Guide i genus och normkritik för kursledare hos KULTURAKADEMIN Trappan

Guide i genus och normkritik för kursledare hos KULTURAKADEMIN Trappan

Verksamhet och organisation Kulturakademin Trappan erbjuder kompetensutveckling för professionellt yrkesverksamma inom scenkonst, musik, film och tv. Kulturakademin drivs som en ideell förening. Medlemmar är Film Väst, GöteborgsOperan, Göteborgs symfoniker, Regionteater Väst, Folkteatern samt Teater Halland. Styrelsen är ansvarig för ekonomi och strategifrågor. Styrelsens vision; Kulturakademin Trappan ska vara Sveriges resurscentra för kompetensförsörjning och kompetensutveckling för professionella verksamheter och individer inom scenkonst, musik, film och tv. Styrelsen har tillsatt ett s.k. strategiskt råd med representanter på ledningsnivå från hela branschen; Akademierna, institutioner, kommersiell teater, centrumbildningar, parterna på arbetsmarknaden, Film i Väst, SVT Väst, Film&tv-producenterna, intresseorganisationer samt Arbetsförmedlingen kultur media Västra regionen. Strategiska rådet har ansvar för och inflytande över innehållet i verksamheten. Dess samlade erfarenhet och kunskap garanterar Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt Kulturakademin Trappan finansieras av Västra Götalandsregionens kulturnämnd genom ett långsiktigt uppdrag och av regionutvecklingsnämnden genom ett årligt verksamhetsbidrag. Teater Halland är medfinansiär. Vi samarbetar med Dansalliansen, Teateralliansen och Musikalliansen samt gör verksamhet på uppdrag av Arbetsförmedlingen Kultur Media Västra regionen.

Kulturakademin Trappan och jämställdhet Kulturakademin Trappans ledningsgrupp har beslutat att jämställdhet, genusperspektiv och övriga normkreativa perspektiv ska vara integrerade i hela verksamheten. Efter varje avslutad aktivitet får därför både kursledare, föreläsare och deltagare fylla i enkäter och svara på frågor som är relaterade till ovanstående perspektiv. Utifrån enkäterna görs kontinuerliga utvärderingar av verksamheten. Kulturakademin Trappan ska, bland annat genom sin ledningsgrupp, initiera diskussioner kring jämställdhet och genus i alla samverkande verksamheter och i branschen som helhet samt bidra till att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Vi arbetar utifrån medvetet genusperspektiv där kön främst betraktas som en social och kulturell konstruktion. Kulturakademin Trappan har högt ställda jämställdhetsmål och arbetar för att dessa perspektiv genomgående integreras. Jämställdhetsintegrering har sitt ursprung i det engelska begreppet gender mainstreaming och syftar till att säkerställa att jämställdhetsfrågor inte blir en särfråga utan integreras i hela verksamheten att alla delar belyses ur genus och jämställdhetsperspektiv. Det innebär till exempel att beslut som fattas i förväg ska granskas med frågan om vilka konsekvenser/effekter beslutet får för kvinnor och män. 1 Normkreativitet i verksamheten 2 En av grunderna för Kulturakademin Trappans arbete är diskrimineringslagstiftningen. Vi arbetar förebyggande utifrån diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder). Våra kriterier för antagning till kurser/workshops/föreläsningar innefattar att eftersträva en bredd hos deltagarna, men utan att dessa ska förväntas representera någonting specifikt på grund av till exempel uppväxtort, ålder eller kön. Tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning är centralt. En funktions-nedsättning kan se ut på många sätt; begränsad rörelseförmåga, läs och skrivsvårigheter, allergi, nedsatt syn eller hörsel och psykisk ohälsa är några exempel. 1 Jämställdhetsintegrering har varit den svenska regeringens övergripande strategi för jämställdhetspolitiken sedan propositionen Delad makt delat ansvar (Prop. 1993/94:147) som presenterades av dåvarande jämställdhetsminister Bengt Westerberg och antogs av Riksdagen våren 1994. 2 Normkreativa perspektiv kan sägas utgå ifrån diskrimineringslagstiftningens identifierade diskrimineringsgrunder; kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan tros uppfattning (ingen inbördes rangordning). Till exempel kan ett normkritiskt förhållningssätt/perspektiv vara att analysera om kursens innehåll eller delar av den utgår ifrån en heteronormativ idé (ett förhållningssätt som utgår ifrån att människor är och lever i heterosexuella relationer). Eller att studera vilken påverkan ålder har för deltagarnas möjligheter på kursen och arbetsmarknaden.

I Kulturakademin Trappan förs det kontinuerligt diskussioner om hur deltagarnas reella villkor för deltagande ser ut. Hur ser representationen bland kursledarna ut? Hur kan innehållet i kurserna tolkas utifrån till exempel normkreativitet? Ingen ska behöva känna sig utpekad, förtryckt, osedd eller förlöjligad i något avseende eller sammanhang i Kulturakademin Trappans verksamhet. Här är kursledarens roll central men det är även viktigt med deltagarnas förhållningsätt gentemot varandra. Upphovsmän och artister med utomnordisk bakgrund har generellt sett svårt att hävda sig på den svenska arbetsmarknaden. Vi arbetar medvetet med att försöka jämna ut skillnaderna mellan dessa och dem som fått sin yrkesutbildning i Sverige. Normkreativitet i konstnärligt arbete I konstnärligt arbete skildras relativt sällan människor utanför de osynliga normernas gränser och ofta är de som står mitt i centrum blinda för den egna positionens inflytande på inte bara frågeställningar utan också hela perspektiv. På grund av detta är ytterligare ett långsiktigt mål för Kulturakademin Trappan att branschens konstnärliga verksamhet ska spegla människor på ett mångfacetterat vis. Att som verksam ifrågasätta sina konstnärliga val på detaljnivå skapar ofta nya berättelser och uttryck som har stor betydelse för verkets mottagare och den kontext som verket tolkas i. Därför är det viktigt att vara medveten om genus och normkreativitet på flera nivåer och hur de olika perspektiven samverkar med varandra. Genus och normkritik kan exempelvis användas för att fördjupa konstnärliga ingångar i en arbetsprocess, men det kan också användas för att analysera resultat av det som kommer publiken till del. Det kvantitativa perspektivet och hur många som till exempel deltar på en scen och hur representationen ser ut påverkar också det kvalitativa arbetet, och hur vi tolkar till exempel gestaltning av en särskild situation eller tematik. 3 Det är varje konstnärs skyldighet att reflektera över kön, makt och sexualitet. Staffan Göthe, dramatiker, regissör, skådespelare och pedagog 3 Lisa Lindén har mellan åren 2004 2014 genomfört genusanalyser på en rad institutionsteatrars repertoarer och dessa frågor har då varit i fokus. I arbetet har Lisa skapat en analysmodell som finns utförligt presenterad i en vetenskaplig uppsats; Stereotyper och ett och annat brott- genus i två teateruppsättningar på Borås Stadsteater 2005, Göteborgs universitet, Institutionen för genusvetenskap (juni 2006).

Begreppshistorik Begreppet jämställdhet syftar till att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter. Jämställdhet kan förenklat delas upp i kvantitativa och kvalitativa perspektiv. 4 Begreppet jämlikhet innefattar fler variabler än kön och härstammar från den franska revolutionen där jämlikheten gällde ett broderskap. Historiskt har ordet inte sällan främst associerats till klass och bakgrund och kvinnor har varit till synes osynliga i resonemang som i stort talar om jämlikhet. Genussystem 1988 skrev historikern Yvonne Hirdman en artikel i Kvinnovetenskaplig tidskrift om begreppet genus och genussystem. 5 Genus fick i Sverige betydelsen socialt kön och betonade att kön skapas samt att maktperspektivet är centralt någon/något är bättre än någon/något annat. Genussystemet (kallas också könsmaktsordning) bygger på två principer; en manlig norm och isärhållande av kön. En manlig norm syns bland annat i vårt språk där vi ofta väljer ett tillägg för att betona att det normala denna gång inte var det normala utan en kvinna. Till exempel kvinnlig polis. Isärhållande av kön syns på arbetsmarknaden där vissa yrken eller uppgifter är könskodade till att tillhöra ett kön, vilket fortfarande är synligt i branschen. 6 Under slutet av 1990 talet uppstod kritik mot genusbegreppet. Uppdelningen mellan ett socialt och ett biologiskt kön ansågs bidra till att det biologiska könet framstod som just naturligt och som inte påverkat av sin omgivning. Idag betraktas ofta både socialt och biologiskt som konstruktioner som påverkas av sitt sammanhang. Queer och normkritik Det finns människor som inte identifierar sig som kvinnor respektive män. Det könsneutrala ordet hen kan användas som tecken för en person som inte betraktar sig som kvinna eller man. Begreppet Queer kan sägas beskriva någon form av transidentitet eller ett samlingsnamn för alla möjliga kön. Ett sätt att utveckla genussystemet är att också arbeta normkreativt. Att anta normkreativa perspektiv innebär att lyfta blicken från det/den som eventuellt avviker från en norm (till exempel singel, religiös, svart) mot själva normen (till exempel kärnfamilj, sekulariserad, vithet). Det akademiska ordet intersektionalitet kommer från det engelska ordet intersection som betyder vägkorsning; en punkt där olika variabler som kön, etnicitet, utseende, ålder, bakgrund och klass korsas och möts. Hur slår en genusordning till exempel mot olika kvinnor utifrån bakgrund och vilka konsekvenser får den för transpersoner? Vilken möjlighet har en person som är skådespelare och som utbildats utanför Norden att få arbete som skådespelare i Sverige? 4 När Sveriges offentliga statistik blev könsuppdelad var det ett viktigt steg framåt för jämställdhetsarbetet eftersom det gick att genomföra tydliga analyser. Tidigare var det vanligt med könsneutrala (ofta könsblinda) begrepp som medborgare, arbetare eller elev. Med könsuppdelad statistik går det att se om kvinnor eller män döljs bakom siffrorna. Samtidigt kan dessa två (juridiska) könskategorier upplevas som diskriminerande i sig och också försvåra vardagen för människor som inte identifierar sig som kvinna eller man. 5 Yvonne Hirdman, Genussystemet Reflexioner kring kvinnors sociala underordning, Kvinnovetenskaplig tidskrift, (1988) 6 Se bland annat Teaterförbundets skrifter, den statliga utredningen Plats på scen, utvärderingen av projektet Att gestalta kön samt KULTURAKADEMIN Trappans tidigare arbeten.

Motstånd I många organisationer och verksamheter och även i mindre sammanhang använder människor olika strategier för att bevara eller bevaka sin eventuella maktposition. I ett förändringsarbete kan det vara extra bra att känna till hur dessa strategier kan se ut. Det gör att du också kan motverka dem, i alla fall synliggöra dem för dig själv och andra. Den norska politikern Berit Åhs synliggjorde och benämnde vissa tekniker de har sedan vidareutvecklats av andra. I raderna till höger finns exempel som kan användas som motstrategi enskilt eller i grupp. Härskarteknik Motstrategi Osynliggöra Ifrågasätt och synliggör det som osynliggörs Förlöjliga Ifrågasätt ton, sätt och var själv noga med att respektera Undanhålla information Ge alla rätt information, inkludera Dubbelbestraffning Bryt mönstret, oftast gör alla så bra de kan utifrån sin situation Påföra skuld och skam Intellektualisera, lyft upp frågan på ett strukturellt plan Objektifiering Säg ifrån och bemöt alla som subjekt, tänk på representation Hot Benämn det personen gör och respektera egna och andras nej Splittring Håll ihop gruppen, arbeta för ökad gemenskap

Du som kursledare Att vara anlitad som föreläsare, kurs eller workshopledare för Kulturakademin Trappan innebär att du måste vara medveten om genus, jämställdhet och andra normkreativa perspektiv i såväl ditt ledarskap som i kursens innehåll. Med medvetet genusperspektiv menas ett grundläggande synsätt där kön ses som något som skapas och konstrueras i relationer och inte något biologiskt givet och att sammanhangen analyseras utifrån maktperspektiv. Att dessa perspektiv ska vara integrerat i innehållet betyder inte att det behöver ha en särskild plats, men att det ska finnas med i det kursen berör och behandlar. När det gäller ledarskap handlar det främst om att se till varje människas individuella behov samtidigt som sammanhang och mönster kan vara viktiga att analyseras ur ett mer strukturellt perspektiv. Finns det en genusordning på kursen och vilka konsekvenser kan den i så fall få för kursen och kursdeltagarna? Hur ser normerna ut inom ditt verksamhetsfält? Hur just du applicerar perspektiven på din kurs är mycket upp till dig. Men ofta kommer du långt genom att reflektera över ditt eget bemötande av människor, hur du använder språket och öppnar upp för diskussion och frågor. Exempel på hur perspektiven kan införlivas i kursen; I tal, sång och röstkurser/övningar är det viktigt med en öppenhet inför individerna och deras kapacitet. Röst, tal och ton innefattar tydliga könsmarkörer och själva skapelsen av dessa kan granskas ur ett kritiskt, men också kreativt perspektiv. Behövs det talas om till exempel manliga och kvinnliga stämmor? Finns det andra ord? I skrivarkurser är det viktigt att undersöka subjekt och objekt och varför vi väljer att skriva vissa berättelser och om förebilder i exempelvis författarskap. I kurser som berör presentationsteknik och marknadsföring är det bra att reflektera över hur normer för presentationsteknik ser ut. Att utveckla förmågor till muntlig och skriftlig presentation är bra och kan även stärka kvaliteten på utsagor, men var vaksam så att inte en (osynlig) norm för presentationer är en manlig norm och som

bedöms oreflekterat utifrån det. När det gäller projektledning och utveckling av till exempel producentens roll kan teorier om organisation och kön vara viktiga att ta hänsyn till, inte minst vad det gäller förväntningar på kvinnor respektive män som ledare. För kurser i ljud och ljus kan genusperspektiv vara närvarande när det gäller tolkning och uttryck. Detsamma gäller kostym och mask. När det gäller ljudboksinläsning, radioteater eller dubbning kan dialekter och brytningar bli en tillgång och skapa nya konstnärliga ingångar till en text eller pjäs. Viktigt i alla kurser: Ge alla deltagare likvärdig uppmärksamhet och likvärdiga möjligheter. Låt alla deltagare få och ta utrymme vilket konkret kan betyda att hålla koll på hur tid fördelas. Lyssna till deltagarnas tidigare erfarenheter utan att begränsas av din egen förförståelse om dem. Använd värdeneutrala exempel i första hand, variera gärna ditt språk (till exempel vad gäller hon, hen och han). Tala inte nedvärderande om någons utseende, klädsel, sätt att tala eller värderingar.

Undvik kategoriska omdömen och nedsättande uttryck. Uppmuntra deltagarna. Vilka regler ska gälla under era kursdagar låt alla deltagare vara med och skriva era gemensamma regler det skapar trygghet! (det kan till exempel gälla att passa tider, hur hantera mobil, förtroende för varandra m.m.) Referera till och analysera verk, texter, filmer och föreställningar som är skapade/ producerade av såväl kvinnor som män och av upphovsmän med olika etniska bakgrunder. Om du inte redan gör det, använd icke normativa exempel, texter och berättelser kopplade till exempelvis sexuell läggning, etnicitet, ålder eller funktionsförmåga. Fundera över vilka bilder du visar. Finns många utseenden representerande eller liknar alla varandra öka mångfalden om det behövs. Skapa tid till din egen reflektion före, under och efter kursen och notera utifrån föreställningar om kön, genus och/eller andra normkritiska perspektiv. Vad kan utvecklas? Efter kursen kan du förändra någonting vad gäller de normkritiska perspektiven där du annars är verksam? Lycka till!

Bakgrundsfakta och exempel från andra jämställdhetsprojekt i branschen 7 7 Samma år som KULTURAKADEMIN Trappan startade 2004 kom en rapport från Teaterförbundet av Karin Enberg, Fan ska vara skådespelerska 45+. Rapporten verifierade att det fanns ojämställda strukturer i scenkonstbranschen. http://www.teaterforbundet.se/web/2e9ddcb1 3494 48df 84ae 28af235d495f.aspx#.UxCIA_3l22w 2005 gjorde dåvarande JämO en tillsyn av (o)jämställdhet hos kulturinstitutioner och resultaten var nedslående, flera instanser saknade helt dokumenterade jämställdhetsplaner och många fick krav på sig att utveckla sitt jämställdhetsarbete. 2006 publicerades Plats på scen SOU (2006:42) där en kommitté haft utredningsuppdrag rörande jämställdhet. Uppdraget för kommittén var att lämna förslag till hur ett jämställdhets och genusperspektiv kan bli en obestridd och påverkande kraft inom scenkonstområdet. Flera konkreta förslag fanns med i publikationen men den tillträdande regeringen 2006 har inte förvaltat eller konkretiserat förslagen. KULTURAKADEMIN Trappan nämndes i utredningen som en tämligen unik verksamhet där jämställdhet var uttalat integrerat i verksamheten. http://www.regeringen.se/sb/d/6293/a/62902 När Mångkulturåret genomfördes 2005 visade en rapport på stora brister vad gäller mångfald och lika villkor beträffande möjligheten att uttrycka sig konstnärligt för utomnordiska konstnärer. Teaterförbundet, Teatercentrum och Danscentrum genomförde 2008 Spark ett jämställdhetsprojekt med fokus på arbetsvillkor inom den fria teater och dansvärlden. En guide presenterades 2009. http://www.teaterforbundet.se/web/projekt_spark.aspx#.uxh 71wai2w Nästan parallellt startade ett utbildningsprojekt inom Teaterhögskolorna som fick namnet Att gestalta kön. 2009 presenterades arbetet i en slutrapport med samma namn. http://www.stdh.se/om stdh/samverkan/att gestalta kon Alla dessa projekt och rapporter har haft betydelse, inte minst för planerandet av Kulturakademin Trappans verksamhet. Scenområdet har blivit mer kvantitativt jämställt de senaste åren. Dock är tonområdet det fält som kanske har mest arbete framför sig. Teatermusiker är till exempel nästan uteslutande män och musikteatern är den genre som kvantitativt är mest ojämställd. På Högskolan för scen och musik i Göteborg har det inom musikutbildningarna genomförts ett genusprojekt som resulterat i rapporten Musik och genus röster om normer, hierarkier och förändring. Red: Charlie Olofsson. http://www.hsm.gu.se/samverkan/musik och genus/ Women In Film and Television (WIFT) har under samma period initierat flera forskningsrapporter på temat jämställdhet. http://www.wift.se

2009 stod alla kortfilmer som var gjorda under det feministiska Dorismanifestet av Doris Film klara för visning. Doris Film arbetar i flera projekt för att öka jämställdheten och kvinnors representation inom film. www.dorisfilm.se Svenska Filminstitutet tog 2013 ett viktigt kliv framåt och beslutade att allt stöd från dem ska fördelas 50 50 % mellan kvinnor och män inom yrkesgrupperna regi, manus och producent. Inom filmområdet finns det dock en rad utmaningar som kvarstår och som också påverkar (o)jämställdheten. http://www.sfi.se/sv/statistik/jamstalldhet/ Tydliga satsningar ger resultat. Från att det varit en tydlig majoritet män som var scenkonstchefer har till exempel Teaterförbundets och Svensk Scenkonsts satsning på utbildning för kvinnor som vill bli ledare gett resultat. 2014 är fördelningen nästan 50/50 %. Kulkturakademin Trappan genomförde 2006 2007 en 14 månader lång utbildning för skådespelare med utomnordisk bakgrund på uppdrag av Arbetsförmedlingen Kultur Media. En utbildning som fungerade som en ingång på arbetsmarknaden för de flesta av de tio deltagarna. Texten är skriven av Lisa Lindén som är Fil. Mag. i genusvetenskap och arbetar med genus- och jämställdhet inom näringsliv, scen-, film- och dansområdet samt är verksam som dramaturg. Lisa Lindén arbetade med att utveckla genusperspektiven inom Kulturakademin Trappan 2004 2006.