Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 169 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Biträdande avdelningschef: Anders Hallén, anders.a.hallen@akademiska.se Avdelningschef: Eva Ljungberg Biträdande avdelningschef: Baltasar Pinhiero Överläkare: Efthymios Kouppis Psykolog: Sanna DeConnic Specialistsjuksköterska: Joakim Magnusson Skötare: Victor Vilches Kurator: Helena Berggren Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Avdelningens fokus i genombrottet har framför allt varit att öka patienternas delaktighet i vården, öka fokus närstående, både vad gäller stöd och delaktighet i vården, samt att arbeta mot en avdelning som uppfattas som ordningsam av både patienter och personal. De förbättringar som vi arbetat med har syftat till att minska distansen mellan personal och patient, samt att personal ska bli bättre på att ta till sig patientens upplevelse av behov. Därutöver har närstående involverats i större utsträckning i planeringen och utförandet i vården, samt att avdelningen nu kan erbjuda ett bättre närståendestöd, framför allt i form av närståendeträffar. Vi har också arbetat med en rad förändringar för att både patienter och personal ska uppleva avdelningen som ordningsam. Exempelvis innebär detta att det ska vara tydligt vart information finns att tillgå, att man inte ska få dubbla budskap, att man ska kunna lita på det som står och sägs och att man som patient ska känna att olika yrkesgrupper arbetar mot samma mål och åtgärder som man själv har. En ökad kunskapsnivå om tvångsvård och tvångsåtgärder hos personal är en åtgärd som också har genomförts under genombrottets gång för att kunna erbjuda en säker och korrekt vård vid eventuell tvångsvård. Bakgrund Vi är en relativt nyöppnad avdelning (mars 2013) som inriktar oss mot patienter med självskadeproblematik och diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Avdelningen har elva vårdplatser och här arbetar läkare, sjuksköterskor, skötare, kurator samt psykolog.

2 Då vi gick med i genombrottsprojektet var avdelningen fortfarande i öppningsskedet och arbetade mycket med att bygga upp och utveckla vårdinnehållet, främst med fokus på beteendeaktivering i form av promenader, temagrupper, träning, DBT-grupper etc., patientcentrerad vård och tydlig journalföring. I samband med att vi började genombrottsarbetet gick vi över från att arbeta med kontaktpersoner för varje patient till att arbeta med vårdlag. Avdelningen arbetar med en patientgrupp där kraftig ångest och självskada är vanligt. Detta är också en patientgrupp där tvångsvård och tvångsåtgärder förekommer mer eller mindre regelbundet. En av målsättningarna med att skapa en avdelning för denna patientgrupp har varit att skapa ett arbetssätt som minskar både tvångsvård och tvångsåtgärder. Innan vi påbörjade vårt genombrottsarbete hade vi tagit fram en grundstruktur hur vi tänkte oss hjälpa patientgruppen på bästa sätt. Detta bestod huvudsakligen i: - Skapa en planering kring vården tillsammans med patient, omvårdnadspersonal och läkare, samt att säkerställa att alla parter hade en gemensam syn på orsak till inläggning, målsättning med vården och planerade åtgärder. - Att arbeta DBT-inriktat. Mer än halva personalgruppen (inkl. avdelningschef, biträdande avdelningschef och överläkare) har en ca 80 timmar lång DBT-utbildning. Vi har även en psykolog med DBT-inriktning anställd på avdelningen. - Ett stort fokus på beteendeaktivering. Målsättningen har alltid varit att patienterna inte ska uppleva vården som förvaring. Det ska vara en miljö som erbjuder stöd, inspiration och struktur. Beteendeaktiveringen ska fokusera på att arbeta sig ut från avdelningen och hjälpa till att skapa rutiner i vardagen utanför sjukhuset. - En tvärprofessionell bedömning av patienten och dess problematik av läkare och omvårdnadspersonal, där man vid behov även kopplar in kurator och psykolog. - Att alltid fråga om patienten önskar involvera närstående i planeringen kring vården. Syftet med att delta i genombrottsprojektet för oss var att få en strukturerad metod att arbeta kring ovanstående frågor, samt hjälp att utveckla vården ytterligare. Då vi sökte projektet uppfattade vi att målsättningen med genombrottsprojektet kompletterade de mål vi själva hade skapat då vi öppnade avdelningen. Mål Mål 1: Delaktighet personal (SKL Huvudmål nr 3) 100 % av personalen ska skatta minst 8 på VAS gällande upplevelse sin av delaktighet i genombrottsprojektet. - Mätning veckovis med start från november till april Personalenkät Mål 2: Delaktighet patient (SKL huvudmål nr 1) Patienter ska skatta minst 8 av 10 på VAS i patientformuläret på frågan om delaktighet i vården. - Mätning veckovis med start från november 2013 till april Patientenkät (Resultatet är konverterat till procent och inte Det betyder att varje steg på VAS-skalan motsvarar 10 %) Mål 3: Närstående (SKL Huvudmål nr 4) 100 % av de närstående som tar del av någon form av stöd på avdelningen ska skatta minst 8 på VAS gällande sin upplevelse av stödet. - Mätning månadsvis med start från november 2013 till april Mål 4: Närstående (SKL Huvudmål nr 4) 100 % av patienterna ska erbjudas att deras närstående får möjlighet till delaktighet i vården. - Mätning veckovis med start från november 2013 till april Patientenkät Mål 5: Personal (SKL Huvudmål nr 3) 100 % av personalen ska ha minst 90 % rätt på ett kunskapstest om LPT och tvångsåtgärder. - Mätning 3 gånger under genombrottet, 0-värde i november. Frågeformulär

3 Mål 6: Vårdmiljö patient (SKL huvudmål nr 2) 100 % av patienterna ska skatta minst 8 på VAS gällande sin upplevelse av ordning på avdelningen - Mätning veckovis med start från november 2013 till april Patientenkät Mål 7: Arbetsmiljö personal (SKL Huvudmål nr 3) 100 % av personalen ska skatta 8 på VAS gällande sin upplevelse av ordning på avdelningen - Mätning veckovis med start från november 2013 till april Personalenkät Förändringar som testats Samanlagt har 31 PDSA gjorts. De flesta, men inte alla presenteras nedan. Mål 1: Delaktighet personal (SKL Huvudmål nr 3) 100 % av personalen ska skatta minst 8 på vas gällande upplevelse av delaktighet i genombrottsprojektet. Test 1.0 Avdelningen har varje tisdag avsatt 1 timme till en arbetsgrupp på avdelningen med fokus på utvecklings/genombrottsarbete. Denna grupp har fungerat mycket bra. Den kom igång några veckor efter att genombrottsprojektet påbörjades, och det var då personalen började skatta högre på upplevelsen av delaktighet i projektet. Från och med december 13 kommer de flesta utvecklingsförslag från denna grupp. Denna grupp är ett fantastiskt forum att både förankra idéer, implementera samt utvärdera åtgärder. Denna förändring är implementerad och gruppen kommer även finnas kvar efter genombrottsprojektets slut då det är mycket uppskattat tillfälle. Test 1.1 Ett genombrottsforum på avdelningen har skapats. Det finns en tydlig lista med avslutade och pågående PDSA-hjul. Då det med tiden blev väldigt mång PDSA-hjul att hålla ordning på så skapade vi v. 10 en plats där vi presenterade alla genomförda PDSA-hjul, samt vilka som var pågående. Innan fanns det också en plats på avdelningen som beskrev genombrottsarbetet, men den var inte lika tydlig. Då man tittar på hur personalen skattar delaktighet så stabiliserades skattningen till åtta efter åtgärden infördes Resultat Måldata Mål 2: Delaktighet patient (SKL huvudmål nr 1) Patienter ska skatta minst 8 av 10 på VAS i patientformuläret på frågan om delaktighet i vården. Test 2.0 Alla patienter ska ha ett ankomstsamtal genomfört av omvårdnadspersonal då de är inneliggande på avdelningen. Detta ska vara utfört inom ett dygn. Åtgärden är implementerad och fungerar bra. Test 2.1 Alla patienter ska ha en vårdplan då de är inneliggande på avdelningen. Denna ska göras av läkare och omvårdnadspersonal tillsammans med patienten inom två vardagar efter ankomst till avdelning. Åtgärden är implementerad och fungerar bra. Test 2.2 Skapa en gemensam förståelse mellan personal och patienter vad delaktighet innebär. Alla patienter blev erbjudna att skriftligt svara på en öppen fråga: Vad innebär delaktighet för dig? Sedan jämfördes svaret med hur personal och närstående svarade på samma fråga. Resultatet visade på att alla tre kategorier uppfattar delaktighet på ett liknande sätt.

4 Test 2.3 Förbättra användandet av patientguiden i arbetet med patienter. Patientguiden är ett häfte som innehåller information om avdelningen, rutiner, vilka möjligheter och resurser avdelningen har, information om bl.a. vårdplan och krisplan etc. Detta är ett hjälpmedel för att alla patienter ska få samma möjlighet att få ut mesta möjliga av sin vårdtid. Den hjälper också till att skapa en tydlighet och struktur kring vården vilket hjälper både personal och patient att skapa en givande vårdtid. Test 2.4 Varje dag ska varje patient erbjudas ett planerat samtal med den personal som har omvårdnadsansvar för denne. Detta önskemål kom från patientgruppen. Åtgärden har inte fungerat så bra som önskat då dagarna ofta är hektiska och det är svårt att sätta av en specifik tid. Däremot har man i omvårdnadsgruppen blivit bättre på att avsätta tid till patientsamtal efter att denna förändring testades. Åtgärden är alltså inte implementerad efter det ursprungliga förslaget då det inte fungerade praktiskt, men patienter har nu dagliga samtal med omvårdnadsansvarig person i en högre utsträckning än innan testet vilket innebär en positiv utveckling. Test 2.5 Överläkare ska delta i avdelningens temagrupp. Tre dagar i veckan har avdelningen en s.k. temagrupp där omvårdnadspersonal tillsammans med patienter diskuterar olika ämnen (ex. sömn, ångest, aktivitet etc.). Förslaget här är att överläkaren deltar/håller i en sådan grupp. Testet fungerade bra och patienterna uppskattade överläkarens deltagande. Det var också ett bra tillfälle för överläkaren att observera hur patienterna fungerade utanför läkarsamtalen. Test 2.6 Biträdande avdelningschef (bac) sitter och arbetar med administrativa uppgifter i patientutrymmen på avdelningen för att locka ut övrig personal från expeditionen. Ett problem som tydligt framkom då vi tog upp förbättringsförslag från patienter var att de upplevde att personalen ofta samlades inne på expeditionen, vilket medförde att patienterna fick känslan av att de störde när de ville ha hjälp med något. Upplevelsen av en vi- och domkänsla infann sig vilket gjorde att patienterna kunde känna sig ensamma. Denna förändring är en av många åtgärder för att få ut personalgruppen bland patienterna i större utsträckning. Förändringen har haft effekt då det visade sig att både personal och patienter kom och höll bac sällskap. Test 2.7 Efter en tvångsåtgärd ska patienten erbjudas ett uppföljande samtal av personal. Detta görs efter en förutbestämd mall. Åtgärden har uppskattats hos patienter och personal. Test 2.8 Öka personalens närvaro ute på avdelningen. Vikten av att personalen finns ute på avdelningen hos patienterna har förankrats på utvecklingsgrupp, avdelningsmöte och morgonrapporter. Genom att medvetandegöra frågan aktivt har syftet varit att alla i personalen ska ta ett eget ansvar. Test 2.9 Att under morgonrapporten utse vilka som har omvårdnadsansvar för respektive patient under dag och kvällspasset, sedan skriva ner det på en whiteboard utanför expeditionen så patienterna kan se vem de ska vända sig till. Detta är ett önskemål från patienterna då de upplevde det väldigt otydligt vem de skulle vända sig till om de behövde hjälp. Nu är det tydligt vem patienterna ska vända sig till om de behöver hjälp med något eller någon att prata med. Test2.10 På morgonsamling frågar vi patienterna vad de önskar att temagruppen ska handla om. Även ämnen som ingår i läkares och kurators arbetsområden.

5 Test 2.11 Genombrottstid på tisdagar med patienterna för att informera patienter om genombrottsprojekt och ge dem en möjlighet att komma med förslag och förändringsidéer. Detta har fungerat i perioder, men har på det stora hela fallit väl ut. Det har varit ett bra tillfälle att få respons på förbättringsarbetet. Ibland har det visat sig att patienterna inte upplevt någon skillnad på de åtgärder vi arbetat med, vilket har varit värdefull information. Många bra och relevanta förbättringsförslag kommer från dessa tillfällen. Mål 3: Närstående (SKL Huvudmål nr 4) 100 % av de närstående som tar del av stöd på avdelningen ska skatta minst 8 på vas gällande upplevelsen av stöd. Test 3.0 Närståendegrupp som ses i tre veckor där omvårdnadspersonal, brukarrepresentant, psykolog, kurator och läkare deltar. Innehållet i grupperna anpassas efter deltagarnas (närståendes) frågor. Mål 4: Närstående (SKL Huvudmål nr 4) 100 % av patienterna ska erbjudas att deras närstående får möjlighet till delaktighet i vården. Test 4.0 Skapa en gemensam förståelse mellan personal och patienter vad delaktighet innebär. Samma som test 2.2 fast ur ett närståendeperspektiv Mål 5: Personal (SKL Huvudmål nr 3) 100 % av personalen ska ha minst 90% rätt på ett kunskapstest om LPT och tvångsåtgärder. Test 5.0 Kunskapstest för att kartlägga personalens kompetens kring tvångsvård och tvångsåtgärder. Test 5.1 Praktisk övning av bältesläggning och avskiljning genomförd av säkerhetsansvarig på divisionen. Test 5.2 Utbildning av all personal om tvångsvårdslagstiftning och tvångsåtgärder av överläkare. Mål 6: Vårdmiljö patient (SKL huvudmål nr 2) 100 % av patienterna ska skatta minst 8 på VAS gällande sin upplevelse av ordning på avdelningen Test 6.0 Den som har tillsyn på patienterna ska under denna tid finnas tillgänglig på avdelningen under denna timme. Det innebär att denna personal inte ska sitta i samtal eller vara frånvarande, utan finnas tillgängliga för patienterna. Detta innebär också att denna person avlastar övrig personal att bli avbrutna i sitt arbete. Alla patienter har tillsyn en gång varje halvtimme på avdelningen och man delar upp tillsynen så att man som personal oftast har ansvar för en timme åt gången. Vid utvärdering av denna åtgärd visade det sig att vare sig patienter eller personal visste vem som hade ansvar för tillsyn/att finnas ute på avdelningen. Vi diskuterade om vi skulle märka upp den personal som hade tillsyn, men förslaget röstades ner och förändringen är inte implementerad. Test 6.1 Underläkarna ska delta på omvårdnadsronder. Förändringen har testats men det är delade åsikter i frågan. Underläkarna har haft en stor arbetsbelastning vilket har medfört att de inte har fortsatt att deltaga på dessa ronder. De kan också uppleva en känsla av dubbelarbete då de arbetar med både sina diktat och vårdplanerna. Det positiva är att det ökar samsynen på vården och mellan yrkeskategorier. I nuläget implementerar vi inte förändringen utan arbetar på att hitta en lösning som känns bra för alla. Test 6.2 Vi sammanställer ett schema för patienterna på de aktiviteter som avdelningen erbjuder så de lättare

6 kan planera sin tid. Test 6.3 Vid morgonrapporten görs en tydlig arbetsfördelning för dagen där det står vem som är ansvarig för vilken aktivitet. Då man inte tydliggjort i början av dagen vem som har ansvar för vad har avdelningsaktiviteter lätt missats. Denna förändringsidé har implementerats. Mål 7: Arbetsmiljö personal (SKL Huvudmål nr 3) 100 % av personalen ska skatta 8 på en VAS gällande sin upplevelse av ordning på avdelningen Test 7.0 Omvårdnadsronder 3 ggr/vecka. Innan hade vi endast 1 omvårdnadsrond/vecka. När vi provade att utöka dessa visade det sig att endast 1 av 4 omvårdnadsronder genomfördes. Anledningen visade sig vara att andra uppgifter drog ut på tiden, omvårdnadsronderna prioriterades inte, samt att de krockade med andra aktiviteter. Vi gjorde ytterligare ett försök där vi tittade över andra aktiviteter för att se vart det krockade och justerade tider. Vi har även lagt fokus på att hålla tider och prioritera dessa högre. Det har visat sig att förändringen har lyckats väl. Test 7.1 Avdelningen har haft två ronder i veckan (måndag och torsdag) som har skett i vårdlag, samt tre kortare genomgångar med läkaren (tisdag, onsdag och fredag) där bara arbetsledaren deltar (vilket innebär att ett vårdlag inte är representerat). Förändringsidéen är att även genomgångarna ska göras i vårdlag. Förändringen är implementerad efter bra resultat. Test 7.2 Använda journaltabeller för att dokumentera parametrar i patientens journal, istället för att skriva dessa i journaltext. Test 7.3 Uppföljande samtal med personalgrupp av arbetsledare efter tvångsåtgärd Test 7.5 Skapa en checklista vid tvångsåtgärd för personal. Checklistan är skapad och är för närvarande på granskning. Detta är en efterfrågad åtgärd som personalen ser fram emot. Resultat Mål 1: Delaktighet personal (SKL Huvudmål nr 3) 100% av personalen ska skatta minst 8 på VAS gällande upplevelse av delaktighet i genombrottsprojektet. I och med att vi har skapat en genombrottstid veckovis på avdelningen har vi lyckats involvera både omvårdnadspersonal och läkare i förändringsarbetet. Personalen är drivande i förändringsarbetet och hjälper oss också att ta in patienternas perspektiv i genombrottsarbetet. Mätningarna har visat att upplevelsen av delaktighet har vandrat uppåt under projektets gång för att sista tiden legat stabilt på 8 av Resultat Måldata Mål 2: Delaktighet patient (SKL huvudmål nr 1)

7 Patienter ska skatta minst 8 av 10 på VAS i patientformuläret på frågan om delaktighet i vården. Under genombrottet har vi lagt störst fokus på åtgärder för att öka patientens upplevelse av delaktighet. Då man analyserar skattningarna ser man att vi redan i början av genombrottet uppnådde vår målsättning. Dock såg vi själva brister i vårt arbete med att involvera patienten tillräckligt vilket innebar att vi valde att prioritera detta område. Dock har inte patientskattningarna visat någon tydlig trend, utan vi slutar på samma nivå som vi började. En faktor som vi tror har påverkat att patienternas upplevelse av delaktighet inte har ökat, är att vårdtyngden på avdelningen ökade markant i mitten av december och har sedan hållit i sig fram till slutet av projektet. Vi har under denna tid implementerat en rad förbättringar för att förbättra patienternas delaktighet med olika åtgärder som både kommer från patienterna själva och från personal. Vår upplevelse är att vi nu arbetar med en större medvetenhet att involvera patienterna i planeringen och utförandet av vården. Detta gäller alla yrkeskategorier som arbetar på avdelningen. Mål 3: Närstående (SKL Huvudmål nr 4) 100 % av de närstående som tar del av stöd på avdelningen ska skatta minst 8 på vas gällande upplevelsen av stöd. Vi har haft ett stort fokus på närstående under projektets gång. Tyvärr speglas inte det varken i antalet PDSA-hjul eller statistik. Det är lite ledsamt eftersom det har skett väldigt stora förändringar inom detta område. Förbättringarna som vi gjort bortsett från närståendeträffarna är att aktivt förankra närståendeträffarna i personalgruppen och sprida information om dem till närstående. Vad gäller mätning av upplevelsen av stöd har vi använt oss av ett frågeformulär, dock har det fungerat dåligt att både få ut formulären till närstående och få in de som är utdelade. Detta har medfört att vi inte har något objektivt eller mätbart resultat på åtgärden som går att mäta över tid. I början av genombrottsprojektet skapade vi närståendekvällar, vilket innebar att vi bjöd in närstående till inneliggande patienter tre tillfällen under tre veckor. Inför varje träff fick de närstående komma med frågor utifrån vad man själva vill veta mer om. Det har inneburit att närstående har fått mycket information om vården och svar på många frågor. De har fått möjlighet att få svar på frågor från många olika yrkesgrupper samt råd och hjälp hur de kan stötta patienten i deras dåliga mående. Men framför allt har det framkommit att de upplever att de har fått mycket stöd själva. Dessa grupper har startat månadsvis sedan oktober och är fortfarande mycket uppskattade. Efter första gruppen önskade de närstående fortsätta att ses, vilket ledde till att Medborgarskolan tog över träffarna och bedrevs i studiecirkelform efter de tre träffarna som har anordnats av oss. Eftersom personal från avdelningen närvarar på dessa grupper lär de närstående också känna personalen bättre vilket har resulterat i ett bättre samarbete, ökad närvaro av närstående på avdelningen och i samtal, en utskrivningsplanering där de närstående oftare finns med, samt att vi har blivit betydligt bättre att fånga upp närstående som mår dåligt och kan erbjuda dem strukturerade stödinsatser. Både på avdelningen och i efterföljande öppenvård. Mål 4: Närstående (SKL Huvudmål nr 4) 100% av patienterna ska erbjudas att deras närstående får möjlighet till delaktighet i vården. Här har antalet åtgärder varit minimalt. Det vi har gjort är framförallt att påminna om att fråga patienter om de önskar att närstående ska delta. Vi har påmint personalen om detta framför allt på rapporter, avdelningsmöten och genombrottstiden. Närståendes deltagande i vården har också diskuterats under omvårdnadsronder. Dock har vi inte gjort några PDSA-hjul för att förbättra resultatet. Sista tiden under projektet har siffrorna blivit bättre och vid sista mätningen nådde vi upp till vårt mål. Insatserna under detta mål har ofta gått hand i hand med arbetet mot mål 3.

8 Antal tvångsåtgärder 100% 80% 60% 40% 20% Resultat Målvärde 0% Mål 5: Personal (SKL Huvudmål nr 3) 100% av personalen ska ha minst 90% rätt på ett kunskapstest om LPT och tvångsåtgärder. Kunskaperna om tvångsvård och tvångsåtgärder har markant förbättrats. Vårt mål var att personalen skulle ha 90% rätt på ett kunskapstest i ämnet, dit nådde vi inte riktigt utan landade på 84% i sista mätningen som skedde i mars Vi är nöjda med det resultatet men kommer att fortsätta med arbetet att hålla personalens kunskaper uppdaterade. Mål 6 och 7: Vårdmiljö patient (SKL huvudmål nr 2) 100% av patienterna ska skatta minst 8 på VAS gällande sin upplevelse av ordning på avdelningen 100% av personalen ska skatta 8 på VAS gällande sin upplevelse av ordning på avdelningen Dessa två mål strävar mot liknande syfte och de åtgärder vi har gjort har varit riktade mot både patienter och personal. Våra mätningar visar att redan då vi började genombrottet skattade både patienter och personal runt 8 på ovanstående frågor. Mätningarna visar också att patienternas upplevelse av ordning på avdelningen inte direkt skiljer sig nu jämfört med när vi började genombrottet, medan personalen upplever att ordningen är något bättre nu än när vi började. Åtgärderna har främst syftat till att tydliggöra saker. Exempelvis att man dokumenterar lika så att man lätt ska hitta information, att man vet vem man ska vända sig till, att man har en samsyn kring planering, aktiviteter och arbetssätt etc. Personalens skattning gällande upplevelse av ordning på avdelningen 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Redovisning av tvångsåtgärder 30 Registrerade tvångsåtgärder Septem Novem Decemb Februar Oktober Januari Mars ber ber er i Serie SeptemberOktober November ddecember Januari Februari Mars Tvångsmedicinering Fastspänning Avskiljning Annan tvångsåtgärd Summa Kvinnor/män 0/0 0/0 0/0 0/0 0/15 0/8 0/24 Diskussion Då man granskar våra diagram ser man att resultaten på de områden vi ville förbättra har ökat och vid slutet på projektet hade vi mätt fem av sju av våra mål. Dock är förbättringarna inte speciellt stora om man endast tittar på mätningarna, då både patienter och personal skattade relativt högt redan då vi började med genombrottet. Ändå har vi uppfattningen att projektet har lett till positiva resultat, som vi inte ens hade reflekterat över när vi började projektet. Ett av dessa resultat är att då genombrottsgruppen har bestått av personer från flera olika yrkeskategorier har samsynen på vården och patienterna ökat både mellan personer i samma yrkesgrupp och mellan olika yrkesgrupper. Den största förändringen har troligtvis varit att samspelet mellan omvårdnadsperspektivet och det medicinska perspektivet har ökat och kompletterar varandra på ett tydligt sätt. Det har skapats forum på avdelningen där olika yrkeskategorier kan diskutera både arbetssätt och vårdinnehåll. Vår upplevelse är att med denna grund har det varit lättare att implementera åtgärder som ökar patientens delaktighet, då fokus har handlat om patienten snarare än arbetet mellan våra egna yrkesgrupper.

9 Då man tittar på patientens upplevelse av delaktighet är det svårt att se någon tydlig ökning under projektets gång utan skattningen har stannat runt målvärdet under större delen av projektets gång. Men vår subjektiva upplevelse är att vi har utvecklats åt rätt håll. Exempelvis var vårdtyngden på avdelningen väldigt låg från då genombrottsprojektet började fram till mitten av december. Det skedde inte några tvångsåtgärder under denna period och de flesta av patienterna som var inneliggande var nya inom slutenvårdspsykiatrin och visade sig vara nöjda med den vården som erbjöds. Från december och framåt blev många patienter med betydligt svårare psykiatrisk ohälsa i bakgrunden inskrivna. Många av dessa hade varit utsatta för tvångsåtgärder många gånger under sin tid i psykiatrin, och uttryckte själva att de triggades till en ökad ångest och ett skadligt beteende genom att bara vistas i slutenvården. Detta ledde i sin tur till en markant ökning av tvångsåtgärder på avdelningen. Detta innebar nya och svårare förutsättningar att bedriva genombrottsarbetet framåt. Dels för att det inte fanns samma tid till förbättringsarbetet som innan, men det krävdes också betydligt större insatser innan patienterna upplevde att vårdnivån höjdes. Med denna bakgrund vill vi tro att vi ska vara nöjda med att skattningarna inte sjönk under den sista delen av genombrottet, utan att vi faktiskt lyckades hålla kvar resultatet i nivå med vår målsättning. Vad gäller arbetet kring närstående har det i första hand kretsat kring närståendegrupperna som blev mycket uppskattade redan från början. Mycket tid och engagemang har lagts på dessa från både genombrottsteamet och övrig personal. Även personer från andra verksamhetsområden och divisionsledning har uppmärksammat träffarna vilket har lett till att närståendeperspektivet har ökat även inom andra områden i psykiatrin än vårt. Då närståendegruppen var en väldigt stor förbättringsåtgärd som sattes in redan från början gick vårt fokus till att fortsätta med dessa, vilket ledde till att nya PDSA-hjul mot mål 3 stannade av. Till på köpet missade vi ofta att dela ut enkäter, och de närstående glömde bort att lämna in de enkäter som vi delade ut. Därför har vi ingen statistik på allt arbete vi lagt ned här vilket är ledsamt. Dock hoppas vi att statistiken tillhörande mål 4, där vi mätte om patienterna blev tillfrågade om de önskade att närstående skulle delta i deras vård, speglas även i närståendes upplevelse om delaktighet och stöd i vården. Slutligen vill vi säga att vi upplever att avdelningen har utvecklats under denna tid och blivit både mer stabil och medveten om vad vi vill uppnå med vården. Känslan att vi arbetar mot en gemensam målsättning har stärkts, och vi är betydligt mer medvetna om både våra styrkor och våra svagheter. Vi tror att då vi har en stabil grund för hur avdelningens arbete bedrivs ökar förutsättningen att ta till oss och arbeta utifrån patientens perspektiv. Så här involverade vi patienter och deras närstående Patienter Vi har varit tydliga till patienterna att avdelningen deltar i genombrottsprojektet och uppmuntrat dem att hjälpa oss att bli bättre. I början av projektet utgick vi mest från vilka behov vi i genombrottsteamet såg på avdelningen och genomförde åtgärder utifrån detta. Men ganska snart insåg vi att vi behövde involvera både patienter och personal betydligt mer för att få ett bra gensvar i arbetet. Vi har varje tisdag morgon genombrottsinformation till patienter där biträdande avdelningschef och en övrig medlem ur genombrottsteamet deltar. Där berättar vi vilka förändringar som är pågående och förklarar syftet för patienterna. Vi tar också in förslag och önskemål från patienterna vilka förbättringsförslag de önskar. Dessa förslag tas senare på dagen upp på personalens genombrottstid. Patienterna har vid ett tillfälle skapat ett eget PDSA-hjul tillsammans med två personer ur genombrottsteamet som personalen samma vecka genomfört. Analys och utvärdering av hjulet har sedan skett både i patient- och personalgruppen. Närstående Då ett av målen var att alla patienter ska erbjudas närståendes delaktighet i vården, har närstående också fått en större del i vården under året. Närståendeträffarna har också varit ett forum för att involvera närstående. I och med att närståendes delaktighet i vården har ökat har vi också blivit bättre på att erbjuda närstående individuellt stöd av vår kurator (som är en teammedlem i genombrottsgruppen)

10 Sammanfattning av projekt tiden så här långt Vi upplever att vi blivit bättre på att implementera förändringar på avdelningen och få in dem i arbetsrutinerna och vi har bra kunskap om att arbeta med PDSA-hjul. Vi är nöjda och upplever att vi har nått upp till de flesta målsättningarna, men många av åtgärderna vi har behöver finjusteras för att fungera fullt ut. Tiden direkt efter genombrottet kommer vi inte lägga någon större vikt på att föra in nya åtgärder, utan få de vi har att fungera fullt ut. Vi planerar ett LS 4 framåt hösten.