Fallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet

Relevanta dokument
Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Biodiversitet

Från humla till jordgubbe

Bin, bidöd och neonikotinoider

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland. Foto från Wikipedia

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap

Möjlighet till fortsatta studier

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Dalabotanist och naturvårdare

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Biologisk mångfald och ekonomi

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv. Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI

Myllrande våtmarker och torvbruket

Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien

Insekters mångfald och betydelse för ekosystemets funktion i strömmande vatten. Björn Malmqvist, Ekologi, Miljö och Geovetenskap, Umeå Universitet

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Helena Elmquist

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Arternas spridningsförmåga

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Mot en evidensbaserad CAP

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?

IPBES REGIONALA BEDÖMNING

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

Policy Brief Nummer 2011:4

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr NATUR OCH EKOLOGI

Arbetstillfällen

Framtiden för skogens arter

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

Biodiversity Monitoring in City of Stockholm

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

Ekosystem ekosystem lokala och globala

edna i en droppe vatten

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Framåt i miljömålsarbetet

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

KURSLITTERATUR (VT-15)

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Integrerad eller segregerad naturvård en debatt som missar poängen?

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Transkript:

Fallgropar i förståelse och tillämpning av EST begreppet Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet

Ekosystemtjänster och biodiversitet Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster

Ekosystemtjänster och biodiversitet

Ekosystemtjänster enligt Millenium Ecosystem Assessment Supporting (understödjande) handlar om de ekosystemfunktioner som är ett slags bas, alltså de som stöder och är nödvändiga för att de andra ska fungera. Regulating (reglerande) är funktioner som är lite mer specifika, det kan vara t ex pollinering, luft och vattenrening. Cultural (kulturtjänster) innehåller allt det som vi använder för det mer känslomässiga välbefinnandet. Providing (tillgodoseende) är den del av ekosystemtjänsterna som är lättast att ta på. Det är helt enkelt mat, material etc som vi kan plocka och använda mer eller mindre direkt.

Ekosystemtjänster och trade offs De flesta accepterar att det ofta finns en trade off mellan tillgodoseende ekosystemtjänster och biodiversitet.

Ekosystemtjänster och trade offs På samma sätt kan det finnas trade offs mellan tillgodoseende ekosystemtjänster och andra typer av ekosystemtjänster. Elmqvist et al. 2010. Ecosystem services Managing trade-offs between provisioning and regulating services. In Valuation of regulating services of ecosystems. Routledge

Men hur ser sambandet ut mellan biodiversitet och reglerande/understödjande ekosystemtjänster 12 10 8? EST 6 4 2 0 0 2 4 6 8 10 12 Biodiversitet

Ökat antal arter ger stabilare och eller högre nivåer på produktivitet, nedbrytning mm men till en viss gräns 12 10 The redundancy hypotheis 8 EST 6 4 2 0 0 2 4 6 8 10 12 Biodiversitet

Diversitet av egenskaper (trait diversity), funktionell diversitet (functional diversity), diversitet av responser (responsediversity) Reiss, m.fl. 2009. Emerging horizons in biodiversity and ecosystem functioning research. TREE 24: 505 514

Diversitet av arter/egenskaper Ekosystemrespons eller EST

Diversitet av arter/egenskaper Ekosystemrespons eller EST X X X X Hur många kan man ta bort innan det händer något?

Ekosystemtjänster och biodiversitet från en annan vinkel

Vitmossor (Sphagnum spp) har en fantastisk vattenhållande förmåga Rydin 1985. Effect of water level of dessication of Sphagnum in realation to surrounding Sphagna. Oikos 45: 374 379

Vitmossdominerade våtmarker reglerar vattenflöden Ballard et al. 2011. Hydrological modelling of drained blanket peatland. Journal of hydrology 407: 81-93

Rostvitmossa Brun glansvitmossa Blek vitmossa

Är det vanligt att vara vanlig eller att vara ovanlig? Ca 200 stycken 10 x 10 m ytor inventerades in en 7.5 ha våtmark 10 Frekvens av vitmossarter i en myr Antalet vitmossarter 8 6 4 2 0 1 20 21 40 41 60 61 80 81 100 101 120 121 140 141 160 Antalet provrutor Gunnarsson m.fl. 2000. Diversity and ph changes after 50 years on the boreal mire Skattlösbergs Stormosse, Central Sweden. J. of Vegetation Science 11: 277 286

Är det vanligt att vara vanlig eller att vara ovanlig? Frekvens Abundansklass

Frekvensfördelning av mossor i bäckskogar Arter på död ved Alla arter Frekvens 12 10 8 6 4 2 0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1-7 8-14 15-21 22-28 29-35 36-42 43-49 50-56 Antal provrutor

Det är vanligt att vara ovanlig! Två exempel på frekvensfördelningar från Magurran 2004 Kap 2: The commonness, and rarity, of species i boken Measuring biological diversity, Blackwell a) Sötvattenalger i småvatten i Spanien b) Skalbaggar i floden Thames, UK

Den största andelen individer tillhör ett fåtal arter Figure I Cumulative contribution of progressively rarer species to (a) total number of individuals and biomass, for birds in Britain. Gaston et al. 2008. Commonness, population depletion and conservation biology. TREEE 23: 14 19

Vitmossdominerade våtmarker reglerar vattenflöden Men frågan är hur många vitmossearter som i praktiken gör jobbet? Troligen är några få väldigt viktiga, men de flesta inte så viktiga för den funktionen. för att de inte finns där.

Diversitet av arter/egenskaper Ekosystemrespons eller EST

Diversitet av arter/egenskaper Ekosystemrespons eller EST De flesta arter finns inte i det området man fokuserar på!

Hur kan vi bibehålla eller öka pollinationen av dessa grödor? Hur kan vi långsiktigt bevara mångfalden av bin och blomflugor? Har dessa frågor samma eller olika svar?

Hur kan vi bibehålla eller öka pollinationen av dessa grödor? Hur kan vi långsiktigt bevara mångfalden av bin och blomflugor? Har dessa frågor samma eller olika svar?

The landscape moderated biodiversity versus ecosystem service management hypothesis 12 12 10 10 8 8 EST 6 EST 6 4 4 2 2 0 0 0 5 10 15 0 5 10 15 Biodiversitet Biodiversitet Tscharntke m.fl. 2012. Landscape moderation of biodiversity patterns and processes eight hypotheses. Biological reviews 87: 661 685

The landscape moderated biodiversity versus ecosystem service management hypothesis 12 12 10 10 8 8 EST 6 EST 6 4 4 2 2 0 0 0 5 10 15 0 5 10 15 Biodiversitet Biodiversitet Tscharntke m.fl. 2012. Landscape moderation of biodiversity patterns and processes eight hypotheses. Biological reviews 87: 661 685

Att fundera över: I vilka lägen finns det synergier mellan brukande för ekosystemtjänster och bevarandet av minskande/hotade arter? De flesta arter kanske inte betyder något i ett ekosystemtjänstperspektiv Hur påverkas ovanliga arter av landskapets struktur och markanvändning? I vilken mån finns positiva effekter på ekosystemtjänster av åtgärder för att bevara biologisk mångfald? Är det viktigt att vara medveten om denna potentiella målkonflikt?

Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster

Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster

Hur bra/dålig är matchning mellan ekosystemtjänster och brukande? undersökningar i det Etiopiska odlingslandskapet. Gröda och inkomst Ekosystemtjänster och problem (t.ex. pollination och skadegörare) Mat, material B A C Lärande D Skötsel, åtgärder Biodiversitet E F Fördelning och sammansättning av biodiversiteten i landskapet. G Brukare G Externa faktorer t.ex. regional ekonomi

Alla begrepp utvecklas och förändras så även ekosystemtjänstbegreppet Abson m.fl. 2014. Ecosystem services as a boundary object for sustainability. Ecological Economics 103: 29-37

Fördelar och nackdelar med att vara bonde i skogskanten + Inkomster från kaffe Vilda växter (kryddor, rep mm) Nära till brännved Nektarkällor till biodling Vilda djur (babianer och grisar) Mer vandringsmyror Ango m.fl. 2014. Balancing ecosystem services and disservices: smallholder farmers use and management of forest and trees in an agricultural landscape in Southwestern Ethiopia. Ecology & Society 19:30

Fördelar och nackdelar med träd i odlingslandskapet + Skugga till kaffe, kreatur och folk Bra som gränsstolpar och staket Fruktträd Kan minska skörden (tar plats, näring, beskuggar) Gömställe för apor Ango m.fl. 2014. Balancing ecosystem services and disservices: smallholder farmers use and management of forest and trees in an agricultural landscape in Southwestern Ethiopia. Ecology & Society 19:30

Trade offs och skaleffekter Elmqvist et al. 2010. Ecosystem services Managing trade-offs between provisioning and regulating services. In Valuation of regulating services of ecosystems. Routledge Raudsepp-Hearne C et al. PNAS 2010;107:5242-5247 Liu et al. 2013. Ecology & Society

Ekosystemtjänster och otjänster ett verktyg för kommunikation med människor Om vi jobbar med ekosystemtjänster måste vi också inse och respektera att många också upplever ekosystemotjänster.

Ekosystemtjänster eller ekosystemotjänster och för vem?

Ekosystemtjänster och biodiversitet De flesta arter är sällsynta! Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster Människor upplever också otjänster från naturen!

Detta sagt. så finns många viktiga frågor och utmaningar för både forskning och tillämpning av ekosystemtjänst begreppet! Tack för uppmärksamheten!