Badene gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt. Här finns ingen motsättning. Men Odling i Balans står upp för det konventionella jordbruk som använder både mineralgödsel och kemiskt växtskydd på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär för kemiskt växtskydd så lite som möjligt, men så mycket som behövs. Att tillämpa integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, god växtföljd, biologiska metoder när det går, planerad bekämpning för att undvika resistens etc är centralt inom integrerat växtskydd. Detta är något som funnits länge inom Odling i Balans. Riskerna med att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. Ett sådant exempel är biobäddar för påfyllning av växtskyddssprutor där Odling i Balans låg i frontlinjen och var först i Sverige med en sådan på en pilotgård. Att följa lagkrav och branschkrav är en självklarhet på pilotgårdarna. Odling i Balans har varit delaktig i att ta fram Miljöhusesyn som fungerar som en vägledning för Sveriges lantbrukare. Dessa lag- och branschkrav för olika växtskyddsåtgärder gäller för och tillämpas på alla gårdar. säker förvaring endast godkända preparat säker påfyllning och rengöring, säker körning i fält (mark- och vindanpassade skyddsavstånd) personlig skyddsutrustning funktionstestad spruta fullgod dokumentation (även vid köpt tjänst och vid legokörning) Badene, Västergötland Badene, Vara
Badene egendom ägs sedan 1999 av Claes och Eva Maria Friberg, Malma gård, Götene. Fram till 1993 ägdes gården av Domänverket. Badene är belägen på den mycket bördiga Varaslätten ca 2 km söder om Kvänum. Inriktningen är för bygden typisk en omfattande växtodling med en stor andel stråsäd. Växtodlingen är främst inriktad på att förädla spannmålen till den egna djurhållningen. I växtodlingen ingår någon avbrottsgröda, främst oljeväxter men också åkerböna och lin vissa år. Grisproduktion Under senare tid har det gjorts stora investeringar i en modern smågrisproduktion. Var fjärde vecka tas 110 dräktiga suggor emot för grisning på Badene. Efter avvänjning återgår suggorna till navet för betäckning. Årligen föds det ca 16 500 smågrisar. En mindre del föds upp till slaktsvin. På Badene har det funnits djur under en mycket lång period. Fram till 1962 fanns det mjölkkor på gården. Jordar och täckdikning Jordarten är måttligt mullhaltig mellanlera till styv lera. Mullhalten är hög på det som en gång varit sjöbotten. Jordartsmässigt ger lerjordarna möjlighet att ta bra skördar, även under år med utpräglad torka. Samtidigt är det jordar som kan vara svåra att bruka i samband med allt oftare förekommande intensiva regnperioder. I detta sammanhang är det viktigt att påtala risken för ytavrinning och vad som brukningsmässigt kan vara åtgärder för att hindra transport av jordmaterial och växtnäring till vattenmiljön. Detta är en viktig fråga på en gård med mycket omfattande spridning av stallgödsel. Från 1900-1924 täckdikades hela gården. Under 50- och 60-talen rörlades många diken och kanaler för att förbättra arronderingen. Genom gården rinner några mindre vattendrag som mynnar i Lidan. De för området typiska lerjordarna bidrar till en liten kväveutlakning. I gengäld är jordarna på Badene speciella då det flera år antagligen förekommer en mycket omfattande denitrifikation av kväve. Det är en biologisk process där växttillgängligt nitratkväve förloras. Värdefulla naturmiljöer I anslutning till gården finns flera värdefulla naturmiljöer. Tidigare med egna djur hävdade hagmarker betas nu med "inhyrda" djur. Till Badene hör också ett antal för slätten typiska dungar med lövskog. Personal För gårdens växtodling som drivs i bolag med Brännebergs Egd ansvarar lantmästare Patrik Velander som också är till hälften ägare. I bolaget finns en anställd. I djurstallarna ansvarar lantmästare Lina Larsson i det nybildade bolaget CooL gris AB, där Lina och Claes Friberg är ägare. Profil för gården växtodling med en mycket omfattande spannmålsodling djurhållning för att förädla den stora spannmålsskörden. Det är också ett bra sätt att utjämna arbetsbelastningen under året modern maskinpark med målssättning att begränsa antalet körningar/överfarter konkreta åtgärder för att förbättra växtnäringsutnyttjandet i gårdens stallgödsel kantzoner utefter alla öppna vattendrag
Målsättning beträffande förbättringar att eftersträva ett N-utnyttjande på >70% minska P-gödslingen, uppnå balans genom att i ökad omfattning räkna med tillförseln från stallgödseln att med hjälp av tillsatt fytas öka tillgängligheten på tillförd fosfor och därmed förbättra balansen i växtodlingen att med hjälp av relevanta nyckeltal värdera omfattningen av biologisk mångfald Nederbörd Nederbörd april - sept. 2009: 297 mm Motsvarande normalår: 312 mm Bild: En dominerande del i växtföljden på slätten är spannmål, vilket gör att det finns ett stort behov av en bra avbrottsgröda Bild: Det är viktigt att välja teknik som minskar risken för skadlig packning vid spridning av stallgödsel INTEGRERAT VÄXTSKYDD Integrerat växtskydd handlar både om att ha framförhållning och förebygga bekämpning. Det handlar också om att bevaka och ha koll på vad som måste göras och när. De insatser som görs är behovsanpassade. Uppföljning och utvärdering av olika insatser möjliggör att bekämpningen kan optimeras. Att tillämpa integrerat växtskydd är en ledstjärna för Odling i Balans pilotgårdar.
Integrerat växtskydd förebyggande åtgärder 1a. VAL AV VÄXTFÖLJD En växtföljd med tydligt inslag av avbrottsgrödor minskar risken för uppförökning av ogräs och inslag av andra växtskadegörare. På Badene odlas mycket foder till grisarna men även en del spannmål för avsalu. 1b. ODLINGSMETOD Jordbearbetning och såtidpunkt En fungerande mark är absolut grundläggande för att bedriva en långsiktigt uthållig odling. Det ställer höga krav på både omdöme och timing hos lantbrukaren att kunna navigera fram till en god markvård där markluften kan cirkulera och markvattnet infiltrera. De kraven har ökat i takt med att axelvikterna på allt tyngre maskiner har ökat. En noggrann jordbearbetning inför sådden är avgörande för att nå en säker etablering med snabb och jämnt uppkomst. Grundläggande är en snabb och effektiv nedbrukning av växtresterna. 1c. SORTVAL OCH UTSÄDESKVALITE Sortval för bästa möjliga grödutveckling vilket i förlängningen leder till ett minskat behov av växtskyddsinsatser. Inom Odling i Balans så försöker man ta hänsyn till resistenta sorter så långt som det är möjligt. FRISKT UTSÄDE Ett friskt utsäde är viktigt för att undvika ökade växtskyddsinsatser. Det skall vara sortrent och friskt och fritt från ogräs. På samtliga pilotgårdar används kontrollerat utsäde. I många fall är utsädet betat eller behandlat med biologiska betningsmedel. 1d. GÖDSLING Ingen åtgärd är mer effektiv än den optimalt utvecklade grödan. En gröda med stark egen konkurrens är viktigt för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Rätt gödselmängd, bra teknik och spridning vid rätt tidpunkt ger grödan försprång. Detta gäller såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel. Optimerad gödsling ger en gröda med stark egen konkurrensförmåga. 1e. FÖREBYGGA OGRÄS OCH SKADEGÖRARE Spridning av ogräs in i fält & mellan fält Vi har alltid haft exempel som visar på problem med spridning av växtskadegörare. Flyghavre sprids med fåglar och från otäckta spannmålstransporter. Ett mycket allvarligt inslag utgör spridning av renkavle och losta. Aktsamhet vid kantbehandlingar är en förebyggande åtgärd för att förhindra spridning av ogräs in från kanterna. Resistensbildning till följd av ensidigt utförda växtskyddsinsatser leder till mycket svårbemästrade ogräsproblem. Dåliga dräneringsförhållanden resulterar ofta i luckiga bestånd som i förlängningen ger grogrund för uppförökning av exempelvis kvickrot.
På OiB-gårdar genomförs åtgärder för att undvika ogrässpridning in i fälten. Genom att alltid undvika glyfosatspridning utanför fältkanten (vilket inte är tillåtet) undviks kolonisering av lostaarter som senare kan spridas vidare in i fältet. På många gårdar finns etablerade skyddszoner runt vattendrag och fältbrunnar. Särskild hänsyn tas så att jordbearbetningen görs på ett sätt som inte leder till att gräsogräs dras ut och in på fältet. 1f. NYTTOINSEKTER - GYNNA NYTTOINSEKTERNA Genom att gynna biologisk mångfald gynnas också nyttoinsekter. Många av pilotgårdarna finns i landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Dungar med lövskogar och hävdade hagmarker som betas med inhyrda djur finns på Badene gård. Det gäller att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna biologisk mångfald på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chanser att växa och utvecklas. Det gör man genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 2. FÖLJER RÅD Plansprutning är historia. Generellt är Sveriges lantbrukare långt fram vad gäller säkert växtskydd i Sverige. På pilotgårdarna har detta diskuterats länge. Idag finns goda möjligheter att få råd och följa prognoser och varningstjänster. Idag så bekämpas skadegörare bara vid behov. Innan bekämpning har man kontrollerat fältet och värderat om bekämpningströskeln har uppnåtts. Det är också viktigt att ha kunskap om ogräsarter, hur olika angrepp ser ut och att känna till skadedjur. Inför en eventuell bekämpning så undersöks därför grödorna och bekämpningsbehovet värderas utifrån bekämpningströsklar. Genom att följa prognoser och ta del av information och rådgivning kan sedan insatserna optimeras utifrån behov. På så sätt kan användningen av bekämpningsmedel minimeras. Detta är något som är självklart på pilotgårdarna. 3. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Idag finns lättillgänglig information om vädret. Väderdata från egen anläggning eller närliggande station är viktig information inför bekämpning som beaktas inför bekämpning. 4. ICKE KEMISKT Det är alltid viktigt att överväga möjligheten att utföra alternativ behandling som utesluter kemisk bekämpning. Här finns intressanta erfarenheter från pilotgårdarna.
5. HÄLSA Hälsa handlar också om lantbrukarens hälsa. Säkert växtskydd med tillhörande skyddsutrustning är en självklarhet för pilotgårdarna. På samma sätt är det en självklarhet att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Åtgärder för att minska förluster till vatten minskar risken för hälsoeffekter för allmänheten. Skyddsavstånd till brunnar och vattendrag tillämpas för att säkra att inte växtskyddsmedel hamnar på fel ställe. Något som tillämpas på pilotgårdarna. Att inte bekämpa kemiskt på gårdsplan är också en åtgärd som minskar risken för förluster av växtskyddsmedel till vatten. En säker hantering vid påfyllning och vid tvätt av spruta tillämpas på pilotgårdarna. Antingen har man en platta med uppsamlingstank för säkert tillvaratagande av spillvatten i samband med användning av bekämpningsmedel eller så finns en biobädd. 6. RÄTT DOSERING Fullgod effekt med så lite insats som möjligt. Både val av teknik och att sprida vid rätt tidpunkt är viktiga faktorer här. Det finns idag tillgång till prognosverktyg så det finns möjlighet att använda sig av anpassade och låga doser, något som tillämpas på pilotgårdarna. 7. VERKNINGSMEKANISMER Att jobba med spektra för att undvika resistensbildning är centralt. Det är dessvärre inte alltid lätt eftersom det för vissa grödor bara finns tillgång till ett fåtal produkter. Inom potatisproduktion finns fortfarande flera att välja på, men inom sockerbetsodlingen finns det färre produkter och ännu svårare har det varit för lökodlingen. Målet att nyttja sig av olika produkter för att undvika resistens är en viktig del på gårdarna. 8. UPPFÖLJNING Dokumentation är en viktig åtgärd för att kunna göra uppföljning och optimera växtskyddsanvändningen. Inom OiB har en noggrann dokumentation över bekämpningarna varit ett viktigt inslag. KONTAKTUPPGIFTER Patrik Velander Tel. 0512-93070, 070-6342675 E-post patrik.velander@telia.com