Miljö- och energiredovisning 214 Fördjupad resultatredovisning av landstingets miljö- och energiarbete Solceller för produktion av solel vid Örnsköldsviks sjukhus
2(7) Innehåll VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 3 INTERNT MILJÖARBETE... 3 EXTERNT MILJÖARBETE... 4 LANDSTINGETS MILJÖPRIS... 5 LANDSTINGETS MILJÖMÅL RESULTATUPPFÖLJNING 214... 6 ENERGI... 6 IT... 9 TRANSPORTER... 1 Tjänsteresor... 1 Distansmöten... 12 Sjukresor... 13 Ambulanstransporter... 13 AVFALL... 14 LÄKEMEDEL... 15 LIVSMEDEL... 17 KEMISKA PRODUKTER... 18 HÅLLBARA INKÖP... 18 MILJÖLEDNING... 19 UTBILDNING... 2 SAMVERKAN... 2 VERKSAMHETERNAS EGNA MILJÖREDOVISNINGAR... 21 FOLKTANDVÅRDEN... 21 LANDSTINGSSERVICE... 3 PRIMÄRVÅRDEN... 46 PRIVATA VÅRDGIVARE... 46 Söråker VC... 46 HumanResurs Hälsocentral... 46 REGIONAL UTVECKLING... 47 Kansli samt Kultur och länsbibliotek... 47 Hola folkhögskola... 47 Ålsta folkhögskola... 48 Örnsköldsviks folkhögskola... 49 RÄTTSPSYKIATRISKA REGIONKLINIKEN... 49 SPECIALISTVÅRDEN... 5 BILAGA 1. NOMINERINGAR TILL LANDSTINGETS EXTERNA MILJÖPRIS 214.... 53 BILAGA 2. NOMINERINGAR TILL LANDSTINGETS INTERNA MILJÖPRIS 214.... 55 BILAGA 3. ANVÄNDNING AV EL, VÄRME OCH VATTEN.... 58 BILAGA 4. SAMMANSTÄLLNING TJÄNSTERESOR.... 68 BILAGA 5. AVFALLSSAMMANSTÄLLNING I TON.... 69
3(7) Viktiga händelser under året Landstingets miljöarbete under 214, både internt och externt, sammanfattas nedan. Internt miljöarbete Under vintern och våren 214 togs nya miljö- och energimål för landstinget fram. Processen leddes av den politiska referensgruppen för miljö och energifrågor och koordinerades av miljöfunktionen vid Regional utveckling. Totalt arrangerades åtta kunskapsmöten för politiker och tjänstemän. I maj antog landstingsstyrelsen Miljö- och energiplan 215-219. De områden som berörs är energi, transporter, avfall, läkemedel, intern klimatkompensation, livsmedel, kemiska produkter, hållbara inköp, miljöledning, utbildning, samverkan och genomförande. Under 214 har arbetet med att införa miljöledning i landstinget fortsatt. Miljöutbildningen med filmer och diskussionsunderlag har genomförts för cirka 4 anställda. Andra landsting och flera kommuner i länet har arbetat om utbildningspaketet för sin egen personal. I mars 214 blev Folktandvården miljöcertifierade enligt ISO 141 som andra förvaltning efter Landstingsservice. Regional utveckling har arbetat med miljöledningsprocessen och certifiering är planerad under 215. Övriga förvaltningar beräknas kunna certifieras under 216. Den minskade kassationen av livsmedel vid köket på Sundsvalls sjukhus, som är ett resultat av miljöledningsarbetet, har väckt intresse nationellt och internationellt. I samverkan med SKL har en film har tagits fram där personalen med egna ord berättar hur de har uppnått de positiva resultaten. Landstinget redovisade i september arbetet med minskat matsvinn i samband med ett event med Amerikanska EPA (Environmental Protection Agency) på svenska ambassaden i Washington. Erfarenheterna från pilotprojektet i Sundsvall har använts när nya mål om kassation av livsmedel har beslutats för hela landstinget. Landstingets arbete med intern klimatkompensation för tjänsteresor och en ökad användning av distansmöten har minskat flygresorna och ökat användningen av kollektivtrafik och distansmöten. Resultaten har bidragit till intresse från andra organisationer. En process att ta fram ett regionalt strukturfondprojekt om hållbara resor har därför genomförts. Kommunledningarna i länet har besökts för att förankra en projektansökan som tas fram för beslut under 215. Ambitionen att också att inkludera ett investeringspaket för att förbättra gång- och cykelinfrastrukturen i anslutning till stora arbetsplatser och servicecentra som sjukhus. Landstinget har under 214 installerat drygt 2 m 2 solpaneler vid Sundsvalls och Örnsköldsviks sjukhus. Länsstyrelsen beviljade stöd till installationen på 35 procent. Via projektsamverkan med EU-projektet Baltic Energy och Design i Västernorrland kommer visualisering av solelproduktionen att exponeras för anställda och allmänheten.
4(7) Transportenheten och miljöfunktionen har tagit fram en avfallshandbok för landstinget och slutfört en upphandling för nya avfallsentreprenörer vilket betyder att det är samma entreprenörer som hämtar allt avfall från sjukhusen, oavsett ort. Landstingets miljö- och energiarbete bidrar till en ökad resurshushållning vilket även har positiva effekter på ekonomin inom flera områden. Minskat matsvinn, energianvändning, avfallshantering samt förändrade resvanor är sådana exempel. Landstingets miljö- och energiarbete har fått positiv uppmärksamhet under 214 regionalt, nationellt och internationellt. Miljö- och energiredovisningen för 213 redovisades för landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige under juni 214. I december beslutade landstingsstyrelsen om Handlingsplan miljö- och energi 215 för hela landstingets verksamhet. Externt miljöarbete Förutom det interna miljöarbetet finns en strävan hos landstinget att aktivt arbeta tillsammans med andra parter i samhället för att flytta fram positionerna för en hållbar utveckling inom miljö och energiområdet. Samverkan med andra offentliga organisationer och näringslivet är därför naturligt och finns med som ett särskilt mål i miljö- och energiplanen. Regional utveckling deltar aktivt i flera nätverk inom energi- och miljöområdet. I samverkan med andra organisationer både nationellt och internationellt genomförs många aktiviteter. Kunskapsspridningen från landstingets egna erfarenheter till andra och goda exempel utifrån ger näring till fortsatt utveckling inom hållbarhetsområdet. Under 214 har landstinget medverkat i följande externa samverkansprojekt inom energi- och miljöområdet: Energimyndigheten, samverkansavtal Landstingens miljöchefer (LMC) samt fokusgrupper Landstingens och regionernas miljödagar (SKL) Energisamverkan norrlandstingen Västernorrlands energikontor, samverkansavtal SaMMa, Jordbruksverkets nätverk för mindre matsvinn Energivision Norr Norrlandstingen energisamverkan BioFuel Region Hållbart resande - Örnsköldsviks kommun Clean Tech Demonstration Arena Regions4GreenGrowth Baltic Energy
5(7) Landstingets miljöpris Under 213 återinfördes landstingets miljöpris. Landstinget vill uppmärksamma och belöna en insats av värde för vår gemensamma livsmiljö i Västernorrland. Såväl direkt miljöfrämjande prestationer som forsknings- och opinionsbildande insatser kan belönas. Målgrupp för priset är enskilda personer och grupper, organisationer, företag och myndigheter. Förutom ett externt pris delas också ett internt pris ut till en person eller arbetsplats som är värd en uppmuntran för ett bra miljöarbete och miljöengagemang. Vinnarna - Städ i Sundsvall samt SP Processum AB, tillsammans med miljöchef Olle Bertilsson. Externt pris Nedan följer nomineringen av det företag som fick motta det externa miljöpriset. Övriga nomineringar finns i bilaga 1. SP Processum AB Framtidens Bioraffinaderi i Örnsköldsvik är ett initiativ och en mötesplats som fokuserar på att utveckla nya produkter från skogsråvara. Klustret involverar företag, samhällsfunktioner och universitet. Processer och projekt bedrivs där målet är att med skog och energigrödor som råvaror möta dagens energi och
6(7) klimatutmaningar. Inom Framtidens Bioraffinaderi är miljö- och klimattänkande inte bara ett mål det är en arbetsmetod. Genom att fokusera på hållbar utveckling skapas basen för en långsiktig regional och nationell tillväxt. Processum är ett nav som samlar alla aktörer i omställningen av den traditionella skogsindustrin. Nya produkter baserade på förnybar råvara är nödvändiga i omställningen till ett hållbart samhälle både i Sverige och utomlands. Internt pris Nedan följer nomineringen av den arbetsplats som fick motta det interna miljöpriset. Övriga nomineringar finns i bilaga 2. Städenheten Sundsvall Städenheten i Sundsvall har under flera års tid aktivt bedrivit miljöarbetet framåt. Ständig översyn görs av de kemikalier som används för att använda dem med minsta möjliga påverkan på hälsa och miljö. De har minska ner kemikaliesortimentet rejält under de senaste åren. Cheferna är mycket engagerade och ett föredöme för sina medarbetare. Personalen utbildas fortlöpande gällande miljöfrågor. Landstingets miljömål resultatuppföljning 214 Landstingets miljömål är satta inom en rad olika områden. För varje område presenteras måluppföljningen 214 nedan. Energi Energianvändningen fortsätter att vara en stor och viktig framtidsfråga för landstinget både ur ett klimat- och ett kostnadsperspektiv. Miljö- och energiplanen ställer höga energimål med en vision om att energianvändningen har halverats 22 jämfört med 1995 samtidigt som satsningar på förnybar energi utökas. För att uppnå energimålen till och med 214 krävs att systematiskt energiarbete prioriteras inom alla landstingets verksamheter. Mål 214 Landstinget ska som offentlig aktör föregå med gott exempel i energi- och klimatarbetet. Total elanvändning ska minska med 1 procent jämfört med 29, motsvarande 5 GWh, vilket ger en användning på maximalt 84 kwh/m 2 bruksarea. Total värmeanvändningen ska minska med 2 procent jämfört med 29, motsvarande 12 GWh, vilket ger en användning på maximalt 95 kwh/m 2 bruksarea. Andelen förnybar elenergi har ökat till 5 MWh/år eller 1 procent av totala elanvändningen genom satsningar i vindkraft och solelproduktion.
7(7) Elanvändningen för IT-relaterad utrustning har minskat med 25 procent jämfört med 21. Total vattenanvändningen ska minska med 15 procent jämfört med 29 vilket ger en användning på maximalt 44 liter/m 2 bruksarea. Resultat 214 Den totala elanvändningen per bruksarea har minskat med 6 procent sedan 29. Den totala värmeanvändningen per bruksarea har minskat med 14 procent sedan 29. Andelen förnybar elenergi var 31 MWh 214 (solelproduktion) vilket motsvarar,7 procent av total elanvändning. Elanvändningen från IT-relaterad utrustning har minskat med 41 procent jämfört med 21. Den totala vattenanvändningen per bruksarea har ökat med 17 procent sedan 29. Det beror på att vatten användes för kylning i Sundsvalls sjukhus under sommaren 214. Landstingets energimålsättning 214 avseende minskad elanvändning (2 %), minskad värmeanvändning (4 %) och minskad vattenanvändning (3 %) har delvis uppnåtts. Tabell 1. Mediaanvändning (el, värme, vatten) 212-214. 212 213 214 El totalt (MWh) 4481 44392 44 141 El (kwh/m 2 BRA o år) 89 88 87 Värme* (MWh) 54777 54727 51 862 Värme* (kwh/m 2 BRA o år) 19 19 12,3 Vatten (m 3 ) 25854 255869 32 866 Vatten (l/m 2 BRA o år) 514 57 597,2 * Normalårskorrigerad värmeanvändning med hänsyn tagen till variationer i väder mellan åren (Energiindex). Resultat januari - december 214 jämfört med januari - december 213: Elanvändningen har minskat med 1 %. Värmeanvändningen har minskat med 6 % (väderkorrigerad användning) Vattenanvändning har ökat med 18 %. Landstingets målsättning 214 avseende minskad värmeanvändning (4 %) har uppnåtts under året 214 (väderkorrigerad användning). Däremot har målet med minskad elanvändning (2 %) och vatten (3 %) inte uppnåtts. Den ökade vattenanvändningen är i huvudsak kopplad till Sundsvalls sjukhus och sommarens
8(7) extrema värmebölja i kombination med tekniska störningar i ombyggnadsprojekt där vatten använts för att stötta upp processkylning i sjukhusfastigheten. För diagram över mediaanvändning på respektive ort, se bilaga 3. Energimyndighetens energieffektiviseringsstöd till Landstinget Västernorrland och samverkan inom Norrlandstingen inom miljö- och energiområdet möjliggör fortsatt utveckling av strategier och leder till ökat engagemang i organisationen. Landstingsfastigheter arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete och kostnadseffektivi-sering med ambitionen att nå en reducerad användning av el och värme samt ökad andel förnybar energi. Landstinget Västernorrland har fastställt ett styrdokument avseende energikrav vid ny- och ombyggnad av vårdlokaler. För att kvalitetssäkra och följa upp energikraven i byggprocessens olika skeden har ett energiverifikat arbetats fram i samband med bygget av ny akut i Örnsköldsvik. Energiverifikatet och systematiken i arbetsprocessen är ett stöd för den energisamordnare som ska bevaka att god energiprestanda uppnås i byggprojekten. Under 214 har en utvärdering av energikrav och energiverifikat påbörjats. För att få en säkrare och snabbare insamling av mätvärden avseende landstingets energianvändning har en ny IT-baserad systemstruktur implementerats vilket möjliggör direktimport av mätdata i bland annat förvaltningssystemet Landlord. Test och drifttagning har skett under 214. Under 214 har 2 2 kvadratmeter solpaneler för elproduktion installerats vid sjukhusen i Örnsköldsvik och Sundsvall. Sedan tidigare finns solpaneler i Sollefteå och Härnösand. Totalt har landstinget under 214 installerat 2 6 kvadratmeter solpaneler vid fastigheterna. Målet till 219 är 7 kvadratmeter.
9(7) Solpaneler för elproduktion vid Sundsvalls sjukhus. IT Inom IT-området pågår ett aktivt arbete för att minska energianvändningen. Miljö- och energikrav ställs vid upphandling av teknisk utrustning. Där så är möjligt går utrustning som inte längre används inom landstinget till återbruk. Elförbrukningen avseende IT-utrustningen och all utrustning i serverhall mäts årligen. IT-avdelningen försöker också påverka medarbetare och övrig verksamhet att förändra beteende när det gäller utskrifter som exempelvis använda dubbelsidig utskrift, använda större nätverksanslutna skrivare för billigare utskrifter av högre kvalitet. Skrivarna kan också ställas in så att det bara går att skriva ut i färg efter manuellt ingrepp av användare. I stort sätt har alla landstingets äldre datorer nu bytts ut mot energisnålare varianter vilket även kan utläsas ur den totala elanvändningen som visas i tabellen nedan. Tabell 2. Energianvändning för datorer, bildskärmar och skrivare 212-214. Antal 212 Antal 213 Antal 214 MWh 212 MWh 213 MWh 214 Datorer 5 923 6 25 6 12 1 724 1 763 1 66 Bildskärmar 4 817 5 169 7 12 348 376 516 Skrivare 1 725 1 45 1 416 468 39 245 Totalt 12 465 12 779 14656 2 54 2 529 2367
1(7) Transporter Landstingets policy och riktlinjer för resor i tjänsten har ett miljöperspektiv. Möten på distans och kollektivtrafik ska väljas före andra alternativ och egen bil ska endast användas när inga andra alternativ finns. Uppföljning visar att arbetet med att marknadsföra distansmöten har gett goda resultat. Landstingets interna klimatkompensation innebär att det är gratis för arbetsplatserna att resa med buss och tåg i regionen om de använder Din Turs företagskort eller förbeställer resan via resebyrån. En extra kostnad läggs på användningen av landstingets tjänstebilar samt flyg mellan Stockholm och Sundsvall/Härnösand. Landstingets reserådgivare informerar om hållbara resmöjligheter samt följer upp resandet. Mål 214 Tjänsteresorna ger upphov till utsläpp av högst 83 ton koldioxid. Målet nås genom att utveckla distansmöten och kollektivtrafik samt genom att satsa på gång, cykel, effektivare fordon, förnybara bränslen och minskad flygtrafik. Detta innebär en halvering jämfört med 29. Personbilar och lätta lastbilar som köps in ska uppfylla kraven i Förordning (29:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor samt köras på minst 85 procent förnybara bränslen. Kraven i målet ska tillämpas under hela planperioden. Sjukresor ger upphov till högst 1 16 ton koldioxid från körning med egen bil. detta innebär en minskning med 3 procent från 29. Miljöstyrningsrådets aktuella upphandlingskriterier för godstransporter används vid upphandling av varor och tjänster. Leverantörerna av transporttjänster ska redovisa klimatbelastningen från de transporter som berör landstinget Miljökraven i Svensk kollektivtrafiks miljöprogram 29 ska gälla i samband med upphandling av kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Västernorrland med buss sker till minst 5 procent med förnybara drivmedel. Resultat 214 Tjänsteresor Antalet resor med flyg mellan Stockholm och länet har minskat med 4 procent sedan 212, se tabell nedan. Totalt gjordes 1 389 flygresor mellan länet och Stockholm och det totala antalet flygresor mellan Sundsvall och Stockholm var 594 stycken. Under 214 gjordes totalt 3 89 inrikes flygresor och 777 utrikes flygresor. Totalt ger samtliga flygresor (alla destinationer inrikes och utrikes) upphov till 564 ton CO2, varav 113 ton (2 %) kan kopplas till flygresor mellan länet och Stockholm och 6 ton (11 %) kommer från flygresor mellan Sundsvall och Stockholm.
11(7) Tabell 3. Antal resor med flyg och tåg mellan Stockholm och länet 212-214. 212 213 214 Flyg 2 328 1 168 1 389 Tåg 4 418 3 335 4 75 Summa resor 6 746 4 53 6 139 Det totala antalet tågresor under 214 var 1 52 stycken jämfört med 989 stycken föregående år. Antalet tågresor mellan länet och Stockholm var 4 75 stycken och av dessa gjordes 3 578 resor mellan Sundsvall och Stockholm. 694 företagskort har använts i kollektivtrafiken under året och med dessa kort gjordes 17 6 resor under 214 jämfört med 1 559 stycken resor under 213. Tabell 4. Resor med bil, körda mil 212-214. 212 213 214 Privat bil 123 2 11 76 11 615 Leasingbilar långlån 145 983 181 75 13 995* Leasingbilar bilpool 164 63 197 76 189 323 Externt hyrda bilar 6 39 9 999 6 613 Övriga bilar 21 78 5 8 2 57 Summa körda mil 461 334 496 25 422 116 *Beräknat värde utifrån 213 års siffror. Tabell 5. Koldioxidutsläpp i ton från bilar, 212-214. 212 213 214 Egen bil 23 176 176 Leasingbilar långlån 263 258 148* Leasingbilar bilpool 22 198 176 Korttidshyrda bilar 9 14 9 Övriga bilar 36 9 36 Summa koldioxidutsläpp, ton 74 655 545 * Beräknat värde utifrån 213 års siffror över körda mil. Enligt miljö- och energiplanen ska minst 85 procent av bilparken vara fordon som drivs på förnybara bränslen. Vid slutet av 214 låg den siffran på 86 procent.
12(7) Tabell 6. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor 21-214. Transportsätt CO 2 (ton) 21 CO 2 (ton) 211 CO 2 (ton) 212 CO 2 (ton) 213 CO 2 (ton) 214 Bil 1 138 1 45 74 655 545 Flyg inrikes 34 454 471 39 37 Flyg utrikes 9 88 22 148 194 Tåg Totalt 1 568 1 587 1 413 1 112 119 Totalt ger samtliga tjänsteresor med bil, flyg och tåg upphov till utsläpp av 1 19 ton koldioxid vilket är i samma nivå som 213. Distansmöten Antalet distansmöten ökade under 214 jämfört med föregående år. Videokonferenser medför en kraftig kostnadsbesparing till följd av minskat resande. Videokonferenserna har dessutom minskat landstingets koldioxidutsläpp med cirka 187 ton. Jämförelsen görs mot att dessa möten istället skulle ha krävt resor. Vid beräkningarna används en snittsträcka med bil samt ett snitt på koldioxidutsläppen. Fler sammanträdesrum har utrustats med videokonferensanläggningar och totalt finns nu 75 stycken inom landstinget. Det finns också 43 stycken videoutrustningar kopplade till basarbetsplatser. Under 214 ökade antalet timmar videomöten med 53 procent jämfört med samma period föregående år. Användningen av telefonmöten ökade med hela 2 procent. Ökningen av antalet timmar med videokonferenser samt antalet telefonmöten framgår av figur och tabell nedan. Tabell 7. Antal timmar videomöten samt antal telefonmöten 212-214. 212 213 214 Videokonferenser 9 475 13 555 2 776 Telefonmöten 2 87 2 329 7 96
13(7) Figur 1. Antal timmar videomöten 28-214. Sjukresor Under 214 har sjukresorna med egen bil uppgått till en sträcka av 63 mil. Det ger ett koldioxidutsläpp på 1 9 ton vilket gör att målet på 1 16 ton till 214 uppnås. Se tabell 8 för sammanställning över sjukresorna. Tabell 8. Landstingets sjukresor antal resor samt kostnader 212-214. År 212 213 214 Färdmedel Egen bil 75 116 st 59 149 st 58 254 st Taxi/specialfordon 162 1 st 171 835 st 176 683 st Buss och tåg 15 88 st 16 88 st 16 681 st Flyg 777 st 732 st 756 st Totalt antal ersatta sjukresor 253 81 st 247 84 st 252 55 st Total kostnad ersatta sjukresor 6 44 824 kr 63 321 85 kr 65, 6 milj. kr Ambulanstransporter Ambulansernas förbrukning av bränsle samt bilvårdskemikalier ses i tabell 9 nedan. Antalet körda mil har ökat med drygt 1 mil vilket motsvarar 6
14(7) procents ökning jämfört med 213. Bränsleförbrukningen gav upphov till 88 ton CO2, en ökning med 18 procent jämfört med 213. Tabell 9. Statistik gällande ambulanserna 214. 214 Sundsvall Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Totalt Bensin l 1 117 2 82 3 199 Diesel l 97 282 38 167 33 337 44 286 55 134 268 26 AdBlue 624 5 6 231 4 1 365 Olja l (påfyllning) 26 6 25 3 15 156 Tvättmedel l 5 1 5 4 2 8 Avfettning l 615 64 5 75 1 254 Spolarvätska l 97 4 2 4 175 2 82 Tjärlösare l 5 5 1 Glykol l 1 2 5 25 7 67 Däck st 55 16 12 3 3 143 Fälgar st 1 2 2 5 Medimix l 131 15 25 15 15 291 Antal mil 69 995 23 781 24 889 31 791 36 786 187 242 Avfall Avfallshanteringen inom landstinget styrs av lagstiftningar samt lokala beslut. Det viktigaste inom avfallshantering är att minska avfallsmängderna och att sortera avfallet på rätt sätt för att användningen av resurser ska minska. Avfallet hanteras enligt avfallshierarkin vilket betyder att avfallet i första hand ska återanvänds, i andra hand materialåtervinnas, därefter energiutvinnas och i sista hand deponeras. Statistiken som redovisas i denna rapport gällande avfall härrör det som kommer från de tre sjukhusen i länet samt från Närvården i Härnösand. I statistiken från sjukhusen samt Närvården ingår även viss del från övriga verksamheter utanför som transportenheterna på respektive ort hämtar. För fullständig avfallssammanställning, se bilaga 5. Mål 214 Den totala mängden avfall ska minska med 15 procent jämfört med 29. Andelen avfall som går till materialåtervinning ska vara minst 4 procent. Andelen avfall som går till deponi ska vara mindre än 2 procent. Det ska finnas möjlighet att källsortera avfall vid samtliga arbetsplatser. Ruiner för avfallshantering finns tillgängliga för samtliga medarbetare och information om avfallshantering ges till samtliga medarbetare vid förändringar.
15(7) Resultat 214 Den totala mängden avfall från sjukhusen har minskat jämfört med 213 men ökat med 5 procent jämfört med 29. Andelen avfall som går till återvinning var 22 procent 214 och andelen till deponi var 4 procent. Landstinget når med andra ord inte något av de tre målen. Möjlighet att källsortera finns dock och under 214 har det informerats i stor utsträckning om avfallshanteringen. Dessutom har en avfallshandbok som gäller för samtliga sjukhus tagits fram. En upphandling av källsorteringsmöbler sker under 215 vilket innebär att landstinget kommer att ha ett gemensamt sortiment när det gäller sorteringskärl. Skyltar som visar vad som ska sorteras i respektive kärl kommer också att distribueras under 215. Läkemedel Läkemedel är konstruerade för att ha effekt på levande organismer vilket också innebär att de kan vara giftiga för djur och natur samt att de ofta är mycket svårnedbrytbara. Det är därför viktigt att överblivna läkemedel tas omhand på rätt sätt så att de inte kommer ut i naturen. Det är flera läkemedel som har bevisad negativ effekt på miljön. Två läkemedelsgrupper har valts ut som lämpliga att minska förskrivningen av. Det är läkemedel där minskad förskrivning skulle ge positiva effekter både medicinskt och miljömässigt. De läkemedelsgrupperna är sömnläkemedel samt antibiotikagruppen fluorokinoloner. Antibiotika intar en särställning bland läkemedel då deras användning, och särskilt en hög förbrukning, ökar uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier är ett snabbt växande problem såväl globalt som i Sverige. Även om Västernorrlands län har en total antibiotikaförbrukning som ligger under genomsnittet för riket, finns förbättringsutrymme både med avseende på kvantitet och på kvalitet. För att öka medvetenheten om läkemedels miljöpåverkan medverkar Läkemedelsenheten varje år med en del i den återkommande utbildningen av miljöombud i landstinget. Lustgas används som smärtlindring, främst vid förlossningar men även som narkosmedel. Utsläpp av ett kilo lustgas motsvarar utsläpp från 18 mils bilkörning med snittbilen i Sverige. Mål 214 75 procent av förskrivande läkare har genomgått utbildning om läkemedels miljöpåverkan. Förskrivningen av sömnläkemedel ska minska med 25 procent jämfört med 21.
16(7) Förskrivning av fluorokinoloner ska minska med 25 procent jämfört med 21. De totala utsläppen av lustgas ska minska med 75 procent jämfört med 29. Resultat 214 Drygt hälften av landstingets anställda har genomgått den grundläggande miljöutbildningen där en del om läkemedel och miljö ingår. Ingen utbildning har dock hållits specifikt för läkare. Förskrivningen av fluorokinoloner har minskat med 9 procent sedan 21. Förskrivningen av sömnläkemedel har minskat med,5 procent sedan 21. Användningen av lustgas är av stor nytta för patienterna men har en stor klimatpåverkande effekt. Mellan 28 till 21 minskade utsläppet med 1 255 ton koldioxidekvivalenter då läckage i ledningarna upptäcktes och upphörde. Under 214 förbrukades totalt 3 837 kg lustgas som i huvudsak används vid länets tre förlossningsavdelningar. Den inköpta mängden lustgas motsvarar ett utsläpp på 1 19 ton koldioxidekvivalenter. Under våren 214 installerades en destruktionsanläggning för lustgas på Sundsvalls sjukhus. Lustgasen som används vid förlossningen i Sundsvall destrueras och utsläppen är därför mindre än den inköpta mängden lustgas. Sedan maj 214 har 56 kg lustgas destruerats vilket motsvarar 157 ton koldioxidekvivalenter. Under den första inkörsperioden var destruktionsanläggningen frånkopplad vid ett antal tillfällen. De totala utsläppen från landstingets användning av lustgas motsvarar 133 ton koldioxidekvivalenter. Tabell 1. Inköpt mängd lustgas 212-214. 212 213 214 Mängd (kg) 3 878 3 692 3 837 CO2 -ekvivalenter(ton) 1 22 1 145 1 33
17(7) Livsmedel Livsmedelsproduktion har klimatpåverkan vid både förädling, förpackning och tranport. Det är därför viktigt att minska kassationen av mat så att klimatet inte påverkas i onödan. Landstingets andel ekologiska livsmedel har ökat kraftigt de senaste åren. Mål 214 Minst 25 % av kostnaden för livsmedel ska utgöras av ekologiska produkter som är märkta enligt KRAV, MSC och/eller uppfyller kriterierna för ekologiskt producerade livsmedel enligt Förordning 292/91/EEG om ekologisk produktion (för växtodling) respektive Förordning 184/++ (för animalieproduktion). Minst 5 procent av kostnaden för livsmedel 214 ska utgöras av rättvisemärkta produkter eller produkter med motsvarande märkning. Genmodifierade organismer (GMO) ska inte användas. Resultat 214 Under 214 utgjorde andelen ekologiska livsmedel 22 procent av den totala kostnaden för inköpen. Främst är det mejeriprodukter, fisk och kaffe som har köpts in ekologiskt. All fryst fisk är antingen ekologisk eller MSC/ASC-märkt. Från 215 gäller en ny upphandling som beräknas öka andelen ekologiskt till hela 4 procent utan att öka kostnaden. Den stora ökningen är möjlig genom att vissa varugrupper endast innehåller ekologiska produkter. Förutom krav på ekologisk framställning har det ställts många andra miljökrav på produkterna. Det gäller till exempel palmolja, gödsel och genmodifierade organismer. Sociala krav har också ställts och exempelvis är allt kaffe och te rättvisemärkt, vilket bidrar till landstingets mål om att fem procent av kostnaden för livsmedel ska utgöras av produkter som säkerställer etiskt och socialt godtagbara förhållanden vid framställning. Det är också viktigt att leverantören har så liten negativ påverkan på miljön och människor som möjligt. Under avtalsperioden kommer en uppföljning att göras för att säkerställa att kraven faktiskt uppfylls.
18(7) Inom verksamheten Kök och restauranger erbjuds patienterna alltid ett vegetariskt alternativ och man har även infört vegetariska temadagar. Nu är utmaningen att hitta andra vägar för att minska köttkonsumtionen. Det kan till exempel handla om att minska mängden animaliskt protein och ersätta med vegetabiliskt, självklart med bibehållen kvalitet och smakupplevelse. Det kan handla om att byta ut en del av färsen i köttfärssåsen mot linser. På sikt vill man också införa vegetariska rätter som huvudalternativ mer frekvent. Det framgångsrika arbetet med att minska matsvinnet kommer att fortsätta under 215. Den nya miljö- och energiplanen 215-219 har också mål för livsmedel och kök som handlar om att minska matens klimatpåverkan.,5 procent av kostnaden för livsmedel utgjordes av rättvisemärkta produkter, främst kaffe och te. Kemiska produkter Ett stort antal kemiska produkter används inom Landstinget Västernorrland. Många av dessa är ofarliga medan andra kan ha negativ påverkan på både hälsa och miljö. Mål 214 25 procent av de produkter som har särskilt allvarligt miljö- och hälsopåverkan ska fasas ut eller substitueras till 214 jämfört med 21. Landstinget arbetar aktivt för att begränsa sortiment och antal leverantörer. Det totala antalet kemiska produkter ska minska med 25 procent jämfört med 21. Riskbedömning ska vara genomförd på alla märkningspliktiga produkter. Landstinget ska ta miljöhänsyn vid ny och ombyggnation. Resultat 214 Arbetet med att fasa ut de farligaste produkterna har påbörjats och 6 procent av de produkter som har störst miljö- och hälsopåverkan fasades ut under 214. 144 produkter finns med på PRIOs utfasningslista och 9 produkter finns med på Begränsningsdatabasens restriktionslista. I slutet av 214 fanns 2 168 kemikalier registrerade i landstingets kemikalieregister. Det är en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Riskbedömning är utförd på 3 procent av det totala antalet produkter och på 55 procent av de märkningspliktiga produkterna. Hållbara inköp Landstinget köper varor och tjänster för drygt 3 miljarder kronor årligen. Hållbara inköp innebär att miljö- samt sociala och etiska krav ställs vid upphandling. Upphandling är ett viktigt verktyg för att uppnå flera av landstingets mål inom miljö och energiområdet.
19(7) Mål 214 Miljö- och energiprestanda ska ges vikt i den ekonomiska utvärderingen. Varor och tjänster ska väljas utifrån en total ekonomisk bedömning så att det långsiktigt mest hållbara alternativet kan väljas. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används där de finns framtagna och används huvudsakligen med nivå avancerad eller spjutspets. Där endast baskraven används ska anledningen redovisas. Information om rekommenderade varor och tjänster med bra miljö- och energiprestanda tas fram. Rutiner ska finnas för att följa upp de miljö- och energikrav som ställs i förfrågningsunderlaget. Årlig information om miljö- och energifrågor genomförs för samtliga medarbetare som arbetar med upphandling. Samtliga beställare har genomgått miljöutbildning. Upphandlade entreprenader ska omfattas av målen i miljö- och energiplanen. Resurser och kompetens finns för att hantera frågorna om hållbara inköp. Resultat 214 I slutet av 214 började Inköp & Upphandling med kontinuerliga strategimöten, där miljö är en stående punkt. Konkurrensverkets kriterier har använts där de finns framtagna och var aktuella. Miljökrav har ställts i alla upphandlingar där särskild anledning till annat ej funnits. Beslut togs om att miljökrav ska ställas även i prioriterade direktupphandlingar. En intern rutin och plan för uppföljning av ställda krav har arbetats fram för att börja användas under 215. Arbete med avtalstrohet har fortsatt, det är viktigt att köpa rätt för att ställda krav ska ge rätt verkan. Utbildning i miljö- och energifrågor har skett fortlöpande för personalen på Inköp & Upphandling. En intern rutin har upprättats där kompletteringar till avtal samt anskaffningar inom prioriterade områden granskas ur miljösynpunkt innan de godkänns. Miljöledning Miljöarbetet inom Landstinget Västernorrland ska bedrivas systematiskt och målinriktat vilket underlättas av ett miljöledningssystem. Mål 214 Landstinget Västernorrland har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 141 för alla förvaltningar. Landstingets miljöorganisation består av en central miljöfunktion samt miljösamordnare och miljöombud inom förvaltningarna.
2(7) Ett miljöråd fungerar som utskott för miljö- och energifrågor i landstingsdirektörens ledningsgrupp. En politisk referensgrupp följer genomförandet av miljö- och energiplanen samt de årliga handlingsplanerna. Resultat 214 Under 214 har arbetet med att införa miljöledningssystem i hela landstinget fortsatt och Folktandvården är nu certifierade enligt ISO 141. Tiden för certifiering av hela landstinget är förlängd till 216. 26 miljöombud finns vid de olika arbetsplatserna och sex miljösamordnare för förvaltningarna. Utbildning Miljöutbildning är en viktig del i att få medarbetare delaktiga i det systematiska miljö- och energiarbetet. Mål 214 Miljö- och energiinformation ska ingå i introduktionen som ges till alla nyanställda. Miljö- och energiutbildning erbjuds alla medarbetare. Miljöombuden ska delta vid miljöombudsträffar minst en gång per år. Nya miljöombud ska delta vid en riktad miljöutbildning. 75 procent av medarbetarna ska ha genomgått miljö- och energiutbildning antingen som traditionell kurs eller via intranätet. Resultat 214 Under 214 har arbetsplatserna fortsatt att genomföra den grundläggande miljöutbildningen som innehåller sex olika filmer med tillhörande arbetsmaterial. Totalt har drygt hälften av alla anställda genomfört utbildningen. Miljöombudsträffar hölls på video under våren och på respektive ort under hösten. En stor del av informationen rörde det nya avfallsavtalet och avfallssortering. Fördjupad miljöutbildning för nya miljöombud, chefer eller andra medarbetare med behov att få mer information om landstingets miljöarbete hölls på Hola folkhögskola både under våren och under hösten. Miljö ingick också som del i basutbildningen för nya chefer. Samverkan En serie energi- och klimatsamtal erbjuds för landstingets politiker och beslutsfattare. Målet med samtalen är att dessa ska ges tid att reflektera över vad omställningen till ett hållbart samhälle innebär. Mål 214 En serie energi- och klimatsamtal har genomförts under minst 1,5 år för politiker och beslutsfattare.
21(7) Resurser avsätts för att samverka i regionala, nationella och internationella utvecklingsinsatser inom miljö- och energiområdet. Det finns ett regionalt resurscentrum som i bred samverkan driver och koordinerar utvecklingsinsatser inom miljö- och energiområdet. Resultat 214 Under våren 214 genomfördes en rad workshops med deltagande från både politiker och tjänstemän som ett led i framtagandet av nya miljö- och energimål. Den nya Miljö- och energiplanen 215 219 beslutades sedan i maj 214. Processen fram till beslut har varit viktig för förståelsen och förankringen av de mål som gäller till 219. Landstinget deltar i en rad nätverk och projekt inom miljö- och energiområdet. Extern samverkan ger både ny kunskap samt projektfinansiering till verksamheten. Mer information finns redovisad under det inledande avsnittet om extern samverkan. Verksamheternas egna miljöredovisningar Folktandvården Folktandvårdens miljöarbete Folktandvården miljöcertifierades enligt ISO 141 i mars 214. Uppföljning av miljömålen har genomförts vid DB1 och DB2 och uppföljning av handlingsplaner tertial 1 och 2 under samma period. Internrevisioner har genomförts enligt planen. Samtliga sex revisioner hade övervägande bra resultat, endast två mindre avvikelser noterades där förhöjda kvicksilvervärden noterades då de inte var åtgärdade. En utbildningssatsning för skötsel av klinikernas driftanläggning genomfördes våren 214 och alla kliniker utom en var representerade på kursen. Varje klinik upprättade därefter handlingar över klinikens driftanläggning och har uppmärksammats vikten av att hygienrutinen Skötsel av driftanläggning följs. En övergripande planering och genomgång av samtliga driftanläggningars status görs då all data finns tillgänglig. Ledningens genomgång har genomförts vid två tillfällen under hösten 214. Alla förutom en fråga har avhandlats, genomgång av miljöaspektregistret, som genomförs februari 215. Nya miljömål för perioden 215-217 fastställdes hösten 214 och ingår nu i folktandvårdens styrkort. Sammanfattning miljömål Miljömålet att sortimentsoptimera fyra valda materialgrupper och minska dem med fem procent är svårt att följa upp. Antalet varianter finns i så stort antal inom varje materialgrupp i folktandvården att det är svårt att få en övergripande
22(7) sortimentsoptimering. Om en klinik fasar ut en unik produkt kan samma produkt finnas kvar på annan klinik. Folktandvårdens totala mängd har då inte minskat trots klinikens optimering. Uppföljningen har därför gjorts på kliniknivå med ett sammanlagt resultat för alla enheterna. Det sammanlagda resultatet visar att i tre av de fyra materialgrupperna bör det finnas utrymme kvar hos ett antal enheter att sortimentsoptimera en eller flera material. Miljömålet att fasa ut tre produkter med särskilt allvarlig miljö- och hälsopåverkan har inte uppnåtts då två arbetsplatser har varsin produkt kvar. Miljömålet att minska koldioxidutsläpp vid tjänsteresor med 1 % under 214 har inte uppnåtts. Utsläppstak för 214 var satt till 23 412 kg CO2 med färdmedlen leasingbil och egen bil. Under 214 har 2 455 mil körts i tjänst som motsvarar 3 56 kg CO2-utsläpp. Det är en ökning med 4 492 kg CO2 (4 528 körda mil) jämfört med utsläppstaket för 214 och 7 94 kg CO2 (6 121mil) mer än 213 års utsläppsnivå som låg på 26 14 kg CO2 (15 927 mil). Miljömålet att elenergiförbrukningen i Folktandvårdens lokaler ska minska med 2 % per år innan utgången av år 214 jämfört med år 213 i valda lokaler har inte uppnåtts. Energiåtgång per vårdtimme 214 har ökat med,46 kwh till 7,63kWh jämfört med 213 års energiåtgång och ligger därmed högre än målet. Miljömålet att minska avfallsmängden av samtliga fraktioner med 1 % innan utgången av år 214 jämfört med år 213 har inte uppfyllts. Avfallsmängden per vårdtimme har 214 minskat till,23 kg och målet (maxvärdet) var,22 kg/vårdtimme. Miljömål - Sortimentsoptimering Tandvårdsmaterial i valda materialgrupper ska minska med 5 % innan utgången av 214 De valda materialgrupperna är: Avtrycksmaterial, Kompositer, Etsmedel och Bonding. Resultatet för samtliga material omfattas av alla 21 kliniker. Tandteknik och Folktandvårdens kansli omfattas inte. I verksamhetsområdenas redovisning av årsbokslut har antalet produkter justerats jämfört med tidigare redovisat antal i delårsbokslut 1 och 2. Orsaken kan vara att siffror granskats och kvalitetssäkrats till årsbokslutet. I samtliga materialgrupper är det svårt att följa upp om folktandvårdens totala mängd minskat. Antalet varianter av en materialgrupp är av stor mängd inom varje materialgrupp. När en klinik fasat ut en unik produkt kan samma produkt finnas kvar på annan klinik. Därför går det bara att följa upp den enskilda arbetsplatsens arbete med sortimentsoptimering. Resultat Avtrycksmaterial Antalet avtrycksmaterial varierar mellan arbetsplatserna, från 2 stycken till 11 olika avtrycksmaterial. Vad som är den optimala mängden för varje arbetsplats kan variera men troligtvis inte med så stor differens som nio varianter. På ett antal arbetsplatser bör det därför finnas utrymme för sortimentsoptimering, se tabell 1.
23(7) Fyra arbetsplatser har minskat avtrycksmaterial med 1-5 produkter under 214. En arbetsplats har ökat avtrycksmaterial med 1 produkt under 214. 16 arbetsplatser har oförändrat antal avtrycksmaterial 214 jämfört med år 213. Tabell 11 - Avtrycksmaterial VO (verksamhetsområde) Ö-vik, Övik, Husum, Domsjö, Bredbyn Sollefteå kommun Sollefteå, Ramsele Ångermanland södra, Härnösand, Kramfors HK TR Sundsvall och Ped, TR Övik Antal produkter /klinik Ingångsvärde 214 Antal produkter /klinik DB1 Antal produkter /klinik DB2 Antal produkter /klinik Bokslut 214 5,2,3,3 5,2,3,3 5,2,3,3 5,2,3,3 5,5 5,5 5,5 5,5 4,3,3 4,3,3 4,4,3, 4,4,3, 2,1 2,1 2,1 2,1 Sjukhustandvård, Specialistandvård vx Medelpad norra Centrum, Timrå Medelpad södra Alnö, Kvissleby, Nacksta Medelpad västra Ånge, Fränsta, Matfors 8,13 8,13 8,13 7,8 4,3 4,3 4,3 4,3 11,12,9 11,12,9 11,4,8 11,1,8 3,2,3 2,2,3 2,2,3 3,2,3 Resultat Kompositer Antalet kompositer varierar mellan arbetsplatserna, från 1 stycken till 7 olika kompositer. Vad som är den optimala mängden för varje arbetsplats kan variera men troligtvis inte med differensen 6 varianter. Sex arbetsplatser har minskat antalet kompositer med 1-2 produkter under 214. En arbetsplats har ökat antalet kompositer med en produkt under 214. 14 arbetsplatser har oförändrat antal kompositer 214 jämfört med år 213. Flera arbetsplatser har ett begränsat antal kompositer där det kanske inte finns utrymme för optimering. På ett antal arbetsplatser bör det finnas utrymme för sortimentsoptimering, se tabell nedan.
24(7) Tabell 12 - Kompositer VO (verksamhetsområde) Antal produkter/klinik Ingångsvärde 214 Antal produkter /klinik DB1 Antal produkter /klinik DB2 Ö-vik, Övik, Husum, Domsjö, 7,2,3,4 6,2,3,4 5,2,3,4 5,2,3,3 Bredbyn Sollefteå kommun Sollefteå, 5,5 5,5 5,5 5,5 Ramsele Ångermanland södra, 2,3,1 2,3,1 2,3,1 2,3,1 Härnösand, Kramfors HK TR Sundsvall och Ped, TR Övik 2,1 2,1 1,1 1,1 Sjukhustandvård, 1,6 1,6 1,6 1,6 Specialistandvård vx Medelpad norra Centrum, Timrå 3,1 3,1 3,1 2,1 Antal produkter /klinik Bokslut 214 Medelpad södra Alnö, Kvissleby, Nacksta Medelpad västra Ånge, Fränsta, Matfors 2,2,2 2,2,2 2,2,3 2,2,3 5,2,4 4,2,4 4,2,4 4,2,2 Resultat Etsmedel Antalet etsmedel per arbetsplats är optimal, 1st per arbetsplats, med undantaget av två arbetsplatser som har två sorter av etsmedel, se tabell 13. Tabell 13 - Etsmedel VO (verksamhetsområde) Antal produkter/klinik Ingångsvärde 214 Antal produkter /klinik DB1 Antal produkter /klinik DB2 Övik, Husum, Domsjö, Bredbyn 1,1,2,1 1,1,2,1 1,1,2,1 1,1,2,1 Sollefteå kommun Sollefteå, 1,1 1,1 1,1 1,1 Ramsele Ångermanland södra, 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1 Härnösand, Kramfors HK TR Sundsvall och Ped, TR Övik 2,1 2,1 2,1 2,1 Sjukhustandvård, 2,2 2,2 2,2 2,2 Specialistandvård vx Medelpad norra Centrum, Timrå 1,1 1,1 1,1 1,1 Antal produkter /klinik Bokslut 214 Medelpad södra Alnö, Kvissleby, Nacksta Medelpad västra Ånge, Fränsta, Matfors 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1
25(7) Resultat Bonding Antalet bondingmaterial varierar mellan arbetsplatserna, från 2 stycken till 8 olika bonding. Vad som är den optimala mängden för varje arbetsplats kan variera men troligtvis inte med differensen 6 varianter. Sex arbetsplatser har minskat antalet bondingmateril med 1 produkt. 15 arbetsplatser har oförändrat antal bondingmaterial 214 jämfört med år 213. Flera arbetsplatser har ett begränsat antal bondingmaterial där det kanske inte finns utrymme för optimering. På ett antal arbetsplatser bör det finnas utrymme för sortimentsoptimering, se tabell. Tabell 14 - Bonding VO (verksamhetsområde) Antal produkter/klinik Ingångsvärde 214 Antal produkter /klinik DB1 Antal produkter /klinik DB2 Ö-vik, Övik, Husum, Domsjö, 8,3,6,5 8,3,6,4 8,3,6,4 8,3,6,4 Bredbyn Sollefteå kommun Sollefteå, 5,4 4,4 4,4 4,4 Ramsele Ångermanland södra, 6,3,2 6,3,2 6,3,2 5,3,2 Härnösand, Kramfors HK TR Sundsvall och Ped, TR Övik 4,2 4,2 4,2 4,2 Sjukhustandvård, 2,2 2,2 2,2 2,2 Specialistandvård vx Medelpad norra Centrum, Timrå 2,1 2,1 2,1 2,1 Antal produkter /klinik Bokslut 214 Medelpad södra Alnö, Kvissleby, Nacksta Medelpad västra Ånge, Fränsta, Matfors 4,5,5 4,5,5 4,2,4 4,5,4 4,4,2 4,4,2 3,3,2 3,3,2 Miljömål - Utfasning sex kemikalier De kvarvarande tre av sex produkterna enligt Utfasningslistan ska fasas ut 214. Produkter som Kloroform, Medicinsk bensin, Oxygenal, Gluma N3 primer, Clinpro white varnish/fluorlack och Seal & Protect ska bytas ut mot mindre skadlig produkt innan utgången av år 214. Resultatet omfattar alla kliniker och Tandteknik. En arbetsplats, Folktandvårdens kansli, omfattas inte. Av totalt 22 arbetsplatser har två arbetsplatser var sin produkt kvar. Folktandvården Kvissleby har Medicinsk bensin kvar i sin kemikalieförteckning, folktandvården Sollefteå har Clinpro white varnish/fluorlack kvar. Enligt
26(7) kemikalieregistret Chemsoft finns bara Medicinsk bensin kvar på Folktandvården Kvissleby. Målet är inte uppfyllt. Miljömål - Minska CO2-utsläpp Minska CO2-utsläpp vid tjänsteresor med 1 % innan utgången av år 214 jämfört med år 213. Genomtänkta val av tjänsteresor och mötesformer Resultatet omfattar samtliga folktandvårdens 23 arbetsplatser. Landstingets miljöenhet samlar in data för resor i tjänst med samtliga färdmedel. Det redovisas på intranätet och uppdateras månatligen. Uppgifter om resor i tjänst med tåg och buss samt flyg saknas för år 213. Folktandvårdens miljömål för resor i tjänst är därför bara möjligt att följa upp med färdmedlen leasingbil och egen bil. Utsläppstak för 214 var satt till 23 412kg CO2 med färdmedlen leasingbil och egen bil. Under 214 har 3 56 kg CO2 släppts ut, en ökning med 4 492 kg CO2 (4 528 mil) jämfört med utsläppstaket 214 och 7 94 kg CO2 (6 121mil) mer än 213 års utsläppsnivå som låg på 26 14 kg CO2 (15 927 mil). Målet är inte uppfyllt. Tabell 15 Resor i tjänst Resor i tjänst med leasingbil och egen bil, antal mil och antal kg CO2 Bokslut 213 Leasingbil och privat bil Mål 214 (Utsläppstak) 15927 mil 2614 kg CO2 14334 mil (om fördelningen mil med privata bilar och leasingbilar är oförändrad) 23412 kg CO2 Bokslut 214 Leasingbil 7218 mil 766 kg CO2 Bokslut 214 Privat bil 13237 mil 229 kg CO2 Bokslut 214 Leasingbil och privat bil 2455 mil 356 kg CO2 Resor med buss, tåg och flyg under 214 har sammanställts. Jämförelsetal från 213 saknas men kommer att följas upp årligen från och med år 214, se tabell 16.
27(7) Tabell 16 - Resor i tjänst Resor i tjänst med buss, tåg och flyg, antal resor och antal kg CO2 Bokslut 214 Buss Tåg Flyg inrikes Flyg utrikes Antal resor 1663 Antal kg CO2 Uppgift saknas för oktdec Antal resor Antal kg CO2 Antal resor Antal kg CO2 Antal resor Antal kg CO2 632 14 381 39659 21 11595 Videomöten Vid planering av ett möte ska mötesform övervägas och där det är möjligt bör mötet genomföras som videomöte. Folktandvården har följt upp videomötesstatistiken 211-213 parallellt med uppföljning av körda mil i tjänst. Från år 214 finns bara landstingsövergripande statistik, inte statistik på förvaltningsnivå. Därför kan ingen uppföljning göras på antal videomöten. Förslag till åtgärd En analys över antal möten som genomförs och vald mötesform ger en uppfattning om i vilken utsträckning videomöten väljs framför fysiska möten. Att dokumentera och följa upp detta skulle ge mervärde för att sätta mål och följa upp dem. För att kunna göra en tillfredsställande uppföljning behöver all statistik finnas tillgängligt i tid för bokslut. En översyn av rutiner för detta behöver därför göras. Miljömål- Energi Energianvändningen ska minska med 2 % innan utgången av år 214 i valda lokaler. De lokaler där energiförbrukningen är mätbar är: Ftv Husum, Domsjö, Örnsköldsvik, Sollefteå, Höga Kusten, Nacksta, Kvissleby och Ånge. Energianvändningen per vårdtimme har ökat på fem mätbara enheter och minskat på tre under 214 jämfört med energianvändningen 213. En marginell minskning på två av dessa enheter, den tredje enheten har en märkbar minskad energiförbrukning. Inga investeringar har genomförts på dessa enheter under 214 som skulle ha kunnat påverka energiförbrukningen. Under andra tertialet, maj-aug, har sex av åtta enheterna högre energiförbrukning per vårdtimme jämfört med energiförbrukningen under första och tredje tertialet. Orsaken till den ökade energiförbrukningen kan vara att tillfälliga åtgärder har vidtagits för att få ett behagligare arbetsklimat under de varma sommarmånaderna.
28(7) Åtgärder som mobil fläkt och annat kan vara orsaken till ökad energi per vårdtimme. Energiåtgång per vårdtimme var år 213 7,32 kwh. Mål för 214 var satt till 7,17 kwh. Energiåtgång per vårdtimme år 214 har ökat med,46 kwh till 7,63kWh jämfört med 213 års energiåtgång och ligger därmed högre än målet, se tabell. Målet har inte uppfyllts. Tabell 17 - Energiåtgång Andel energiåtgång kwh/vårdtimme Andel 213 7,32 Mål 214 (maxvärde) Andel Bokslut 214 7,17 7,63 Miljömål Avfall Minska avfallsmängden av samtliga fraktioner med 1 % innan utgången av år 214 jämfört med år 213. Resultatet för samtliga material omfattas av alla Folktandvårdens 23 arbetsplatser. Av de 23 arbetsplatser har 21 st genomfört avfallsmätning enligt rutin veckomätning och registrerat mängden i exceldokument på S:. Avfallsmängden per vårdtimme har minskat under 214 till,23 kg jmfr med 213 års avfallsmängd på,24 kg/vårdtimme. Målet (maxvärdet) var,22 kg/vårdtimme. Målet har trots minskningen inte uppfyllts, se tabell. Tabell 18 - Avfallsmängd Andel avfallsmängd/vårdtimme Andel 213,24 Mål 214 (maxvärde),22 Bokslut 214,23 Förslag till åtgärd Om avfallsmängden ska kunna minska behöver enheternas handlingsplaner innehålla tydliga aktiviteter för att uppnå målen.
29(7) Uppföljning Energirond, Lagefterlevnad och Handlingsplan Uppföljningen omfattar nio verksamhetsområden. Folktandvården har haft bristande support på problem med tillgång till mappar/dokument på S: ISO 141 trots ett idogt uppmanande under ett halvår till ansvarig på IT-support att ordna med de problemen. Det har inneburit att alla med behörigheter på enheterna inte har kunnat spara ner viss data och dokument på S: och mappen ISO 141. Det innebär också att uppföljning på central nivå inte går att genomföra tillfredställande. Vid årsbokslut miljö har uppföljningsfrågor ställts om Energirond genomförts och Lagefterlevnad följts upp under 214 och om uppföljning av enheternas handlingsplaner genomförts på verksamhetsområdesnivå vid årsbokslut. Samtliga verksamhetsområden uppger att energironden är genomförd på samtliga enheter under 214. Energirond 214 finns på S: ISO 141 från nio enheter som genomförts under första eller andra kvartalet 214. Energironden 214 saknas på S: ISO 141 från 13 enheter. Orsaken kan bero på ovan redovisat problem då enheterna kan ha genomfört Energironden men inte kunnat spara ner den på S: ISO 141. Lagefterlevnad Samtliga utom ett verksamhetsområde uppger att en genomgång av lagefterlevnad har genomförts på samtliga enheter under 214. Lagefterlevnad på S: ISO 141 Lagefterlevnad 214 finns på S: ISO 141 från 18 enheter. Lagefterlevnad 214 saknas från tre verksamhetsområden och fyra enheter. Orsaken kan bero på ovan redovisat problem då enheterna kan ha genomfört Lagefterlevnad 214 men inte kunnat spara ner den på S: ISO 141. Handlingsplaner Samtliga nio verksamhetsområden har redovisat att uppföljning av alla enheternas handlingsplaner är genomförd 214. Sex verksamhetsområden uppger att alla aktiviteterna är genomförda, tre uppger att inte alla aktiviteter är genomförda. Aktiviteter som inte har genomförts Utfasning av produkter med särskild allvarlig miljö- och hälsopåverkan har inte fasats ut då dessa inte har gått att ersätta med likvärdig produkt. Byte till ekologisk handkräm och ekologiska sköljmuggar - har inte ersatts då dessa produkter saknas hos upphandlad leverantör. Mätning släckning rum/datorer enligt schema har inte genomförts. Ska därför genomföras under 215. Montering rörelsedeckare har inte genomförts då medel till det saknas. Källsortering avfall personalrum har inte genomförts. Ska därför genomföras under 215.