Ekonomiska Utsikter April 2008
Innehåll Tabellsamling Nyckeltal... 6 Räntor... 7 Valutor... 7 Redaktör Leena Mörttinen, Chefekonom leena.morttinen@nordea.com Tel +358 9 1655 9940 Gått till tryck 16.4.2008 Besök oss på www.nordea.com/eo/fi Adressändring: suvi.kautto@nordea.com eller +358 9 1655 9202 Översikt och Finland ÖVERSIKT Vi står inför en långvarig period med långsam tillväxt... 4 FINLAND Några Års avmattning... 8 Större industriländer USA Hur djup och långvarig blir recessionen?...11 JAPAN Exportberoendet gör Japan sårbart...14 EUROOMRÅDET Begynnande nedgång för euroländerna...16 Norden SVERIGE Kärvare tider väntar...19 DANMARK De goda tiderna är över...22 NORGE Norge påverkas mindre än andra av den globala nedgången...25 Övriga länder KINA Olympiskt guld i tillväxt men avmattning lurar runt hörnet...28 Råvaror OLJA Fortsatt upp - USA en joker...30 ÖVRIGA RÅVAROR Mörka moln hopas över metallmarknaden...31 3 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Vi står inför en långvarig period med långsam tillväxt De ekonomiska utsikterna har blivit sämre efter att den förra prognosen publicerades. Samtidigt har inflationen ökat betydligt. Speciellt de högre mat- och energipriserna har satt fart på inflationen såväl i Finland, i euroområdet, i USA som i tillväxtländerna. Detta har förorsakat centralbankerna huvudbry, och de har slagit in på olika stigar. USA:s Fed och Storbritanniens centralbank har försökt balansera finansieringssystemen medan ECB och mången centralbank i tillväxtländerna mera har framhållit inflationens faror. Finansieringsmarknaden har lidit av de fortsatt negativa nyheterna som lett till att likviditeten på penningmarknaderna har förblivit stram. Bankernas misstro mot varandra vill inte försvinna. Tills vidare har finansieringsmarknadsorons direkta inverkan på realekonomin kännts av speciellt i USA, där åtstramningen på bostadslånemarknaderna har spritt sig även till studie-, bil- och konsumtionslån. I euroområdet har de direkta inverkningarna däremot hittills varit mycket obetydliga. Den starkaste inverkan har kommit via högre finansieringskostnader, men kreditkranarna har tills vidare hållits öppna. Finansieringsmarknadens inverkningar har även i tillväxtländerna förblivit små och tillväxten i dessa ekonomier har fortsatt vara stark oberoende av avmattningen i USA:s ekonomi. USA går in i en recession Bromsspåren i USA:s ekonomi har blivit kraftigare efter prognosen som publicerades i januari. Speciellt läget på arbetsmarknaden har försämrats så kraftigt att det är skäl att anta att ekonomin befinner sig i en recession. Den svagaste fasen av recessionen väntas dock bli rätt kortvarig, eftersom myndigheternas åtgärder börjar bita i slutet av året. Särskilt betydande inverkningar på konsumtionen väntas av det finansiella stimuleringspaketet, som ger ekonomin en vitamininjektion, som till sin storlek motsvarar ca en procent av BNP. Hushållen får över två tredjedelar av detta. Den största delen av den återstående summan går som skattesänkningar till företag. Om till exempel en tredjedel av hushållens skattelättnader används till konsumtion, kan det pigga upp USA:s tillväxt med ca en procentenhet under det tredje kvartalet. Förutom den finanspolitiska stimuleringen har Fed sänkt räntan med hela två procentenheter efter augusti och vi väntar oss att den fortsätter med räntesänkningarna. Inflationen har ökat även i USA, men centralbanken lägger för närvarande större vikt på att stabilisera finansieringsmarknaden. Feds styrränta torde landa på 1,5 procent på mötet i juni. Den lättare penningpolitiken borde börja bita på ekonomin under årets två sista kvartal. Översikt Även om stimulansåtgärderna kanske är tillräckliga för att förhindra att USA:s recession förlängs, är de dock inte tillräckliga för att lyfta ekonomin till en potentiell tillväxt, eftersom ekonomin saknar en kraftigt tillväxtmotor. Bostadsmarknaderna korrigerar ända fram till år 2009, alltså måste hushållens sparande öka. Någon betydande ökning av den konsumtionsdrivna återhämtningen är således inte sannolik. Å andra sidan, även om den billiga dollarn stöder USA:s export på ett betydande sätt, är exportsektorn fortfarande för liten i förhållande till ekonomin för att kunna lyfta tillväxten till sin potential under prognosperioden. Således förväntar vi oss att USA:s ekonomi fortsätter under genomsnittstakten på lång sikt även år 2009 och börjar återhämta sig först mot slutet av året. Oroligheten på finansmarknaden, speciellt kreditmarknaden är en tagg i köttet på bankerna, företagen och hushållen. Den största risken för den ekonomiska tillväxten i USA är att kreditkranarna dras åt helt och hållet om bankernas problem förvärras. Tills vidare har det värsta scenariot ännu inte förverkligats även om en avmattande verkan av de stramare villkoren för kreditgivning inte kan förnekas. Fed har med sina åtgärder kunnat förhindra att bankerna lamslås helt och vi tror att den är beredd även på mer radikala åtgärder om inte kreditmarknaderna lugnar ner sig. Den japanska tillväxten avtar Den japanska tillväxten väntas mattas av speciellt på grund av att den internationella ekonomin svalnat. Exporten har varit det centrala lokomotivet i den japanska ekonomin. Eftersom vi väntar oss att euroområdet mattas av klart i kölvattnet på USA, är det skäl att sänka tillväxtsiffrorna för Japan från prognosen i januari. Dessutom störs exporten av den japanska yenen, som har förstärkts mycket kraftigt gentemot dollarn efter sommaren 2007 då den internationella viljan att undvika risker började. De höjda priserna på mat och energi har till slut lyckats öka till och med den japanska inflationen till hela cirka 1 procent. Trots detta väntar vi att centralbanken håller sin styrränta på 0,5 procent under år 2008, eftersom det ännu inte verkar finnas något inflationstryck i ekonomin. Räntorna väntas höjas först i slutet av 2009. Euroområdets tillväxt mattas tydligt av Myndigheterna har kommit med hoppfulla värderingar av euroområdets möjligheter att undgå en betydande avmattning av ekonomin i USA:s kölvatten. Även om suget från tillväxtekonomierna ger regionen ett betydande stöd, tror vi inte på euroområdets spontana tillväxtkraft. En stor del av avmattningen beror på stagnerad export. Den starka euron pressar företagens konkurrenskraft och när den allmänna ekonomiska aktiviteten mattas av i den globala ekonomin lider också euroområdets export. Även om konsumtionsefterfrågan torde få stöd av den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden och löneförhöjningarna, väntar vi inte att den ökar till en fart som skulle få den endogena tillväxten att öka. Vad gäller inves- 4 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Översikt teringar dras tillväxtfarten ner av att investeringen i bostadsbyggnader mattas av även om företagens investeringstakt förblir rimlig. Enligt Europeiska centralbanken är penningpolitikens stämning neutral för ögonblicket. Styrräntan har hållits på fyra procent redan i 10 månader, men samtidigt har euron förstärkts avsevärt, vilket i sin tur har lindrat inflationspressen. Det oaktat har priserna klättrat klart över ECB:s mål på grund av att mat- och energipriserna delvis gått upp. Pratet om aggressiva löneförhöjningar skrämmer centralbankirerna, som ser risker om att inflationsförväntningarna lösgjorts från målnivån på nära två procent. Vi väntar oss att ECB håller räntan oförändrad ända till slutet av första kvartalet 2009. Först när ekonomin visar klara tecken på avmattning, som i sin tur för en tid tar ner inflationen på mer rimliga nivåer, tror vi att centralbanken sänker räntan med totalt ca en procentenhet under 2009. Euron väntas börja försvagas gentemot dollarn när ECB börjar signalera räntesänkningar. Tillväxtekonomiernas tillväxt blir beroende av inhemsk efterfrågan, om inflationen tillåter Tillväxtekonomierna måste nu bestämma, hur tillväxten upprätthålls då suget från exporten till utvecklade ekonomier mattas av. Vi väntar att de centrala överskottsekonomierna, såsom Ryssland och Kina, så småningom låter sitt överskott smälta i suget av investeringar och konsumtionsefterfrågan. Den ökade inflationen slår sin oförutsädda prägel på helhetsbilden. Prishöjningen på mat och bränsle frestar på den fattigaste delen av folket i många snabbväxande tillväxtekonomier. I många länder har folket redan visat sitt missnöje med upplopp. Myndigheterna måste fundera på hur de skall försäkra sig om att inflationen hålls i styr och livsmedelsprisen är rimliga samt att livsmedlen räcker till samtidigt som de försöker upprätthålla den ekonomiska tillväxten. Den största risken för Finlands ekonomiska tillväxt är endogen. Konsumtionsefterfrågan har vuxit starkare än inkomstutvecklingen under de två senaste åren och i praktiken har finländarens sparkvot gått på minus. Den senaste tidens snabbare inflation försvagar hushållens reella köpkraft mer än vi antog från början. Om inflationen inte bryts kan ett ökat sparande för sin del försvaga den ekonomiska utvecklingen i Finland under prognosperioden. Den globala ekonomin seglar på okända vatten Världen ser nu mycket annorlunda ut än för cirka ett år sedan. Globala obalanser, vars korrigering såg ut att skjutas upp hela tiden, kan nu verkligen smälta. USA:s underskott korrigeras samtidigt som hushållens bostadslån skrivs ned i bankernas och placerarnas balansräkningar. Samtidigt korrigerar exportsuget och hushållens ökade sparande handelsbalansen. I motsvarande grad måste tillväxtekonomierna börja bygga på ökad inhemsk efterfrågan och samtidigt låta sina handelsöverskott smälta, om de vill behålla sin tillväxttakt på en nivå som tillfredsställer folket. Då obalanserna korrigeras torkar även den globala likviditeten så småningom. Företagens vinstmiljö är mer utmanande än förr då kostnaderna, inklusive löner och råmaterial, stiger. Finansmarknadsparternas balansräkningar krymper genom nedskrivningar. Tillväxtmarknadernas överskott minskar om de låter sina investeringar och sin konsumtion växa. När likviditetsmiljön tillfrisknar kan mycket ändras. Då vi tagit oss ur den värsta tillväxtgropen kan lågräntemiljön för en tid gå till historien medan prispressen på råvaror fortsätter samtidigt som utbud och efterfrågan på kapital närmar sig varandra. Leena Mörttinen leena.morttinen@nordea.com +358 9 1655 9940 I Finland fortsätter exportsektorns strukturförändring Även om Finland har fått spontant stöd för tillväxten från privat konsumtion, bör Finlands exportsektors strukturella korrigeringsrörelse inte underskattas. Exportens utveckling under den senaste tiden har varit trögare än våra viktigaste handelspartners ekonomiska utveckling, vilket är ett tydligt tecken på kraften hos förändringarna. Då exporten mattas av internationellt får den lilla öppna ekonomin Finland, vars export är ca 50 % av BNP, med säkerhet känna av det. Vi förutspår att Finlands tillväxttakt stannar under utvecklingen på lång sikt åren 2008 och 2009. BNPtillväxten ligger dock totalt på ca två procent och arbetslösheten väntas på grund av vår knappa arbetskraftsreserv vara oförändrad. 5 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Översikt BNP-tillväxt % Inflation, % 2005 2006 2007 2008E 2009E 2005 2006 2007 2008E 2009E Världen 1) 4.1 4.6 4.4 3.4 3.3 Världen 1) 3.3 3.2 3.2 4.0 3.0 BIG-3 2) 2.4 2.8 2.3 1.3 1.5 BIG-3 2) 2.4 2.4 2.2 2.8 1.9 USA 3.1 2.9 2.2 1.0 1.5 USA 3.4 3.2 2.9 3.2 2.3 Japan 1.9 2.4 2.0 1.3 1.8 Japan -0.3 0.2 0.1 0.7 0.5 Euroområdet 1.7 2.9 2.6 1.6 1.3 Euroområdet 2.2 2.2 2.1 3.1 1.9 Tyskland 1.0 3.1 2.6 1.7 1.5 Tyskland 1.9 1.8 2.3 2.9 1.7 Frankrike 1.7 2.2 1.9 1.7 1.4 Frankrike 1.9 1.9 1.6 2.8 1.9 Italien 0.2 1.9 1.5 0.6 0.5 Italien 2.2 2.2 2.0 3.0 2.1 Spanien 3.5 3.9 3.8 2.0 1.5 Spanien 3.4 3.6 2.8 4.0 2.7 Holland 1.5 3.0 3.5 2.2 2.3 Holland 1.5 1.7 1.6 2.2 2.3 Belgien 1.1 3.1 2.7 1.6 1.3 Belgien 2.5 2.3 1.8 2.8 1.9 Österrike 2.0 3.1 3.3 2.2 1.5 Österrike 2.1 1.7 2.1 2.9 1.9 Portugal 0.5 1.3 1.8 1.5 1.4 Portugal 2.1 3.0 2.5 2.7 2.1 Grekland 3.7 4.3 4.1 3.5 3.0 Grekland 3.5 3.3 3.0 3.5 3.2 Finland 2.8 4.9 4.4 2.3 1.8 Finland 0.9 1.6 2.5 3.4 2.2 Irland 5.5 6.0 4.9 2.5 2.5 Irland 2.2 2.7 2.9 3.5 2.3 Danmark 2.5 3.9 1.8 1.5 0.9 Danmark 1.8 1.9 1.7 3.0 2.6 Sverige 3.3 4.1 2.6 2.1 1.5 Sverige 0.5 1.4 2.2 3.1 1.9 Norge 4.6 4.8 6.0 3.4 1.8 Norge 1.6 2.3 0.8 2.9 2.7 Island 7.1 4.2 4.0 1.7 1.0 Island 4.0 6.7 4.9 3.9 3.0 Storbritannien 1.8 2.9 3.0 1.7 1.9 Storbritannien 2.1 2.3 2.3 2.7 1.9 Schweiz 2.5 3.2 3.1 1.8 1.6 Schweiz 1.2 1.1 0.7 1.8 1.4 Ryssland 6.4 6.7 7.5 7.0 6.2 Ryssland 12.7 9.7 9.0 12.0 8.7 Polen 3.6 6.2 6.5 5.3 5.4 Polen 2.2 1.2 2.6 3.1 3.0 Tjeckien 6.4 6.4 6.1 4.4 4.7 Tjeckien 1.8 2.5 2.8 4.9 3.3 Ungern 4.3 4.0 1.8 2.5 3.4 Ungern 3.6 3.9 7.9 4.4 3.3 Estland 10.2 11.2 7.2 4.0 5.3 Estland 4.1 4.4 6.6 7.9 4.8 Lettland 10.6 11.9 10.9 5.6 5.1 Lettland 6.8 6.5 10.1 12.0 6.7 Litauen 7.9 7.7 9.1 7.4 6.7 Litauen 2.7 3.7 5.7 7.0 5.1 Turkiet 7.4 6.1 3.8 5.3 8.0 Turkiet 8.1 9.6 8.8 5.7 5.1 Kina 10.2 11.1 11.4 10.0 8.5 Kina 1.8 1.5 4.6 7.0 5.0 Indien 9.0 9.4 9.1 8.0 7.8 Indien 4.4 5.3 4.6 5.0 4.7 Asien-5 3) 4.8 5.3 5.5 5.2 5.4 Asien-5 3) 5.7 6.2 3.5 4.1 3.8 Latinamerika-3 4) 3.8 4.7 4.8 4.1 3.7 Latinamerika-3 4) 5.3 4.5 4.3 4.7 4.4 1) Vägt genomsnitt av länderna i denna tabell. Omfattar 81,7 % av världens BNP. Vikten är beräknad utifrån köpkraftskorrigerade BNP-nivåer 2) USA, Japan och euroområdet 3) Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Sydkorea och Thailand 4) Argentina, Brasilien och Mexico Offentliga finanser, % av BNP Bytesbalans, % av BNP 2005 2006 2007 2008E 2009E 2005 2006 2007 2008E 2009E BIG-3-3.1-1.8-1.3-2.1-2.1 BIG-3 - - - - - USA -2.6-1.6-1.4-2.8-2.7 USA -6.1-6.2-5.3-4.0-3.0 Japan -6.4-2.9-2.8-3.2-3.1 Japan 3.7 3.9 4.8 4.8 5.0 Euroområdet -2.5-1.5-0.6-0.6-0.8 Euroområdet 0.1-0.2 0.2 0.1 0.0 Tyskland -3.4-1.6 0.0-0.2-0.3 Tyskland 4.6 4.9 6.7 6.6 6.4 Frankrike -2.9-2.5-2.7-2.9-3.0 Frankrike -0.9-1.2-1.2-1.3-1.5 Italien -4.2-3.4-1.9-2.4-2.7 Italien -1.6-2.6-2.4-2.5-2.6 Finland 2.9 4.1 5.3 4.5 4.0 Finland 3.9 4.9 4.4 3.5 3.2 Danmark 5.0 4.9 4.5 3.7 2.7 Danmark 4.4 2.9 1.2 0.7 0.5 Sverige 2.0 2.2 3.0 2.7 1.6 Sverige 6.1 8.5 8.3 8.0 8.0 Norge 15.1 18.5 17.3 18.7 21.4 Norge 16.3 17.3 16.3 17.5 20.5 Island 5.2 5.2 1.7-0.3-1.0 Island -16.1-26.7-25.5-15.0-10.0 Storbritannien -3.6-2.9-3.1-2.9-2.5 Storbritannien -2.5-3.7-4.1-4.1-3.7 Schweiz 0.4-0.6-0.1 0.0 0.0 Schweiz 13.5 15.1 15.8 15.2 15.0 Ryssland 7.4 7.5 4.5 2.5 1.0 Ryssland 11.1 9.6 5.8 5.0 2.3 Polen -4.3-3.9-2.8-3.1-3.0 Polen -1.4-1.7-4.0-4.2-4.3 Tjeckien -3.5-2.9-3.4-3.3-3.0 Tjeckien -1.7-3.2-3.9-4.7-6.0 Ungern -7.8-9.2-5.9-4.5-4.2 Ungern -6.8-6.5-4.5-3.4-3.5 Estland 1.9 2.6 3.0 1.0 1.0 Estland -10.0-15.5-15.8-10.0-8.5 Lettland -0.4-0.3 0.5 1.0 1.2 Lettland -12.6-22.3-27.0-20.0-16.4 Litauen -1.0 0.0-0.5-1.0-0.5 Litauen -6.9-10.8-12.8-15.9-15.0 Turkiet -0.2-0.4-2.5-2.0-0.5 Turkiet -6.5-8.6-7.9-8.4-8.9 Kina -1.2-0.7-1.1-1.0-1.0 Kina 7.2 9.4 11.6 10.0 9.0 Indien -7.3-6.4-5.7-6.0-6.1 Indien -1.1-1.1-1.2-1.3-1.1 Asien-5-0.2-0.7-0.8-0.9-0.8 Asien-5 1.5 3.2 3.5 2.6 2.6 Latinamerika-3 0.8 0.6 1.2 1.7 2.1 Latinamerika-3 0.7 0.8 0.2-0.3-0.8 6 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Översikt Centralbanksräntor Centralbanksräntedifferens mot euroområdet 15.4.08 3M 6M 12M 24M 15.4.08 3M 6M 12M 24M USA 2,25 1,50 1,50 1,50 2,50 USA -1,75-2,50-2,50-2,00-0,50 Japan 0,50 0,50 0,50 0,50 0,75 Japan 1) -1,75-1,00-1,00-1,00-1,75 Euroområdet 4,00 4,00 4,00 3,50 3,00 Euroområdet - - - - - Danmark 4,25 4,25 4,25 3,75 3,25 Danmark 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Sverige 4,25 4,25 4,00 3,25 3,00 Sverige 0,25 0,25 0,00-0,25 0,00 Norge 5,25 5,50 5,50 5,50 5,00 Norge 1,25 1,50 1,50 2,00 2,00 Storbritannien 5,00 4,75 4,50 4,00 4,00 Storbritannien 1,00 0,75 0,50 0,50 1,00 Schweiz 2,75 2,75 2,75 2,50 2,25 Schweiz -1,25-1,25-1,25-1,00-0,75 Polen 5,75 5,75 5,75 5,75 5,75 Polen 1,75 1,75 1,75 2,25 2,75 Tjeckien 3,75 4,25 4,25 4,25 4,50 Tjeckien -0,25 0,25 0,25 0,75 1,50 Ungern 8,00 8,00 8,00 7,50 6,50 Ungern 4,00 4,00 4,00 4,00 3,50 1) Differens mot USA-räntor 3-månadersräntor 3-månaders räntedifferens mot tyska euroräntor 15.4.08 3M 6M 12M 24M 15.4.08 3M 6M 12M 24M USA 2,71 2,00 1,75 1,75 2,75 USA -2,06-2,40-2,55-1,90-0,40 Japan 0,93 0,80 0,85 0,90 1,30 Japan 1) -1,78-1,20-0,90-0,85-1,45 Euroområdet 4,76 4,40 4,30 3,65 3,15 Euroområdet - - - - - Danmark 4,97 4,60 4,50 3,85 3,35 Danmark 0,21 0,20 0,20 0,20 0,20 Sverige 4,86 4,65 4,40 3,45 3,20 Sverige 0,09 0,25 0,10-0,20 0,05 Norge 6,31 6,10 5,90 5,60 5,25 Norge 1,55 1,70 1,60 1,95 2,10 Storbritannien 5,93 5,50 5,00 4,30 4,25 Storbritannien 1,17 1,10 0,70 0,65 1,10 Schweiz 2,81 2,75 2,75 2,50 2,25 Schweiz -1,96-1,65-1,55-1,15-0,90 Polen 6,30 6,05 6,00 6,00 6,00 Polen 1,54 1,65 1,70 2,35 2,85 Tjeckien 4,10 4,30 4,40 4,50 4,70 Tjeckien -0,66-0,10 0,10 0,85 1,55 Ungern 8,21 8,10 7,90 7,00 6,70 Ungern 3,45 3,70 3,60 3,35 3,55 Estland 6,32 6,00 5,90 5,30 4,80 Estland 1,56 1,60 1,60 1,65 1,65 Lettland 6,01 5,70 5,60 5,00 4,50 Lettland 1,25 1,30 1,30 1,35 1,35 Litauen 5,02 4,70 4,60 4,00 3,50 Litauen 0,26 0,30 0,30 0,35 0,35 1) Differens mot USA-räntor 10-åriga obligationsräntor 10-årig räntedifferens mot tyska euroräntor 15.4.08 3M 6M 12M 24M 15.4.08 3M 6M 12M 24M USA 3,56 3,50 3,75 4,00 4,75 USA -0,41-0,40-0,15 0,20 0,45 Japan 1,34 1,50 1,60 1,85 2,20 Japan -2,22-2,00-2,15-2,15-2,55 Euroområdet 3,97 3,90 3,90 3,80 4,30 Euroområdet - - - - - Danmark 4,22 4,10 4,05 3,85 4,35 Danmark 0,26 0,20 0,15 0,05 0,05 Sverige 4,08 4,00 3,95 3,85 4,35 Sverige 0,11 0,10 0,05 0,05 0,05 Norge 4,48 4,50 4,50 4,40 5,10 Norge 0,51 0,60 0,60 0,60 0,80 Storbritannien 4,44 4,40 4,50 4,70 4,90 Storbritannien 0,47 0,50 0,60 0,90 0,60 Schweiz 3,01 2,80 2,80 2,70 3,00 Schweiz -0,96-1,10-1,10-1,10-1,30 Polen 5,98 6,00 6,10 6,20 6,30 Polen 2,01 2,10 2,20 2,40 2,00 Tjeckien 4,66 4,85 4,90 5,00 5,10 Tjeckien 0,69 0,95 1,00 1,20 0,80 Ungern 7,93 8,50 7,60 7,30 7,25 Ungern 3,96 4,60 3,70 3,50 2,95 1) Differens mot USA-räntor Valutakurser mot SEK Valutakurser mot EUR och USD 15.1.08 3M 6M 12M 24M 15.4.08 3M 6M 12M 24M EUR/SEK 9,412 9,300 9,400 9,200 9,100 EUR/USD 1,579 1,600 1,550 1,450 1,400 USD/SEK 5,960 5,813 6,065 6,345 6,500 EUR/JPY 160,2 156,8 155,0 158,1 158,2 JPY/SEK1 5,874 5,931 6,065 5,821 5,752 EUR/GBP 0,805 0,810 0,790 0,760 0,750 DKK/SEK 1,262 1,247 1,260 1,233 1,220 EUR/CHF 1,583 1,580 1,570 1,550 1,550 NOK/SEK 1,188 1,185 1,213 1,187 1,174 EUR/SEK 9,412 9,300 9,400 9,200 9,100 GBP/SEK 11,697 11,481 11,899 12,105 12,133 EUR/NOK 7,925 7,850 7,750 7,750 7,750 CHF/SEK 5,945 5,886 5,987 5,935 5,871 EUR/PLN 3,405 3,500 3,500 3,400 3,250 PLN/SEK 2,764 2,657 2,686 2,706 2,800 CZK/SEK 0,380 0,365 0,362 0,347 0,337 USD/JPY 101,5 98,0 100,0 109,0 113,0 HUF/SEK 0,0374 0,0365 0,0369 0,0354 0,0350 USD/GBP 1,963 1,975 1,962 1,908 1,867 RUB/SEK 0,254 0,257 0,261 0,267 0,273 USD/CHF 1,002 0,988 1,013 1,069 1,107 EEK/SEK 0,602 0,594 0,601 0,588 0,582 USD/SEK 5,960 5,813 6,065 6,345 6,500 LVL/SEK 13,495 13,286 13,429 13,143 13,000 USD/NOK 5,018 4,906 5,000 5,345 5,536 LTL/SEK 2,726 2,693 2,722 2,664 2,635 USD/PLN 2,156 2,188 2,258 2,345 2,321 CNY/SEK 0,822 0,807 0,866 0,947 1,016 USD/CNY 7,246 7,200 7,000 6,700 6,400 1) Per 100 enheter 7 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Finland Några års avmattning Avmattningen blir långvarigare än förutspått Även i Finland lurar faror Inflationen oroar nu men klingar av nästa år Skattesänkningar väntas 2009 Avmattningen blir mer utdragen än väntat Tillväxttakten i Finland saktade in märkbart redan under andra halvåret 2007. Ekonomin växte med cirka 3,5 procent, att jämföra med drygt 5 procent under första halvåret. Enligt våra tidigare prognoser skulle en sviktande världsekonomi få tillväxten i Finland att bromsa upp tillfälligt och därmed reducera de flaskhalsar som uppstått i spåren av det kraftiga uppsvinget. Nu verkar dock nedgången på exportmarknaderna bli långvarigare än vi räknat med, vilket förstås påverkar utsikterna för finsk ekonomi. Vi förutspår en tillväxt på cirka 2 procent i snitt under 2008 och 2009. Det rör sig alltså fortfarande om en rätt lindrig avmattning, som inte avviker alltför kraftigt från vår förra prognos. Men utvecklingen är så svag att sysselsättningsökningen riskerar att stanna av samtidigt som minskningen i arbetslösheten kommer av sig. Finsk ekonomi är i många avseenden i god balans, men hotet från en långvarig nedgång i världsekonomin går inte att bortse ifrån. En del av riskerna härrör från hemmaplan. Hushållens sparkvot är rekordlåg, och om en försvagad arbetsmarknad sänker förtroendet kan det drabba konsumtionen hårt. Nästan tvärstopp i exporttillväxten Finlands export till tillväxtmarknader överstiger genomsnittet för euroländerna. Exempelvis står Ryssland ensamt för 10 procent av den totala exporten. Men tyvärr betyder det inte att Finlands exportutsikter är särskilt ljusa. Redan förra året växte den finska exporten långsammare än övriga euroområdets, och sektorstrukturen brukar innebära att svängningarna blir rätt kraftiga. Om exportmarknaderna sviktar under en längre period kan det definitivt skada finsk ekonomi. Enligt vår prognos kommer exporttillväxten att upphöra nästan helt redan i år, och knappast ta fart igen förrän mot slutet av 2009. En annan huvudvärk för exportindustrin är de ryska virkestullarna. Ryssland har höjt exporttullarna på virke till 15 euro per kubikmeter, och avser att höja till 50 euro i början av 2009. Det överstiger priset på massavirke som råvara för pappersmassa, och risken finns att virkesimporten upphör helt från Ryssland. Importens andel har varit ansenlig, så tullhöjningen medför inte bara att efterfrågan på virke ökar i Finland utan i förlängningen också att trävaruindustrin får reducera sin kapacitet. Konsumtionstillväxten sviktar? Exporten står för nästan hälften av Finlands BNP, så de konjunkturrelaterade variationerna i exporten ger starkt utslag på exporttillväxten. Trots detta har Finlands ekonomi på senare tid vuxit kraftigare än exportmarknaderna eller exempelvis Sverige, där ekonomin normalt brukar hålla ungefär jämna steg med Finland. En tänkbar förklaring är den snabba konsumtionsökningen, som närmat sig 4 procent under de gånga åren. Sysselsättningen, lönerna och stigande tillgångspriser har alla stigit och stimulerat konsumtionen. I det här avseendet ser det ljust ut även i år, även om inflationen väntas tära på köpkraften. Under 2009 avtar sysselsättningstillväxten men reallönerna fortsätter att öka stadigt, så inkomstutvecklingen blir skaplig. Det här betyder dock inte att allt är idel solsken. Finland: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (mdr EUR) 2005 2006 2007 2008E 2009E Privat konsumtion 78,1 3,3 4,1 3,7 3,1 2,1 Offentlig konsumtion 33,3 1,9 0,6 1,7 1,5 1,5 Fasta investeringar 27,8 3,5 4,7 7,6 3,5 2,1 Lagerinvesteringar* 0,8 0,9-0,5 0,2 0,3 0,1 Export 60,9 7,0 11,8 4,8 1,6 1,7 Import 48,6 11,8 8,3 3,5 2,8 2,1 BNP 0,0 2,8 4,9 4,4 2,3 1,8 Nominell BNP (mdr EUR) 152,3 157,3 167,0 178,8 184,1 192,6 Arbetslöshet % 8,4 7,7 6,9 6,2 6,2 Industriproduktion, % 3,9 10,6 6,1 3,0 2,5 Konsumentpriser, % 0,9 1,6 2,5 3,4 2,2 Timlöner, % 3,9 3,0 3,2 5,3 4,8 Bytesbalans (mdr EUR) 6,1 8,3 7,8 6,5 6,1 - % av BNP 3,9 4,9 4,4 3,5 3,2 Handelsbalans (mdr EUR) 7,7 9,2 8,9 7,5 7,3 - % av BNP 4,9 5,5 5,0 4,1 3,8 Offentligt budgetsaldo (mdr EUR) 4,3 6,4 8,0 8,6 8,8 - % av BNP 2,9 4,1 5,3 4,5 4,0 Offentlig bruttoskuld (mdr EUR) 64,9 65,5 63,3 60,6 58,7 - % av BNP 41,3 39,2 35,4 32,9 30,5 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 8 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Finland Ökningen i de disponibla inkomsterna motsvarar inte hushållens konsumtionsutgifter och sparkvoten har följaktligen sjunkit till en rekordlåg nivå. Det är naturligt när konsumenterna har en stark tilltro till den egna ekonomin. Omvänt finns det en risk, vid en nedgång, att sparkvoten vänder upp. Den risken blir ännu större vid en vikande arbetsmarknad. Därför vore det vilseledande att säga att de enda riskerna finns utanför landets gränser. Om hushållen väljer att öka sitt sparande, kan detta accentuera den nedåtgående trenden i ekonomin. Inflationen oroar mer än arbetslösheten Sysselsättningen har skjutit i höjden under de senaste åren och överraskat även de mest optimistiska prognoserna. Antalet lediga platser har varit rekordstort och de största problemen har varit flaskhalsar och bristen på kvalificerad arbetskraft inom vissa sektorer. Mot bakgrund av detta har arbetslöshet framstått som ett mycket avlägset hot. Enligt vår prognos saktar dock tillväxten av tillräckligt för att det normalt sett skulle utlösa en ökning i arbetslösheten. Hur det går beror i hög grad på vad som händer med tillgången på arbetskraft. I början av decenniet minskade arbetskraftsutbudet markant. Om detta upprepas, i kombination med ökande pensionsavgångar, kan det räcka för att hålla arbetslösheten i schack också denna gång. Strukturförändringarna i ekonomin kan fortfarande accelerera, med tilltagande regionala skillnader som följd. Just nu oroar sig hushållen mer för stigande priser på mat och bränsle än för arbetslöshet. Livsmedelspriserna i Finland brukar justeras tre gångar om året. Därför steg inte priserna förrän vid årsskiftet, men då blev ökningen desto kraftigare. De prishöjningarna lär följas av flera längre fram under året. Oljepriset är också högre än förutspått, plus att osäkerheten på finansmarknaderna har hindrat låneräntorna, som räknas in i det nationella konsumentprisindexet, från att sjunka. Prognoserna om ökad inflation har överlag slagit in i år. Kulmen väntas bli under första halvåret varefter inflationen mattas av. Prognosen bygger på att priset på olja och andra råvaror inte överstiger de rekordnivåer som noterades våren 2008, utan att de åtminstone tillfälligt planar ut något. BNP-tillväxten mattas av ytterligare Ras i exporttillväxten 20.0 % y/y 17.5 Export % y/y 15.0 12.5 10.0 7.5 5.0 2.5 Privat konsumtion 0.0 Anm: 12 mån medelvärde -2.5 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Rekordlåg sparkvot bland hushållen Arbetslösheten fortsätter att minska 20.0 17.5 15.0 12.5 10.0 7.5 5.0 2.5 0.0-2.5 9 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Finland Hushållen borde välkomna beskedet att inflationen mattas av betydligt under 2009. Skälen är flera: sjunkande räntor och lägre moms på livsmedel, vilket i kombination med en måttlig oljeprisökning och sviktande tillväxt drar ner inflationen. Det finns dock risker. Löneökningarna är rätt höga, produktivitetsökningen väntas avta, och inflationstoppen kan ge spridningseffekter. Bostadsmarknaden hämtar andan I Finland har oron på finansmarknaderna gjort sig påmind hos bankerna i form av kraftigt stigande inlåning och ökad efterfrågan på företagskrediter. Dramatiska rubriker om krisen på den amerikanska bostadsmarknaden har emellanåt dämpat hushållens lust att låna. Å andra sidan var antalet beviljade bolån högre i början av året än vid samma tid året innan, och trots en smärre avmattning i ekonomin förblir ökningstakten i utlåningen tvåsiffrig. För resten av året ser det hyggligt ljust ut, eftersom hushållen förmodligen redan har anpassat sig till den rådande räntenivån, som är rimlig ur finsk synvinkel. Utsikterna för hushållens ekonomi 2008 ger inga skäl till oro men 2009, om ej förr, börjar läget försämras. Sjunkande räntor lär bidra till efterfrågan på lån, men om avmattningen blir så kraftig att arbetslösheten tar fart kommer låga räntor kanske inte att ha samma positiva effekt som i början av decenniet. Inflationen kulminerar, men upsiderisker kvarstår Prisökningen på bostäder avtar ytterligare 12.5 % y/y Huspriser 10.0 7.5 5.0 2.5 0.0-2.5-5.0 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Nya lån kvar på hög nivå 12 mån Euribor, inverterad, (höger) 1.5 % 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 5.5 Bostadsmarknaden börjar svalna av något och hushållen har blivit mer försiktiga. Antalet osålda nya bostäder har stigit och byggbolagen har dragit ner produktionen. Investeringarna i nya bostäder kommer att sjunka betydligt i år. I Finland har bostadspriserna ökat i måttligare takt än i övriga Norden, men efter flera års obruten uppgång kan det vara på sin plats med en lugnare period. Utrymme finns att sänka skatter Vad gäller de offentliga finanserna blev förra året ännu starkare än väntat. Ett överskott på 5 procent ger ett visst handlingsutrymme om hushållen väljer att börja spara. Vi räknar med att momsen på livsmedel sänks nästa år, som förväntat, och även att inkomstskatten sänks. Det är till och med möjligt att sänka skatterna ännu mer, och någon gång nästa år kan bli en lämplig tidpunkt. De starkaste skälen att sänka skatten har dock inte med konjunkturen att göra, utan av strukturella skäl. Finland har emellertid inte råd att reducera skattetrycket genom att sätta överskottsmålet i statsfinanserna på spel. Svängrum i statsfinanserna Reijo Heiskanen reijo.heiskanen@nordea.com +358 9 1655 9942 10 April 2008 Ekonomiska Utsikter
USA Hur djup och långvarig blir recessionen? Recessionen ser ut att vara ett faktum Men den blir sannolikt mild Tillväxten blir låg under en längre period Risken på nedsidan djupare och mer utdragen kris USA:s ekonomi har tacklat av markant under de senaste månaderna, och krisen på bostadsmarknaden spiller nu över i realekonomin. I förra numret av Ekonomiska utsikter var det osäkert om ekonomin närmade sig en recession; nu är frågan snarare hur långvarig och djup recessionen blir. De mest entydiga tecknen på att lågkonjunkturen blivit en realitet kommer från arbetsmarknaden. Sysselsättningen i den privata sektorn har sjunkit fyra månader i rad, med totalt 300 000 personer, och arbetslösheten har stigit till dryga 5 procent, 0,7 procentenheter över fjolårets bottennotering. En sådan uppgång har tidigare bara förekommit i samband med recessioner i USA. Om vi ska tro indikatorerna fortsätter arbetsmarknaden att försämras under kommande månader. Nyckeltalen pekar dock så här långt mot en relativt mild recession. Å andra sidan finns det mycket som talar för att avmattningen blir långvarig. Vi räknar med en svagt negativ BNP-tillväxt under första halvåret 2008, följd av en långsam uppgång under andra halvåret och in på 2009. Tidigast mot slutet av 2009 räknar vi med att tillväxten etablerar sig på den potentiella nivån på 2,5-3 procent, då ekonomin återigen blir självbärande. För 2008 som helhet tror vi att BNP-tillväxten landar på blygsamma 1,0 procent, och för 2009 är prognosen 1,5 procent. Vår förväntning om en lång period med svag tillväxt grundar sig på följande realiteter: hushållens sparande är mycket lågt, osäkerheten på arbetsmarknaden tilltar, kreditvillkoren har stramats åt och bostadspriserna fortsätter nedåt. De här faktorerna sammantagna medför troligen att vändningen, när recessionen väl är över, blir mycket långsam, både i den privata konsumtionen och i ekonomin i stort. Situationens allvar har fått centralbanken Fed att reagera mycket aggressivt. Hittills har Fed sänkt räntan med 300 punkter till 2,25 procent och har tillsammans med andra centralbanker pumpat in likviditet på penningmarknaderna och gjort det förmånligare att låna. Lägg till detta den amerikanska regeringens finanspolitiska stimulanspaket på 150 miljarder dollar eller drygt 1 procent av BNP. Tillsammans med företagens allmänt goda finanser, finans- och byggsektorn undantagna, samt en fortsatt solid export bäddar denna markanta lättnad i den ekonomiska politiken för att recessionen blir relativt lindrig. Men det finns en risk att krisen fördjupas. Nedgången på bostadsmarknaden är den kraftigaste sedan andra världskriget priserna har i skrivande stund sjunkit med över 10 procent från toppnivån. Mycket tyder på att priserna fortsätter nedåt, vilket kan drabba hushållens konsumtion och därmed hela ekonomin hårdare än vad vi kalkylerat med i vårt huvudscenario. Feds aggressiva åtgärder är positiva för bankernas lönsamhet och för bostadsägare med rörliga lån. Men om bostadspriserna och sysselsättningen sjunker ytterligare går det inte att utesluta nya förluster i finanssektorn. De skulle i så fall leda till en strypning av utlåningen till hushåll och företag och undergräva ekonomin ytterligare. USA: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (mdr USD) 2005 2006 2007 2008E 2009E Privat konsumtion 8,195.9 3.2 3.1 2.9 1.2 1.2 Offentlig konsumtion och investeringar 2,216.9 0.7 1.8 2.0 2.0 1.8 Fasta investeringar 1,830.0 6.9 2.4-2.9-6.0 1.0 - bostadsinvesteringar 675.5 6.6-4.6-17.0-22.5-1.5 - maskiner och mjukvara 856.3 9.6 5.9 1.3-1.1 2.0 - bygginvesteringar exkl. boende 298.2 0.5 8.4 12.9 4.3 0.4 Lagerinvesteringar* 58.6-0.2 0.1-0.3-0.2 0.1 Export 1,182.4 6.9 8.4 8.1 7.0 5.1 Import 1,797.8 5.9 5.9 1.9-0.2 4.0 BNP 0.0 3.1 2.9 2.2 1.0 1.5 Nominell BNP (mdr USD) 11,685.9 12,433.9 13,194.7 13,841.4 14,240.8 14,729.0 Arbetslöshet % 5.1 4.6 4.6 5.4 6.2 Industriproduktion 3.3 2.2 1.7 0.0 1.5 Konsumentpriser, % 3.4 3.2 2.9 3.2 2.3 Konsumentpriser exkl. energi och mat, % 2.2 2.5 2.3 2.3 1.7 Timlöner, % 2.7 3.9 4.0 3.5 3.0 Bytesbalans (mdr USD) -754.8-811.5-738.6-569.6-441.9 - % av BNP -6.1-6.2-5.3-4.0-3.0 Offentligt budgetsaldo (mdr USD) -321.8-209.2-187.9-398.7-397.7 - % av BNP -2.6-1.6-1.4-2.8-2.7 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 62.2 61.5 62.4 65.0 67.0 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 11 April 2008 Ekonomiska Utsikter
USA På grund av kreditförlusterna på bolånemarknaden och likviditetsåtstramningen har Feds kraftiga räntesänkningar inte haft någon större effekt på räntenivån på fastighets- och företagsobligationer. Räntan på förhållandevis säkra (investment grade) företagsobligationer är till och med något högre i dag än strax innan Fed inledde räntesänkningarna i september. För företagsobligationer med lägre kreditvärdighet har räntan stigit ännu mer. Detta är i sig oroande eftersom det hämmar en ekonomisk uppgång. Om finansinstituten väljer att dra åt kreditkranarna förstärks den negativa spiral som ekonomin befinner sig i, så att recessionen blir något djupare än vi kommit fram till i våra prognoser. Tydliga tecken på recession på arbetsmarknaden Begränsad ränteeffekt på bostads- och företagslån Bostadsmarknaden har fastnat i en nedåtspiral Som redan nämnts upplever den amerikanska bostadsmarknaden sin värsta kris på femtio år. Sedan toppnivån för ungefär två år sedan har försäljningen fallit med 34 procent, antalet påbörjade byggen med 54 procent och priserna med över 10 procent, om än med stora variationer mellan regionerna. Liknande prisras har inte förekommit sedan depressionen på 1930-talet och vi har knappast sett slutet än. Det grundläggande problemet, nämligen det enorma överskottet av osålda bostäder, består. Enligt våra beräkningar finns det fortfarande runt 900 000 lediga bostäder, motsvarande 10 månaders bostadsbyggande med nuvarande takt. De beräknade försäljningstiderna för färdigbyggda bostäder är därför nästan tio månader. I slutet av 2007 var omkring 1 miljon bostadslån i en process där lånen har sagts upp eller riskerar att sägas upp (foreclosure) och allt talar för att fler är på gång. Ökningen av exekutiva auktioner spär på överskottet av lediga bostäder och sätter priserna och byggandet under ytterligare press. Även om sänkta bolåneräntor så småningom kommer att leda till ökad efterfrågan på bostäder lär det dröja länge innan det stora överskottet är eliminerat och bostadsinvesteringarna och priserna vänder upp. Ett prisfall på ytterligare 10 15 procent är inte orealistiskt. Bostadsbyggandet har redan minskat kraftigt och därför räknar vi med att bostadsinvesteringarnas direkta, negativa påverkan på BNP-tillväxten successivt minskar under de kommande kvartalen. Det enorma överskottet av lediga bostäder består 1000 1000 '000 '000 800 600 400 200 0-200 Uppskattat överskott av tomma bostäder 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Kraftig dämpning av den privata konsumtionen 800 600 400 200 0-200 Lägre konsumtion men skatterabatt på väg Konsumtionen har försvagats markant de senaste månaderna, främst till följd av att hushållens köpkraft urholkats, vilket i sin tur beror på lägre sysselsättning och högre energi- och livsmedelspriser. Sparkvoten har däremot varit ganska stabil. 12 April 2008 Ekonomiska Utsikter
USA I takt med att arbetslösheten stiger och de allt stramare kreditvillkoren får genomslag tror vi dock att prisraset på bostäder slår hårdare mot konsumtionen än hittills, och att de negativa förmögenhetseffekterna driver upp sparkvoten under 2008. Närmare bestämt räknar vi med en reell minskning i den privata konsumtionen under det här kvartalet, vilket i så fall blir den första kvartalsvisa minskningen sedan 1991. Under tredje kvartalet i år får hushållens konsumtion dock en rejäl skjuts av skatterabatten på totalt 107 miljarder dollar, huvudåtgärden i regeringens finanspolitiska stimulanspaket. Utifrån ett försiktigt antagande om att den marginella konsumtionsbenägenheten är en tredjedel av skatterabatten skulle åtgärden höja den årliga BNPtillväxten med cirka 1 procentenhet under tredje kvartalet 1. Medicinen lär inte få någon bestående effekt, men politikerna fortsätter troligen att sätta in stödåtgärder så länge som tecknen på återhämtning uteblir. och botten har ännu inte nåtts Företagsinvesteringarna förväntas avta Press på investeringar och resultat Hårdare kreditvillkor och försämrad lönsamhet i de inhemska företagen utanför finanssektorn väntas leda till en viss minskning av företagsinvesteringarna i år. En fortsatt stabil exporttillväxt med stöd av svagare dollar och allmänt sunda företagsfinanser, finans- och bostadsbyggsektorn undantagna, minskar risken för en investeringskollaps. Även risken för en större lagerreduktion hos företagen är begränsad. Detta stödjer därför förväntningarna om en relativt lindrig nedgång. Sunda finanser i företagen utanför finanssektorn Expansiv penningpolitik under lång tid framöver Vi tror att utsikterna till en långvarig ekonomisk nedgång med risk för en djupare kris får Fed att sänka räntan ytterligare. Centralbanken har emellertid signalerat att man tänker slå av på takten. Sammantaget förutser vi att räntan sänks med ytterligare 75 punkter, till 1,50 procent i slutet av innevarande kvartal. Det är först när ekonomin återfår styrfarten som vi kan räkna med en normalisering av räntan. Som det ser ut nu blir detta knappast aktuellt förrän i slutet av 2009. Utifrån våra förväntningar på Fed och ECB räknar vi med att pressen på dollarn fortsätter ytterligare ett tag. På längre sikt, när en återhämtning i USA:s ekonomi kan skönjas, förväntas dock dollarn bli starkare igen. Nettoexporten stöttar tillväxten 1.25 Procentenheter Bidrag till BNP-tillväxt Procentenheter kvartalsvis 0.75 0.25 Nettoexport 1.25 0.75 0.25 Johnny Bo Jakobsen -0.25-0.25 johnny.jakobsen@nordea.com +45 3333 6178-0.75 Bostads investeringar -0.75 Anm: 4 kv glm. -1.25 03 04 05 06 07-1.25 1 Antagandet grundar sig på studier av konsumtionsbenägenheten i samband med skatterabatterna år 2001. 13 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Japan Exportberoendet gör Japan sårbart Den globala avmattningen drabbar exporten Bostadsinvesteringarna förväntas ta fart Tidiga tecken på att lönerna äntligen stiger Nedjustering av tillväxtprognosen Vi har skrivit ner tillväxtprognosen för Japan sedan januariutgåvan av Ekonomiska utsikter. Tillväxten landar nu på 1,3 procent i år och på 1,8 procent nästa år. Den ligger alltså nära Japans potentiella tillväxttakt nästa år. Både den inhemska efterfrågan och exporten har utvecklats ungefär som förväntat, och nedjusteringen beror främst på att vi nu räknar med en kraftigare försvagning av världsekonomin. Under de senaste åren, och i synnerhet under 2007, har exporten varit Japans viktigaste tillväxtmotor. Den stora ökningen av exporten till Europa och övriga Asien (Kina ej medräknat) har hittills med råge kompenserat för den minskade exporten till USA och Kina. Exportberoendet gör Japan sårbart nu när världsekonomins utsikter försämras, och nedgången i USA kommer att sprida sig till Europa och Asien. Sedan sommaren 2007 har den japanska yenen stärkts, i synnerhet mot dollarn, och det drabbar också exportföretagen. Däremot lär exporten till de oljeproducerande länderna gå fortsatt bra på grund av det höga oljepriset. Det är alltså exporten som hållit uppe Japans industriproduktion. De stigande råvarupriserna har visserligen pressat lönsamheten, men de har hittills inte dämpat optimismen bland företagen. Den senaste Tankan-rapporten visade emellertid att företagens förtroende för ekonomin fått sig en rejäl törn. Förtroendet bland råvaruintensiva företag har dalat under de senaste tolv månaderna, men under första kvartalet sjönk det också bland företagen som använder färdiga komponenter i sin tillverkning. Och svagare framtidstro brukar leda till sänkta investeringar. Konsumtionen är stabil, men inte imponerande Många tippade att den privata konsumtionen skulle gå om exporten och bli ekonomins främsta draglok i takt med att lönerna och hushållens disponibla inkomster ökade. Vi ser nu äntligen tidiga tecken på att lönerna stiger. Den genomsnittliga månadslönen ökar med över 1 procent per år, vilket är positivt. Men eftersom arbetslösheten legat kvar strax under 4 procent sedan den bottnade i mitten av 2007, och sysselsättningen varit mer eller mindre konstant, har den samlade lönesumman inte stigit nämnvärt, trots löneökningar. Detta har i kombination med stigande energi- och livsmedelspriser sänkt konsumenternas förtroende rejält. Å andra sidan har den privata konsumtionen tidigare legat kvar på ungefär samma nivå även när förtroendet gått ner, och så verkar vara fallet även nu. Det tyder på en fortsatt relativt stabil tillväxt för den privata konsumtionen. Nya byggregler ger ketchupeffekt Bygginvesteringarna sjönk kraftigt förra året på grund av nya regler som varken myndigheterna eller byggföretagen var ordentligt förberedda på. Bostadsbyggandet verkar dock ha repat sig snabbare än väntat och ligger nu åter på samma nivå som inför förra sommaren, vilket kommer att bidra stort till BNP-tillväxten under de närmaste kvartalen. De nya hårdare reglerna innebär att byggkostnaderna ökade särskilt mycket för flervåningshus, och därför får vi sannolikt inte se samma återhämtning i den kommersiella byggsektorn. Japan: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (JPY trn) 2005 2006 2007 2008E 2009E Privat konsumtion 297,1 1,3 2,0 1,5 0,9 1,7 Offentlig konsumtion 93,4 1,6-0,4 0,8 1,4 0,7 Fasta investeringar 120,7 3,4 1,5-0,3 0,9 2,1 Lagerinvesteringar* 0,3-0,1 0,2 0,0-0,4 0,0 Export 68,8 6,9 9,7 8,8 7,5 6,0 Import 54,7 5,8 4,2 1,7 4,2 7,0 BNP - 1,9 2,4 2,0 1,3 1,8 BNP nominell (JPY trn) 498,5 501,9 509,0 517,3 525,1 535,5 Arbetslöshet % 4,4 4,1 3,9 3,7 3,5 Konsumentpriser, % -0,3 0,2 0,1 0,7 0,5 Bytesbalans, % av BNP 3,7 3,9 4,8 4,8 5,0 Offentligt budgetsaldo % av BNP -6,4-2,9-2,8-3,2-3,1 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 14 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Japan Inrikespolitisk dragkamp Det inrikespolitiska läget har skärpts sedan oppositionen fick majoritet i parlamentets överhus efter valet i somras. Regeringskoalitionen har fortfarande majoritet i det inflytelserika underhuset, men utnämningen av landets riksbankschef ska till exempel godkännas av bägge kamrarna. På grund av det spända politiska läget drog utnämningen av en ny centralbankschef ut på tiden och ett tag leddes Bank of Japan av en tillförordnad chef. Utnämningsfrågan är symptomatisk för den politiska situationen i Japan just nu och det kan bli svårt för regeringskoalitionen att genomföra sina mer långsiktiga ekonomiska reformer som till exempel den planerade momshöjningen 2009. Inga ränteändringar av Bank of Japan i år De senaste tio åren har inflationen mestadels varit negativ eller endast svagt positiv, men nu har den ökat till drygt 1 procent. Även kärninflationen (som i Japan definieras som inflation exklusive färska livsmedel) har ökat till cirka 1 procent. Det handlar dock inte om någon allmän prisökning. Det är främst stigande energi- och matpriser som får inflationen att öka medan priset på många andra produkter fortfarande minskar. Inflationen exklusive energi och livsmedel är fortfarande negativ. Den förre centralbankschefen Fukui hade betraktat dagens höga samlade inflation som ett skäl att höja räntan. Precis som Fukui strävar också den nya chefen Shirakawa efter att normalisera räntan. Men eftersom den ekonomiska situationen blivit osäkrare är det inte längre aktuellt med en ränteökning. Tvärtom är det många som anser att Bank of Japan borde sänka räntan som centralbankerna i flera andra stora länder har gjort. Vi tror emellertid att det krävs tydligare tecken på en förestående lågkonjunktur för att det ska bli någon räntesänkning. Styrräntan är låga 0,5 procent vilket innebär att Bank of Japan inte kan sänka mycket mer. Dessutom skulle en eventuell räntesänkning få begränsad effekt som inte skulle uppväga nackdelarna med en ränta som ligger ännu närmare noll. Nordeas prognos är att räntan ligger fast under 2008 och att det blir en höjning först i slutet av 2009. Vår syn är att yenen stärks mot euron, men att den försvagas mot dollarn i takt med att den amerikanska ekonomin återhämtar sig. Fortsatt stark ökning av exporten till EU och Asien Råvaruintensiva företag har drabbats särskilt hårt 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Index Tankan, stora industriföretag Råvaror Tillverkning Index Total 05 06 07 08 Äntligen stiger lönerna, men inte sysselsättningen 1.5 5.5 % y/y % Sysselsättning 1.0 5.0 0.5 0.0-0.5-1.0-1.5-2.0-2.5 Löneavtal Arbetslöshet, (höger) 00 01 02 03 04 05 06 07 Privata konsumtion - relativt motståndskraftig 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 4.5 4.0 3.5 3.0 En riskfaktor i vår prognos är att exporten drabbas hårdare än väntat av den globala avmattningen. Det skulle också försämra förutsättningarna för den långsamma upphämtning som vi räknar med i den inhemska ekonomin. Bjarke Roed-Frederiksen bjarke.roed-frederiksen@nordea.com +45 3333 5607 15 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Euroområdet Begynnande nedgång för euroländerna Fortsatt dämpad tillväxt Inflationshotet avtar successivt Sänkning av styrräntan dröjer länge än Dämpad tillväxt håller i sig längre än väntat Tillväxten i euroområdet avtog i slutet av förra året, men höll sig ändå på en rimlig nivå under vintern, trots oron på finansmarknaden. Utsikterna blir emellertid allt sämre. Vi räknar med att den amerikanska konjunkturnedgången håller i sig längre än vi tidigare förutspått, vilket också påverkar utvecklingen på euroområdets exportmarknader i resten av världen. Hittills har tillväxten i världsekonomin hållits uppe, trots att exporten till USA har minskat. Men även andra exportmarknader kommer successivt att påverkas. Exportföretagen drabbas dessutom av en dyrare euro, vilket sannolikt håller i sig under större delen av året. Exporttillväxten försämras kraftigt i slutet av 2008, och vi räknar inte med en återhämtning förrän under andra halvåret 2009. Euroområdet har dessutom egna problem. En plötslig inflationsuppgång under vintern drabbade de flesta länders köpkraft. Euroområdets genomsnittliga konsumtionsefterfrågan hann aldrig få upp farten under hela konjunkturcykeln. Utsikterna är fortfarande ganska dåliga, men köpkraftens utveckling, bland annat till följd av högre löneökningar än tidigare, stödjer uppfattningen att konsumtionstillväxten blir fortsatt dämpad, men stabil. På det hela taget är euroområdet på väg in i en konjunkturnedgång, även om en regelrätt recession sannolikt kan undvikas. Tillväxten håller sig på skapliga nivåer under första halvåret 2008, men därefter minskar den till klart under genomsnittet. Troligen dröjer det till slutet av 2009 innan förutsättningarna finns för en återhämtning. Utsikterna för Tyskland bättre än genomsnittet Skillnaderna mellan euroländerna är större än på länge. Situationen har ändrats rejält under de senaste åren. Tyskland brukade vara sämst i klassen, och till och med Italien kunde redovisa bättre tillväxtsiffror. Nu har Tyskland lyckats återvinna sin konkurrenskraft och få balans i statsbudgeten. Trots det kommer även det tyska exportundret att tappa fart under 2008. Men farten minskar successivt eftersom exporten ser ut att klara sig bra under första halvåret 2008. Tillverkarnas orderböcker är fortfarande fulla, vilket håller igång maskineriet. Men bara tillfälligt eftersom nedgången i världsekonomin oundvikligen drabbar även tysk export. Under det närmaste året hänger försäljningen på den ekonomiska tillväxten i Östeuropa (bland annat Ryssland), Asien och övriga Europa. Tysk ekonomi är emellertid mycket viktig även för tillväxtmarknaderna i Östeuropa. Det blir alltså återverkningar även på andra håll, vilket i sin tur påverkar Tyskland. Tysk konsumtionsefterfrågan har varit svag, men i år kommer högre löner och rekordlåg arbetslöshet att hjälpa upp konsumtionen. Inflationen urholkar köpkraften, men löneförhandlingarna hittills tycks ge reallöneökningar i år. Men utsikterna för konsumtionen i Tyskland beror till stor del på sysselsättningstillväxten, eftersom det inte finns mycket som tyder på att tyskarna skulle dra ner på sparandet vid en tidpunkt då konsumentförtroende är riktigt lågt. Den privata konsumtionen är alltså starkt beroende av exportsektorns utveckling och därmed även av avmattningen i världsekonomin. Sammantaget tycks konsumtionen vända upp igen efter förra årets nedgång, Euroområdet: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (mdr EUR) 2005 2006 2007 2008E 2009E Privat konsumtion 4.450,0 1,6 1,8 1,4 1,4 1,6 Offentlig konsumtion 1.587,0 1,5 2,0 2,1 1,8 1,7 Fasta investeringar 1.573,0 3,0 5,3 4,8 3,2 2,3 Lagerinvesteringar* 5,0 0,1-0,2-0,2 0,0-0,2 Export 2.844,0 4,9 8,1 6,0 3,2 3,4 Import 2.685,0 5,5 7,6 5,2 3,8 4,1 Nettoexport* 159,0-0,2 0,3 0,5-0,2-0,1 BNP 1,7 2,9 2,6 1,6 1,3 Nominell BNP (mdr EUR) 7.776,0 8.057,0 8.445,0 8.853,0 9.064,0 9.318,0 Arbetslöshet, % 8,8 8,2 7,4 7,0 7,1 Industriproduktion, % 1,4 4,0 3,5 2,0 1,8 Konsumentpriser, % 2,2 2,2 2,1 3,1 1,9 - Kärninflation, % ** 1,5 1,5 2,0 2,6 2,0 Timlöner, % 1,8 2,2 2,2 3,0 2,7 Bytesbalans (mdr EUR) 10,0-12,0 15,0 8,0-3,0 - % av BNP 0,1-0,2 0,2 0,1 0,0 Handelsbalans (mdr EUR) 9,0-14,0 20,0 10,0 0,0 - % av BNP 0,1-0,2 0,2 0,1 0,0 Offentligt budgetsaldo, % av BNP -2,5-1,5-0,6-0,6-0,8 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 70,3 68,6 66,6 65,0 63,5 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter ** MUICP exkl. Energi och obearbetade livsmedel 16 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Euroområdet men ökningen blir måttlig i år och nästa år. BNP-tillväxten avtar successivt Bland euroländerna blev Frankrike och Italien rejält akterseglade av Tyskland förra året. De två länderna är väldigt olika. Tillväxten i Frankrike har drivits mer av den inhemska marknaden och konsumtionsefterfrågan, och svängningarna har varit mindre. Italien däremot har grundläggande problem, vilket gör att den potentiella tillväxten är svagare än i andra länder, samtidigt som landet har balansproblem. Spansk ekonomi från motor till broms Spansk ekonomi, som svarar för 12 procent av euroområdets BNP, borde påverka euroområdets utveckling mer än proportionellt under de närmaste åren. Förra året kunde Spanien med glädje konstatera att landets BNP per capita överträffade Italiens, men glädjen kan bli kortvarig eftersom tillväxten i spansk ekonomi de närmaste åren sannolikt blir svagare än den varit på över ett årtionde. Den lånedrivna uppgången av bostadsmarknaden har till och med varit kraftigare i Spanien än i USA. Prisnivån på bostäder har i relativa termer ökat betydligt mer än i USA, och det har även byggandets andel av BNP. Att uppgången drivits av ökad skuldsättning framgår av bytesbalansens utveckling. Underskottet har ökat till 10 procent av BNP. Exporten rasar andra halvåret 2008 4.0 % y/y % y/y 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Export, (höger) Inhemsk slutgiltig efterfrågan Prognos 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 15.0 12.5 10.0 7.5 5.0 2.5 0.0-2.5 Det finns tydliga tecken på att överhettningen i byggbranschen nu är över. Spansk ekonomi står inför en period av stabilisering. Den senaste ekonomiska statistiken stödjer uppfattningen att den ekonomiska tillväxten är i kraftigt avtagande. En tröst är att dock de stabila statsfinanserna och det faktum att realräntan ligger på en historiskt låg nivå. Men nu övergår den lånedrivna tillväxten snart i en relativt långsam tillväxt. Spansk tillväxt halveras, vilket definitivt påverkar euroområdets samlade tillväxt. Inflationshot ännu inte över Konjunkturnedgången i euroområdet kan inte enbart skyllas på USA. Euroområdets rekordhöga inflation urholkade köpkraften rejält redan i slutet av 2007. Större delen av inflationen är hänförlig till kraftigt höjda priser på drivmedel och livsmedel. Den dyra oljan har drivit upp inflationen i flera år nu, så effekten kan inte ses som tillfällig. Det är inte heller troligt att de högre livsmedelspriserna skulle vara ett tillfälligt fenomen. Det är dock inte sannolikt att livsmedels- och energipriserna fortsätter stiga i den takt vi har sett på sistone. Exportnedgången påverkar även Tyskland till slut men de tyska hushållens ekonomi är stabil 17 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Euroområdet Vår inflationsprognos bygger på att prisökningarna på olja och livsmedel avstannar tillfälligt och att priserna rentav sjunker på sina håll. Därmed bryts den rekordhöga inflationstrenden. Tyvärr tar detta tid eftersom det också finns annat som driver på inflationen, exempelvis stigande löner. Vi räknar dock med att den ekonomiska tillväxten avtar så mycket att återverkningarna från rekordinflationen blir svagare än befarat. Riskerna är fortfarande på uppsidan i år, och inflationen tycks bli högre än vad som väntas generellt. Det finns dock goda möjligheter att inflationen sjunker till ECB:s mål nästa år, vilket vi menar är det mest sannolika alternativet. Bostadsbyggandet kommer att minska i Spanien Ett tag kvar innan ECB sänker räntorna Europeiska centralbanken har varit tvungen att vidta åtgärder på flera håll. Fortsatt osäkerhet på de finansiella marknaderna har krävt allt större likviditetsåtgärder, men ECB har noga hållit isär hanteringen av marknadslikviditeten och penningpolitiken. När det gäller penningpolitiken är det största problemet den fortsatta inflationen. Inflationen fortsatt risk i år 3.5 % y/y 3.0 KPI 2.5 % y/y 3.5 3.0 2.5 I normala fall skulle ECB under rådande omständigheter ha höjt styrräntan, men nu har oron på finansmarknaden, den starkare euron och avtagande tillväxten i världsekonomin gjort detta onödigt. Vi räknar med att ECB ändå måste följa inflationen noga. Banken har inte möjlighet att sänka räntan än på ett tag, och sannolikt dröjer de penningpolitiska lättnaderna till en bit in på nästa år. När räntesänkningarna väl kommer blir de också rejäla. Vi räknar med att ECB sänker styrräntan med en procentenhet under 2009. I vår prognos ligger alltså räntesänkningar relativt långt fram i tiden, vilket också innebär att riskerna i prognosen är stora. Vi menar att inflationen fortsätter att vara ett hot att räkna med så länge tillväxten på tillväxtmarknaderna ligger kvar på dagens ovanligt höga nivå, eftersom efterfrågan på råvaror är större utbudet. Om den amerikanska ekonomin vacklar samtidigt som tillväxtmarknaderna fortsätter att utvecklas stadigt, ökar till och med risken för viss stagflation. I så fall är det inte säkert att vi får se några räntesänkningar, trots svag tillväxt. Dessutom har vi under det senaste årtiondet lärt oss att räntorna bör höjas ganska snabbt och att låga räntor under en längre period gärna förorsakar obalanser i ekonomin. När ekonomin slutligen återhämtar sig från dagens begynnande nedgång kommer räntorna säkerligen att stiga snabbare. Reijo Heiskanen reijo.heiskanen@nordea.com +358 9 1655 9942 2.0 1.5 Kärn-KPI 1.0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Dämpad bolåneökning, kraftig penningtillväxt Oron på penningmarknaden avtar sakta 2.0 1.5 1.0 Anette Skovgaard anette.skovgaard@nordea.com +45 3333 3171 18 April 2008 Ekonomiska Utsikter
Kärvare tider väntar Svensk tillväxt under den potentiella Inflationen sjunker under målet nästa år Riksbanken sänker räntan till 3,0 procent Sverige påverkas av USA Orosmolnen hopar sig i omvärlden. Den amerikanska ekonomin har gått i stå och finanskrisen hämmar utvecklingen och skapar osäkerhet även långt utanför USA:s gränser. Den svenska ekonomin har redan påverkats av den ogynnsamma utvecklingen på andra sidan Atlanten. Exporten till USA har minskat kraftigt, räntorna för vissa låntagare har stigit även i Sverige, kurserna på Stockholmsbörsen har fallit och den svaga dollarn gör tillvaron tuff för många exportsektorer, inte minst bilindustrin. Det finns dock motståndskraft i den svenska ekonomin som minskar risken för en större nedgång. Framför allt är de finansiella balanserna i bra skick. Därmed finns det utrymme för finanspolitisk stimulans och behovet av att konsolidera finanserna är begränsat inom såväl näringslivet som hushållen. Vi räknar med sammanlagda finanspolitiska åtgärder på ca 20 miljarder kronor. Den svenska exporten är också väl diversifierad, både regionalt och produktmässigt, vilket bidrar till att mildra effekterna av avmattningen i USA. Sammantaget kommer ändå tillväxten i Sverige tydligt att mattas av och konjunktursvackan kommer att sträcka sig långt in i 2009, vilket kommer att motivera flera räntesänkningar från Riksbankens sida. Bra start på 2008 för exporten trots allt Efter en mycket svag inledning stannade förra årets tillväxt i varuexporten på låga 2,6 procent. Tjänsteexporten gick dock mycket starkt, och den totala exporten steg med 5,6 procent. Orsaken till den svaga utvecklingen på Sverige varusidan i fjol var dels den minskade exporten till USA, dels en svag utveckling i viktiga exportbranscher. Efterfrågan från Europa var dock hög och varuexporten repade sig under loppet av 2007. Månadsstatistik över utrikeshandeln indikerar att den goda utvecklingen har fortsatt i början av 2008. Tillväxten på svenska avsättningsmarknader kommer dock att sjunka framöver. Trots ett bra dagsläge kommer därför exporten att dämpas. Däremot väntas inte fjolårets kräftgång i vissa nyckelbranscher upprepas i år. Vi räknar med att varuexporten ökar med mellan 4-5 procent både i år och nästa år. Med en starkare trend på tjänster kan den totala exporten öka med närmare 6 procent 2008 och 5 procent 2009. Hushållen har förlorat stora pengar på börsen En exporttillväxt på mellan 5-6 procent är en hygglig utveckling men ändå lägre än de senaste fem årens genomsnittliga tillväxt på drygt 7 procent per år. Som nämndes inledningsvis är det dock inte enbart genom utrikeshandeln som utvecklingen i USA påverkar Sverige. En grov uppskattning av effekterna på hushållens finansiella förmögenhet av börsfallet visar att hushållen har förlorat närmare 300 miljarder kronor från toppen i juli 2007 till i början av april i år. Det motsvarar hela 20 procent av hushållens konsumtion under ett år! En annan viktig faktor för hushållen är bostadsmarknaden. Under de senaste åren har bostadspriserna stigit i god takt och därmed har hushållens förmögenhet också ökat, vilket har stimulerat konsumtionen. Under andra halvåret 2007 stannade dock husprisökningen av helt. Delvis beror det på reformeringen av reavinstskatten vid årsskiftet. Riksbankens räntehöjningar de senaste åren har också spelat in, vilket är en mer varaktig effekt. Vår bedömning är att bostadspriserna kommer att vara relativt stabila framöver. Tillsammans med nedgången i Sverige: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (mdr. SEK) 2005 2006 2007 2008E 2009E Privat konsumtion 1,278 2.7 2.5 3.1 2.0 1.6 Offentlig konsumtion 703 0.4 1.5 0.8 1.6 1.2 Fasta bruttoinvesteringar 432 8.9 7.7 8.0 3.5 0.5 - industri 74 12.8 4.2 9.8 3.9-0.4 - bostadsinvesteringar 64 15.7 13.8 8.7-0.4-2.5 Lagerinvesteringar* -1 0.0 0.2 0.7-0.4-0.2 Export 1,216 6.6 8.9 5.6 5.9 4.8 Import 1,002 7.0 8.2 9.5 5.6 4.2 BNP 3.3 4.1 2.6 2.1 1.5 Nominell BNP (mdr SEK) 2,625 2,735 2,900 3,074 3,229 3,344 Arbetslöshet (% av arbetskraften) 7.7 7.0 6.1 5.9 6.4 Sysselsättning 0.5 2.1 2.6 1.0-0.1 Konsumentpriser (årsgenomsnitt KPI) 0.5 1.4 2.2 3.1 1.9 Underliggande inflation (årsgenomsnitt KPIX) 0.8 1.2 1.2 2.4 1.9 Timlöner (nationalräkenskaper) 3.5 3.4 3.1 4.7 4.5 Real disponibel inkomst 1.2 2.6 4.1 2.6 2.4 Bytesbalans (mdr SEK) 168 247 256 258 267 - % av BNP 6.1 8.5 8.3 8.0 8.0 Handelsbalans (% av BNP) 5.8 5.8 4.6 4.6 4.3 Offentligt finansiellt sparande (mdr SEK) 54 63 93 87 54 - % av BNP 2.0 2.2 3.0 2.7 1.6 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 50.9 45.9 40.6 34.2 29.9 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 19 April 2008 Ekonomiska Utsikter
. Sverige börskurserna innebär det att situationen blir väsentligt annorlunda än under de senaste åren då hushållen har kunnat glädja sig åt kraftigt stigande tillgångspriser. Börsnedgången har också gjort tydliga avtryck i hushållens tillförsikt om framtiden, vilken dämpats kraftigt. Positivt för hushållen är dock att inkomsterna är goda. Hushållens disponibla inkomster stiger med 2,6 procent i år och med 2,4 procent nästa år. Bakom prognosen för 2009 ligger ett antagande om att regeringen tar tillfället i akt och genomför vissa reformer som samtidigt innebär en stimulans till hushållen på ca 10 miljarder kronor, vilket lyfter inkomstutvecklingen med 0,6 procentenheter. Trots goda inkomster har ändå utsikterna för hushållens konsumtion försämrats betydligt. Förmögenhetseffekter och ökad osäkerhet om konjunkturen talar för att sparandet kommer att stiga och att konsumtionen utvecklas svagt framöver. Ett dämpat förlopp slår framför allt på helårssiffran för 2009. Hushållens konsumtion bedöms öka med 2,0 procent i år och 1,6 procent nästa år. Dämpning på gång i industrin när tillväxten dämpas på svenska exportmarknader Investeringarna har toppat Efter ett mycket starkt 2007 ser investeringskonjunkturen ut att mogna mer påtagligt och vi räknar med att investeringstillväxten mer än halveras i år från förra årets starka 8 procent. För 2009 mattas den ytterligare med i stort sett oförändrad investeringsnivå jämfört med 2008. Inte minst har bostadsbyggandet planat ut och väntas t o m minska något både i år och nästa år. Efter flera år av stark expansion bedöms även investeringarna i övriga delar av näringslivet successivt plana ut i spåren av en lugnare efterfrågeutveckling. På pluskontot finns fortsatta satsningar på energisektorn och på infrastruktur, det senare som en del av den expansiva finanspolitiken. Osäkerhet håller tillbaka hushållens konsumtion 7 % y/y 6 5 4 Disponibla inkomster Hushållens konsumtion % y/y 7 6 5 4 Arbetsmarknaden stark, ännu En BNP-tillväxt runt 2 procent eller lägre är klart under den potentiella tillväxten som vi bedömer till knappt 2,5 procent. Arbetsmarknaden visar redan tydliga tecken på att sakta in. Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingarna minskar, företagens anställningsplaner har dämpats och nedgången av arbetslösheten har brutits. Sysselsättningen reagerar dock med stor eftersläpning på en svagare tillväxt i produktionen. Läget på arbetsmarknaden kommer därför att vara stramt under större delen av 2008, och inte förrän mot slutet av året kommer arbetslösheten att börja stiga. Den demografiska utvecklingen, med allt färre personer i yrkesverksam ålder, håller ned arbetslöshen och nedgången i sysselsättningen blir marginell under perioden, trots förväntningar om en stigande produktivitet. Arbetslösheten stiger från 5,9 procent i år till 6,4 procent nästa år. Ett minskat tryck på arbetsmarknaden reducerar risken för ökad löneglidning. Redan satta löneavtal innebär dock att de totala timlönerna stiger med ca 4,5 procent per år 2008 och 2009. 3 2 1 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Bostadsinvesteringarna har mattats 12 Lägenheter, '000 m2, '000 1500 11 1400 1300 10 1200 9 1100 8 1000 900 7 Bygglov, bostäder, 800 6 framskj. 2 kv, höger 700 5 600 4 Påbörjade nybyggnationer av bostäder 500 400 3 300 Note: 4kv glm 2 200 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 3 2 1 0 20 April 2008 Ekonomiska Utsikter