Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden att kunna delta i arbete, företagande och samhällsliv. Vår ambition med den kartläggning som denna rapport presenterar, är att målgruppen arbetssökande med utländsk bakgrund med intresse att arbeta inom vård och omsorg, ska synliggöras. BIIA tror på människors vilja att kunna försörja sig själva och vi vill medverka till initiativ som möjliggör detta. BIIA vill arbeta för integration med de som idag står utanför arbetsmarknaden med den arbetskraftsbrist och de utbildningsbehov som samhället står inför, speciellt inom vård och omsorg. BIIA resurscentrum finns i Örebro, Jämtland och Västra Götalands län. Denna rapport är framtagen av BIIA resurscentrum i Örebro län där BIIA arbetar lokalt i kommunerna Lindesberg, Laxå och Örebro. Ulla Landenmark Augusti 2014 BIIA (Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar) har tagit fram denna rapport inom ramen för projekt "JämFÖR - en jämställd framtid i Örebroregionen", som drivs av Regionalt resurscentrum vid Länsstyrelsen i Örebro län i samarbete med Regionförbundet Örebro och lokala nätverk för kvinnor. Tillsammans jobbar vi för att förbättra kvinnors möjlighet till företagande, entreprenörskap, kompetens- och karriärutveckling. Foto framsida: BIIA LindeReDesign i Lindesberg, foto: Rosemarie Andersson. Somaliska kvinnor i Vivalla, foto: Ulla Landenmark, BIIA resurscentrum. Illustration: Mostphotos

Inledning Personer som står utanför arbetsmarknaden är en självklar och viktig resurs för länets kompetensförsörjning. 1 I Örebro län finns mer än 20 000 personer i arbetsför ålder som står helt utanför arbetsmarknaden, varav många med utländsk bakgrund. 2 Samtidigt står samhället inför arbetskraftsbrist och utbildningsbehov, bland annat inom vård och omsorg. BIIA:s målsättning med kartläggningen är att synliggöra målgruppen arbetssökande med utländsk bakgrund med intresse att arbeta inom vård och omsorg och deras möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns även ett särskilt fokus på att synliggöra kvinnors villkor. Utgångspunkter för kartläggningen En utgångspunkt för arbetet med kartläggningen har varit att många av de som i framtiden har behov av vård och omsorg kommer att vara personer med utländsk bakgrund. Det skapar ett behov av personal med liknande bakgrund och språkkunskaper. Detta kan i sin tur skapa möjligheter för personer som idag står utanför arbetsmarknaden att ta sig in. Kartläggningen grundar sig på en genomgång av följande styrdokument och rapporter: o Örebro läns strategi för jämställdhet 2013-2016, Länsstyrelsen i Örebro län, 2013, o Kompetensförsörjning; regional handlingsplan för Örebroregionen, Regionförbundet Örebro, 2014 o Välkommen in! Utrikesfödda kvinnor på den svenska arbetsmarknaden och som företagare, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2014 o Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030, Tillväxtverket, 2012 Modell för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan I den regionala handlingsplanen för kompetensförsörjning beskrivs en modell för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan 3. Modellen visar fyra faktorer som påverkar matchningen mellan utbud och efterfrågan på kompetens. De fyra faktorerna knyter ihop olika perspektiv av vad som skapar och utgör en fungerande matchning. 1 Kompetensförsörjning; regional handlingsplan för Örebroregionen, Regionförbundet Örebro, 2014 2 Fem utmaningar för kompetensförsörjningen, Regionförbundet Örebro, 2012 3 Kompetensförsörjning; regional handlingsplan för Örebroregionen, Regionförbundet Örebro, 2014 1

Modellen kan fungera som analysmodell för att förstå och strukturera olika beroendeförhållanden i matchningsfrågan. Vad är problemet? Vilka är lösningarna? Det finns ett behov av bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft inom vård och omsorg. Det finns ett utbud av arbetskraft, till exempel arbetslösa med utländsk bakgrund, samtidigt som det finns behov av personal inom vård och omsorg, bland annat med utländsk bakgrund. Genomförda intervjuer Kartläggningen bygger på genomförda intervjuer, dels med arbetslösa, dels med lokala och regionala aktörer. Totalt intervjuades 51arbetslösa med utländsk bakgrund, majoriteten kvinnor men också män. Personerna var bosatta i kommunerna Laxå, Örebro, Hallsberg och Lindesberg och intervjuerna skedde huvudsakligen i mindre grupper. De lokala och regionala aktörer som intervjuades var representanter för Vård och omsorgscollege Örebro län, Fackförbundet kommunal, Vuxam Örebro kommun, Regional samverkan SFI, Arbetsförmedlingen, Coompanion Örebro län, ALMI och Eksam ekonomisk förening samt Mötesplats 2020 i Oxhagen. Även representanter från Laxå kommun intervjuades, däribland: socialchef, integrationssamordnare, socialnämndens ordförande från den politiska majoriteten, socialnämndens andra vice ordförande från den politiska oppositionen samt Sydnärkes introduktionskurssamordnare för SFI och Sydnärkes utbildningsförbund. Samtliga aktörer har svarat på frågor om hur de ser på framtida vård- och omsorgsbehov samt om och hur arbetssökande med utländsk bakgrund kan förbereda sig inför detta. Resultatet av intervjuerna ska ligga till grund för fortsatta diskussioner och strategiskt arbete med olika aktörer som exempelvis myndigheter, arbetsgivare, utbildningssamordnare, studieförbund och fackförbund. 2

Resultat - Vad kom vi fram till? BIIA Linde ReDesign i Lindesberg. Foto: Rosemarie Andersson Möjligheter och utmaningar till arbete Majoriteten, 86 procent, av de intervjuade med utländsk bakgrund är positiva till arbete inom vård och omsorg. De kompetenser som redan idag finns i gruppen är bland annat undersköterska, grundskolelärare, läkare, journalist, översättare, administratör och jordbrukare. Språkkunskaperna varierar, här finns bland annat språkkunskaper i svenska, engelska, arabiska, italienska, somaliska, tigrinja och amharic. I gruppen finns även analfabeter som varken kan läsa eller skriva. Det som framför allt efterfrågas är ökade språkkunskaper i svenska och att få använda det svenska språket mer. Språket ses som nyckeln in till samhälle och yrkesliv. Vi behöver fler mötesplatser där vi kan träffa fler svenskar och få prata och träna språket. Intervjuad kvinna i Örebro Behov som uttrycks: o Ökade språkkunskaper i svenska o Körkort o Datakunskaper o Möjlighet till validering av betyg och utbildningar från hemlandet. o Ökad integrering i samhället och respekt för kulturell mångfald. Det som också lyfts fram är att olika familjesituationer kan göra att framför allt kvinnor har svårt att studera eller arbeta utanför hemmet. 3

Framtida behov inom vård- och omsorgssektorn Det finns olika vägar till att bli undersköterska, men majoriteten utbildningar kräver dokumenterade kunskaper i svenska språket. Ett alternativ som nämndes bland aktörerna var att anpassa och förändra utbildningen utifrån behov och nuvarande kompetenser bland arbetslösa med utländsk bakgrund. Detta kan förslagsvis göras inom ramen för SFI (svenska för invandrare). Det behöver också finnas en större valideringsmöjlighet av tidigare erfarenheter. Som arbetsgivare är det idag svårt att värdera språkkunskaperna i andra språk då de sällan finns dokumenterade. Öka valideringsmöjligheterna, som arbetsgivare är det svårt att värdera språkkunskaperna i andra språk då de sällan finns dokumenterade. Intervjuad tjänsteman i Laxå kommun Den intervjuade handläggaren på Arbetsförmedlingen upplever att det periodvis finns många inskrivna undersköterskor, samtidigt som arbetsgivarna ofta upplever en brist. Det kan bland annat ha sin grund i korta anställningsformer. Behovet av personal är som störst under sommaren och då upplever arbetsgivaren personalbrist. Till hösten är situationen den omvända och antalet inskrivna undersköterskor på Arbetsförmedlingen ökar. I Laxå kommun är man övertygade om att vård- och omsorgsbehovet kommer att öka, men att det lokalt ännu inte visat sig. Antalet äldre ökar och även personer med funktionsnedsättning i behov av stöd (LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) ökar. Kommunrepresentanterna talar även om att kraven på personliga önskemål om hur vården ska bedrivas ökar. Flertalet svenska partier talar om valfrihet i vården, men är samhället rustat för det? Har samhället de ekonomiska resurser som krävs? Och vad menar vi med valfrihet? Är några av de frågor kommunen ställer sig. Det som även lyfts fram i intervjuerna är att samhället måste börja se invandrare (och personer med funktionsnedsättning) som en resurs och inte som en belastning. Även skola och barnomsorg är intressanta yrkesval för dessa grupper. För den arbetssökande handlar det om att göra sig anställningsbar. Utbildning och praktik anses av aktörerna vara en viktig ingång på arbetsmarknaden. Då blir svenska språket en nödvändighet. 4

Slutsatser utmaningar inför framtiden Arbetssökande med utländsk bakgrund är enligt intervjuerna mycket positiva till att arbeta inom vård och omsorg. I och med de statliga krav som finns på utbildning är det viktigt att den arbetssökande är anställningsbar, att personen har nödvändiga språkkunskaper och rätt utbildning. Men här i finns svårigheter, så som brist på integrering i det svenska samhället, bristande språkkunskaper och validering av tidigare kompetenser. En lösning kunde till exempel vara anpassade vårdutbildningar som tillgodoser behov och förkunskaper hos arbetslösa med utländsk bakgrund. En slutsats utifrån kartläggning visar att invandrarkvinnor i Örebro län: o önskar ha ett arbete och kunna bidra till sin egen försörjning o vill ha fler möjligheter till möten och samtal, tillfällen att använda svenska språket o vill ha mer samhällsinformation och få stöd att utveckla idéer o utbildning i att använda dator för jobb inom vård och omsorg o körkort behövs, för att kunna ansöka och ta jobb. BIIA resurscentrum erbjuder sig att vara en av de aktörer, som samlar nyanlända och arbetssökande till mötesplatser och som genom folkbildning och informellt lärande bidrar till att glappet mellan individ och utbildning/arbetsmarknad minskar. Det kan uppnås genom praktisk och personlig vägledning i processen mot arbete, genom att träna verkliga arbetssituationer samt utveckla svenska språket genom studiebesök, prova-på arbetsplatser och praktiktillfällen. Andra insatser kan vara att underlätta för arbetsgivare att ta emot praktikanter och studiebesök. Frågeställningar för diskussion o Hur kan invandrarkvinnor bli mer anställningsbara? o Hur kan utlandsföddas språkkunskaper användas som en resurs inom vård och omsorg? Och hur bidrar vi till förbättrad språkinlärning i svenska? o Hur kan vi tillgodose att invandrarkvinnor får rätt utbildning och rätt stöd? o Kan vi använda folkbildningspedagogiken som metod för att öka motivationen att välja vård och omsorg som sin framtida försörjning? o Hur kan vi inspirera till framtida alternativa lösningar och samarbete mellan arbetssökande, utbildningssamordnare och företagsfrämjande aktörer? 5

Vill du veta mer? Då kan du kontakta: Ulla Landenmark, BIIA resurscentrum E-post: ullalandenmark@telia.com Telefon: 073-499 60 41 Maud Pettersson, delprojektledare BIIA resurscentrum E-post: maud.pettersson@sobernet.nu Telefon: 073-532 02 79 6

7