hantera uppföljning av tjänstemännens arbete. Däremot kan det vara lämpligt att landstingsdirektören, utifrån revisionens iakttagelser, för egen del ser över tjänstemannaorganisationen. - patientnämndens kanslis organisatoriska placering samt förhållande till nämnden I enlighet med beslutet CK 2005-0033, 2006-11-27 206 är patientnämndens kansli placerat direkt under patientnämnden. I princip samtliga tjänstemän sorterar under landstingsdirektören oavsett vilket uppdrag man har kopplat till den politiska organisationen. Betänkandet 1998/99:Sou 3 Stärkt patientinflytande m.m. anger att nämnden ska vara självständig. Patientnämnden är självständig under fullmäktige i enlighet med förarbetena. Patientnämndens kansli är en egen självständig förvaltning inom landstingets ledningskontor. Koppling saknas till någon vårdproducerande enhet inom landstinget. Alla lagkrav synes därmed vara uppfyllda. För landstingsrevisionen kan nämnas att ett större arbete genomfördes 2006, där de frågor som nu är aktuella genomgicks (CK2005-0033, beslutade av landstingsfullmäktige). Efter sammanvägning av alla parametrar landade man i nuvarande organisation. I grunden fanns en landstingsrevisionsrapport (Rev 03-011) som grundande övervägandena med den nya organisationen. Det bedömdes då att det var olämpligt att helt friställa patientnämndens kansli från övriga verksamheten beroende av att kansliets personal har behov av att samverka med övriga landstinget. Kansliets särskilda uppdrag bedömdes inte kunna påverkas av övriga verksamheten negativt. Återkoppling till vården underlättas vid ett nära samarbete med övriga tjänstemän. Särskild lokalisering bedömdes vara direkt olämplig. Det framgår inte om revisorn Klas Öberg tagit del av det omfattande utredningsmaterialet och de tydliga slutsatserna. Landstingsstyrelsen anser att samma överväganden som gjordes då gäller även idag. Landstingsstyrelsen kommer inte att initiera en ny översyn av patientnämndens verksamhet eller organisation med anledning av landstingsrevisionens senaste skrivelse. Landstingsstyrelsen överlämnar landstingsrevisionens rapport till landstingsdirektören för vidtagande av de tjänstemannaåtgärder i övrigt som är rimliga i ljuset av landstingsrevisionens synpunkter. För Landstinget i Uppsala län

Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm Landstingsdirektör

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2012 Landstinget i Uppsala län Granskning av patientnämndens verksamhet Klas Öberg

Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och avgränsning... 3 2.3. Revisionsfrågor... 3 2.4. Revisionskriterier... 3 2.5. Metod... 4 3. Uppdrag och ansvar... 6 3.1. Uppdrag... 6 3.2. Organisation... 7 3.3. Bedömning... 8 4. Genomförande... 9 4.1. Ärenden till patientnämnden... 9 4.2. Återföring till vården...10 4.3. Patientsäkerhet...11 4.4. Socialstyrelsen, enskildas klagomål...11 4.5. Bedömning...11 5. Stödperson...14 5.1. Bedömning...14 6. Bedömning...15 6.1. Bedömning utifrån revisionsfrågorna...15 6.2. Identifierade förbättringsområden...16 Bilagor: Bilaga 1 Landstinget i Uppsala län, tjänstemannaorganisation 2011. 1

1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Uppsala län granskat patientnämndens verksamhet. Den övergripande revisionsfrågan är om patientnämndens verksamhet är ändamålsenlig och effektiv. Granskningen avser patientnämnden. De frågeställningar som belysts är: Vilken uppföljning av ärenden som är kopplade patientnämnden genomför nämnden i verksamheten? På vilket sätt bidrar nämnden till kvalitetsutveckling inom vården? Är ansvarsfördelningen för uppföljning och rapportering av kontaktmannaskapet tydlig? Har nämnden utvecklat effektiva former för återföring till och dialog med vården? Patientnämnden ska vara en oberoende instans att vända sig till när en patient anser att det finns anledning att rikta ett klagomål mot vården. I Uppsala har landstinget valt att organisera kansliets arbetsgivaransvar under landstingsdirektören. Kansliet kan därmed inte betraktas som helt oberoende av linjen. Det är viktigt att klargöra vilken ambitionsnivå huvudmannen har med verksamheten då lagstiftningen formulerar arbetsuppgifterna i generella termer. I ett sådant arbete är det väsentligt att även avgränsa hur patientnämndens verksamhet förhåller sig till övriga funktioner exempelvis som avvikelserapportering och klagomålsrutiner. Patientnämndens funktion i förhållande till andra system måste tydliggöras så att synergieffekter kan tillgodogöras. Nämnden redovisar statistik för diarieförda kontaktorsaker, men i övrigt görs ingen uppföljning. Exempel på uppföljning som torde vara intressant är huruvida verksamheten bedrivs enligt nämndens mål. Denna granskning har inte varit inriktad på att bedöma nämndens resursbehov. Det kan dock konstateras att viktiga områden av nämndens verksamhet behöver utvecklas för att patientnämnden ska vara ändamålsenlig, exempelvis; Analysfunktionen Återföring till vården Information till intressenter Ytterst avgörande för nämndens resursbehov är en konkretisering av uppdraget och den ambitionsnivå som blir konsekvens av vald strategi och valt arbetssätt. Vad gäller frågan om kontaktmannaskapet (stödpersonverksamhet) konstateras att ändringar i rutiner har tydliggjort så att risken för utbetalning av ersättning utan grund har hanterats, därmed anses ansvarsfördelningen för uppföljning och rapportering vara tydligjord. Den sammanfattande bedömningen är att patientnämndens verksamhet inte är ändamålsenlig och att effektiviteten inte går att påvisa. Uppdraget är inte tydligt definierat och någon uppföljning utifrån mål genomförs inte. 2

2. Inledning 2.1. Bakgrund Utvecklingen inom hälso- och sjukvården innebär bland annat en ökad inriktning mot att patienternas ställning stärks. Patientnämndernas uppdrag är, enligt lagen, att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården. Nämnderna ska hjälpa patienterna att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården. Nämnden ska dessutom främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet samt rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. 2.2. Syfte och avgränsning Den övergripande revisionsfrågan är om patientnämndens verksamhet är ändamålsenlig och effektiv. Granskningen avser patientnämnden. 2.3. Revisionsfrågor De frågeställningar som belysts är: Vilken uppföljning av ärenden som är kopplade patientnämnden genomför nämnden i verksamheten? På vilket sätt bidrar nämnden till kvalitetsutveckling inom vården? Är ansvarsfördelningen för uppföljning och rapportering av kontaktmannaskapet tydlig? Har nämnden utvecklat effektiva former för återföring till och dialog med vården? 2.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i förstudien för analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas ifrån lagar och förarbeten eller interna regelverk, policies och fullmäktigebeslut. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Kommunallagen. Lag om patientnämndsverksamhet, SFS 1998:1656. Patientnämndens reglemente Patientnämndens delegationsordning. Nedan redovisade utgångspunkter. 2.4.1. Utgångspunkter I förarbetena till den nuvarande lagstiftningen om patientnämndsverksamhet framgår att den stöd- och hjälpfunktion som patientnämnden svarar för är ett mycket betydelsefullt komple- 3

ment till de övriga instanser dit patienten kan vända sig för att få upprättelse eller ersättning. Centrala uppgifter för patientnämnden är att: främja kontakten mellan patienter och vårdpersonal, stödja och hjälpa enskilda patienter samt återföra erfarenheter från nämndernas verksamhet så att de kan bidra till hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling. Det åligger också patientnämnden att återföra erfarenheter till landstingsstyrelsen samt kommunstyrelsen. Därutöver skall socialstyrelsen årligen informeras om patientnämndens verksamhet. För att patientnämnden ska kunna bedriva en ändamålsenlig verksamhet krävs bl.a. att det finns: Ett tydligt uppdrag och ambitionsnivå (uttryckt i mål). En strategi för genomförandet. Tydliggjorda och ändamålsenliga arbetssätt och rutiner för ärendehantering och rapportering (återföring). Väl utvecklade kommunikationskanaler till hälso- och sjukvården. En systematisk uppföljning och analys av inkomna synpunkter för att identifiera olika former av systembrister inom hälso- och sjukvården. Ett verksamhetsanpassat IT-stöd. En uppföljning i förhållande till målen. Dessa faktorer kommer att utgöra utgångspunkter vid bedömningen av ändamålsenligheten. 2.5. Metod Metoden innebär att genom intervjuer med nyckelpersoner och genom granskning av relevanta dokument analysera och bedöma att patientnämndens verksamhet är ändamålsenlig och effektiv. Intervjuer har genomförs med: Patientnämndens ordförande Patientnämndens tjänstemän Verksamhetsrepresentanter från Akademiska sjukhuset Verksamhetsrepresentanter från landstingets primärvård Verksamhetsrepresentanter från lasarettet i Enköping Verksamhetsrepresentanter från tandvården Sammantaget har 7 intervjuer genomförs. 4

Exempel på dokument som har granskats: Nämndens reglemente Verksamhetsplan Årsredovisning Patientnämndens årsrapport. Patientnämndens rapportering till Socialstyrelsen Protokoll Det slutliga urvalet av intervjuer och dokument har skett i samråd med uppdragsgivaren. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 5

3. Uppdrag och ansvar I detta kapitel beskrivs patientnämndens uppdrag utifrån ett styrnings- och ledningsperspektiv. 3.1. Uppdrag Patientnämndens verksamhet utgår ifrån lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. med de ändringar som infördes med SFS (2010:670). Utifrån lagen utformar landstinget patientnämndens reglemente och arbetsordning. 3.1.1. Lag 2 Nämnderna ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården genom att 1. hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, 2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, 3. hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt 4. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Nämnderna ska informera allmänhet, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda om sin verksamhet. Lag (2010:670). 4 Nämnderna ska göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. 5 Föreskrifter om stödpersoner vid psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång finns i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Föreskrifter om stödpersoner finns även i smittskyddslagen (2004:168). Lag (2004:189). 3.1.2. Reglemente och arbetsordning I landstingets reglemente för patientnämnden regleras nämndens storlek till sju ledamöter och fem ersättare utsedda av landstinget. Patientnämnden kan utgöra patientnämnd för kommunal hälso- och sjukvård, där respektive kommun utser sin/sina ledamöter och ersättare. I reglementet hänvisas vad som är fastslaget i lagen om patientnämndsverksamhet. Vad gäller 5 i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska patientnämnden rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas i psykiatrin. Patientnämnden har ingen särskild arbetsordning utan det finns en generell arbetsordning för landstingsstyrelsen och nämnder och styrelser i landstinget i Uppsala län. 3.1.2.1 Verksamhetsplan Landstinget i Uppsala län beskriver patientnämndens uppdrag på sin hemsida. Den som har synpunkter på eller frågor om vård och behandling vid sjukhus, vårdcentral, tandläkarmot- 6

tagning eller annan vårdenhet som landsting eller kommun ansvarar för uppmanas att i första hand kontakta personalen eller verksamhetschefen där man vårdats. Patienter kan även vända sig direkt till patientnämndens kansli. Nämndens uppgift är att stödja och hjälpa patienter att få svar på de frågor genom att kontakta berörd vårdgivare och nämnden informerar patienten om sina rättigheter som vårdtagare. Patientnämnden definierar sitt uppdrag identiskt med lagen och har formulerat två övergripande mål för sin verksamhet i Verksamhetsplanen 2011: Genom förebyggande arbete bidrar patientnämnden till kvalitetsutveckling i vården. Vårdenheter ser patientnämnden som en naturlig samarbetspartner i patientsäkerhetsarbetet. I verksamhetsplanen definieras ett antal verksamhetsmål för patientnämndens kansli. Ett av dessa är att återföra principärenden till andra politiska organ och aktuella vårdenheter för att bidra till kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården och tandvården. Vidare ska samarbete med kommunerna formaliseras med avtal och tillgängligheten på telefon öka. Kansliet har tagit fram ett flertal rutinbeskrivningar, exempelvis för ärendehantering, förordnande av stödpersoner och för patientnämndssammanträden. 3.2. Organisation 3.2.1. Bemanning Patientnämndens kansli består av fyra tjänstemän (handläggare), inklusive förvaltningschef, som ska vara neutrala och erbjuda råd och vägledning. Kansliet handlägger alla ärenden och stöttar nämnden i dess arbete. Patientnämndens ledamöter och tjänstemän har samma tystnadsplikt som personal inom hälso- och sjukvården. Kärnverksamheten för kansliet är enligt den egna definitionen att hantera och utveckla ärendeprocessen. I detta ingår även att organisera nämndverksamheten. Utöver detta ska kansliet även hantera stödpersonprocessen, vidare har även patientnämnden ett nytt uppdrag enligt lagen 2011 angående att sprida information. Kansliet är bemannat med fyra heltidstjänster inklusive chef för kansliet. Under en försöksperiod om ett halvår har kansliet även förstärkts med en registrator på 75 procent. 3.2.2. Organisatorisk tillhörighet Enligt landstingets reglemente är nämnder och styrelser arbetsgivare för personal inom verksamhetsområdet. Arbetsgivaransvaret för patientnämndens kansli i Uppsala ligger dock under landstingsdirektören som har delegerat detta till chefen för den administrativa avdelningen. Kansliet är således inte en självständig förvaltning under patientnämnden. Se bifogad organisationsskiss. 3.2.3. Budget Den totala budgeten för verksamheten beslutas av landstingsfullmäktige. Den del som avsätts för nämndarbetet beslutas av chefen vid landstingets administrativa enhet. För 2010 hade patientnämndens kansli och nämnden tillsammans 3 mkr varav nämnden hade 130 tkr. För 2012 är budget på 4 151 000 kr varav 165 tkr är avsatt för nämnden. 7

3.3. Bedömning Patientnämnden ska vara en oberoende instans att vända sig till när en patient anser att det finns anledning att rikta ett klagomål mot vården. I Uppsala har landstinget valt att organisera kansliets arbetsgivaransvar under landstingsdirektören som även är ansvarig för den egenproducerade vården. Kansliet kan därmed inte betraktas som helt oberoende i förhållande till den verksamhet som ärendena berör. Detta förhållande har redan konstaterats av en intern landstingsutredning 2006 samt av landstingets revisorer 2004. 8

4. Genomförande Klagomål kan nå vården via flera olika kanaler; direktkontakt med vården, kontakt med landstingets eller folktandvårdens kansli, chefläkare eller cheftandläkare, patientnämndens kansli eller Socialstyrelsen. Någon samlad information över det totala läget vad gäller klagomål i landstinget finns inte. Det som registreras på landstinget är ärenden som hanteras på patientnämndens kansli, ärenden i landstingets avvikelsesystem samt anmälningar enligt Lex Maria. 4.1. Ärenden till patientnämnden Under 2010 hanterade patientnämndens kansli i Uppsala drygt 1000 ärenden. En klassificering av ärendena görs enligt en nationell mall. 1. Vård- och behandlingsfrågor 2. Bemötande och kommunikation 3. Organisation, regler och resurser 4. Övrigt Tabell 4.1. Registrerade ärenden vid patientnämndens kansli år 2010 Kontaktorsak Antal Procent Vård och behandling 470 45 Bemötande, kommunikation 143 14 Organisation, regler, resurser 379 36 Övrigt 46 5 Totalt 1038 100 Källa: Patientnämnden 2010. Verksamhetsberättelse. Av antalet ärenden som inkom till kansliet 2010 så adresserade närmare 65 procent sjukhusvården, knappt 15 procent primärvården och övriga folktandvården och privata vårdgivare. Ärenden som riktade sig mot den kommunala sjukvården var i det närmaste obefintligt, 13 stycken ärenden totalt år 2010. Antalet ärenden som berör den kommunala hälso- och sjukvården kan tänkas öka inom kort då ett förslag till avtal mellan patientnämnden och berörda kommuner är framtaget. Vid en jämförelse mellan primärvården och sjukhusvården så klassificerades en högre andel av ärendena som bemötandefrågor vid primärvården (23 procent) mot sjukhusvården (14 procent). En högre andel av ärendena klassificerades som vård och behandling vid sjukhusen (52 procent) relativt primärvården (41 procent). År 2010 framförde 32 personer klagomål 9

på folktandvården. Några av dessa klagomål adresserade kostnaderna för behandlingen, något som patientnämnden inte hanterar. 4.1.1. Ärendeprocess Patientnämndens kansli har utarbetat en rutin för hur ärenden ska hanteras. Ett inkommet ärende till patientnämndens kansli kan behandlas på tre olika sätt. För det första kan ett ärende avslutas direkt efter kontakt med kansliet om patient känner sig nöjd med en sådan kontakt. För det andra kan kansliet ta kontakt med vården för att därefter återkoppla svaret till patient. För cirka en tredjedel av ärendena så begär kansliet ett skriftligt yttrande av berörd verksamhet. Ärendena klassificeras i någon av de fyra kategorierna vid den initiala kontakten. När ett yttrande begärs från verksamheten så bifogas en rutinmall för hur ärendet ska hanteras av verksamhetschefen, eller motsvarande. Yttrandet skickas av verksamhetschefen tillbaka till patientnämndens kansli. Om inget svar inkommer till kansliet efter påminnelse så informeras chefsläkaren om detta. Patientnämndens kansli skickar ut inkommet svar från verksamhetschef till berörd patient där patienten får två veckor på sig att kommentera yttrandet innan ärendet avslutas. Patientnämnden har utformat kriterier för när ärenden ska tas upp i nämnden. 1) Ärenden där yttrande begärts. Kansliet väljer ut lämpliga ärenden där yttrande begärts och där bra eller dåliga svar erhållits från vården. 2) Principärenden som Patientnämnden kan påverka i sina respektive politiska grupper samt via påpekande till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Landstingsstyrelsen och Produktionsstyrelsen. 3) Övrigt. Ärenden som anmäls till Socialstyrelsen, ärenden från Socialstyrelsen samt ärenden som misstänks kan leda till mediaintresse. 4) Lex Maria. Ärenden som eventuellt kan bli Lex Maria ärenden. Statisktik som beskriver ärenden utifrån de fyra olika ärendekategorierna sammanställs och skickas till divisionschefer och förvaltningschefer. Statistiken skickas via mejl med en länk till samtliga ärenden för den berörde. 4.1.2. IT som stödprocess Kansliet har till sitt förfogande ett diarium som bara patientnämndens handläggare har tillgång till. Ingen koppling finns från detta diarium till landstingets andra diarier eller avvikelsesystem. Vidare erhåller verksamhetschefer en länk från kansliet som länkar till alla relevanta ärenden som berör nämnd verksamhet. 4.2. Återföring till vården Den huvudsakliga återföringen till vården sker genom hanteringen av de enskilda ärendena. Respektive verksamhetschef erhåller även en länk till samtliga ärenden som berör verksamheten. Ytterligare återkoppling till vården ges genom patientnämndens verksamhetsberättelse. Patientnämnden kan även sägas återföra ärenden till vården genom nämndmöten. På nämndens möten deltar utöver kansliet även sakkunniga. Bland de sakkunniga ingår bland 10

annat chefläkare. Rapportering till Socialstyrelsen sker genom presentation av statistik fördelat på ärendetyper. 4.3. Patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet i Uppsala utgår ifrån tre ben; säker teknik, säkra system och säkra människor. Patientsäkerhetsarbetet inom landstingets tre förvaltningar organiseras i linjen enligt gällande lagstiftning. Stöd ges från stabsfunktioner bland annat chefläkarna som har anmälningsansvar till Socialstyrelsen. Landstinget har ett webbaserat avvikelsesystem. År 2010 registrerades cirka 8 500 ärenden. Dessa ärenden klassificeras efter tre kategorier; vård och behandling, organisation-regler-resurser, oklassificerat. Klassificeringen ska inte förväxlas med patientnämndens klassificering. Tabell 4.2. Fördelning av ärenden i landstingets avvikelsesystem år 2010. Orsak Antal Vård och behandling (medicinering/läkemedel) 4 500 Organisation, regler, resurser (patientansvar/vårdkedja) 2 500 Oklassificerat 1 500 Totalt 8 500 Dominerande underklassificeringar inom parentes. Källa: Patientsäkerhetsberättelse, Landstinget i Uppsala län, 2010. 4.3.1. Lex Maria Under 2010 anmäldes drygt 50 ärenden i landstinget enligt Lex Maria. Patientnämnden tar en rutinmässig kontakt med chefläkare om ärenden som inkommit till patientnämnden inger misstanke om indikationer för lex Maria. 4.4. Socialstyrelsen, enskildas klagomål I syfte att göra det enklare för patienter att klaga på vården och därmed öka säkerheten i vården så överfördes hanteringen av patienters klagomål från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) till Socialstyrelsen den 1 januari 2011. I det nya systemet kan en patient anmäla en händelse utan att precisera vem som anmäls eller vilka fel som begåtts. Anmälan till Socialstyrelsen inkluderar fel i diagnos, vård eller behandling i hälso- och sjukvården eller tandvården. Socialstyrelsen överlämnar eller hänvisar ärenden till Patientnämnden när frågorna handlar om bemötande. 4.5. Bedömning Det är viktigt att klargöra vilken ambitionsnivå huvudmannen har med verksamheten då lagstiftningen formulerar arbetsuppgifterna i generella termer. I ett sådant arbete är det väsentligt att även avgränsa hur patientnämndens verksamhet förhåller sig till övriga funktioner ex- 11

empelvis som avvikelserapportering och klagomålsrutiner. Patientnämndens funktion i förhållande till andra system måste tydliggöras så att synergieffekter kan tillgodogöras. Klagomål kan inkomma till landstingen via flera olika vägar, exempelvis direkt till vården, landstingets ledningskontor och Patientnämnden. För närvarande registreras dessa ärenden i olika system, vilket leder till svårigheter i exempelvis uppföljning av ärenden. Det finns förslag på en gemensam rutin för registrering för klagomålshantering för snabbare utredning och handläggning samt säkerställa att hanteringen går korrekt till. Patientnämndens verksamhet tycks dock främja kontakten mellan patient och vårdpersonal, även om samarbetet inom landstinget kan utvecklas. Patientnämndens uppdrag kan tyckas tydligt, men det framkommer vid flertalet av intervjuerna att gränsdragningen mot Socialstyrelsen behöver förtydligas. I ett försök att tydliggöra avgränsningen mellan Patientnämnden och Socialstyrelsen, samt hur Patientnämndens arbete relaterar till patientsäkerhetsarbetet, så är den återkommande bedömningen i intervjuerna att patientnämndens arbete begränsas till bemötandefrågor. Det blir dock inte helt tydligt att så är fallet när bland annat patientnämndens statistik granskas där bemötandefrågor endast är en kategori av fyra i den beskrivande ärendestatistiken. Vad som faller inom en annan kategori som Vård och behandling och gränsdragningen mot Socialstyrelsen är inte helt tydligt. Socialstyrelsens verksamhet benämns som Enskildas klagomål på vården, vilket indikerar att Socialstyrelsens uppdrag är bredare än att hantera vårdskador. Nämnden redovisar statistik för diarieförda kontaktorsaker, men i övrigt görs ingen uppföljning. Exempel på uppföljning som torde vara intressant är huruvida verksamheten bedrivs enligt nämndens mål. Andra intressanta uppföljningar skulle vara i vilken utsträckning de klagomål som framförts har fått genomslag i konkreta förbättringar inom vården. Patienters uppfattning om detta och hur patientnämnden fungerar vad gäller insats, tillgänglighet och bemötande är andra tänkbara uppföljningsområden. Återföringen av erfarenheter från nämndens verksamhet så att den bidrar till hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling sker i en mycket begränsad omfattning. Nämnden har erhållit en ny uppgift sedan lagändringen 2011, vilken innebär att informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. Denna uppgift har hanterats i mycket begränsad omfattning av kansliet under 2011. På grund av olika omständigheter har kansliet haft problem med bemanningen under 2011 och därmed behövt göra omfattande prioriteringar av sin verksamhet. I denna prioritering har informationsuppdraget som den nya lagen ålägger nämnden att göra nedprioriterats i förmån för ärendehanteringen. Det kan dock konstateras att det inte genomförs någon uppföljning vad gäller patientnämndens verksamhet i förhållande till målen. Denna granskning har inte varit inriktad på att bedöma nämndens resursbehov. Det kan dock konstateras att viktiga områden av nämndens verksamhet behöver utvecklas, exempelvis; Analysfunktionen Återföring till vården Information till intressenter Ytterst avgörande för nämndens resursbehov är en konkretisering av uppdraget och den ambitionsnivå som blir konsekvens av vald strategi och valt arbetssätt. Den sammanfattande bedömningen är att patientnämndens verksamhet inte är ändamålsenlig och att effektiviteten 12

inte går att påvisa. Uppdraget är inte tydligt definierat och någon uppföljning utifrån mål genomförs inte. 13

5. Stödperson Vid tvångsvård informerar överläkare patienten om dennes rätt till stödperson. Kansliet ansvarar för att rekrytera, utbilda och arvodera stödpersoner. En stödperson är i stort ett stöd vid förhandlingar och som medmänniska, men ersätter exempelvis inte vårdpersonalen eller är inte heller något juridiskt ombud. Om patient önskar stödperson informerar vården patientnämndens kansli om detta och kansliet rekryterar en stödperson. Kansliet har detta beslutsmandat på delegation från patientnämnden. När tvångsvården har upphört ska vården informera kansliet om detta. Stödpersonen erhåller en schablonmässig ersättning från kansliet förutsatt en skriftlig rapportering som ska ske en gång per månad. Information om avslutat uppdrag kommer således ifrån både vården och stödpersonen vilket underlättar att informationen når kansliet. 5.1. Bedömning Innan rutinen infördes om skriftlig återrapportering från stödperson till kansliet hände det att vården missade att informera om att tvångsvård hade upphört. Detta har lett till att stödpersoner erhållit ersättning utan grund. Med denna rutinändring tycks detta problem vara avklarat. 14

6. Bedömning I detta kapitel lämnas en koncentrerad bedömning utifrån revisionsfrågorna. Den sammanfattande bedömningen är att patientnämndens verksamhet inte är ändamålsenlig och att effektiviteten inte går att påvisa. Uppdraget är inte tydligt definierat och någon uppföljning utifrån mål genomförs inte. Patientnämnden är en etablerad verksamhet där hantering av patienters klagomål på vården administreras. Patientnämnden har en stor kunskapsbank som skulle kunna analyseras och därmed bidra till kvalitetsutvecklingen av vården på ett betydligt mer progressivt sätt än idag. 6.1. Bedömning utifrån revisionsfrågorna Fråga 1. Vilken uppföljning av ärenden som är kopplade patientnämnden genomför nämnden i verksamheten? Nämnden följer upp att varje ärende avslutas samt sammanställer och kategoriserar avslutande ärenden regelbundet. Fråga 2. På vilket sätt bidrar nämnden till kvalitetsutveckling inom vården? Patientnämnden bidrar till kvalitetsutveckling i vården genom att verksamhetschefer agerar på de enskilda klagomål som inkommit. Om detta leder till förändrade rutiner kan en kvalitetsutveckling av vården ske. Det finns en stor utvecklingspotential då patientnämnden förfogar över en stor källa kunskap vad gäller patienters klagomål på vården. En mer systematisk analys av denna information skulle sannolikt kunna bidra till en mer betydande kvalitetsutveckling i vården. Fråga 3. Är ansvarsfördelningen för uppföljning och rapportering av kontaktmannaskapet tydlig? Med de ändringar i rutinerna som införts vad gäller risken för att utbetalning av ersättning utan grund, bedöms ansvarsfördelningen tydlig mellan vården och patientnämnden. Fråga 4. Har nämnden utvecklat effektiva former för återföring till och dialog med vården? Nämnden återför de enskilda fallen till respektive verksamhetschef. Dialogen med vården förs även på patientnämndsmöten. Därmed finns arenan för en dialog, men formen har stor utvecklingspotential. 15

6.2. Identifierade förbättringsområden Våra identifierade förbättringsområden är enligt följande: Uppdraget till Patientnämnden bör förtydligas. Patientnämndens arbete bör inriktas mot principiella frågor och ärenden. Kansliets uppdrag bör definieras genom att mål, övergripande strategi och riktlinjer fastställs. En alternativ organisatorisk placering av kansliet bör övervägas så att ett oberoende från sjukvården som en opartisk instans säkerställs. Patientnämnden bör utveckla sin analysverksamhet så att underlagen kan bidra till kvalitetsutveckling i vården mer betydande än idag. Patientnämnden bör säkerställa att kansliet har ändamålsenlig bemanning och kompetens för att fullgöra sitt uppdrag, särskilt vad gäller informationsuppdraget och kvalitetsutveckling av vården baserat på analyser. Patientnämnden bör utveckla sina former för återföring och dialog med hälso- och sjukvården. Stockholm den 16 januari 2012 Klas Öberg 16

Bilaga 1 17