Bättre vård mindre tvång

Relevanta dokument
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Psykiatri i förändring

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum

Bättre vård mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Bättre vård mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2. Team 139. Projektets övergripande mål. Sammanfattning

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Team 77: Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall, avd 94 Genombrottsprojektet V RPK 94 Team 77

Bättre vård mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Vill ge anhöriga partners stöd

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping

Uppföljning Bäst Omsorg i Stockholm AB

Bättre vård mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

Ångest/Oro Självskada

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Bättre vård mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bättre vård mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

Bättre vård mindre tvång

Smärtskattning är guld värd

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Uppföljning av lönesamtalen, lönerevision 2013

Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård

Patientforum. - en modellbeskrivning

Lex Sarah inom äldreomsorgen i Farsta. Information till stadsdelsnämndens pensionärsråd 12 maj 2014

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vesna Brljevic (teamledare), doktor Per Rosenqvist, ssk Mi-Young Kim, kurator Eva Strömberg och psykolog Eva Pyykkö

Vad är det som berättas för patientnämnden?

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Kurs: Psykiatri 2, 200p Bedömningsunderlag APL

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral

Transkript:

Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 92 Deltagande avdelning och teamdeltagare Peter Andersson avd 8 Sarah Mossfeldt avd 81 Caroline Walter avd 82 Tobias Oskarsson avd 83 Sammanfattning Vi har under projekttiden gjort en standardiserad samtalsmall som ska användas vid uppföljningssamtal. Samtalet ska genomföras av omvårdnadspersonal efter avvikelser vid permission eller frigång. Vi ville med detta att patienten själv ska återkoppla till det som hänt och beskriva varför det hände. Detta tror vi i gruppen kan leda till att patienten själv känner sig delaktig och förstår de beslut som fattas kring fortsatt frigång alternativt permissioner. Patient och personal ges då möjligheten att reflektera kring vad det var som inte gick bra och vad man kan ändra på så att det inte blir så att problemet inte uppkommer igen dvs identifiera faktorer som påverkar frigång permission positivt alternativt negativt. Efter en tid under denna period så har vi fått ändra strategi då patienter nekat till att ha detta samtal. Vi har i samråd med cheföverläkaren kommit överens om att detta samtal sker i samband med läkarsamtalet eftersom att det samtalet alltid äger rum och då blir vår medverkan ett standardiserat inslag vid detta samtal. Schemalagda veckosamtal görs idag endast på avd 83 och vi ville ta detta ett steg längre och se om införandet av detta på två andra avdelningar kan ge en öka känsla för patienten av att bli sedda och lyssnade på. För att kunna mäta detta så utformade vi en enkät med fyra frågor som delades ut tre gånger under mätningens tid. Personal ombads att dokumentera att samtal ägt rum alternativt att patienten tackat nej och om det under samtalet kommit fram något som var av vikt för omvårdnaden. Den sista avslutande enkäten innehöll frågan om det var bra att man infört veckosamtal och på avdelning 82 svarade 6/7 patienter att det var bra. Avd. 81 fullföljde inte förändringsarbetet under denna testperiod men tar nya tag nu hösten 212. På avdelning 82 har även några patienter som försämrats i sitt psykiska mående bett om att få ytterligare 1

schemalagda samtal för att få prata av sig. Bakgrund / problembeskrivning Rättspsykiatrin i Värmland är beläget i Kristinehamn med 3 vårdplatser fördelat på 4 avdelningar. Avd 8 är en intagningsavdelning, avd 81 & 83 Rehabiliterings avd och avd 82 är habiliteringsavdelning. Patienterna som vårdas hos oss är dömda enl LRV med eller utan särskild utskrivningsprovning, SUP. Även särskilt vårdkrävande pat som vårdas enl LPT förekommer i viss mån. Den genomsnittliga vårdtiden för våra patienter är 4½ år, LRV. Vi jobbar enl patientnära vård, PNV, med vårdlag och kontaktmannaskap. I omgång två av genombrottsprojektet hade vi med en grupp, 42, som genomförde ett gediget arbete, där flera av deras förbättringsarbeten nu är fungerande arbetssätt/rutiner. Detta team var sammansatt på samma sätt som vårt team, en representant från alla avd. Det de jobbade med var att alla patienter skulle ha en gällande vårdplan, uppföljningsamtal efter tvångsåtgärder, registrering av antal tvångsåtgärder, och påbörjade ett metabolt projekt som fortfarande är igång. För att jobba vidare från Teams 42 projekt valde vi att titta närmare på patienternas delaktighet. Vår tanke var att om patienterna känner ökad delaktighet så minskar i sin tur tvångsåtgärderna. Vi valde då att titta närmare på avvikelser och att schema lägga veckosamtal med patienterna. I dagsläget så fanns inga strukturerade uppföljningssamtal vid avvikelse frigång/permisson. Av den journalgranskning som gjorts under perioden september-211 tom 29 februari 212 så fanns det 8 avvikelser dokumenterade och inga av dessa följdes upp med ett strukturerat uppföljningssamtal av omvårdnadspersonal. Samtal som kan användas för att identifiera faktorer som kan leda till att eventuellt förebygga avvikelse vid nästa frigång/permission och ger patienten en möjlighet till att förklara på ett mer beskrivande sätt vad som hänt. Schemalagda samtal med omvårdnadspersonal som planeras in på patienternas veckoscheman äger inte rum från projektets början på avd 8, 81 och 82. Patienterna får samtal då de ber om det alternativt om vi personalen ser att de är i behov av det. Det kan ibland vara svårt för patienter att be om samtal och då kan det vara av vikt att planera in ett samtal per vecka, så att patienten veta att ex torsdag kl 15 då har jag min tid avsatt med personal ur vårdlaget/kontaktperson. Att ha planerade samtal tror vi kan öka upplevelsen hos patienten att bli sedd och lyssnad på. 2

Syfte Uppföljande samtal enligt en i förväg uppgjord struktur efter avvikelse vid frigång och permisson syftar till att patienten själv ska få berätta vad som hänt, att denne får en möjlighet att reflektera över detta och själv kunna komma med förslag kring hur man kan undvika detta vid nästa frigång/permissions tillfälle. Vi tror att det kan öka patientens följsamhet av uppgjorda regler vid frigång/permisson samt att patienten görs delaktig i beslut kring denne och att det i sin tur leder till en minskning av avvikelser som i förlängningen minskar antal tvångsåtgärder. Syftet med schemalagda samtal med omvårdnadspersonal 1ggr/vecka är att vi vill att patienterna ska känna sig mer sedda och lyssnade på. Patienterna ska veta att de har en bestämd tid som bara är deras och inte bara behöva be om samtal. Genom att ha regelbundna samtal så tror vi att relationer mellan vårdare och patient blir starkare och man på så sätt vågar att diskutera svårare saker och det i sin tur kan leda till att man kan undvika att använda tvångsåtgärder samt ha ett forum där patienten vågar öppna sig om de varit med om en tvångsåtgärd men inte velat prata om det vid de uppföljande samtal som idag genomförs vid kliniken. Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: Antal strukturerade uppföljningssamtal efter avvikelser vid frigång/permission, för att i förlängningen minska tvångsåtgärderna. Antal avvikelser Faktorer som påverkat frigång/ permission negativt Mätning: Mätning har skett vid tre tillfällen. 3

Resultat med förklaring och kommentarer: 3 Avikelser 2 1 Mätning 1, Mars 212 Mätning 2, Maj 212 Mätning 3, Augusti 212 Avikelser Planerade Genomgörda Avböjer Mätning 1: En avvikelse, inga åtgärder. Mätning 2: Två avvikelser, man planerade för två samtal men en patient avböjde aktivt och ett samtal uteblev. Mätning 3: och vidtagna åtgärder. Två avvikelser, planerade två samtal, genomförde ett och ett avböjde patient. Totalt antal avvikelser under perioden 5 st. Övergripande mål: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mätbart mål: Mätning: Att 1 % skall ha schemalagda veckosamtal och att 8 % samtalen ska genomföras. Mätning har skett genom att granska patienters veckoschema för att se om veckosamtal fanns med på deras schema samt journalgranskning veckovis för att se att samtal ägt rum under respektive period. 4

Andel i % Bilaga 1 Resultat med förklaring och kommentarer: 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Veckosamtal Schemalagda Genomförda Avböjer Mätning 1, Mars 212 Mätning 2, Maj 212 Mätning 3, Augusti 212 Mätning 1: 4% schemalagda, 2% Genomförda och 2 % Avböjde samtal. Mätning 2: 1 % Schemalagda, 86 % Genomförda och 14 % avböjde Mätning 3: 1 % schemalagda, 72 % Genomförda, 28 % Avböjde. (Totalt antal pat 1 st vid mätning 1, 7 st vid 2:a resp 3:e mätningen. Vid 2:a och 3:e mätningen deltog endast avd 82.) Övergripande mål: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: Mätning: Att genom införandet av planerade veckosamtal öka patientens upplevelse att bli sedd och lyssnad på. Målet var att den känslan vid mätningens slut skulle uppgå till minst 8% Vi har under denna mätperiod mätt patientupplevelsen genom enkäter vid tre tillfällen under testperioden. Om patienten svarar nej på frågan ges möjlighet till att kommentera varför och det var vi redovisat under kommenterer efter varje mätning av fråga. Vid första mättillfället var två avdelningar med, avd 81 & 82, totalt 1 patienter, vid andra och tredje mätningen var en avd med, avd 82, och då totalt 7 patienter. 5

Andel i % Bilaga 1 Resultat med förklaring och kommentarer: 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Fråga 1 Upplever du att du kan vända dig till personalen oavsett anledning? Ja Nej Obesvarat Mätning 1, Mars 212 Mätning 2, Maj 212 Mätning 3, Augusti 212 Mätning 1: (Ja 8%, Nej 1%, obesvarat 1%) Kommentarer: Beror på vad det är. Vill ej vara till besvär. Mätning 2: (Ja 71 %, Nej 28 %, obesvarat %) Kommentarer: Vet inte vem jag ska vända mig till om inte kontaktpersonen är här. Mätning 3: (Ja 86 %, Nej 14 %) Kommentar: Går inte med alla. Jag har fått barn. 6

Andel i % Andel i % Bilaga 1 Fråga 2 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Upplever du att personalen lyssnar på dig? Mätning 1, Mars 212 Mätning 2, Maj 212 Mätning 3, Augusti 212 Ja Nej Obesvarat Mätning 1: (Ja 8 %, Nej 1%, obesvarat 1%) Kommentarer: Ibland Mätning 2: (Ja 71 %, Nej 28 %) Kommentarer: beror på vem man pratar med inte alla Mätning 3: (Ja 86 %, Nej 14 %) Kommentarer: Går inte med alla. De skrattar åt mig. Fråga 3 1 Upplever du att personalen har tid till att sitta ned och prata med dig? 8 6 4 2 Mätning 1, Mars 212 Mätning 2, Maj 212 Mätning 3, Augusti 212 Ja Nej Obesvarat 7

Andel i % Bilaga 1 Mätning 1: (Ja 8 %, Nej 2%) Kommentarer: Sitter och lyssnar, men det händer inte så mycket. Bara psykolog. De har så mycket annat. Mätning 2: (Ja 72 %, Nej 28 %) Kommentarer: Inte alla. Mätning 3: (Ja 72 %, Nej 28 %) Kommentarer: inte på avdelningen men utomhus. Jag är snäll och glad. Fråga 4 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Känner du att personalen visar förståelser för dina känslor? Mätning 1, Mars 212 Mätning 2, Maj 212 Mätning 3, Augusti 212 Ja Nej Obesvarat Mätning 1: (Ja 5%, Nej 4%, obesvarat 1%) Kommentarer: Ganska kalla och hårda, visar inte eller bryr sig inte med dom lyssnar på en. Är inte riktigt insatta i mitt liv. Har inte pratat så mycket. Inte alltid. Jag säger att jag inte vill ha mediciner. Mätning 2: (Ja 1 %) Mätning 3: (Ja 86 %, Nej 14 %) 8

Andel i % Bilaga 1 Fråga 5 1 Tycker du det var bra att man började med schemalagda veckosamtal? 8 6 4 Mätning 3, Augusti 212 2 Ja Nej Obesvarat En avslutande fråga genomfördes bara på sista mätningen (Ja 86 %, Nej 14 %) 9

Antal tvångsåtgärder Bilaga 1 Redovisning av tvångsåtgärder under projekttiden Totalt antal tvångsåtgärder 1111 11111 TEAM 42 Antal Procen t Kvinnor Män Förmiddag 7 23 % 3 4 Passbyte förmiddag/eftermiddag % Eftermiddag 22 73 % 14 8 Passbyte eftermiddag/natt % Natt 1 3 % 1 Passbyte natt/förmiddag % Totalt 3 1 % 12 Diagramrubrik 1 8 6 4 2 Avskilning tvångsinjektion Bältesläggning Informelt tvång totalt Tvångsåtgärderna äger i störst utsträckning rum på intagningsavdelningen, avd 8. Då oftast med en och samma patient som svarade för de flesta tvångsåtgärderna i början av vårdtiden. Därav kan man se topparna. Under sommaren har det även förekommit fler vårdkrävande patienter enl LPT. 1

Antal tvångsåtgärder Bilaga 1 Totalt antal tvångsåtgärder 11111 12111 TEAM 92 Antal Procen t Kvinnor Män Förmiddag 1 1 % 1 Passbyte förmiddag/eftermiddag % Eftermiddag 7 7 % 4 3 Passbyte eftermiddag/natt % Natt 2 2 % 2 Passbyte natt/förmiddag % Totalt 1 1 % 7 3 4 Diagramrubrik 3 2 1 Avskilning tvångsinjektion Bältesläggning Informelt tvång totalt Tvångsåtgärderna äger i störst utsträckning rum på intagningsavdelningen, avd 8. Då oftast var det en och samma patient som svarade för de flesta tvångsåtgärderna i början av vårdtiden. Därav kan man se topparna. Under sommaren har det även förekommit fler vårdkrävande patienter enl LPT. 11

Våra genomförda tester/förändringar Veckosamtal: Avdelning 81 och 82 infört planerat veckosamtal 1 ggr/vecka på patienternas veckoschema. Utöver det så har självklart det funnits möjlighet till oplanerade och spontana samtal. I vissa fall har även patienter bett om fler än ett samtal i veckan pga. försämrat psykiskt mående. I de flesta fall har dessa samtal ägt rum enskilt men det fanns patienter som velat ha detta samtal inplanerat som en promenad då det kändes bättre att gå och prata än att bara sitta still. Om en patient bett om att få flytta sitt samtal till en annan dag pga. någon omständighet så har vi gjort det. Vi har informerat om att samtalet är frivilligt och att det inte är någon form av samtalsterapi. Samtalets struktur har helt bestämts av patienten, på veckosamtalet kan allt diskuteras. Vi har begränsat samtalets längd till max 1 timmer per samtal. Strukturerat uppföljningssamtal med omvårdnadspersonal efter avvikelse vid frigång/permission: Vi tog fram en strukturerad mall över vad vi tyckte detta samtal skulle röra sig kring, se bilaga. Vi formulerade frågorna så att patienten inte ges möjlighet att bara svara ja och nej utan att göra ett försök till att svar på ett mer nyanserat och beskrivande sätt. Patienten ges då möjlighet att utrycka både känslor och tankar kring det som skett. Samtalet syftar inte till att vi som personal ska sitta med pekpinnar och ha färdiga paketlösningar utan att ge patienten möjligheten att bli mer delaktig i ev. lösningar och på så sätt att få större förståelse över de åtgärder som vidtas. Information gavs enligt denna mall till personalen att dokumentera om det framkom några faktorer som kan spela roll vid nästa frigång/ permission och att patienten tillfrågas hur han/hon upplevde samtalet. Under mätningens tid har dock endast 1 samtal genomförts. Våra genomförda aktiviteter Under projekttiden har vi utfört följande aktiviteter: Fortlöpande information till personal om genombrottsprojketet på APT, och andra mötes forum samt ledningsgrupp. Förbättringslåda på avd 81, där patienter fick lägga i förslag till förbättringar som vi sedan tog upp, först i personalgruppen för diskussion och sen vidare till patienterna på morgonsamlingen om deras förslag gick att genomföra eller ej. Förslagslådan finns fortfarande kvar. Mall för uppföljningssamtal vid avvikelse från frigång/permission, se bilag. Detta för att öka patientens medvetenhet angående deras villkor och delaktighet i vården. Enkäter kring patientens upplevelse att bli sedd och lyssnad på. Det genomfördes tre stycken mätningar om patienternas känsla att bli sedda och 12

lyssnade på. Frågorna synliggörs i rapporten, se sida 6-9. Genomförde mätningar av antal veckosamtal och avvikelsesamtal genom journal granskning vid tre tillfällen. Så här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet - Information till patienter har getts om genombrottsprojeket inför enkäterna om patientens upplevelse. - Patienterna har svarat på en enkäter vid tre tillfällen. Pat informerades om deras betydelse att delta men att det var frivilligt. Alla tillfrågade patienter valde att delta. - Förankrat våra tankar och tester genom brukarrådet. Brukarrådet kommer att användas mer och mer som referensgrupp. Vi har även tagit del av patienternas tankar och funderingar kring projektet. - Information har gått ut till anhöriga via våra anhörigtäffar som hålls två ggr per år. Responsen från anhöriga var då positiva. - Uppföljning av projektrapporten kommer att ske med patienterna. Så här går vi vidare Veckosamtal kommer att fortsätta på avd 82 då detta uppskattas av patienterna. Under hösten nu kommer det att planeras in veckosamtal även på avd. 81 som inte riktigt hängde på under hela mätperioden. När detta rullar på så är det väl lämpligt att man på avd. 8 schemalägger veckosamtal. Med tanke på att det är en avdelning där man har sitt första möte med Rättspsykiatrin så kan det vara av stor vikt att man får möjlighet till egentid i form av ett samtal med omvårdnadpersonalen. Veckosamtalen kommer inom kort tas upp för diskussion i ledningsgruppen och kommer således bli en rutin på rättspsykiatrin. Gällande uppföljningssamtalen så tror vi att det blir lättare att genomföra dem när de sker i samband med läkarsamtalet, då slipper patienten gå igenom händelseförloppet en gång till och man får en mer rutinartad uppföljning. Det kan vara bra även för personalen så man vet vad som sker efter att patienten kommer tillbaka efter avvikelsen. Vi har under mätperioden set svårigheter att få till detta samtal dagarna efter återkomst till avd. Detta kan diskuteras vidare om man ska senarelägga samtalet då patienten har fått mer distans till situationen. Det har i slutskedet av vårt projekt startat en utvecklingsgrupp där representanter från båda teamen medverkar tillsammans med psykolog, kuratorer, avdelnings personal, avd 13

chef, verksamhetschef, vårdutvecklare? I denna grupp skall vi diskutera framtida vårdinnehåll. Vi kommer använda oss av brukargruppen som referensgrupp. Informationen kommer fortsättningsvis att spridas till medarbetare via APT och andra personal forum. Fortsatt information till anhörigträffarna och brukargruppen. Diskussion Att delta i ett förändringsarbete är inte lätt alla gånger. Man vill så mycket men ibland är det svårt att konkretisera det man vill förbättra och få till mätningar som styrker att en förändring skett. Vi var övertygade om att strukturenade samtal skulle vara en lätt sak att genomföra men som visade sig inte föll lika väl ut hos patienterna. Varför det blev så har kan vi bara spekulera i då vi inte fått något riktigt svar. Vi hoppas ändå att vi genom att göra små förändringar kring tillvägagångssättet kan nå annat resultat längre fram. Det positiva i det hela är att antalet avvikelser på vår klinik är relativt lågt jämfört med nationella siffror. Veckosamtalen mottogs med öppna famnen på avd 82 av både patienter och personal. Kanske är det att samtalet inte har några förpliktelser och är otvunget för patienten. Positiva kommentarer från personalen är att de ges tillfälle att lära känna patienten bättre och att man kommer närmre varandra. Vidare har vi i gruppen diskuterat kring det informella tvånget, men har i denna projektgrupp känt att det varit för stort för oss att ta tag i. Men vi för diskussionerna vidare på hemmaplan och detta är något vi skall fortsätta att diskutera och synliggöra då vi är övertygade om att det förekommer. Detta har vi lärt oss Att det ibland är svårare att få med personalen i förändringsarbetet än patienterna. Vi har fått en helt annan insyn i hur vår verksamhet fungerar, ex att det finns tydliga rutiner kring tvångsåtgärder, avvikelser etc. dels relaterat till föregående teams arbete. -Genom att vi fått möjlighet till att träffa team från andra län så har vi fått många nya - Förändringar är inte gjorda i en hanvändning utan kräver sin del av förberesleser, tålamod, uppfinningsrikedom, lyhördhet och att våga tänka nytt! För ytterligare information 14

Team 92: Peter Andersson avd 8 tel 55-86623 Sarah Mossfeldt avd 81 tel 55-86625 Caroline Walter avd 82 tel 55-86633 Tobias Oskarsson avd 83 tel 55-86621 15

Manual till uppföljningssamtal efter avvikelse vid frigång/permission Samtal ska äga rum inom 24 timmar efter ankomst till avdelning. Samtalet görs i samband med läkarsamtalet där kontaktpersoner/vårdlag medverkar på den avdelning som patienten befinner sig på efter avvikelsen. Uppföljningssamtalet ska utgå från tre huvudfrågor. 1. Vad var det som hände? 2. Fanns det något som kunde ha förhindrat att detta skett? 3. Vad kan du göra för att undvika att detta sker nästa gång? Det är viktigt att ni dokumenterar vad som kommer fram under samtalet då mätningar kommer att göras gällande faktorer som kan spela roll vid nästa frigång/permission. Fråga patienten hur han upplevde uppföljningssamtalet, dokumentera. Vill patienten inte medverka vid uppföljningssamtal, dokumentera detta för statistiken. 16