STUDIEHANDLEDNING Ekonomisk styrning Kurskod: 2FE254 Kurstillfälle: VT 2014 Om kursen Ekonomisk styrning Kursens syfte är att deltagarna ska tillägna sig kunskaper och förståelse om två fundamentala aspekter av organiserad verksamhet Ekonomistyrning och Finansiering samt att utveckla förmågan att kritiskt värdera, analysera och kommunicera företeelser kopplat till kursens innehåll. Detta innebär en utveckling av färdigheter som ställer krav på förmågan att se helheter och placera in specifika fenomen i olika sammanhang. Undervisningen bygger därför på ett analytiskt förhållningssätt till ämnesinnehållet. På delkursen Ekonomistyrning betonas kvalitativ analys. På delkursen Finansiering betonas kvantitativ analys. Examinationsmoment Kursbetyget (15 hp) är antingen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Kursen examineras med individuella tentor (U, G eller VG) och grupparbeten (U eller G) enligt följande: tentamen Ekonomistyrning (6 hp), tentamen Finansiering (6 hp) och Gruppredovisning (3 hp). För kursbetyget VG krävs G på gruppredovisningen, minst G på respektive ordinarie tenta eller omtenta under ordinarie kurstillfälle och minst 80% av den sammanlagda max-poängen från de två delkursernas tentor. För kursbetyget G krävs minst 60% av max-poäng på respektive tenta var för sig. Omtentor genomförs 5-6 veckor efter respektive ordinarie tentamenstillfälle. Gruppredovisningen består av fem examinationsmoment i form av inlämningsuppgifter och seminariedeltagande där betygen U eller G kan erhållas: 1) Innehållsanalys i ekonomistyrning 2) Case-analys 1 i ekonomistyrning 3) Case-analys 2 i ekonomistyrning 4) Empirisk analysrapport i ekonomistyrning 5) PM i finansiering Inga omprov genomförs för gruppredovisningar under kurstillfället. Ej tillfredställande gruppredovisningar som bedöms kunna uppnå betyget G får möjlighet att inkomma med restkomplettering inom angiven tidsperiod. Frånvaro från seminarium innebär att man tilldelas en omfattande, individuell kompletteringsuppgift att utföras inom angiven tidsperiod. Om betyget U erhålls för gruppredovisningen kontaktas studerandeexpeditionen för registrering på nytt kurstillfälle i mån av plats. Kursen ges nu för sista gången som en integrerade kurs om 15 hp Fr o m Ht-2014 delas kursens upp i två separata kurser som motsvarar delkursernas innehåll. Det är möjligt att examinera respektive delkurs tentamen vid kommande kurstillfällen enligt då gällande regler och litteratur, men då utan möjlighet till kursbetyget VG (undantag för sjukintyg). Om tentor 1
Tentor är inriktade på att bedöma både helheter och specifika fenomen i ämnesinnehållet. Tentor kan innehålla olika typer av problematiseringar och kunskapskontrollerande uppgifter i form av flervalsfrågor, begreppsfrågor, essäfrågor, räkneuppgifter, case-uppgifter etc. Det är alltid tillåtet att använda miniräknare (ej i mobiltelefon) och ordbok (svenska-engelskasvenska eller andra språk) utan anteckningar som hjälpmedel vid tentorna. Anmälan görs senast 12 dagar före respektive tentamen. Inga efteranmälningar kan göras. Om du inte anmält dig kan du endast delta vid skrivningen i mån av plats. OBS! Tidigare tentor ska inte uppfattas som typiska för hur kommande tentor kommer att utformas. Tentor är utformade för en balanserad och rättvis kunskapsbedömning. Fokusera därför på att förstå ämnesinnehållet snarare än hur man ska svara på vissa typer av frågor. 2
DELKURS EKONOMISTYRNING Ekonomistyrning är ett begrepp som kan definieras på olika sätt: påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare i avsikt att nå ekonomiska mål, styrning mot ekonomiska mål, metoder som ger ledningsgrupper möjlighet att planera och följa upp medarbetares prestationer och organisationers lönsamhet och finansiering. Ekonomistyrningens huvudsakliga bidrag till beslutsfattande och ansvarsutkrävande i organisationer är den ekonomiskt organiserade informationen. Den gör det möjligt att fatta beslut om och fördela ansvar för t.ex. investeringsstrategier och finansiering av dessa investeringar. Detta, menar många, är ekonomistyrningens viktigaste syfte: att stödja implementering av strategier. Det kan uppnås genom att individer i ledande befattningar bestämmer vad som är de viktigaste mätbara aspekterna på en verksamhet, bestämmer mål för dessa mätbara aspekter, genomför mätningar av måluppfyllelse och vidtar åtgärder om utfallet av dessa mätningar visar sig ligga utanför bestämda mål. Eftersom mätbarhet underlättas genom användning av kvantitativa mått, som t.ex. finansiell information, påverkar också mätningen vad som redovisas och hur det redovisas. Sedan 1990-talet används icke-finansiell information i allt större utsträckning för beslutsfattande och ansvarsutkrävande. En alltför stor tilltro till finansiella mått kan öka osäkerheten och påverka verksamheters utveckling negativt. Samtidigt kan för mycket mätning och utvärdering få negativa effekter för enskilda medarbetare och organisationer. Kursbok och artiklar som ingår i examinationen Management control systems Författare: Anthony, Robert N.; Govindarajan, Vijay 12. ed.: Boston, Mass. : McGraw Hill, 2007-768 s. ISBN: 0-07-125410-2 (hft) (International ed.) OBS! Kapitel 1-9 och 11 14. Endast ämnesinnehåll i dessa kapitel. Case-innehåll är bara till för att illustrera och repetera ämnesinnehåll. Artiklarna finns att söka via universitets biblioteksdatabassökning (www.ub.uu.se). Sök antingen direkt på tidskriftens namn (http://www.ub.uu.se/sv/sok/tidskrifter-a-o/) eller via tidskriftsökning (databasen Business Source Premier rekommenderas för artikelsökning). Almqvist, R., (2004), Två decennier med New Public management - Succé eller fiasko? Kommunal ekonomi och politik, vol 8, nr 4, s. 7-24. Söks via denna webbadress: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/19489 Armstrong, P. (2011) Budgetary bullying, Critical Perspectives on Accounting, Volume 22, Issue 7, October 2011, Dearden, (1987), Measuring profit center managers, Harvard Business Review, Sept- Oct 1987, 65 (5), sid 84-88 Hope & Fraser, (2003), Who Needs Budgets? Harvard Business Review, 81, 108-115. Kominis & Dudau, (2012), Time for interactive control systems in the public sector? The case of the Every Child Matters policy change in England, Management Accounting Research, Volume 23, Issue 2, June 2012 Langfield-Smith, K. (2008). "Strategic management accounting: how far have we come in 25 years?" Accounting, Auditing & Accountability Journal 21(2): 204-228. Mintzberg, H. (1994), The fall and rise of strategic planning" Harvard Business Review, Jan/Feb94, 72(1), sid 107-114, 3
Nilsson, G., (2013) De ständigt omdiskuterade bonussystemen - gör de någon nytta egentligen?, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt Ekonomisk planering och uppföljning Olve, N.-G. (2013). Balanced scorecard, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt Verksamhetsstyrning Sherman, G.D., Lee, J.J., Cuddy, J.C., Renshon, J., Oveis, C., Gross, J.J. & Lerner, S., (2012) Leadership is associated with lower levels of stress, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, October 30, vol. 109, no. 44, 17903-17907. Strömsten, T., (2012) Kundlönsamhet att mäta och utvärdera kunder, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt Ekonomisk planering och uppföljning Tetlock, P.E., (1998). Losing Our religion: On the Precariousness of Precise Normative Standards in Complex Accountability Systems, in Kramer, R.M. & Neale, M.A. (eds.), Power and Influence in Organizations, Thousand Oaks, CA: Sage. (Finns som PDF-fil på en filarea på kurshemsidan) Wallander, (1999), Budgeting - an unnecessary evil, Scandinavian Journal of Management, 15(4), sid 405-421. (Söks via tidskriftssökning) Om Bonnier Ledarskapshandböcker (webben) Du får access till Bonniers ledarskapshandbok (om Ekonomistyrning) så här: Logga in från: www.bonnierledarskap.se E-post : uppsalafek - Lösenord : student1314. Sök > Ämnen och titlar > Ekonomi och juridik > Ekonomistyrning så hittar du några artiklar som används på kursen. Om innehållsanalysen Innehållsanalysen genomförs för att utveckla textanalysförmåga och för att tidigt bli insatt i artiklarnas ämnesinnehåll; det ligger ju också till grund för senare examinationsmoment. Fördela artiklarna någorlunda jämt inom gruppen. Genomför sedan följande arbetsmoment: 1) Läs igenom dina artiklar noga från början till slut 2) Diskutera inom gruppen vad respektive artiklar handlar om i relation till angivna analyskategorier. 3) Läs dina artiklar igen och identifiera och skriv in uppgifter om analyskategorier för respektive artikel enligt särskild tabell (finns på filaren Allt du behöver veta ) 4) Sammanställ en Innehållsanalysrapport över alla artiklar, d.v.s. summera alla medlemmars individuella analyser till en enhetlig tabell som ni är överens om 5) Notera i punktform era övergripande reflektioner om innehållet i artikellitteraturen samt några svårigheter som ni upplevde med innehållsanalysen 6) Ladda upp underlag senast kl. 08.00 samma dag som seminariet och ta med ett pappersexemplar till läraren. Ange på underlagets titelsida: gruppidentitet samt namn och foto på alla deltagande gruppmedlemmar 7) Utsedd presentationsgrupp (se schema) förbereder en 15-20 minuter lång PPTpresentation av sina resultat. Därefter diskuteras skillnader och likheter med de övriga närvarande gruppers resultat och eventuella svårigheter med innehållsanalysen Om case-analyserna 4
Case-analys tränar förmågan att identifiera och rangordna problem och att formulera och kommunicera välgrundade beslut för att lösa problem. Välgrundade beslut innebär att man bygger på redan existerande ämneskunskaper och redogör för olika handlingsalternativ och dess konsekvenser. När case-uppgifterna tillkännages genomförs följande arbetsmoment (OBS! Det finns inget enskilt rätt svar på case-analyserna): 1) Läs caset individuellt. Identifiera hur du tycker att problemstrukturen ser ut? (Analystips: Använd de sex klassiska frågorna: Vad är problematiskt? Var är det problematiskt? För vem är det problematiskt? När blir det problematiskt? Varför är det problematiskt? Hur blir det problematiskt?). 2) Rangordna problemstrukturen: a. Vad verkar vara primärproblem (orsak/er) b. Vad verkar vara sekundärproblem (effekt/er). 3) Formulera ett förslag på ur problemen kan lösas. Koppla ditt förslag till resonemang i litteraturen som stödjer ditt förslag (artiklarna och kursboken) 4) Diskutera problemstruktur och lösningsförslag i grupp. Väg förslagen mot varandra 5) Formulera tillsammans två lösningsförslag innehållandes för- och nackdelar med de båda lösningsförslagen. Identifiera resonemang (motiv/skäl/orsaker) i specifika artiklar och eller i boken som stödjer era två lösningar 6) Skriv en rapport över er case-analys (700-800 ord) efter följande tre rubriker: Problemstruktur, Två lösningsförslag med för- och nackdelar och Stöd i specifik litteratur till lösningsförslag. 7) Ladda upp rapporten senast kl. 08.00 samma dag som seminariet och ta med ett pappersexemplar till läraren. Ange på underlagets titelsida: gruppidentitet samt namn och foto på alla deltagande gruppmedlemmar 8) Utsedd presentationsgrupp (se schema) förbereder en 15-20 minuter lång PPTpresentation av sin rapport. Därefter diskuteras skillnader och likheter med de övriga närvarande gruppers case-analyser och eventuella svårigheter med uppgiften Observera att det inte är möjligt att byta tid för gruppernas seminarier. Om den empiriska analysen Börja arbeta med den empiriska analysen direkt från kursstart. Empirisk analys tränar förmågan att förstå och förklara praktiken och att bygga sina iakttagelser på tidigare kunskap. Varje grupp utför en mindre empirisk studie genom att 1) intervjua representanter för en organisation eller 2) enkätintervjua individer på allmän plats. Studien avrapporteras skriftligt och muntligt. Arbetsmomentens ordning är lite olika beroende på val av studie: Moment Organisationsstudie 1) Säkra access till en organisation (myndighet, företag, förening, stor, liten; vilken organisation som helst) 2) Välj ett (1) styrsystem för att studera hur det används. Säkerställ att Enkätstudie Välj preliminär forskningsfråga och analysmodell med stöd i litteratur Utforma intervjuenkät. Använd en inklusionsfråga som säkrar att 5
styrsystemet har betydelse i organisationen genom någon informell intervju, t ex när access säkras. Välj ett av följande tre styrsystem: budget, prestationsmätning, belöningssystem 3) Formulera preliminär forskningsfråga och analysmodell efter organisation, valt styrmedel och stöd i litteratur 4) Genomför minst två personliga intervjuer med två olika representanter, t ex individer på två olika nivåer eller från två olika funktionsområden. Fråga gärna efter relevant dokument som beskriver de fenomen ni studerar. Använd telefonintervjuer för eventuell kompletterande datainsamling. Transkribera intervjuer. 5) Kvalitativ analys. Identifiera teman i data. Sök efter illustrativa citat för er bevisföring i rapporten. Revidera forskningsfråga och analysmodell vid behov 6 informanten jobbar i en organisation. Operationalisera 7-9 frågor utifrån 2-4 centrala begrepp som enligt litteraturen kan förväntas ha samband. Använd tre kontrollfrågor: Antal år i organisation, Chefsbefattning eller ej, samt Kön Välj lämplig plats(er) för datainsamling. Notera problem och möjligheter med plats(er) för urvalet av individer. Samla in enkätsvar från minst 50 unika individer. Tala om vilka ni är och att deltagandet är anonymt och tar ca 1 minut. Notera antalet individer som inte ville delta. Koda svaren från enkätblanketterna i Excel eller SPSS. Se filarean Detta behöver du veta för vidare hjälp med statistikprogram. Kvantitativ analys. Min, max, median, medelvärde, standardavvikelse och korrelationskoefficient. Ta gärna fram scatter-diagram för att illustrera de viktigaste sambanden. 6) Skriv rapporten enligt nedan angivna instruktioner 7) Ladda upp rapporten senast kl. 08.00 samma dag som seminariet och ta med ett pappersexemplar till läraren. Ange på underlagets titelsida: gruppidentitet samt namn och foto på alla deltagande gruppmedlemmar 8) Varje grupp förbereder en 15 minuter lång PPT-presentation av sin rapport. Utgångspunkter, forskningsfråga och metod redovisas mycket kortfattat. Tyngdpunkten ska läggas på redovisning av resultat och diskussion kring vad resultaten innebär. Opposition på andra gruppers rapporter ska ej genomföras. Handledning Handledning ges för att diskutera genomförandet av den empiriska analysen. Det första tillfället sker i stor grupp enligt schema. Övriga tillfällena ges enligt separat information från respektive grupplärare. Handledningen är frivillig. Erfarenheter från tidigare kurstillfällen visar emellertid att handledningen är uppskattad för att genomföra en bra empirisk analys. Rapporten Rapporten ska omfatta 4000-5000 ord logiskt sammanhållen brödtext, d v s exklusive titelsida, sammanfattning, referenser och datakällor. Struktur och innehåll ska vara följande: Struktur Innehåll Titelsida Gruppidentitet, namn och foto på gruppens medlemmar SAMMANFATTNING Rapportens viktigaste innehåll och slutsatser. Max 150 ord.
INLEDNING ANALYSMODELL METOD RESULTAT DISKUSSION SLUTSATSER Referenser Datakällor, tydligt operationaliserade En i litteraturen förankrad problematisering som leder fram till och motiverar en forskningsfråga. En genomgång av er unika analysmodell, som ni konstruerar själva. Genomgången ska tydliggöra operationaliserade begrepp och samband och bygga på relevant litteratur. Behandla dels valda begrepp var och en för sig, dels valda samband mellan begrepp. Avsnittet avslutas med ett antal förväntningar. En genomgång som redogör för hur undersökningen har gått till. En organisationsbeskrivning (organisationsstudie) / platsbeskrivning (enkätstudie) ska ingå. En diskussion om nackdelar och fördelar med valt tillvägagångssätt ska ingå. En redovisning av empiriska resultat som mycket tydligt kopplar till vald analysmodell En diskussion om empiriska resultat. Vad i resultaten var lika och vad var olika i jämförelse med förväntningar enligt analysmodellen? En mycket kort text om det viktigaste resultatet. En lista på den litteratur ni använt för att konstruera och finna stöd för er analysmodell. Intervjuer: Frågor som speglar Enkät: Frågor efter valda begrepp begrepp enligt vald och ev. enligt vald analysmodell, reviderad analysmodell, urvalskriterier, mätskala titel/befattning, datum, tidslängd, antal transkriberade ord Ev. observationer: egna noteringar. Ev. dokument: interna, publika, websidor etc. Bedömningskriterier Ordning och reda (disposition, tydlighet, layout, rubriker) Ämnesbehandling (begreppsanvändning, operationalisering, resonemang, korrekthet) Ambitionsnivå (svårighetsgrad, kunskapsinnehåll, självständighet, originalitet) Fullständighet (bakgrund, resultatredovisning, diskussion och slutsatser, litteraturlista) Språklig behandling (rättstavning, meningsbyggnad, läsbarhet) Anses bedömningskriterierna inte vara uppfyllda tilldelas betyget REST och en komplettering måste genomföras (inom en kortare tidsperiod) enligt handledarens anvisningar. 7
Schema delkurs Ekonomistyrning V. Dag Datum Tid Lokal Moment och kursmaterial Introduktion: Kurs och Innehållsanalys. A&G, kap 1. 4 Mån 20 jan 8-10 H4 10-12 H4 Strategier, beteende och mål. A&G, kap 2-3. Artiklar: Mintzberg, Langfield-Smith Tis 21 jan 15-17 H4 Ansvar och ansvarssenheter: intäkts- och kostnadsenheter. A&G, kap. 4. Artikel: Tetlock Tors 23 jan Se gruppschema Handledning: Innehållsanalys & Empirisk analys (val av organisationsstudie eller enkätstudie klart) 5 Gruppindividuell handledning Empirisk analys enligt överenskommelse Mån 27 jan Se gruppschema Sem. Innehållsanalys. Underlag laddas upp senast kl. 08.00 och tas med till lärare Tis 28 jan 8-10 H4 Resultatenheter och transferpriser. A&G, kap 5-6. Artikel: Dearden 10-12 H4 Mätning och styrning av kapital. A&G, kap 7 Artikel: Strömsten 13-15 H4 Gästföreläsning: Nils Odén-Rapport, Head of Control, Unibail-Rodamco Introduktion: Case-analys 6 Gruppindividuell handledning Empirisk analys enligt överenskommelse Mån 3 feb Se gruppschema Sem. Case-analys 1. Underlag laddas upp senast kl. 08.00 och tas med till lärare Tis 4 feb 10-12 Strategisk planering, budgetering och uppföljning. H4 A&G, kap 8-9. Artiklar: Wallander, Hope & Fraser 13-15 Prestationsmätning och belöningssystem. A&G, kap H4 11-12. Artiklar: Nilsson, Olve Ons 5 feb 10-12 H4 Ekonomistyrning i offentliga organisationer. Artiklar: Almqvist, Kominis & Dudau 13-15 H4 Variationer i ekonomisk styrning. A&G, kap 13-14. Artiklar: Armstrong; Sherman et al. Sön 9 feb Sista anmälningsdag för ordinarie tentamen i Ekonomistyrning 7 Gruppindividuell handledning Empirisk analys enligt överenskommelse Mån 10 feb Se gruppschema Sem. Case-analys 2. Underlag laddas upp senast kl. 08.00 och tas med till lärare Fre 14 feb Se gruppschema Sem. Empirisk analysrapport. Underlag laddas upp senast kl. 08.00 och tas med till läraren 8 Fre 21 feb 08:00-12:00 Tentamen, Ekonomistyrning. 13 Mån 24 mar Sista anmälningsdag för omtentamen i Ekonomistyrning 14 Lör 5 apr 09:00-13:00 Omtentamen, Ekonomistyrning 8
Gruppschema handledning & seminarier Grupp inom parantes presenterar innehållsanalys respektive case-analys Handledning Innehållsanalys & Empirisk analys Tid Tors 23 januari Lokal 08.15-10.00 Grupp A1-A6 K336 10.15-12.00 Grupp B1-B6 K336 13.15-15.00 Grupp C1-C6 K334 15.15-17.00 Grupp D1-D6 K334 10.15.12.00 Grupp E1-E6 K334 12.15-14.00 Grupp F1-F6 A156 14.15-16.00 Grupp G1-G6 K336 Seminarium Innehållsanalys Seminarium Case-analys 1 Tid Mån 27/1 Lokal Tid Mån 3 feb Lokal 08.15-09.00 Grupp A1-A3 (A1) K320 08.15-09.00 Grupp G1-G3 (G2) K320 09.15-10.00 Grupp A4-A6 (A4) K334 09.15-10.00 Grupp G4-G6 (G5) K320 10.15-11.00 Grupp B1-B3 (B1) K334 10.15-11.00 Grupp E1-E3 (E2) K320 11.15-12.00 Grupp B4-B6 (B4) K334 11.15-12.00 Grupp E4-E6 (E5) K320 13.15-14.00 Grupp C1-C3 (C1) K336 13.15-14.00 Grupp F1-F3 (F2) K334 14.15-15.00 Grupp C4-C6 (C4) K336 14.15-15.00 Grupp F4-F6 (F5) K334 15.15-16.00 Grupp D1-D3 (D1) K334 08.15-09.00 Grupp D1-D3 (D2) K334 16.15-17.00 Grupp D4-D6 (D4) K334 09.15-10.00 Grupp D4-D6 (D5) K334 08.15-09.00 Grupp E1-E3 (E1) K334 10.15-11.00 Grupp C1-C3 (C2) K334 09.15-10.00 Grupp E4-E6 (E4) K336 11.15-12.00 Grupp C4-C6 (C5) K334 10.15-11.00 Grupp F1-F3 (F1) K336 13.15-14.00 Grupp B1-B3 (B2) K336 11.15-12.00 Grupp F4-F6 (F4) K336 14.15-15.00 Grupp B4-B6 (B5) K336 13.15-14.00 Grupp G1-G3 (G1) A156 15.15-16.00 Grupp A1-A3 (A2) K320 14.15-15.00 Grupp G4-G6 (G4) A156 16.15-17.00 Grupp A4-A6 (A5) K320 Seminarium Case-analys 2 Seminarium Empirisk analys Tid Mån 10 feb Lokal Tid Fre 14 feb Lokal 08.15-09.00 Grupp A1-A3 (A3) K320 08.15-10.30 Grupp G1-G6 A156 09.15-10.00 Grupp A4-A6 (A6) K320 12.15-14.30 Grupp F1-F6 K334 10.15-11.00 Grupp B1-B3 (B3) K320 15.15-17.30 Grupp E1-E6 K334 11.15-12.00 Grupp B4-B6 (B6) K320 08.15-10.30 Grupp D1-D6 B105 13.15-14.00 Grupp C1-C3 (C3) K334 11.15-13.30 Grupp C1-C6 A156 14.15-15.00 Grupp C4-C6 (C6) K334 14.15-16.30 Grupp B1-B6 K320 15.15-16.00 Grupp D1-D3 (D3) K334 16.45-19.00 Grupp A1-A6 K320 16.15-17.00 Grupp D4-D6 (D6) K334 08.15-09.00 Grupp E1-E3 (E3) K334 09.15-10.00 Grupp E4-E6 (E6) K334 10.15-11.00 Grupp F1-F3 (F3) K334 11.15-12.00 Grupp F4-F6 (F6) K334 13.15-14.00 Grupp G1-G3 (G3) K320 14.15-15.00 Grupp G4-G6 (G6) K320 9
DELKURS FINANSIERING Ansvarig för delkursen är Jonas Råsbrant. Under delkursen kommer varje föreläsningstillfälle att också behandla aktuella spörsmål om kapitalmarknaden liksom redovisning av lärarnas egen forskning. Samtliga kursdeltagare rekommenderas att ta del av dagstidningars ekonomidelar och övrig ekonomisk rapportering från massmedia. I delkursen Finansiering behandlas bland annat investeringsbedömning, aktie- och obligationsvärdering, risk och avkastning i finansiella tillgångar, portföljteori, utbetalningspolitik och organisationers finansiering (kapitalstruktur). Delkursen finansiering har som övergripande syfte att teckna en bred bild av de frågeställningar som har koppling till en organisations investerings- och finansieringsverksamhet. I korthet innebär det att fokus finns på organisationens balansräkning. Organisationens balansräkning anger då dels vilka tillgångar som finns i en organisation dels på vilket sätt dessa finansierats. Inledningsvis studeras företagsfinansiering på den svenska finansmarknaden från mitten av 1800-talet och framåt. Härigenom skapas förutsättningar för förståelse av den funktion som finansmarknaden har för organisationer i olika stadier av utveckling. Därefter studeras, utifrån boken av Brealey et al, flera olika moment med koppling till finansiering. Det första momentet är hur dessa tillgångar skall värderas. Huvudprincipen är att värdet (marknadspris) på en tillgång är summan av de kassaflöden som den beräknas ge. Olika organisationer har skiftande sammansättningar i sin finansiering av verksamheten. Vissa har en stor andel skulder medan andra har en låg andel skulder. Andelen som finansieras med eget kapital (aktiekapital) varierar också från bransch till bransch. Samtidigt gäller också att kostnaden för dessa olika kapitalkällor varierar. Det andra momentet är att beskriva och förklara hur kapitalkostnaden för olika finansieringsformer kan beräknas. Ett tredje viktigt moment är efter vilka principer en organisation ska genomföra investeringar. Det fjärde momentet syftar till att ge en inblick i organisationens val av skulder och eget kapital, dvs. dess kapitalstruktur. Det femte momentet är att ge en översiktlig bild av optionsteorin (värdering av derivat). Litteraturförteckning Kursböcker som ingår i examinationen Företagsfinansiering: från sparbankslån till derivat Författare: Larsson, Mats (red.) 1. uppl.: Stockholm : SNS förlag (Studentlitteratur), 2011-208 s. ISBN: 978-91-86203-80-1 Principles of Corporate Finance 11:e upplagan, Global edition Författare: Brealey, Richard A.; Myers, Stewart C., och Allen, Franklin. Förlag: McGraw-Hill ISBN-13 9780077151560 ISBN-10 0077151569 10
Övriga böcker och annan litteratur Rekommenderad kompletterande litteratur i Finansiering Finansiell ekonomi: Om företaget och finansmarknaden, av Adri De Ridder, 2:a upplagan, Norstedts Juridik AB, 2003, ISBN: 9789139105046. Detta är en svensk lärobok som täcker de viktigaste delarna inom ämnesområdet finansiell ekonomi. Innehållet i denna bok examineras inte men kan vara lämplig att använda som kompletterande litteratur för kursdeltagare som vill ha ett svenskspråkigt alternativ till engelskspråkiga läroböcker. Excel är mycket användbar vid studier, och arbete, inom finansieringsområdet. En bra excelbok med koppling till finansieringsområdet är Finansmodeller i Excel av Morten Helbæk, Studentlitteratur (2012). Självstudier i Excel kan underlättas genom användning av litteratur och liknande hjälpmedel som är tillgängliga gratis via Internet: t.ex. Bookbon s excelböcker (bookboon.com/se/business/office). Gruppuppgift i Finansiering Delkursen inleds med en föreläsning som ger en bakgrund till utvecklingen av området finansiering och denna föreläsning är kopplad till kursboken Företagsfinansiering: från sparbankslån till derivat. Med utgångspunkt från denna bok ska kursdeltagarna skriva ett grupp-pm vari gruppen skriftligt ska redovisa en diskussion och analys av hur de olika författarna i boken anknyter till begreppen tillit och förtroende mellan kreditgivare och kredittagare (begrepp som är grundläggande för alla finansiella relationer). Frågor som ska besvaras, och som därför förväntas ingå som kapitelrubriker i promemorian: Hur kommer tillit och förtroende mellan aktörerna till uttryck? Vad kan rubba tillit och förtroende mellan aktörerna? Hur har betydelsen av tillit och förtroende ändrats över tid? Av svaren på frågorna ska framgå att författarnas texter i boken har analyserats och att det ingår exempel från boken. Med andra ord ska en korrekt analys av bokens innehåll genomföras. Tänk kreativt och analytiskt! Underlaget ska omfatta totalt 4-5 sidor (1600-1800 ord) och fokus ska ligga på att lösa/besvara uppgiften eftersom sidantalet är begränsat. Det betyder att det är olämpligt att lägga för mycket utrymme på en nästan tom framsida, inledning, frågeställning mm. Referat ska notas korrekt, och källförteckning tillkommer utöver angivet sidomfånget. Ange gruppens beteckning i dokumentets sidhuvud. Deadline för denna inlämningsuppgift framgår av schemat. Frågebank på nätet. Deltagaraccess: https://www.eztestonline.com/jrasbrant/index1.tpx Genom att registrera sig själv på angiven webbsida är det möjligt att göra tester på respektive föreläsningsmoment. Kursansvarig administrerar webbsidan. Tentamen i Finansiering (4 timmar) Följande delar av kurslitteraturen utgör underlag för konstruktionen av tentamensuppgifterna: Bok: Principles of Corporate Finance, 11E. Brealey, Myers och Allen. Kapitel 1-9, 13, 16-20. 11
Schema delkurs Finansiering Vecka Dag Datum Tid Lokal Moment och kursmaterial 9 Mån 24 feb 14-17 H4 Finansieringens historia. Bok: Larsson et al, Företagsfinansiering Tis 25 feb 09-12 H4 Introduktion och nuvärdeberäkningar Bok: BMA, kap. 1-2 Ons 26 feb 09-12 H4 Investeringsbedömning Bok: BMA, kap. 5-6 Tors 27 feb 09-12 H4 Värdering av obligationer Bok: BMA, kap. 3 Fre 28 feb 09-12 H4 Värdering av aktier Bok: BMA, kap. 4 10 Mån 3 mar Kl. 09.00 PM-inlämning. Finansieringens historia Mån 3 mar 14-17 H4 Finansiell statistik, risk och avkastning Bok: BMA, kap.7 Tis 4 mar 13-16 H4 Portföljteori och kapitalkostnad Bok: BMA kap. 8 och 9 Tors 6 mar 09-12 H4 Kapitalmarknadsteori Bok: BMA, kap. 13 Fre 7 mar Se separat gruppschema Räkneövning 11 Mån 10 mar 09-12 H4 Utbetalningspolitik Bok: BMA, kap. 16 Ons 12 mar 09-12 H4 Kapitalstruktur Bok: BMA, kap. 17-18 Tors 13 mar 09-12 H4 Kapitalstruktur och värdering Bok: BMA, kap. 18-19 Sön 16 mar Sista anmälningsdag för ordinarie tentamen i Finansiering 12 Mån 17 mar 09-12 H4 Introduktion till optioner Bok: BMA, kap. 20 Ons 19 mar Se separat gruppschema Räkneövning 13 Mån 24 mar 09-12 H4 Sammanfattning inför tentamen Fre 28 mar 14.00 18.00 Tentamen, Finansiering 17 Mån 21 apr Sista anmälningsdag för omtentamen i Finansiering 18 Lör 3 maj 09.00 13.00 Omtentamen, Finansiering Gruppschema: Räkneövningar Dag Datum Tid Lokal Grupper Fre 7 mar 08:15-10:00 B153 A1-A6, B1-B4 10:15-12:00 H425 B5-B6, C1-C6, D1-D3 13:15-15:00 B153 D4-D6, E1-E6, F1 15:15 17:00 B153 F2-F5, G1-G6 Ons 19 mar 08:15-10:00 B153 F2-F5, G1-G6 10:15-12:00 B153 D4-D6, E1-E6, F1 13:15-15:00 B153 B5-B6, C1-C6, D1-D3 15:15 17:00 H425 A1-A6, B1-B4 12