Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Relevanta dokument
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering

Luft/Bränsleförhållande och bränsleomvandlingsgrad. Stegsvar: Trottel Luftmassflöde, Insugstryck, Moment

Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 5. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Trevägskatalysatorn och lambdafönsteret.

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft?

Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration?

C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12

Termodynamik (repetition mm)

Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

r c λ >1.1

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Arbetet beror på vägen

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Kap 4 energianalys av slutna system

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Teknisk termodynamik repetition

SG1216. Termodynamik för T2

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller

Termodynamik Föreläsning 4

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Lite kinetisk gasteori

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter.

Teknisk termodynamik repetition

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Kursinformation. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning

Gamla tentafrågor, FYS022:2, Statistisk Fysik, rörande statistisk fysik och statistisk kvantfysik. P i = 1 Z exp( βe i), Z = i.

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)

Slutet på början p.1

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Termodynamik. Dr Mikael Höök,

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Energitekniska formler med kommentarer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

Motor Begrepp. Fordonssystem. Fordonssystem. är att sträva efter: Fordon är idag datoriserad maskiner.

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Transkript:

Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Luft och bränsle Modellvalidering August, 6 Luft och bränsle Arbete och emissioner Medelvärdesmodellering Samband mellan aktuator och sensorer samt sensorer inbördes. ṁat αth pim ṁfi θign λbc λac Förbränning och stökiometri Perfekt förbränning av ett kolväte CaHb+(a+ b )(O +.77N) aco+b HO+.77(a+b )N Stökiometriskt luft/bränsle-förhållande (A/F) = ma mf och (A/F)s = (a+ b )( 6.+.77.7).a +.8b Catalyst Normaliserat luft/bränsle-förhållande Intake Mth Tim Exhaust λ = (A/F) (A/F)s ma mf = och φ = (A/F)s λ Mload N Me Frigjord värme och en enkel modell Q = min(λ,) mf qlhv

Modellsammanfattning () Gaspedalstolkning och trottelposition αref = upedal där upedal [,] Modellsammanfattning () Bränsleinjektor - Port inj. ṁfi = CN(tinj t(ubatt)) Bränsleinjektor - Direkt inj. ṁfc = CN(tinj t(ubatt)) Luftflöde in i insugsröret α = Hα(s)αref ṁat(α,pamb,tamb,π) = pamb RTamb Ath(α) Cth(α) Ψ(Π) Luftflöde in i cylindern ṁac(n,pim,tim) = ηvol(n,pim) Tryckuppbyggnad i insugsröret dpim dt = R Tim Vi dmim dt pimvd ncyl N R Timni = R Tim (ṁat ṁac) Vi Bränslefilm dmfp dt = Xṁfi τfp mfp ṁfc = ( X)ṁfi + τfp mfp λ till motor λ = ṁac /(A/F)s ṁfc Gasblandning & Transportfördröjning d dt λexh(t) = (λ(t τd(n)) λexh(t)) τmix Sensordynamik d dt λs(t) = (λexh(t) λs(t)) τλ Insugsrör Modellvalidering (A/F) Bränsletsväg Modellvalidering Intake system model validation. x Timedelay and wall wetting α [%] 6 Injection time [s]. 6 8 mass flow [g/s] 6 λ [].. Measured Modeled p im [kpa] 8 6.9.8.7 6 8 Time [s] 6 Time [s] Glöm inte bort att sätta initialvärden!

Cylinder, intake, and exhaust pressure at rpm Nm intake comp. exp. exhaust intake 6 8 Crank angle [deg] Innehållsförteckning Fyrtaktsprincipen Arbetscykeln Grundläggande begrepp Termodynamik Sammanfattning av termodynamiken Inlet Inlet Inlet Inlet Exhaust Exhaust Exhaust Exhaust Intake Compression Expansion Exhaust En cykel = varv = π Indikatordiagram Motorgeometri Volym Indikatordiagram Cylindertryck som funktion av vevaxelvinkel θ Pressure [bar] Cylinder bore B Connecting rod length l Crank radius a Piston stroke L = a Crank angle θ Clearance volume Vc Displaced volume Vd = πb L maximum cylinder volume Vd +Vc rc = = minimum cylinder volume Vc TDC BDC L s(θ) B l Vc V(θ) =Vc + πb (l +a s(θ)) s(θ) =a cosθ + l a sin θ θ a

P a Measured cycle Seliger cycle...6.8...6.8 Otto cycle Diesel cycle...6.8 Cylindertryck och momentant moment Cylindertryck och momentant moment Tryck och moment från en cylinder, pulsationer ger varvtalsvariationer (Mätning i labbet och koppling till diagnos). Flera cylindrar Torque [Nm] 8 6 Crank angle [deg] Fler cylindrar och svänghjulet smetar ut variationerna Torque M (θ) e,i Pressure p(θ) Pressure [bar] Medelvärdesmodellens och motorns moment: Me = π π Mcyl(θ)dθ Mf = p(v)dv Mf π Indikatordiagram Cykler Cylinder pressure [bar] Samma indikatordiagram omräknat till pv-diagram pv diagram for rpm and Nm...6.8 Cylinder volume [dm ] Varför pv-diagram? Arbetet kan räknas fram genom W = pdv! Cylinder pressure [bar]... 6 Intake and exhaust stroke...6.8 Cylinder volume [dm ] Termodynamiska cykler som modell av uppmätt indikatordiagram...6.8 Viktigt att göra skillnad på: Ottomotor Ottocykel Dieselmotor Dieselcykel

En kort sammanfattning av termodynamiken En kort sammanfattning av termodynamiken Mass specifika storheter små bokstäver v = V m, q = Q m, u = U m, h = H m, w = W m Ideal gas pv = mr T pv = R T :a Huvudsatsen dq = du +dw dq = du +dw Rev. arbete dw = pdv dw = pdv Entalpi H = U +pv h = u +pv dh = du +dpv +pdv dh = du +dpv +pdv :a H. (igen) dq = dh V dp dq = dh v dp Värmekapacitet Cv = ( ) ( ) dq dt v cv = dq dt v Cp = ( ) ( ) dq dt p cp = dq dt p Samband: du = cv dt dh = cpdt Ratio of specific heats γ = cp γ [.,.] cv Alla gaser vi räknar på i kursen är ideala. Ideala gaslagen pv = mr T och pv = n R T R = 8. [J/mol K] universella gaskonstanten, R = R/M [J/kg K] gaskonstanten. För en ideal gas gäller (utgå från h = u +pv och pv = RT) R = R M cp cv = R Kan med γ = cp få följande uttryck cv = R cv γ, cp = R /γ Alla gaser vi räknar på har cp och cv konstanta. Termodynamiska system och processer System Isolerat Slutet Öppet Processer Isobar: samma tryck dp = Isokor: samma volym dv = Isoterm: samma temp. dt = Adiabatisk: inget värmeutbyte dq = Reversibel: dw = pdv Isentropisk: adiabatisk + reversibel (den bästa processen) Isentropisk kompression och expansion Ideal gas Isentropisk betyder Ingen värmeöverföring dq = Reversibel process dw = pdv Söker samband som beskriver hur tillståndet förändras under processen Utgå från :a Huvudsatsen Ideal gas p = RT v : dq = du +dw = cv dt +pdv cv dt = RT v dv T dt = R cv v dv cv dt = cp T cv v dv T v dt = (γ ) T v dv T v

Isentropisk kompression och expansion Ideal gas Innehållsförteckning T v dt = (γ ) dv lnt lnt = (γ )(lnv lnv) T v T v ( ) γ T v = T v [ T = pv ] ( ) γ p v = pv γ R = p v pvγ [ v = R T ] ( )γ T p γ = p T p Tillämpning på cykel Viktigaste ekvationen pv γ = konstant Isokor process (konstant volym) t.ex. förbränning Frigjord energi från bränslet Qin = min(λ,) mf qlhv Konstant volym dv = :a huvudsatsen (energiekvationen) dq = du +pdv dq = du Inre energi U = mu du = mtot du = mtot cv dt Integrera :a huvudsatsen Qin T dq = mtot cv dt Qin = mtot cv (T T) T Isobar process (konstant tryck) t.ex. förbränning Frigjord energi från bränslet Qin = min(λ,) mf qlhv Konstant tryck dp = Entalpidefinitionen + :a huvudsatsen H = U +pv du = dh pdv V dpn dq = du +pdv = dh V dp dq = dh Entalpi H = mh dh = mtot dh = mtot cpdt Integrera :a huvudsatsen Qin T dq = mtot cpdt Qin = mtot cp(t T) T

Volume [dm ] Cykelräkning p och T givna Jämförelse mellan mätning och modell Termodynamiken ger systematisk metod för att räkna runt cykeln p T T = Qin mtot cv p = T p T ( ) γ p = v p v = rc γ ( ) γ T = v T v = r c (γ ) Pressure [bar] η =? ( ) γ p = v p v = r γ c ( ) γ T = v T v = r γ c T T = Qloss mtot cv p = T p T V......6.7 Innehållsförteckning Ideala Ottocykelns effektivitet De ideala cyklernas effektivitet Knack En begränsning Verkningsgrad Känner tillförd energi Qin ηotto = Två sätt att beräkna arbete ut Wout Integrera arean Wout = pdv Lösa två integraler c V γ dv Första lagen: efter en cykel har U inte ändrats dq = du +dw Q = W W = Wout Q = Qin Qloss Arbete ut Tillförd energi ηotto = Wout Qin = Qin Qloss Qin = Qloss Qin = T T = T T rc γ

η fi.8.7.6..... Efficiency for the Otto cycle γ=. γ=. γ=. 8 6 Otto Seliger Diesel Volume/V c Ottocykelns effektivitet Cykeleffektiviteten och pv-diagramet ηf,i = Wi Qin ηf,i = rc γ Normalfall γ =. Förutsättning: Samma Qin. Vad syns i diagrammet? Jämför rc = med rc = i ett pv-diagram. Var förlorar man? r c Pressure [bar] 6 7 8 9 ηotto > ηseiliger > ηdiesel Cykeleffektivitet forts. Några kolvar som utsatts för knack Dieselcykel eller cykel med konstant-tryck ηf,i = β γ rc γ (β )γ Seiligercykel eller cykel med begränsat-tryck ηf,i = αβ γ rc γ α(β )γ +α Notera att Dieselcykeln (α = ) och Ottocykeln (α = och β = ) är specialfall av Seiligercykeln. Alla cykler säger att vi skall ha högt kompressionstal! Vad är haken? Knack (spikning) och oktantal hänger samman Oktantalet är bränslets motstånd mot självantändning. Krav på styrsystemet Hantera olika bränslen.

7 6 x 6 no knock 6 Crank Angle [deg] 7 6 x 6 slight knock oscillations 6 Crank Angle [deg] 7 6 x 6 o 9 o 8 severe knock oscillations 6 Crank Angle [deg] Knack En begränsning för bensinmotorer Luft och bränsle Modellvalidering Cylinder pressure [Pa] Arbetscykeln Grundläggande begrepp Termodynamik Sammanfattning av termodynamiken Tillämpning på cykel Knack kan förstöra motorn! Mer om det nästa läsperiod... De ideala cyklernas effektivitet Knack En begränsning