Att inkludera ny vetenskap i skolan undervisning och lärande av nanoteknik med ett riskperspektiv

Att inkludera ny vetenskap i skolan undervisning och lärande av nanoteknik med ett riskperspektiv

Vem är jag? Tommy Gustavsson Född 1968, gift, 2 barn, 1 barnbarn Golvläggare 4 år Skogsarbetare 4 år Skogsmaskinförare 4 år Högstadielärare 8 år Gymnasielärare 5 år Månskensbonde

Åmål Folkmängd ca 12000. Nr 14 av 290 som bästa skolkommun enligt Lärarförbundet. 13 olika punkter resurser, utbildade lärare, lärartäthet, friska lärare, löner, kommunen som avtalspart, andel barn i förskola, betygsresultat i år 9, andel godkända i alla ämnen, andel som fullföljer gymnasieutbildning, andel behöriga för högskolestudier.

Karlbergsgymnasiet Invigdes 1970. 680 elever och 70 lärare. Fem yrkesförberedande och fem högskoleförberedande program. Topp-tio två år i rad på SKL:s öppna jämförelser gällande elever som söker vidare direkt efter gymnasiet. 215 började på skolan i höst och 140 slutade år 9 i Åmål.

Karlbergsgymnasiet - arbetssätt Ämneskonferenser Kollegialt lärande Mobillåda i klassrummen Läxhjälp varje vecka Extratimmar i matematik 1ab och 2ab

Fortbildning just nu - ELINOT Elevers lärande i naturvetenskap och teknik. Fortbildning för lärare i teknik och naturvetenskap i RUCs regi vid Karlstads universitet. Sju föreläsningar bl.a. Pernilla Nilsson, Per-Olof Wickman, Lena Tibell och Maria Strömme. Övriga lärare ingår i läslyftet.

Jan Anderssons forskning Laborativt arbete i fysikundervisningen Syftet är att studera hur kommunikationen mellan eleverna påverkas av det laborativa arbetets utformning i fysik.

Lärdomar av Jans forskning Eleverna har svårt att koppla diskussionsfrågor till laborationen. Eleverna anser att genomförandet är det primära och lärandet riskerar då att bli sekundärt. Eleverna måste erbjudas goda möjligheter att diskutera och prata fysik under laborationerna.

Margareta Enghag Mitt forskningsintresse berör kommunikation i fysikklassrummet, både mellan elever/studenter och lärare, och mellan elever/studenter under gruppaktiviteter. Jag analyserar gruppsamtal under problemlösning i fysik, och samtal i helklassdiskussioner med naturvetenskapligt innehåll huvudsakligen på gymnasienivå, men även i grundskola och högskola, ur ett lärandeperspektiv.

Margareta Enghags studie Syftet med studien var dels att få kunskap om elevers förmåga att diskutera, ta ställning och argumentera om nanovetenskap och nanoteknik, och dels att utveckla en design för undervisningen av NVT, så den kan integreras i fysikundervisning på gymnasiet, och bidra med ett aktuellt innehåll av nanovetenskap, nanoteknik och riskbedömning. Artikel i senaste Nordina Nanoteknik och riskbedömning som nytt kunskapsinnehåll i gymnasiets naturvetenskapliga kurser en designstudie

Vad är NVT? Nanovetenskap och nanoteknik handlar om att studera, manipulera och bygga på atomär nivå där materians tjocklek är mellan1-100 nm i minst en dimension. NVT-områden kan vara nanorör, DNA, transistorn, proteinmolekyler, virus, geckoödlans fästförmåga, nanomedicin m.m. 10 atomer i rad är ca 1 nm och 1 skäggsekund motsvarar ca 5 nm.

Varför NVT? Nanovetenskap och nanoteknik (NVT) utvecklas i en allt snabbare takt, och mängden patentansökningar och industrier som etableras globalt visar att NVT utvecklas som tekniskt paradigm i linje med ångmaskinen, elektriciteten och halvledaren (Shea, Grinde, & Elmslie, 2011).

Varför riskbedömning? Samhället mer riskfokuserat. Naturvetenskap ses inte längre bara som problemlösare, utan även som problemskapare. Ökad efterfrågan efter kunskap kring risker kopplade till hälsa, miljö och säkerhet.

Instruktion till eleverna Välj ett område på sidan http://ice.chem.wisc.edu/nanodecisions/index.html och fördjupa dig i detta. Varför är ditt område ett nanoområde? Vilka risker finns? Vad är sannolikheten för att det inträffar och vad får det för konsekvenser? Vilka fördelar finns? Hur ser ekonomin ut? Finns det konsumentprodukter? Vilken forskning finns och var finns den? Gör en presentation i pp eller liknande, 5-10 min.

Nano-områden Elektronik och data Energi Miljö Hälsa och medicin Militärteknik Rymdteknik Jordbruk och mat Transport Handel

Avslutande debatt Av det ni presenterat, vilken fråga kommer att bli den viktigaste i Sverige och världen framöver när det gäller nanoteknik? Varför? Vill du/ni arbeta med nanovetenskap? Hur? Känner du engagemang för de samhällsfrågor ny teknik ställer? Hur? Hur tycker ni att skolan ska undervisa nano? Hur ofta möter ni nano utanför skolan?

Ämnesplanen i fysik Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om fysikens begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas. Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat. Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning. Kunskaper om fysikens betydelse för individ och samhälle. Förmåga att använda kunskaper i fysik för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Jämförelse Vanlig lektion Repetition Intresseväckande demonstration Genomgång Läraren vet svaren Elevaktivitet med problemlösning Mycket matematik Riskfri Prov Nano-lektion Intresseväckande information Läraren vet inte svaren Elevcentrerat Mindre matematik Riskbedömning Samtal och argumentation Presentation

Lärdomar av Margaretas forskning Mer kunskap om NVT. Insikt i hur klassrumsnära forskning går till. Lättare att koppla forskning till undervisningen. Tydligare koppling till styrdokumenten Ökad medvetenhet om min undervisning. Ifrågasätter undervisningen betydligt mer. Mer varierad undervisning. Blivit ännu mer övertygad om vikten av skolforskning.

Tack!