Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten från våra industrier. Det förorenade vattnet innehåller bl.a. stora mängder med näringsämnen och närsalter. Fosfor och kväve är exempel på närsalter som fungerar som gödningsmedel. När för mycket av dessa ämnen kommer ut i sjö och hav blir följden först en kraftig tillväxt av alger m.m. Vattnet eutrofieras. När sen algmassan dör och bryts ner uppstår syrebrist, vilket får negativa följder för andra organismer som till exempel torskens fortplantning. För att mildra effekterna av detta renas allt avloppsvatten i flera steg där de olika föroreningarna avskiljs. Du kan själv vara med och påverka hur bra den här reningsprocessen ska fungera. Ett tips är att alltid använda miljömärkta produkter när du ska tvätta eller diska. Följ anvisningarna på förpackningen och överdosera inte. Vättervattnet är dessutom ett mjukt vatten vilket innebär mindre tvättmedelsmängd för samma tvättresultat. Spola heller aldrig ner någonting annat än kiss, bajs, toalettpapper och vatten i toastolen. Trosskydd, tops och liknande sätter sig fast på olika ställen i reningsverket och stör reningsprocessen. Ibland kan sådant fastna i en pump och orsaka driftstopp. Vattnet kan då tvingas brädda över, vilket betyder att det passerar reningsverket helt orenat.
Hur reningsverket fungerar Mekaniska steget Avloppsvattnets resa genom reningsverket börjar i det mekaniska steget. Först får vattnet passera ett motordrivet rensgaller där papper och även material som inte hör hemma i avloppet, som tygtrasor, trosskydd och liknande avskiljs. Detta tvättas sen ur i en särskild renstvätt. Därefter pressas vattnet ur i en renspress och leds tillbaka in i reningsverket. Den tvättade och torra restprodukten går till avfallsförbränning. Avloppsvattnet innehåller också en del sand som kommer från inläckage i avloppssystemet. För att undvika onödigt slitage på maskinerna avskiljs denna sand i det efterföljande sandfånget. Sanden tvättas därefter ren i en speciell sandtvätt och kan sen återanvändas. När dessa större partiklar avskiljts, får vattnet sen sedimentera i en stor bassäng som kallas försedimenteringsbassäng. Här får primärslammet, som består av små partiklar av olika slag, sjunka till bottnen. Det sedimenterade slammet skrapas undan med hjälp av motordrivna skrapor till en slamgrop, och vattnet pumpas därefter vidare till det biologiska steget.
Biologiska steget Avloppsvatten från hushåll innehåller stora mängder organiskt material i löst form. För att på ett effektivt sätt kunna rena vattnet från detta tar man hjälp av mikroorganismer. Genom att blåsa in luft och på så sätt syresätta bassängerna, kan syrekrävande (aeroba) mikroorganismer förbruka de lösta näringsämnena. Den nya cellmassan som då bildas kallas bioslam och den avskiljs sen i den efterföljande mellansedimenteringsbassängen. I det biologiska steget finns dessutom ett inbyggt kvävereduceringssteg. Här omvandlas organiskt bundet kväve till kvävgas som sen luftas bort. Processen sker i två steg, först nitrifikation under syrerika betingelser med hjälp av luftning och nitrifikationsbakterier (organiskt bundet kväve omvandlas till nitrit och nitrat). Därefter sker denitrifikation med hjälp av syrekrävande bakterier under syrefattiga förhållanden. Bakterierna använder då det bundna syret i nitrat och nitritkvävet. Slutprodukten blir då bl.a. kvävgas som sen luftas bort. Denna metod gör det möjligt att reducera det organiskt bundna kvävet i avloppsvattnet med cirka 70 procent.
Kemiska steget När bakterierna och mikroorganismerna har gjort sitt, pumpas vattnet vidare till det kemiska steget. Här tillsätts fällningskemikalier (järnklorid) som har till uppgift att avskilja fosfor. Inblandningen sker med hjälp av skruvpumpar som också lyfter vattnet till de efterföljande flockningsbassängerna. Under omrörning som sker i flera steg får fosforet klumpa sig samman till flockar. Flockarna sjunker sen till bottnen i slutsedimenteringsbassängen och skrapas därefter bort till en slamficka. Klarvattnet som rinner över till dekanteringsrännan är nu färdigbehandlat och leds ut i Hulesjön. Rötkammaren Till reningsverket hör också två rötkammare. Här efterbehandlas de föroreningar som avskiljts i reningsprocessen. Hit leds också näringsrikt slam från matavfall. Inne i rötkamrarna rörs slammet runt med hjälp av en gaskompressor samtidigt som det värms till ca 37 o C. Det tar omkring 20 dygn för de anaeroba bakterierna att helt bryta ner den inpumpade slammassan. Under denna tid minskar slammets volym samtidigt som bl.a. metangas bildas. Detta är en brännbar gas med stort energiinnehåll. Gasen används för uppvärmning av reningsverkets lokaler, och för uppvärmning av processvatten. Dessutom distribueras och
säljs en ansenlig mängd, för närvarande cirka 3000 megawattimmar/år. Detta motsvarar energibehovet för 120 st. normalstora villor! När slammet är färdigbehandlat i rötkammaren pumpas det sen vidare till anläggningen för avvattning. En stor centrifug pressar ur överskottsvatten tills torrsubstanshalten ligger kring 20 procent. Därefter pumpas slammet vidare till slamlagren för stabilisering. Av matavfallet blir det kompostjord och avloppsslammet blir rötslam. Båda produkterna är näringsrika och mycket bra som gödningsmedel för skogs- och åkermark. Du som har frågor om något av det du läst och vill veta mera är välkommen att höra av dig till oss på Hulesjöns reningsverk. Vi finns på telefon 0515-88 52 22 eller 0703-26 73 29.