VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

Relevanta dokument
Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara?

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017

HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

Samordnad digital vårdplanering

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Uppdrag och målsättning. Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde

Resultat test Samordnad vårdplanering på distans Vårdplanering på distans test i Eksjö

Chefsjuksköterskorna. Vårdplatssamordning Daglig styrning Kontakter med kommuner, primärvård Patientsäkerhetsarbete, händelseanalyser

Forskning i praktiken

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Patientens Egen Registrering (PER)

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Klassifikationer och hkodverk

Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget?

Motivet finns att beställa i följande storlekar

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

Sammanfattning av implementering av distansmöte via video vid samordnad vård-och omsorgsplanering i Västra Götaland:

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

E-Hälsa RÖ. Så arbetar vi med e-hälsa för våra invånare i RÖ , Lotta Saleteg Falk e-hälsostrateg RÖ. Region Östergötland

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Utvärdering av IBIC i Kungsbacka kommun fokus äldreomsorg

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Så väljer jag mina experter eller kanske hur utvecklar vi oss till experter.. SFAI 21 september 2015 Britta Wallgren, VD Capio S:t Görans sjukhus

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

Akademisering i primärvård - från teori till klinik. Håkan Uvhagen Doktorand, KI, LIME Eva Henriksen Verksamhetschef APC/AVC

Patientlag

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

Digitala kliv i psykiatrin pilot i Region Jönköping

Minnesanteckning lokala Närsjukvårdsgrupp Uddevalla, , Kasen, Stadshuset, Uddevalla

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

Minnesanteckning lokala Närsjukvårdsgrupp Uddevalla, , Kasen, Stadshuset, Uddevalla

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.

Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt!

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö. God och Nära Vård - Skövde den 12 januari 2018

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om

Agneta Granström. LIFE SCIENCE Region Norrbotten

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Framtidens vårdinformationsmiljö. Trollhättan

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

Patientsäkerhetskultur 2015

Svensk sjuksköterskeförening om

Minnesanteckningar från Superkontaktombudsträff

Figur 1: Gul, rosa och blå färg visar vilka kommuner som har möjlighet att avropa vilken option.

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Kunskapsluckor och framtid

Samordnad va rdplanering - rutin

Tema 2 Implementering

Vårdplaneringsprocessen i. Link VÄLKOMNA! Folkhälsa och sjukvård

Uppföljning av HS-avtalet

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Skrivelse av Gunilla Roxby Cromvall (V) om arbetsmiljön i hälso- och sjukvården 6 LS

Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

Samverkansmöte 27/9. Agenda

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Patientsäkerhetsberättelse

Akademiska sjukhusets kompetensmodell

2000-talets viktigaste råvara idéer

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme

JENNY DE FINE LICHT & BIRGITTA NIKLASSON VARJE DAG LITE BÄTTRE! - ETT EXEMPEL PÅ TILLITSBASERAD STYRNING?

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Fast vårdkontakt. Information- dialogmöte HVK regiongavleborg.se

Anteckningar vid Närsjukvårdsgrupp

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Deltagande på lika villkor? - Några reflektioner efter ett aktionsforskningsprojekt

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013.

Starta inte datorerna Folkhälsa och sjukvård

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Verksamhetsidé som ledningsverktyg. Katina Thelin, Fil Dr i pedagogiskt arbete Skolledarkonferensen, Tylösand den 25 september 2014

Transkript:

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? Införandet av IT-system inom vården, som skulle effektivisera arbetet och öka patientens delaktighet, drar ofta ut på tiden eller blir inte vad vi tänkte eller används inte eller fungerar inte Känner någon igen sig?!

En avhandling har visat I Blekinge 2008 Problem att hinna med vårdplaneringar när kallelse skickas med kort varsel utifrån kortare vårdtider Nationell IT-strategi fanns sedan 2006 med målet att IT ska kunna underlätta kommunikation och öka patientsäkerheten Lokalt svarade Blekinge upp till strategin med ett delprojekt kring videovårdplanering Smart tyckte högre ledning! Vi kan ju spara massor av tid och resurser. Detta ska implementeras i hela verksamheten!

Bakgrund Vad är samordnad vårdplanering och varför görs den? Styrs av lagar och förordningar Bygger på medverkan av patient, personal och helst anhöriga Fungerar dåligt, enligt mer än 25 års forskning Bristande kommunikation Delaktighet saknas Hur lyckas en implementering inom hälso- och sjukvården? Många faktorer påverkar och ett teoretiskt ramverk finns framtaget att användas som en plattform för att reflektera och förstå Implementeringsobjektet, Implementeringsaktiviteter, Utförare, Användare, Inre kontext, Yttre kontext

Övergripande Syfte Studera implementeringsprocessen, både under tiden och efteråt, när videoteknik används vid vårdplaneringsmötet Huvudfokus på hur denna nya IT-lösning påverkade arbetet och på vilket sätt styrande chefer gav stöd till personalen under implementeringen

Upplägg Vilka erfarenheter har personalen inom primärvården av samordnad vårdplanering och vilka uppfattningar har de kring införandet av videoteknik vid vårdplaneringsmötet? (Studie I) Vilka faktorer i ett teoretiskt ramverk stämmer med involverad personals erfarenheter av implementeringsprocessen när videoteknik används i vårdplaneringsmötet och fanns det okända faktorer som påverkade implementeringsprocessen? (Studie II) Vilka erfarenheter har cheferna inom hälso- och sjukvården av att leda implementeringsprocessen när videoteknik används i vårdplaneringsmötet? (Studie III) Vilka uppfattningar har personalen som arbetar inom sjukhus och hemsjukvård kring hur design av ett nytt standardiserat arbetssätt bör se ut när videoteknik implementerats i vårdplaneringsmötet? (Studie IV)

Teoretiskt Ramverk

Metoder Djupintervjuer i studie I-III. Aktionsforskning med fokus på delaktighet (Participatory Action Research) i studie IV Analysmetoder: Fenomenologisk hermeneutisk ansats i studie I, Innehållsanalys deduktivt i studie II, Innehållsanalys induktivt i studie III, Aktionsforskning med fokus på delaktighet i studie IV

Resultat Studie I Behov av förbättrad kommunikation och förståelse mellan involverade parter Mer information kring hur IT skulle kunna underlätta vardagsarbetet Studie II Teoretiska ramverk kan vara användbart för att förstå komplexiteten vid implementeringar Tidsfaktorn ses som en övergripande ny dimension Studie III Önskat sätt att leda implementeringen Verkligt sätt-hur implementeringen leddes Studie IV Brist på kunskap och förståelse kring varandras arbete Mindre bra gemensamma rutiner/arbetssätt Saknas gemensamma arenor för diskussioner kring förändringar som sker över tid

Modell

Diskussion Tid, en dimension av betydelse eller enbart en ursäkt? Ledarskap och organisationskulturens sätt att påverka implementeringen Varför, för vem och av vem görs design av vardagsarbete i vården? Kommunikation mellan professionerna och styrande chefer i relation till organisationsnivåer

Micro Meso Macro

Slutsats Involvera medarbetare för att skapa förståelse kring implementeringen Möjliggöra förändring i arbetssätt utifrån vardagsarbetets perspektiv Tidsfaktorn Tid för reflektion, tid att testa, tid för att träna/lära sig Stöd För att skapa samarbete mellan professioner För styrande chefer vid planering, genomförande och utvärdering Teoretiska ramverk kan vara användbara som stöd vid implementering

Tack för mig! malin@hofflander.se 0761-83 80 90 @MalinHofflander Malin Hofflander Verksamhetskonsult inom förändringsledning/utvecklare av IT-verktyg Tekn. Dr i Tillämpad hälsoteknik Fil mag. i omvårdnad Leg. Sjuksköterska Mångårig chefserfarenhet