Bokslut 2013 Ekonomisk redovisning för VA-verksamheten, Köpings kommun 2013 1
Bokslut 2013 Ekonomisk redovisning för VA-verksamheten, Köpings kommun 2013 Inledning VA-avdelningens huvuduppgift är att: leverera dricksvatten av god kvalitet till fastigheten ta hand om avloppsvattnet från fastigheten rena avloppsvattnet innan det släpps ut till Mälaren underhålla ledningsnätet så att dricksvattnet finns i kran när man vrider på den planera och dimensionera ledningsnätet så att utläckage och inläckage minskas VA-avdelningen skall göra detta till en låg kostnad på kort och lång sikt samt följa de lagar och bestämmelser som gäller för dessa vattentjänster. Årets händelser VA-avdelningen har under året producerat 2 444 138 m 3 som har livsmedelskvalitet. Det renade vattnet som återförts har renats enligt kraven. Större händelser och investeringar under 2013 VA-avdelningen har under året haft en något tuffare utmaning rent administrativt på grund av sjukdom. Arbetet med att handla upp anläggning för att rena dricksvattnet från Uran och Mangan pågår. Norsa avloppsverks personalutrymmen är ombyggda och utbyggda för att anpassas till dagens energikrav samt utökning av kontorsplatser. Scheele pumpstation har totalrenoverats med ny pumputrustning och en överbyggnad. Gamla reningsverket i Kolsva fungerar idag som pumpstation. Tryckledningen från pumpstationen är utbytt samt de invändiga rör som ansluter till denna. Ny undercentral till vattenverket då den gamla hade gått väl ur tiden. Ytvattenverkets kraftmatning med styrutrustning är utbytt. Ny grundvattenbrunn norr om vattenverket togs i drift under 2013. Reservvattentäktens grundvattenpumpstation har byggts om. Ny pump och inre rörgalleri installerad. Hela normaldygnsflödet kan nu distribueras via reservvattentäkten. Sista etappen av Malmön byggdes klart 2013. Nu har det gamla vakuumtryckssystemet bytts ut mot lågtryckavloppssytem. Samtliga vatten- och avloppsledningar har bytits ut i Stora Kyrkogatan. Vattenledningarna i Erlandsvägen och delar av Ringvägen är renoverade. Ett omfattande arbete med att förnya vattenledningen i Nya Hamnvägen samt förgreningen ända upp till Vällaregatan är slutförd. 2
Stadsarkitektkontoret och miljökontoret tillsammans med tekniska kontoret bildar den VA-grupp som utfört revidering av VA-plan för Köpings kommun. Infodring av ca 396 m spillvattenledningar längs väg 250, sträckan mellan Ågärdsgatan och Torggatan. Mål Att byta ut energislösande maskiner mot effektivare Förklaring till hur målet kan kopplas till god ekonomisk hushållning Ansvarig Kommunstyrelsen Tekniska kontoret VA Måluppfyllelse med kommentar Målet är uppfyllt, följande aktiviteter är genomförda: Nya pumpar i Himmeta och Västra Skedvi Ny pumpstyrning med frekvensomriktare i Västra Sörby Nya pumpstationen vid Scheele har energieffektivare pumpar och värms upp med fjärrvärme. = uppfyllt / = genomfört = delvis uppfyllt / = pågår = ej uppfyllt / = ej genomfört 3
Organisation för VA-verksamheten i Köpings kommun VA-verksamheten är organiserad i förvaltningsform under Kommunstyrelsen. Teknisk chef VAavdelning Administrativ avdelning Fjärrvärme avdelning Entreprenadavdelning Gatu- och parkavdelning Figur 1 Organisationsschema Omfattning av tjänster och produkter inom förvaltningen VA-avdelningen utför endast tjänster inom den allmänna anläggningens uppdrag, dvs. utför inte uppgifter på en konkurrensutsatt marknad. VA-avdelningen har inga egna resurser för entreprenadverksamhet (såsom ledningsläggning) utan köper dessa tjänster av Entreprenadavdelningen eller av entreprenörer. Tekniska kontoret har egen administrativ avdelning med en teknisk chef och en ekonom. Samordningen mellan intern och externredovisningen Köpings kommun utgår ifrån Kommun-BAS, den normalkontoplan som utformats för kommuner som hanterar kontoklass 1 8. Uppställningen följer redovisningslagens schema för balans- och resultaträkning. För att hantera kostnaderna internt använder man sig av kontoklass 9. Ytterligare indelning av internredovisning görs via objektplanen. Hur objektplanen ser ut situationsanpassas beroende på vilka objekt kommunen vill mäta och hur verksamheten är organiserad. Finansförvaltning VA-avdelningen har eget bankgirokonto för inbetalning av brukningsavgifter och nyttjar kommunens finansavdelning för att hantera behovet av externfinansiering. För varje redovisningsperiod beräknas intäkts- och kostnadsräntor som härrör sig från VA-verksamheten. Den räntesats som används är kommunens genomsnittliga inlåningsränta för perioden. Fördelning och tilldelning av gemensamma kostnader med annan verksamhet VA-avdelningen använder sig av olika tjänster inom kommunen för sin verksamhet. Dessa kostnader belastar VA-avdelningen på olika sätt. Köpings 4
kommun redovisar alla kostnader som har varit relevanta och fördelningsnycklarnas motiv dokumenteras. Vissa kommunala uppgifter fördelas inte till förvaltningsnivån såsom Kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens förvaltning. Motiven är att dessa verksamheter är demokratiska uppdrag och skulle ha funnits ändå samt att VAverksamhetens nyttjande av aktiviteten är försumbar och kostnaden att särskilja denna överstiger nyttan. Fördelning av de gemensamma kostnaderna presenteras i Tabell 1 nedan. Tabell 1 Fördelningsnycklar för gemensamma verksamhetskostnader Kostnad Nyckel Motiv Kommunstyrelse Ingen Försumbar kostnad, demokratiskt skattefinansierat uppdrag Personal och ekonomiavdelning centralt Ingen Schablon nyttjandegrad Telefonväxel Per abonnemang Orsakslogik Facklig tid Andel anslutna Schablon nyttjandegrad Försäkringspremier Förvaltningschef, förvaltningsekonom, ekonomiassistenter, löneassistenter, reception, samordning av arbeten i gatuområde. Datakostnader Försäkringsvärdet inom VA Tid nedlagd på VAärenden Pris per datortyp, licens, e-post adress, etc. Orsakslogik Orsakslogik Internpriskalkyl Lokalkostnader Per m² Nyttjandegrad Bokslutskommentarer Verksamheten visar på ett underskott på 532 tkr, detta täcks av resultatutjämningsfonden (RUF). Underskottet kan framförallt härledas till Yaras minskade förbrukning på grund av lagning av läckor på industriområdet. 5
Tabell 2 Nyckeltalstabell 2009 2010 2011 2012 2013 Vattenläckor (st) 8 18 16 7 18 Nya abonnenter (st) 183 47 29 12 50 Producerat dricksvatten (m 3 ) 2 841 595 2 756 000 2 659 181 2 544 458 2 444 138 Debiterat dricksvatten (m 3 ) 2 475 760 2 297 000 2 045 879 2 015 987 1 838 422 Ej debiterat dricksvatten (m 3 ) 75 000 75 000 75 000 75 000 75 000 Utläckage från vattenledningsnätet (m 3 ) 290 835 384 000 538 302 453 471 530 716 Utläckage från vattenledningsnätet 10,2% 13,9 % 20,2 % 18,4 % 21,71 % Mottaget avloppsvatten (m 3 ) 3 444 247 3 267 000 3 443 368 4 106 002 3 117 336 Debiterat avloppsvatten (m 3 ) 2 306 714 1 933 000 2 002 894 1 721 275 1 779 793 Vatten som inte belastar reningsverket (m 3 ) 181 455 439 000 117 985 369 712 172 998 Tillskottsvatten (m 3 ) 1 137533 1 334 000 1 440 474 2 384 727 1 337 543 Tillskottsvatten till avloppsledningsnätet 33 % 41 % 42 % 58 % 43 % Utbytestakt ledningsnät 125 år 272 år 127 år 108 år 126 år Förklaringar till tabellen Ej debiterat dricksvatten: uppskattad mängd vatten som används internt av VAverket, spolvatten, bevattning och fontäner. Vatten som inte belastar reningsverket: vatten som till exempel används för kylning och som inte leds till avloppsnätet. Tillskottsvatten: regn- och grundvatten som kommer från kombinerade ledningssystem (där det ej finns separerade ledningar för dagvatten) samt inläckage i avloppsledningar. Utbytestakt ledningsnät: Ett mått för att se hur många år det tar att byta ut hela ledningsnätet med dagens investeringstakt. Det saknas mål för renoveringstakt, ett sätt är att beskriva det i antal år det skulle ta med dagens insatser att byta ut ledningsnätet. Även om ålder på ledningsnät inte är allena rådande som mått på utbytesbehov så kan det ge en uppfattning om hur renoveringstakten är, se nyckeltal i tabellen. VA-avdelningen har för avsikt att vid budgetberedningen föreslå förslag på mål för utbytestakt av VA-ledningar samt visa på hur det kan påverka taxan. Det svåra är att nå brytpunkten där investeringstakten speglar en rättvis taxa då insatserna alltid ska vara kostnadseffektiva och väl motiverade. 6
Vattenläckor (st) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Jämförelse mellan producerat och sålt vatten (m 3 ) 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 m3 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utläckage från vattenledningsnätet (m 3 ) 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 20088 2009 2010 2011 2012 2013 Utläckage från vattenledningsnätet (m 3 ) 531 9388 290 835 384 000 538 302 453 471 530 716 7
Tillskottsvatten (m 3 ) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 20133 Tillskottsvatten (m 3 ) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 1 583 533 1 137 533 1 334 000 1 440 474 2 384 727 1 337 543 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utbytestakt ledningsnätt 162 år 125 år 2722 år 1277 år 108 år 126 år 8
RESULTATRÄKNING (kkr) Not 2012 2013 Verksamhetens intäkter 42 928 45 940 Verksamhetens externa intäkter 41 499 43 926 Brukningsavgifter 40 620 42 803 Anläggningsavgifter 772 1 340 Periodisering årets anläggningsavgifter -695-1 093 Årlig periodisering av anläggningsavgifter 627 651 Övriga intäkter 175 351 Interna intäkter 1 1 429 2 014 Verksamhetens kostnader -37 331-41 681 Verksamhetens externa kostnader -23 822-29 443 Personal -9 410-10 578 El -3 375-3 076 Anläggnings- och underhållsmaterial -2 748-3 512 Entreprenader och konsulter -3 831-5 732 Övriga kostnader -4 458-6 585 Interna kostnader 2-4 965-3 356 Avskrivningar -8 544-8 882 Verksamhetens nettoresultat 5 597 4 259 Finansiella intäkter 862 894 Finansiella kostnader -5 612-5 685 PERIODENS RESULTAT 846-532 Not 1 Interna intäkter: Dagvatten 584 637 Brandvatten 728 728 VA-avgifter 0 0 Intäkter för tjänster/arbeten 117 649 Summa 1 429 2 014 Not 2 Interna kostnader: Förvaltningschef, administration, miljö och samordning 1 758 1 505 Lokaler 520 540 Kostnader för tjänster/arbeten 2 687 1 311 Summa 4 965 3 356 9
REDOVISNING AV KASSAFLÖDEN (kkr) Not 2012 2013 Den löpande verksamheten 0,0 0,0 Årets resultat 846-532 Justering för ej likviditetspåverkande poster 3 8 544 8 882 Medel fr verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Ökning(-)/minskning (+)kortfristiga fordringar 994-358 Ökning(-)/minskning (+)förråd 0 0 Ökning(+)/minskning (-)kortfristiga skulder 281-272 Kassaflöde från den löpande verksamheten 10 665 7 720 Investeringsverksamheten Investering i materiella tillgångar -18 255-32 287 Försäljning/omklassificering av materiella tillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -18 255-32 287 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 7 590 24 567 Amortering av långfristiga skulder 0 0 Ökning av långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 7 590 24 567 Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 Not 3 Justering för ej likviditetspåverkande poster 2012 2013 Justering för av- och nedskrivningar 8 544 8 882 Justering för gjorda avsättningar 0 0 Justering för ianspråktagna avsättningar 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 Summa 8 544 8 882 10
BALANSRÄKNING (kkr) Not 2012 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 188 498 202 024 Pågående arbeten 5 21 790 37 687 Maskiner och inventarier 6 616 408 Summa anläggningstillgångar 210 904 240 119 Omsättningstillgångar Kundfordringar 4 262 3 904 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 0 0 Summa omsättningstillgångar 4 262 3 904 SUMMA TILLGÅNGAR 215 166 244 023 Eget kapital Eget kapital -2 985-3 517 därav årets resultat 846-532 Summa eget kapital 7-2 985-3 517 SKULDER Långfristiga skulder Lån av kommun 181 604 210 279 Långfristig skuld anläggningsavgift 30 067 30 509 Summa långfristiga skulder 211 671 240 788 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 8 6 480 6 752 Summa skulder 218 151 247 540 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 215 166 244 023 Ansvarsförbindelse för pensioner 1 960 2 240 Schablonberäknas utifrån antal anställda i förhållande till tekniska kontorets ansvarsförbindelse på pension beräknad av KPA Not 4 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2012 2013 Ingående anskaffningsvärde 323 843 346 592 Årets anskaffningar 1 787 5 810 Omfördelningar 15 433 16 390 Byte av verksamhet 5 529 0 Försäljningar, bidrag mm 0-111 Utgående anskaffningsvärde 346 592 368 681 Ingående ackumulerade avskrivningar 149 711 158 094 Årets avskrivningar 8 336 8 563 Avyttring/avskrivningar 47 0 Försäljningar, bidrag mm 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 158 094 166 657 därav: Fastigheter för affärsverksamhet 188 498 202 024 Bokfört värde 31 december 188 498 202 024 11
Not 5 Pågående 2012 2013 Ingående värde 20 772 21 790 Årets anskaffningar 18 255 32 287 Omfördelningar -17 237-16 390 Bokfört värde 31 december 21 790 37 687 Not 6 Maskiner och inventarier 2012 2013 Ingående anskaffningsvärde 3 258 2 672 Årets anskaffningar 0 0 Omfördelningar 0 0 Försäljningar, bidrag mm -586 0 Utgående anskaffningsvärde 2 672 2 672 Ingående ackumulerade avskrivningar 2 433 2 056 Årets avskrivningar 209 208 Avyttring avskrivningar -586 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 2 056 2 264 därav: Maskiner och inventarier 616 408 Bokfört värde 31 december 616 408 Not 7 Eget kapital 2012 2013 Ingående eget kapital -3 831-2 985 Uttag 0 0 Årets resultat 846-532 Summa -2 985-3 517 Not 8 Kortfristiga skulder 2012 2013 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 Leverantörsskulder 5 499 5 680 Förutbetalda VA-anläggningsavgifter 0 0 Övriga kortfristiga skulder 981 1 072 Summa kortfristiga skulder 6 480 6 752 12
REDOVISNINGSPRINCIPER Särredovisningen för VA-verksamheten följer kommunens redovisnings- och värderingsprinciper. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med tidigare år. God redovisningssed I redovisningen har den kommunala redovisningslagen följts och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning tillämpats. Anläggningsavgifter Anläggningsavgifterna har fr.o.m. 2007 periodiserats över nyttjandeperioden (vägt snitt 36 år, förutom för Sundänge som är 50 år), dock motsvaras 10 % av avgiften direkta administrationskostnader som intäktsbokförs år ett. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden minus planenliga avskrivningar. Avskrivningar Avskrivningar påbörjas månaden efter investeringarna har tagits i bruk och beräknas linjärt, dvs. lika stora belopp varje år. De avskrivningstider som tillämpas har vägledning av Kommunalförbundets förslag om maximitider som grund för de egna bedömningarna av tillgångens nyttjandeperiod. Typ av investering Datorer Inventarier Bilar och andra transportmedel Maskiner Va-anläggningar Verksamhetsfastigheter Avskrivningstid 3-4 år 5 år och 10 år 5 år och 10 år 5 år och 10 år 20-50 år 20-33 år Hantering av överuttag/underskott VA-verksamhetens avgiftsuttag regleras av självkostnadsprincipen. VAverksamheten utgår från uppskattade kostnader och sätter avgifterna efter det. Avvikelser resulterar i ett överuttag eller ett underskott som ska vara av tillfällig karaktär. Årets resultat regleras mot resultatutjämningsfonden som både vid positiva och negativa resultat ska nollställas över tiden. Räntan på resultatutjämningsfonderna beräknas efter ett genomsnitt på kommunens inlåningsränta under året, 1,07 % för 2013. Kreditivränta Kreditivränta tillförs för investeringar överstigande 1 miljon kronor. Kommunens genomsnittliga ränta på utestående lån har använts vid beräkningen, 2,04 % för 2013. 13