Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Relevanta dokument
Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Tvångs och skyddsåtgärder

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Kan man vara trygg om natten?

Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder

r? Socialstyrelsen BESLUT 1(9)

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Information om upphörande av författningar om tvångs- och skyddsåtgärder

INAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011

Utgåva 02. Fastställd

Skyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER

BESLUT. Redovisning av vidtagna åtgärder ska ha inkommit till Inspektionen får vård och omsorg senast den 14 april2014.

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

BESLUT. Ärendet Föreläggande mot Jönköpings kommun med stöd av 13 kap 8 socialtjänstlagen

Oanmäld sommartillsyn enligt SoL och LSS 2009

Användning av skyddsåtgärder

T/Region Nord Diarienummer /2010. VÅRDGIVARE/NÄMND Socialnämnden i Piteå kommun SOCIALSTYRELSENS BESLUT

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Nattbemanning trygghet och säkerhet

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Lagstiftning kring samverkan

Skyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) i LSS-verksamheter. Riktlinje & Diskussion

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -

Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg

Jönköping. ÖVERKLAGAT BESLUT Inspektionen för vård och omsorgs beslut SAKEN Föreläggande enligt 13 kap. socialtjänstlagen (2001:453), SoL

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Dnr 2015/213 Svar till IVO gällande tillsyn på Tallbohovs äldreboende

Nattbemanning på kommunens Vård- och omsorgsboende samt på entreprenad upphandlad verksamhet.

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Tillsyn och Inspektion av Kullagårdens demensboende utförd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts

Rutin för skydds- och frihetsbegränsande åtgärder vid kognitiv svikt

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Pitea kommun, Svartuddsvagen 1, Pitea, Forelaggande med stod av 13 kap. 8 socialtjanstlagen (2001:453)

Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt inom kommunal vård och omsorg SN-2014/261

BESLUT. Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Lunden i Lidköping.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Västeråsmodellen Att införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga

Riktlinje för skyddsåtgärder inom vård och omsorg i Sundsvalls kommun

Får vi göra så mot människor?

Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Välkommen till Återföringsdialog!

Kvalitetsrevision i äldreboende

Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avslutar ärendet.

rnspektionenforvárdoch omsorg Dnr 8.7.l-9753/ 2015 l Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder inom vård och omsorg. Riktlinjen har antagits i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp 20 augusti 2012.

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

~~~00~~~~0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Socialstyrelsens tillsyn

Lex Sarah. Ulrika Ekebro 1 november 2012

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Vård- och omsorgsnämnd öster Box ÖREBRO

Rapport: Granskning av kvalitet och säkerhet inom kommunens demensboenden

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Bakgrund. Socialstyrelsen

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument

Gränsdragningsproblem

Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Behandlingshemmet Insikten i Sala.

Information om nya regler för bemanning i särskilda boenden för personer med demenssjukdom

Remissvar; Socialstyrelsens förslag föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden, dnr 40184/2014

Riktlinjen har tagits i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp 20 augusti 2012.

Ärendet. Beslut BESLUT Dnr /20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden Katrineholm

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Riktlinje för bedömning av egenvård

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Var inte rädd för tekniken!

Transkript:

2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt socialtjänstlagen. Natten mellan 8-9 november genomfördes oanmälda tillsynsbesök på 94 särskilda boenden, där minst en avdelning/enhet var särskilt avdelad för personer med demenssjukdom. Tillsynen genomfördes i 48 kommuner. Kommuner och boenden var framtagna genom ett slumpmässigt urval. Syftet med tillsynen var att få en bild av hur personer med demenssjuk-dom får sina behov av trygghet och säkerhet tillgodosedda. Tillsynen har granskat bemanning och inlåsning nattetid. Socialstyrelsen genomför regelbundet tillsyn i äldreboenden. Den här inspektionen tillkom efter att problem med inlåsning och bristande bemanning uppdagats i boenden för personer med demenssjukdom. För att få en bild som är representativ för demensboenden vid ett givet tillfälle genomfördes inspektionerna samma natt i hela landet. Inspektionerna var inte aviserade i förväg hos verksamheterna. Den här typen av inspektioner är lämplig när Socialstyrelsen snabbt vill få en bild av hur förhållandena ser ut inom ett avgränsat område. Resultatet på nationell nivå uppmanar samtliga kommuner och huvudmän för särskilda boenden för personer med demenssjukdom att säkerställa att boenden inte lämnas utan uppsikt och blir inlåsta. Varje tillsynsobjekt (boende) kommer att få ett skriftligt beslut innan årsskiftet (2010/2011).

SOCIALSTYRELSEN 2010-11-17 2(5) Resultat Inlåsning Vid inspektionerna framkom att: På 64 % av boendena hade inte personalen sådan uppsikt över enhetsdörren att de kunde se om någon ville lämna enheten. På 61 % av boendena förekom det att personalen låste de boendes lägenhetsdörr/enhetens dörr och lämnade enheten obemannad. På 62 % av verksamheterna kände inte personalen till om det fanns framtagna rutiner för att hantera lås/inlåsning. Bemanning Vid inspektionerna framkom att: På 43 % av boendena hade personalen inte möjlighet att ha tillräcklig tillsyn över de boende nattetid. På 25 % av boendena sattes inte mer personal in vid tillfällen med hög arbetsbelastning. På 40 % av boendena uppgav personalen som intervjuades vid inspektionen att de ansåg att bemanningen inte var tillräcklig för att tillgodose de boendes trygghet och säkerhet nattetid. Socialstyrelsens inspektörer gjorde bedömningen att på 58 % av boendena var bemanningen inte tillräcklig för att tillgodose de boendens trygghet och säkerhet nattetid. Bedömning Resultaten för flertalet boenden står i strid med gällande rätt och de krav som kan ställas för att tillgodose de äldres behov av trygghet och säkerhet. Socialstyrelsen tar som utgångspunkt i bedömningen att personer med demenssjukdom är en utsatt grupp i behov av mycket stöd och omsorg. I särskilda boenden för äldre med demenssjukdom är närheten till personal dygnet runt mycket viktig för att uppnå trygghet och säkerhet. Det medför att bemanningen måste vara sådan att personalen kan ha uppsikt över de boende för att kunna ge det stöd och den hjälp de behöver. Vid inspektionen framkom att 61 procent av de boenden som inspekterades var obemannade under kortare eller längre tid av natten. I 64 procent av boendena hade personalen inte möjlighet att ha uppsikt över enhetens dörr och kunde därmed inte se om någon önskade lämna enheten eller behövde stöd att stanna kvar inomhus. Socialstyrelsens inspektörer gjorde bedömningen att i 58 procent av boendena var bemanningen inte tillräcklig för att tillgodose de boendens trygghet och säkerhet nattetid. Med tillräcklig bemanning menar Socialstyrelsen möjligheten att hålla uppsikt och finnas lättillgänglig för de boende.

SOCIALSTYRELSEN 2010-11-17 3(5) Socialstyrelsen anser att om dörren till boendet är låst måste bemanningen vara dimensionerad så att personal inom loppet av några få minuter kan uppmärksamma att en enskild vill ut. Personalen måste också inom denna korta tidsrymd hinna få kontakt med den boende och se vilken insats som är påkallad. Om detta inte kan efterlevas innebär det att inlåsningen är olaglig vilket är ett olaga frihetsberövande gentemot den boende. Socialstyrelsen iakttog i samband med inspektionerna en stor flora av olika tekniska hjälpmedel, t.ex. rörelselarm, larmade lägenhetsdörrar eller larmmattor framför sängar. Sådana hjälpmedel ska användas först efter en individuell behovsbedömning i syfte att öka tryggheten för den boende. Tekniska hjälpmedel kan aldrig ersätta personal. De brister Socialstyrelsen sett åligger ansvarig nämnd/huvudman att åtgärda. Socialstyrelsen kommer att intensifiera arbetet såväl med regelverk som i tillsyn kring tvång och tvångssituationer när det gäller särskilt utsatta grupper. Det kan gälla personer med demenssjukdom men också personer med funktionsnedsättning och personer med psykisk sjukdom. Gällande rätt Kvalitet m.m. i äldreomsorgen Enligt 3 kap. 3 SoL skall insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Detta förutsätter enligt förarbetena (prop. 1996/97:124 s. 53) bl.a. att omsorgs- och vårdinsatser utformas utifrån den enskildes individuella behov, förutsättningar och önskemål. Det anges vidare bl.a. att för många är närheten till personal dygnet runt av avgörande betydelse för känslan av trygghet (s. 122). För utförandet av socialnämndens uppgifter ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematisk och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 SoL). Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal om behövs för att god vård skall kunna ges (2 e HSL). Personal- och kompetensförsörjning Se SoL 3 kap. 3. Enligt 4 kap. 5 SOSFS 2006:11 (föreskrifterna gäller direkt för kommunal verksamhet, och kan i vissa fall enligt avtal med kommunen även gälla för enskilda verksamheter) och 4 kap.3 SOSFS 2005:12 skall ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att det bl.a. finns den bemanning som behövs och att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna.

SOCIALSTYRELSEN 2010-11-17 4(5) Tvångs- och skyddsåtgärder Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande (2 kap. 6 och 8 regeringsformen, RF). Med det allmänna avses offentlig verksamhet och verksamhet som drivs av enskilda verksamheter på uppdrag av t.ex. kommuner och landsting samt vissa andra verksamheter som regleras i lag. Med frihetsberövande avses enligt förarbetena till regeringsformen bl.a. fall då någon faktiskt är förhindrad att förflytta sig utan för ett rum eller annat relativt starkt begränsat område (prop. 1975/76:209 s. 52). När man ska ta ställning till om någon är inlåst eller inte är det avgörande om den enskilde faktiskt är förhindrad att avlägsna sig från ett område. Det innebär att det är hur den låsta dörren fungerar för den enskilde som avgör om han eller hon är inlåst eller inte. Den enskilde måste antingen själv kunna öppna dörren eller om han eller hon av någon anledning inte kan det utan dröjsmål kunna få hjälp av personalen med att öppna den. Undantag från skyddet mot kroppsliga ingrepp och frihetsberövanden kan endast föreskrivas i lag, och då bara i syfte att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningarna får inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett dem (2 kap. 12 RF). Sådana undantag har bl.a. gjorts i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen (1991:1129) om rättpsykiatrisk vård (LRV), lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning och smittskyddslagen (2004:168, SmL). Dörren till den enskildes bostad kan vara låst med hans eller hennes samtycke och ha ett sådant lås (s.k. hotellås) som enbart går att öppna inifrån. Om den enskilde av något skäl har svårigheter att öppna dörren måste det finnas en planering för hur den enskilde ska kunna få hjälp med att ta sig ut dels i normala situationer, dels i en situation som kräver utrymning t.ex. vid brand. Vidare behöver det finnas en planering för hur personal som ska utföra hälso- och sjukvård eller insatser enligt socialtjänstlagen ska kunna komma in. Ytterdörren till en särskild boendeform kan vara låst och detsamma gäller dörrar till boendeenheter. Låset måste vara konstruerat så att den enskilde kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås som förhindrar den enskilde att låsa upp är att betrakta som inlåsning. Däremot kan dörren ha ett lås som det tar viss tid att öppna.

SOCIALSTYRELSEN 2010-11-17 5(5) Det är den som ansvarar för verksamheten som måste ta ställning till vilken form av lås man ska ha i de aktuella lokalerna. Vilka som bor eller vistas i lokalerna, bemanning, arbetssätt och lokalernas utformning är några viktiga faktorer att ha med vid ett sådant ställningstagande. Det är också viktigt att ha kontakt med räddningstjänsten för att försäkra sig om att den lösning man väljer fungerar även vid situationer som kräver utrymning. Läs mer Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 2/2010 Frågor och svar, Föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder upphävda (SOSFS 1980:87, SOSFS 1992:17) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010