HUR DET BÖRJADE 1
Organisera vattentjänsterna för framtiden Vattentjänstorganisationernas utmaningar Ökade kostnader Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och ledningsnät Miljökraven ökar. Förnyelsetakten av ledningsnäten behöver öka Vattentjänstföretagen får allt fler och diversifierade uppgifter som hantering av biogas och slam samt uppströmsarbete Vattenförvaltning förutsätter samverkan mellan kommuner inom samma avrinningsområde Branschen står inför generationsskifte. Det är viktigt att skapa en organisation som kan rekrytera och behålla medarbetare. 2
Vad innebär det för Vattentjänstorganisationerna? Det krävs en effektivare produktion Organisationernas långsiktiga kompetensförsörjning måste säkras Samverkan inom vattenförvaltning Starkare organisationer kan: Ge sam och stordriftsfördelar för förnyelse med ökad kapacitet Skapa kapacitet och kompetens för utveckling av ny och förbättrad teknik Säkerställa resurser och kompetens för strategisk VA planering Utveckla uppströmsarbete och kommunikation Säkerställa en bra organisation för administration, upphandling, ekonomistyrning, IT etc. Utveckla verksamheter inom VA uppdraget (slam, biogas etc.) Rekrytera och behålla personal Utveckla strategisk samverkan med andra kommuner inom Vattenförvaltningen 3
Vad behöver kommunerna göra? Politiska beslutsfattare bör i ett tidigt skede aktivt söka bästa möjliga lösningar för den egna kommunen i samverkan med grannkommunerna Framtida behov vad gäller kapacitet och investeringar måste identifieras inom ramen för VA planeringen Organisera verksamheten så att den möjliggör expertfunktioner och blir attraktiv för kompetenta medarbetare. Söka samverka med andra kommuner inom avrinningsområdet Intentionsavtal VA samverkan med driftsbolag för 4 st kommuner Bromölla, Olofström, Osby samt Östra Göinge kommuner Ett gemensamt ägt Driftsbolag bildas där vi samlar centrala funktioner/kompetenser Namn: Skåne Blekinge Vattentjänst AB (SBVT AB) Huvudkontor: Bromölla Ägandet av anläggningarna ligger kvar på respektive huvudman (kommun/bolag) Utöver vattentjänsterna även erbjuda tjänster till delägarnas övriga kommunala verksamheter Bolaget skall starta sin verksamhet 2013 01 01 4
Syfte Att genom samverkan få: Bättre förutsättningar för samordning, erfarenhetsutbyte och positiva synergieffekter Underlag för och tillgång till större gemensamma resurser Underlag för en organisation med stor egen samlad kompetens Möjlighet att dämpa förväntade kostnadsökningar Ökad förmåga att hantera allvarliga störningar 5
Styrgrupp VD/Förvaltningschefer Konsultstöd Lingsten Konsult Ledningsgrupp 4-VA cheferna Information Lotta Söderholm Ekonomi Navet AB Personal Anders Johnsson Organisation L-I Harryson Drift Bjarne Segersteén Samhällsplanering Lars Svensson Styrgrupp: Hans Ekwurtzel (Bromölla Energi & Vatten AB), Jörgen Nilsson (Olofströms Kraft AB), Bengt Gustavsson (Ö.Göinge kommun) och Oddbjörn Aasvold (Osby kommun) Konsultstöd: Anders Lingsten (Lingsten Konsult) Ledningsgrupp: Anders Johnsson (BEVAB), Lars-Inge Harryson (OKAB), Bjarne Segersteén (Ö. Göinge kommun) och Lars Svensson (Osby kommun) Information: Lotta Söderholm (Bromölla kommun) 6
Delprojekt Ekonomi: (ek-system, debitering, redovisning, budgetering, kostnadsfördelning m.m) Projektledare: Johan Lundgren (Navet AB) Mikael Kristiansen (BEVAB) Kent Kullman (OKAB) Carola Karlsson (OKAB) Linda Andersson (Ö.Göinge kommun) Pia Lindvall Bengtsson (Osby kommun) Camilla Hallberg (Osby kommun) Personal: (personalpolicy, personalövergång, inrangeringsavtal, lokalt kollektivavtal, förmåner/pensioner m.m ) Projektledare: Anders Johnsson (BEVAB) Göran Holm (KFS) Kent Kullman (OKAB) Birgitta Sörensen (Ö.Göinge kommun) Lisbeth Hellqvist (Osby kommun) Organisation: (detaljorganisation, bemanning, beredskapsorg., lokaler) Projektledare: Lars-Inge Harryson (OKAB) Anders Johnsson Bjarne Segersteén Lars Svensson Delprojekt forts Driftfrågor: (teknisk standard och anläggningsstatus, fordon/maskiner/utrustning/förråd m.m ) Projektledare: Bjarne Segersteén (Ö. Göinge kommun) Jonna Hiltunen (Ö Göinge kommun) Jan Everling (OKAB) Camilla Åberg (OKAB) Mats Appelros (OKAB) Lars-Inge Harryson (OKAB) Bodil Werkström (OKAB) Hans Karlsson (OKAB) Per Wagner (BEVAB) Kjell Fritzon (Osby kommun ) Samhällsplanering: (samverkan med kommunal samhällsplanering ) Projektledare: Lars Svensson (Osby kommun) Sven Olofsson Olofströms kommun Representant Bromölla kommun Lina Rosenstråle (Ö.Göinge kommun) Representant Osby kommun 7
8
Vad som gjort hittills Möten i arbetsgrupperna Löpande information Kick off för personalen efter semestrarna (augusti) Gemensam resa till VA mässan Göteborg Sammanställt och anpassat arbetsgruppernas material Tagit fram beslutsunderlag Intervjuat samtlig direkt berörd personal Påbörjat bemanning Förankrat bemanningsplan lokalt och som helhet Risk och konsekvensanalys MBL 21/11 regional nivå Politiska beslut om genomförande klara Bolaget bildas 7 maj 2013 Org.nr. 556924 3180 Bolagsstämma och styrelsemöte 7 maj 2013 Rekrytering av ordinarie VD Fastställa organisationsplan Inrangeringsförhandlingar Erbjudande till berörd personal om övergång till SBVT Rekrytering av övrig personal Lokaler huvudkontor Bromölla Upphandlingar av varor och tjänster Samordningsmöten med alla tilltänkta medarbetare Operativ start av bolaget 2014 03 01 9
Dricksvattenförsörjningen måste säkras inför framtiden 10
Dricksvattenförsörjningen måste säkras inför framtiden Rent vatten är en grundläggande nödvändighet för att samhället skall fungera och tas oftast för givet i vårt land. Klimatförändringarna kommer att leda till sämre tillgång på råvatten av bra kvalitet. Riskerna beror på typ av vattentäkt där ytvatten allmänt är mer utsatt är grundvatten. Strategisk handlingsplan Olofströms Kraft: Säker Elförsörjning Säker vattenförsörjning Hållbar Energiutveckling Klart uttalad målsättning att säkra dricksvattenförsörjningen för mycket lång tid framöver Trots att det i nuläget medför en merkostnad 11
Kristianstadsslätten, Sveriges största Grundvattentillgång? Fördelning av kostnader Principer som har tillämpats Andelar av kapitalkostnaderna för parterna baseras på de dimensionerande flödena för vardera kommun. Uppdelning av driftskostnader har i kalkylen gjorts efter samma modell, men då anläggningen är i drift skall denna kostnad fördelas i proportion till respektive kommuns faktiska vattenförbrukning. 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Slamhantering - biogas Syfte och målsättning Långsiktig avsättning av slammet 5 10 år Marknad, sårbarhet och risk Nationella miljömål Ekonomiska konsekvenser 23
Förädling och QC 2 miljöingenjörer Certifiering Dokumentation Spårbarhet Anläggning Rötat Certifierat Hög TS Produkt och marknad Jordbruk Råvaror Drift och process 2 driftekniker Avvattning Utlastning leverans Kväverening Ingen lukt Bra miljö och klimatarbete Bra hanterbarhet Anläggningsjord Förbränning Förslag för 14 000 ton slam Rötningsanläggning med hygienisering Kväverening, eventuellt med lakvattenrening 2 drifttekniker sköter anläggning och produktion 2 miljöingenjörer kvalitetssäkrar produkt och marknad REVAQ certifikat Avtal om avsättning, jordbruk och förbränning 24
Anläggningen kostar 5 miljoner per år Att driva anläggningen, miljöarbetet och avsättningen kostar 7 miljoner per år 25
Ståndpunkt idag, 6 december Vi vet att vi kan bygga en anläggning för 50 milj kr Inom tidsram: en tänkbar plats, Mörrum Vi bedömer att vi kan bygga upp en effektiv organisation Vi bedömer att VMAB vill (hela styrelsen?) Vi vet inte inverkan av ny slamförordning Slutligt förslag Ägande drift gemensamt miljöarbete slamavsättning biogasproduktion Investeringsbeslut (40 50 milj kr) Oktober 2014 26
1:a slamleverans till VMAB? 27