Uppdaterad STUDIEHANDLEDNING

Transkript

1 Uppdaterad STUDIEHANDLEDNING Uppdateringsdatum Uppdaterad sida? Färgmarkering? 25 februari Sid 22 Turkosblå färg 15 februari Sid 3 Grå färg 4 februari Sid 20 Grön färg 23 januari Sid 4, 5, 19 och 22. Gul färg Ekonomisk styrning Kurskod: 2FE254 Kurstillfälle: VT 2013 Huvudlärare och examinator: Universitetslektor Arne Sjöblom Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet Rum: L330 Telefon: E-post: arne.sjoblom@fek.uu.se

2 KURSPLAN Ekonomisk styrning Kurskod: 2FE254 Mål Kursens syfte är att kursdeltagarna ska tillägna sig kunskaper och förståelse om finansiering och ekonomistyrning samt hur dessa kunskaper och denna förståelse kan tillämpas. Med hjälp av inhämtade kunskaper förväntas det vara möjligt att utveckla förmågan att kunna analysera, och kommunicera om, företeelser kopplat till kursens innehåll. Detta innebär även en utveckling av färdigheter som ställer krav på förmågan att se helheter och placera in fenomen i olika sammanhang på kort och lång sikt. Lärandemål: Att kunna analysera och kritiskt resonera om relationen mellan strategiutveckling och utformning och användning av strategisk ekonomistyrning (delkurs Ekonomistyrning) Att erhålla kunskap och förståelse för modeller och metoder inom ekonomistyrning (delkurs Ekonomistyrning) Att erhålla förmåga att tillämpa ett urval av modeller och metoder inom ekonomistyrning i olika sammanhang för att analysera en organisations verksamhet (delkurs Ekonomistyrning) Att kunna identifiera och analysera frågeställningar och lösningar i verklighetsbaserade situationer (delkurs Ekonomistyrning) Att kunna tillämpa olika typer av värderingsmodeller och föra resonemang i anslutning till dessa (delkurs Finansiering) Att kunna kritiskt värdera information från kvantitativa beslutsmodeller i relation till andra förhållanden som har betydelse för företags beslut i frågor som rör investering och finansiering (delkurs Finansiering) Att kunna kommunicera sitt eget arbete samt bidra till och bedöma andras arbeten Innehåll I delkursen ekonomistyrning behandlas bland annat bolagsstyrning, styrmetoder och styrfilosofier, ansvarsfördelning, produktionsekonomiska och logistiska begrepp, projektplanering, produktionsprocesser, prognoser, mm. I delkursen Finansiering behandlas praktisk finansiering, aktieägarvärde, rörelsekapital, eget och lånat kapital samt riskhantering. Undervisning Undervisningen genomförs i form av föreläsningar och seminarier. Examination Delkursen ekonomistyrning omfattar 9 högskolepoäng och examinationen av denna sker genom individuella prov och inlämningsuppgifter. Delkursen finansiering omfattar 6 högskolepoäng och examinationen av denna sker genom individuella prov och 1

3 inlämningsuppgifter. Kursbetyget bestäms efter en sammanvägning av de olika examinationsmomenten. Betygskriterier redovisas i den studiehandledning som erhålls vid kursstart. Kursbetyget är antingen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Eventuella restuppgifter och kompletteringar måste vara inlämnade senast vid den tidpunkt som anges i studiehandledningen. Om detta inte sker erhålles betyget Underkänd på kursen. Uppsala universitet ser allvarligt på fusk och plagiat och disciplinära åtgärder tas emot studenter som misstänks vara inblandade i någon form av fusk och/eller plagiat. De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning under en begränsad tid. Endast avslutad kurs kan ingå i examen. Övriga föreskrifter Kursen ersätter/överlappar bland annat Verksamhetsstyrning 2FE618, 2FE204, Verksamhetsstyrning, distans 2FE957, 2FE208, Ekonomi- och verksamhetsstyrning 2FE252, Ekonomisk styrning 2FE254. 2

4 Litteraturförteckning Böcker För delkurs Ekonomistyrning Management control systems Författare: Anthony, Robert N.; Govindarajan, Vijay 12. ed. : Boston, Mass. : McGraw Hill, s. ISBN: (hft) (International ed.) LIBRIS-ID: För delkurs Finansiering Företagsfinansiering: från sparbankslån till derivat Författare: Larsson, Mats (red.) 1. uppl. : Stockholm : SNS förlag, s. ISBN: LIBRIS-ID: Principles of Corporate Finance. Global edition Författare: Brealey, Richard A.; Myers, Stewart C., och Allen, Franklin. Senaste upplagan, McGraw-Hill, 2010 (eller senare), 976 sid, häftad ISBN: LIBRIS-ID:??? Ett kännetecken för ämnesområdet Finansiering är den speciella terminologi (engelsk) som används. För studenter som tycker det är jobbigt att läsa internationella läroböcker rekommenderas som komplement Finansiell ekonomi, 2:a upplagan av Adri De Ridder [Norstedts Juridik, 2002] som är en svensk lärobok som täcker de viktigaste delarna inom ämnesområdet finansiell ekonomi. Referenslitteratur till kursuppsatsen i Ekonomistyrning Titel: Controlling for competitiveness : strategy formulation and implementation through management control Författare: Nilsson, Fredrik; Olve, Nils-Göran; Parment, Anders 1. ed. : Malmö : Liber, s. ISBN: (Liber) LIBRIS-ID: Artiklar till delkurs Ekonomistyrning Artiklarna finns att söka via universitets biblioteksdatabassökning ( Sök antingen via artikelsökning eller tidskriftssökning (databasen Business Source Premier rekommenderas för artikelsökning). Observera att artiklarna används på olika sätt i delkursen. Innehållet i en del artiklar utgör t.ex. underlag för exemplifiering i anslutning till föreläsningar. En förteckning över de artiklar som examineras i tentamen finns på sid 9 i studiehandledningen. Almqvist, R., (2004), Två decennier med New Public management - Succé eller fiasko? Kommunal ekonomi och politik, vol 8, nr 4, s Söks via denna webbadress: 3

5 Brorström, B., (2012) Styrning i offentlig förvaltning, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt 10.1 Dearden, (1987), Measuring profit center managers, Harvard Business Review, Sept- Oct 1987, 65 (5), sid Flyvbjerg, B., (2009) Survival of the unfittest: why the worst infrastructure gets built and what we can do about it, Oxford Review of Economic Policy, Vol 25 (3), sid (Söks via tidskriftssökning) Gehlin, H och Sundin, I-B., (2012) Det som mäts blir gjort, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt 10.2 Herbold, J. (2002), Inside Microsoft, Harvard Business Review, Jan 2002, Vol. 80 (1), sid Iveroth, E., (2012) Verksamhetsstyrning, IT och förändring, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt 11.5 Kaplan & Norton, (1992), The Balanced Scorecard Measures That Drive Performance, Harvard Business Review, Jan/Feb 1992, Vol. 70(1), sid Kiechel III, W. (2012), The management century, Harvard Business Review. Nov2012, Vol. 90 (11) Kohn, (1993), Why Incentive Plans Cannot Work, Harvard Business Review, Sept-Oct - 93, Vol. 71(5), sid Kominis och Dudau, (2012), Time for interactive control systems in the public sector? The case of the Every Child Matters policy change in England, Management Accounting Research, Volume 23, Issue 2, June 2012 Larsson, L-O., (2012) Ansvarsfullt företagande, CSR och hållbar affärsutveckling, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt 9.5 Malmi & Brown, (2008), Management control systems as a package: Opportunities, challenges and research directions. Management Accounting Research, 19(4), sid Marginson, & Ogden, (2005) Coping with role ambiguity through the budget: the positive effects of budgetary targets on managers budgeting behaviours, Accounting, Organizations and Society, 30 (5), Nilsson, G., (2012a) Byråkrati vs. Lojalitet, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt 3.2 Nilsson, G., (2012b) Lean Management och processorientering, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt 9.4 Nilsson, F. & Olve, N-G., (2001) Control systems in multibusiness companies, European Management Journal, Vol 19 (4), Nilsson & Stockenstrand,(2012) Strategisk ekonomistyrning - exemplet budgetering. Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt 3.6 Nörreklit, (2000), The balance on the balanced scorecard a critical analysis of some of its assumptions, Management Accounting Research, March 2000, 11(1), sid Olve & Petri, (2012). Controllerns fyra roller, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt 3.4 4

6 Sherin, K. (2010), Financial Planning and Investor Communications at GE (With a Look at Why We Ended Earnings Guidance), Journal of Applied Corporate Finance, Fall 2010, 22(4), sid OBS, sök via tidskriftssökning. Simons, R., (1995), Control in an age of empowerment, Harvard Business Review, March-April 1995, Vol. 73(2), sid Stockenstrand, A-K. (2011). Betydelsen av medarbetares lojalitet och ansvarskänsla i turbulenta tider, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt 9.7 Strömsten, T., (2012) Kundlönsamhet att mäta och utvärdera kunder, Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Ekonomistyrning, avsnitt 8.7 Wallander, (1999), Budgeting - an unnecessary evil, Scandinavian Journal of Management, 15(4), sid (Söks via tidskriftssökning) Om Bonnier Ledarskapshandböcker (webb): Du får access till Bonniers ledarskapshandbok (om Ekonomistyrning) så här: Logga in från: Användarnamn: student.fek.uu.se Lösenord: fek.uu.se 5

7 Om delkurs Ekonomistyrning Ekonomistyrning är ett begrepp som kan definieras på flera olika sätt: påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare i avsikt att nå vissa ekonomiska mål, styrning mot ekonomiska mål, metoder och rutiner som ger företagsledningen möjlighet att planera och följa upp företagets lönsamhet och finansiering. Den traditionella ekonomistyrningens huvudsakliga bidrag till beslutsfattandet i organisationer är den ekonomiskt baserade informationen som gör det möjligt för beslutsfattare att fatta beslut om t.ex. investeringar och finansieringen av dessa investeringar. Anthony menade, redan i första utgåva av den bok som används i kursen (från 1965), att detta är ekonomistyrningens viktigaste uppgift d.v.s. att utgöra underlag för att avsedda strategier för utveckling av verksamheten kan iscensättas. Detta uppnås genom att en organisation bestämmer vad som är de viktigaste mätbara aspekterna på en verksamhet, bestämmer mål för dessa mätbara aspekter efter genomförd verksamhet, genomför mätningar av måluppfyllelsen och vidtar åtgärder om utfallet av dessa mätningar visar sig ligga utanför bestämda målsättningar. Eftersom mätbarheten underlättas genom användning av kvantitativa mått, som t.ex. redovisningsinformation, påverkar mätningen vad som redovisas (huvudsakligen finansiell information) och hur detta redovisas (huvudsakligen historiskt orienterad information). Anthony (1965) noterade även att ickefinansiell information kan vara viktig för beslutsfattandet och att en alltför stor tilltro till enbart ekonomiska underlag kan vara negativt för en verksamhets utveckling. Om delkurs Finansiering Delkursen finansiering har som övergripande syfte att teckna en bred bild av de frågeställningar som har koppling till ett företags investerings- och finansieringsverksamhet. I korthet innebär det att fokus finns på företagets balansräkning. Företagets balansräkning anger då dels vilka tillgångar som finns i ett företag dels på vilket sätt dessa finansierats. Inledningsvis studeras företagsfinansiering på den svenska finansmarknaden från mitten av 1800-talet och framåt. Härigenom skapas förutsättningar för förståelse av den funktion som finansmarknaden har för företag i olika stadier av utveckling. Därefter studeras, utifrån boken av Brealey et al, flera olika moment med koppling till finansiering. Det första momentet är hur dessa tillgångar skall värderas. Huvudprincipen är att värdet (marknadspris) på en tillgång är summan av de kassaflöden som den beräknas ge. Olika företag har skiftande sammansättningar i sin finansiering av verksamheten. Vissa har en stor andel skulder medan andra har en låg andel skulder. Andelen som finansieras med eget kapital (aktiekapital) varierar också från bransch till bransch. Samtidigt gäller också att kostnaden för dessa olika kapitalkällor varierar. Det andra momentet är att beskriva och förklara hur kapitalkostnaden för olika finansieringsformer kan beräknas. Ett tredje viktigt moment är efter vilka principer ett företag skall genomföra investeringar. Det fjärde momentet syftar till att ge en inblick i företagens val av skulder och eget kapital, dvs. dess kapitalstruktur. Det femte momentet är att ge en översiktlig bild av optionsteorin (värdering av derivat). 6

8 KURSENS EXAMINATION Kursen omfattar 15 hp och i kursen ingår två delkurser, Ekonomistyrning (9 hp) och Finansiering (6 hp). Delkurs Ekonomistyrning (9hp) Delprov Betygsnivåer Tre case (genomförs i grupp) U eller G En kursuppsats (genomförs i grupp) U, G eller VG Tentamen (genomförs individuellt) U, G eller VG Inga omprov genomförs för case eller kursuppsats under kurstillfället. Omtentamen genomförs cirka fem veckor efter ordinarie tentamenstillfälle. VG-betyg för tentamen kan uppnås vid både ordinarie tentamenstillfälle och omtentamenstillfället. Ett godkänt tentamensresultat från ordinarie tentamen kan inte förbättras till ett väl godkänt resultat vid omtentamen. För att erhålla delkursbetyget Godkänd (G) krävs godkänt resultat från respektive delprov. För att erhålla delkursbetyget Väl Godkänd (VG) krävs att ett väl godkänt resultat har erhållits från tentamen. Delkursbetyget Väl Godkänd (VG) kan inte erhållas om omtentamen genomförs vid ett senare kurstillfälle (t.ex. HT2013). Delkurs Finansiering (6hp) Delprov Betygsnivåer Tentamen (genomförs individuellt) U, G eller VG Omtentamen genomförs cirka fem veckor efter ordinarie tentamenstillfälle. VG-betyg för tentamen kan uppnås vid både ordinarie tentamenstillfälle och omtentamenstillfället. Ett godkänt tentamensresultat från ordinarie tentamen kan inte förbättras till ett väl godkänt resultat vid omtentamen. För att erhålla delkursbetyget Godkänd (G) krävs godkänt resultat från tentamen. För att erhålla delkursbetyget Väl Godkänd (VG) krävs att ett väl godkänt resultat har erhållits från tentamen. Delkursbetyget Väl Godkänd (VG) kan inte erhållas om omtentamen genomförs vid ett senare kurstillfälle (t.ex. HT2013). Kursbetyg (15 hp) För att erhålla kursbetyget Godkänd (G) krävs godkänt resultat från båda delkurserna. För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd (VG) krävs att ett av följande betygskrav uppfyllts: A. Ett väl godkänt resultat från tentamen i delkurs Ekonomistyrning och ett väl godkänt resultat från tentamen i delkurs Finansiering B. Ett väl godkänt resultat från kursuppsats i delkurs Ekonomistyrning och ett väl godkänt resultat från tentamen i delkurs Finansiering VG-betyget baseras med andra ord på resultat från båda delkurserna. Kursbetyget Väl Godkänd (VG) för kursen Ekonomisk styrning kan inte erhållas om omtentamen i någon av delkurserna genomförs vid ett senare kurstillfälle (t.ex. HT2013). 7

9 Om kursens examinationsmoment Angiven deadline för examinationsmoment som examineras i seminarieform (caseuppgifter och kursuppsats) är absolut. Det innebär att det inte är möjligt att delta i ett seminarium om underlag för seminariet ej har laddats upp i Pingpong enligt anvisningarna i denna studiehandledning. Om något delprov i en delkurs är underkänt efter ordinarie kurstillfälle (VT2013) kommer delkursbetyget Underkänd att erhållas. Vid kommande kurstillfällen (from HT2013) är det möjligt att examinera respektive delkurs enligt då gällande examinationsregler och då gällande litteraturlista. Det är inte möjligt att, utifrån individuella önskemål, komplettera ett underkänt examinationsmoment i syfte att uppnå ett godkänt resultat. Om så vore fallet skulle det vara meningslöst att ha examinationsmoment som ska genomföras på lika villkor för alla kursdeltagare, vilket nu är fallet. Kursdeltagare som aktivt medverkat i en grupps förberedelser inför ett caseseminarium eller kursuppsatsseminarium men som pga sk särskilda skäl, dvs akut sjukdom eller liknande icke förutsägbar händelse som påverkar möjligheterna att delta i ett seminarium, inte kan delta i ett seminarium ska kontakta huvudläraren via e-post (arne.sjoblom@fek.uu.se) samma dag som seminariet genomförs. Vederbörande kommer att tilldelas en kompletteringsuppgift som ska utföras individuellt inom en angiven tidsperiod. Kursdeltagare som av personliga skäl väljer att inte medverka i en grupps caseseminarium eller kursuppsatsseminarium ska kontakta huvudläraren via e-post (arne.sjoblom@fek.uu.se) samma dag som seminariet genomförs. Vederbörande kommer att tilldelas en mycket omfattande kompletteringsuppgift som ska utföras individuellt inom en angiven tidsperiod. Särskild information för kursdeltagare från tidigare kurstillfällen För kursdeltagare som varit registrerade vid kursens tidigare kurstillfällen (VT2012 och HT2012) och ej uppnått godkänt resultat i delkurserna Ekonomistyrning och Finansiering gäller att delkursen kan examineras i sin helhet med deltagande vid de tentamenstillfällen som genomförs för respektive delkurs under VT2013. För kursdeltagare som varit registrerade vid kursens tidigare kurstillfällen (VT2012 och HT2012) och ej uppnått godkänt resultat i delkurs Kalkylering (denna delkurs ges inte längre) gäller att delkursen kan examineras i sin helhet med deltagande vid de tentamenstillfällen som genomförs i anslutning till delkurs Finansiering under VT2013. Här nämnda kursdeltagare ska examinera kursinnehållet enligt informationen i denna studiehandledning och i enlighet med de tentamensinstruktioner som anges på respektive tentamens framsida. 8

10 Om tentor Tentorna examinerar böcker och artiklar som används i respektive delkurs (se specifikation nedan av vad som examineras i tentamen för respektive delkurs). Den individuella examinationen är inriktat på bedöma kursdeltagarnas kunskaper om både detaljer och helheter (begrepp och samband) i det kursmaterial som har studerats. Det är alltid tillåtet att använda miniräknare (ej i mobiltelefon) och ordbok (svenska-engelska-svenska eller andra språk) utan anteckningar som hjälpmedel vid tentorna. Anmäl dig till tentan minst 12 arbetsdagar före. Inga efteranmälningar kan göras. Om du inte anmält dig kan du endast delta vid skrivningen i mån av plats i skrivningslokalen. Det går alltså inte att efteranmäla sig via kontakter med institutionen. I kursens Pingpongsida finns äldre tentor 1 och de är tillgängliga eftersom de utgör sk allmänna handlingar. Dock ska dessa tentor inte uppfattas som typiska för hur kommande tentor kommer att utformas. Inom lärargruppen eftersträvas att examinationen ska avspegla en kunskapsbedömning på så bra och rättvist sätt som möjligt i förhållande till kursens målsättningar. Samtidigt eftersträvas av rättviseskäl att kommande tentor ska vara otypiska. Det betyder att utformningen av tentafrågor inte kan förväntas följa en viss mall, t.ex. hur tidigare tentor utformats. För kursdeltagarna innebär detta att sk "typiska" tentor bör man förlita sig på med försiktighet. Fokus bör läggas på att lära sig kunskapsinnehåll snarare än att hur man ska svara på ett visst sätt på vissa typer av tentafrågor. Delkurs Ekonomistyrning examineras genom en skriftlig tentamen (4 timmar) och kan innehålla en blandning av problemlösningsuppgifter i olika former (case, räknefrågor, etc), flervalsfrågor och essäfrågor. Av tentamensinstruktionen som lämnas i tentamenslokalen kommer det att framgå vad som krävs för att uppnå betygen Godkänd och Väl Godkänd. I tentamen kommer följande delar av kurslitteraturen av examineras: Bok: Anthony och Govindarajan, kapitel 1-9 och Artiklar: Almqvist, Iveroth, Kohn, Malmi & Brown, Marginson & Ogden, Nilsson & Olve, Simon, Strömsten Delkurs Finansiering examineras genom en skriftlig tentamen (4 timmar) och betyg på delkursen sätts i sin helhet mot bakgrund av skrivningsresultat. Av tentamensinstruktionen som lämnas i tentamenslokalen kommer det att framgå vad som krävs för att uppnå betygen Godkänd och Väl Godkänd. I tentamen kommer följande delar av kurslitteraturen av examineras: Bok: Brealey, Myers och Allen, kapitel 2-9, 13, Bok: Larsson, samtliga kapitel 1 Endast för delkurs Ekonomistyrning. I delkurs Finansiering används en ny kursbok from VT 2013 och för denna delkurs publiceras en sk exempeltenta. 9

11 Om gruppindelning OBS! Samtliga kursdeltagare ska själva registrera sig i grupper (minst/max fyra deltagare i varje grupp) här i Studentportalen ("Val av grupper"). Gruppregistreringen förväntas vara färdig vid kursstart dvs tisdag 22 jan (eller senast onsdag 23 jan) eftersom första grupparbetet kommer att genomföras under slutet av vecka 4. Baserat på tidigare studenters erfarenheter av framgångsrika gruppsamarbeten, erfarenheter som noterats i tidigare kursvärderingar, kan följande generella råd om grupparbeten vara lämpliga att efterleva: - upprätta någon form av samarbetskontrakt så att alla i gruppen är överens om hur ni ska arbeta tillsammans för att åstadkomma de resultat ni vill uppnå - var överens om att eventuella problem rörande genomförande av gruppuppgifter (t.ex. om olika gruppmedlemmar har olika ambitionsnivåer) ska lösas gemensamt inom gruppen - behandla alla övriga medlemmar i din grupp som du själv vill bli behandlad Om bedömning av examinationsmoment som genomförs i grupp Betygsbestämmande lärare är den lärare som deltar vid ett caseseminarium eller kursuppsatsens slutseminarium. Om föreläsningar Föreläsningarna, som inte är obligatoriska, genomförs som stöd för inläsning av kurslitteraturen samt för att bredda och fördjupa det kursmaterial som studeras. Bästa sättet att förbereda sig för föreläsningarna är att studera anvisat kursmaterial i förväg. Utöver föreläsningar med koppling till kurslitteraturen genomförs även gästföreläsningar. Syftet med dessa gästföreläsningar är att koppla det kursmaterial som studeras till olika former av praktisk tillämpning. Material som används vid föreläsningarna (t.ex. powerpointbilder) tillhör föreläsaren och föreläsaren bestämmer själv om detta material kommer att göras tillgängligt eller ej. Om en föreläsare vill offentliggöra sitt presentationsmaterial finns det ingen garanti att detta är tillgängligt före en föreläsning eftersom förberedelsearbetet kan pågå fram till att föreläsningen startar. Räkneövningar Som komplement till föreläsningarna i delkurs Finansiering kommer två räkneövningar att anordnas. Syftet med dessa är att ge ett helhetsperspektiv på speciellt investeringsbedömning och tillhörande frågeställningar. Om studietider och arbetsplanering Kursen är en helfartskurs som omfattar 40 timmars aktiviteter/vecka. Tidigare studenters erfarenhet visar att dessa 40 timmar/vecka behövs och att det är mindre lämpligt att intensivläsa kursen strax före respektive examinationstillfälle. Det är många nya begrepp, definitioner och samband som ingår i kursen och kursmaterialet tillgodogörs bäst genom ett regelbundet inlärande. Med andra ord, kunskapen ska sjunka in samtidigt som kursen i vissa moment har en hög abstrakt nivå. Gör gärna upp ett veckoschema utifrån studiehandledningen och bestäm tider för dina studier och grupparbeten. En fast studierutin är ett stöd för framgångsrika studier. 10

12 Angående caseuppgifterna i delkurs Ekonomistyrning (se även bilaga) Respektive caseuppgift kan omfatta delar följande avsnitt i kursmaterialet: - Caseuppgift 1, kapitel 1-4 i A&G-boken - Caseuppgift 2, kapitel 5-9 i A&G-boken - Caseuppgift 3, kapitel i A&G-boken Så här genomförs case-seminarierna (45 min/seminarium). Tre grupper genomför tillsammans tre seminarier. Varje grupp ska förbereda sitt deltagande i ett seminarium genom att diskutera problem, symptom och lösning för aktuell caseuppgift. Samma dag som caseseminariet genomförs, senast kl 08.00, ska varje grupp ladda upp sitt skriftliga underlag, där gruppen sammanfattat sin casediskussion, i Pingpong. Underlaget förväntas omfatta ord. Observera att på underlagets framsida ska det finnas ett foto, inklusive namn, på samtliga medlemmar i gruppen. Ange, i underlagets sidhuvud, gruppens identitet och namn på samtliga personer i gruppen. De personer som anges i sidhuvudet antas vara de som varit aktiva i gruppens casediskussion och medverkat till att producera gruppens caselösning. Vid seminariet ska en utsedd grupp (se schema) redovisa sin casediskussion muntligt och med hjälp av datorer (t.ex powerpoint). Övriga två grupper i seminariet ska kunna, utifrån sin egen grupps casediskussion, diskutera det presenterade materialet på ett kritiskt/konstruktivt sätt. Om en examinerande lärare anser att en kursdeltagare inte varit förberedd inför, eller inte deltagit aktivt under, seminariet kan vederbörande tilldelas antingen betyget Underkänd eller en skriftlig restuppgift. Samtliga grupper ska lämna en papperskopia av sin caselösning till närvarande lärare Information om den första caseuppgiften ges vid kursstart. Information om övriga två caseuppgifter lämnas dagen efter respektive genomfört caseseminarium (dvs tisdag 29 jan och 5 febr). Information om casemetodik och schema för de tre caseseminarierna finns som bilaga till studiehandledningen. Observera att det inte är möjligt att byta tid för gruppernas caseseminarier. Vid kursstart kommer James Sallis, institutionens caseexpert, att ge en föreläsning om casemetodik. 11

13 Om kursuppsatsen (se även bilaga) En del av examinationen av delkursen Ekonomistyrning innebär att gruppvis ska skriva en kursuppsats. Utöver att öva sig i konsten att skriva uppsats syftar kursuppsatsen till att problematisera ekonomistyrningens betydelse genom att utifrån vetenskapliga metoder och teoretiska perspektiv studera dess praktiska tillämpning i organisationer. En god idé är att utifrån de inledande veckornas studier i ekonomistyrning välja ett studieområde som gruppen funnit särskilt intressant som ämne för sin gemensamma uppsats. Därefter kontaktas en organisation som lämpar sig väl för att studera detta område och som gruppen bedömer är möjlig att inhämta empiri från. Dock finns det inga hinder för att påbörja arbetet med kursuppsatsen så snart som möjligt. Orsaken är dels att man behöver få tillgång till intervjupersoner och material från den organisation man valt att studera, dels att kursen innehåller flera moment som ska klaras av parallellt med författandet av kursuppsatsen. Uppgiften innebär att beskriva, analysera och diskutera: 1) hur en organisations ekonomistyrning är utformad, dvs hur den är tänkt att fungera 2) hur ekonomistyrningen används på olika nivåer inom organisationen, dvs hur ekonomistyrningen uppfattas fungera inom organisationen av de som påverkas av styrningen. Den del eller de delar av ekonomistyrningen som analyseras förväntas överensstämma med den/de som verksamhetsledningen uppger vara viktigast för att samordna, styra och utveckla verksamheten i enlighet med organisationens affärsidé och strategi. Uppsatsen ska ta sin teoretiska utgångspunkt i en modell, Management Control Systems Package 2, såsom den är beskriven av Malmi & Brown. Den empiriska delen av kursuppsatsen ska baseras på gruppens egeninhämtade empiri. Kursuppsatsen ska omfatta ord (sk brödtext, d v s exklusive framsida, innehållsförteckning, källförteckning och bilagor). Introduktionsföreläsning Vid föreläsningen, den 15 februari, ges en introduktion till kursuppsatsens uppgift, vad det innebär att skriva uppsats och en genomgång av vilka bedömningsfaktorer det kommer läggas särskild vikt vid gällande uppsatsens kvalitet. Handledning Under uppsatsarbetets gång erbjuds handledning för att diskutera uppsatsarbetets utveckling. Dagar, tider, lokal och form för samtliga handledningstillfällen meddelas av respektive handledare under vecka 5. Viktiga datum för kursuppsatsen 15 februari, kl Introduktionsföreläsning inför uppsatsen 21 februari, kl Inlämning av synopsis Vecka 8-12 Handledningstillfällen 25 mars, kl Inlämning kursuppsats inför slutseminarium 27 mars, kl Slutseminarium, tre timmar/grupp 28 mars, kl. 12 och 16 Inlämning av reviderad kursuppsats 2 Se artikeln av Malmi & Brown (2008, s. 291). Modellen utvecklas också i Nilsson et al. (2011, s. 73, figur 2.5) 12

14 Om delkurs FINANSIERING Ansvarig för genomförandet av delkursen är Adri De Ridder. Övriga lärare är Jonas Råsbrant och Martin Abrahamson. Under delkursens gång kommer varje föreläsningstillfälle att också behandla aktuella spörsmål om kapitalmarknaden liksom redovisning av lärarnas egen forskning. Studenter som följer delkursen bör således ta del av dagstidningars ekonomidelar och övrig ekonomisk rapportering från massmedia. Ett råd inför studierna i Finansiering är att lära sig använda Excel eftersom denna programvara är mycket användbar vid studier i Finansiering. Självstudier i Excel underlättas genom användning av litteratur och liknande hjälpmedel som är tillgängliga gratis via Internet: t.ex. Bookbon s excelböcker (bookboon.com/se/business/office). En bra excel-bok med koppling till finansieringsområdet är Finansmodeller i Excel av Morten Helbæk, Studentlitteratur (2012). 13

15 BILAGA om caseuppgifterna 3 Caseuppgifterna innebär att utgå från fallbeskrivningar som får illustrera problemområden inom ett studie- och ämnesområde. Tanken är att kursdeltagarna ska arbeta med ett aktivt reflekterande lärande där deltagarna ska ta olika roller i fallbeskrivningen och komma fram till välgrundade lösningar på de problem som kan identifieras. Härigenom finns det en möjlighet att göra bedömningar och ta beslut, dvs att använda inhämtade ämneskunskaper och träna beslutsförmågan. Inlärningsprocessen sker i tre steg; först individuell förberedelse, diskussion i liten grupp och ett avslutande case-seminarium. Nedan ges en kort handledning till de olika stegen. Det är viktigt att planera och strukturera lärandet så att det tar rimlig tid. Steg 1 individuell förberedelse Läs fallet översiktligt och försök besvara följande: Vilken roll har du i fallet? Vad är huvudproblemet/en? Försök identifiera både den direkta specifika frågan och bakomliggande frågeställningar. Varför har problemet uppkommit? Hur ska problemet/en lösas? När måste besluten tas? Hur skall du gå vidare vilket/vilka grundkoncept behöver du behärska för att lösa fallet? Behöver du repetera baskunskap/läsa in ny ämnesspecifik kunskap innan du går vidare? Utifrån dessa svar kan du planera din inläsning, vilken måste vara selektiv och fokuserad. Du skall hela tiden tänka utifrån att du är den som i verkliga livet skall handlägga fallet och ta beslut. Att tänka på vid analys av caseuppgifter Läs fallet noggrant och analysera informationen. Skilj på fakta och åsikter i fallbeskrivningen. Definiera dels de frågor/beslut som är specifika för fallet och dels de underliggande mer allmängiltiga problem som fallet illustrerar. Rangordna besluten/problemen efter hur viktiga de är och hur snabbt de behöver lösas. Formulera olika alternativa lösningar för varje problem. Bestäm beslutskriterier för lyckad utgång för varje problem. Analysera de olika kombinationerna av alternativa lösningar utifrån dina beslutskriterier och bestäm dig för ett slutgiltigt alternativ. 3 Denna text är i huvudsak hämtat från Handledning i casemetodik av Jonas Nordquist, Medical Case Centre, Karolinska Institutet,

16 Du skall kunna motivera varför du valt just detta alternativ. För att ta beslutet om slutgiltig lösning måste man ofta väga flera faktorer/risker mot varandra. Vad är värsta tänkbara, bästa tänkbara och förväntade resultatet? Steg 2 diskussion i mindre grupp Analys av fallet och lösning skall vara förberedd av varje kursdeltagare individuellt. Genom att lära andra lär man sig själv - gruppens samlade kunskap är större än varje individs. I gruppen bidrar du med din kunskap samtidigt som du kan testa det du kommit fram till mot andras resultat. Genom grupparbetet utvecklar du din förmåga att kommunicera om ekonomiskt relaterade frågeställningar. Guidelines inför gruppsamarbete Alla skall närvara och vara förberedda. Alla skall delta aktivt i den interna diskussionen. Håll överenskomna tider. Målet är inte konsensus, men gruppens medlemmar ska gemensamt kunna presentera gruppens förslag på lösning. Gruppen ska dokumentera sin lösning skriftligt och ska använda sig av powerpoint, eller liknande presentationsmaterial, som hjälpmedel vid seminariet. Diskussionsunderlag 1. Är ni eniga om definitionen av problemen och symptomen i caset? 2. Var och en redogör översiktligt sin analys och lösning av fallet. 3. Diskutera speciellt svåra delar av fallet. 4. Försök förutse vilka frågor som kommer tas upp på seminariet. Steg 3 case-seminarium Under ledning av seminareansvarig lärare kommer kursens caseuppgifter diskuteras. Vid varje case-semnarium kommer en grupp att vara utsedd till att presentera sin lösning med hjälp av av powerpoint, eller liknande presentationsmaterial. Presentationen förväntas innehålla det som nämns ovan: vad är problemen (specifika och generella) i fallet, symptom som noterats, analys av fallet, olika lösningar och för- och nackdelar med dessa lösningar. Förutsättningar för ett gott utbyte av case-seminariet Aktivt deltagande alla kursdeltagare ska vara väl förberedda för sin egen grupps presentation och kunna diskutera andra gruppers presentationer. Delta konstruktivt; lyssna, upprepa inte vad andra redan sagt, motivera dina ställningstaganden. 15

17 BILAGA om kursuppsatsen Synopsis Inför första handledningstillfället ska gruppen ha läst artikeln av Malmi & Brown (2008) och laddat upp en synopsis (idéunderlag) för kursuppsatsen i Pingpong. Av underlaget ska framgå: Val av styrform/styrproblematik: Valet görs på basis av gruppens intresse för viss typ av ekonomistyrningsform eller ekonomistyrningsproblematik. Utgå från modellen Management Control Systems Package som den är beskriven av Malmi & Brown. Motivera valet. Val av organisation: Valet av organisation/del av organisation bestäms av valet av ekonomistyrningsform. Det är således viktigt att gruppen väljer en organisation där styrformen som ska studeras i uppsatsen också framstår som den mest väsentliga för organisationens ledning. Vidare bör valet av organisation också göras mot en uppskattning av möjligheten till access, dvs dess villighet att dela med sig av material och ge intervjuer. Teorianvändning: Redovisning av vilken teori som är lämplig att använda i förhållande till val av ekonomistyrningsform eller ekonomistyrningsproblematik. Materialinsamling och tidsplanering: Redovisa hur information om organisationen ska inhämtas, vilka intervjuer som planeras att genomföras samt tidsplanering för att genomföra kursuppsatsen under återstående tid i kursen (utgå från andra schemalagda aktiviteter i kursen). Synopsis ska omfatta max tre (3) sidor och vara uppladdat senast den 21 februari, kl , i Pingpong. Observera att på underlagets framsida ska det finnas ett foto, inklusive namn, på samtliga medlemmar i gruppen. Ange, i underlagets sidhuvud, gruppens identitet och namn på samtliga personer i gruppen. Slutseminarium Uppsatsen behandlas på ett slutseminarium den 27 mars. Uppsatsen ska vara uppladdad i Pingpong senast den 25 mars, kl Inför slutseminariet ska samtliga grupper läsa och förbereda opposition på en annan grupps kursuppsats. Oppositionen görs utifrån de bedömningsgrunder som gäller för uppsatsarbetet (se bedömningskriterier nedan). Oppositionsansvar meddelas av gruppläraren före seminariet. Bedömningen av kursuppsats inkluderar en bedömning av författarnas opposition på en annan kursuppsats. Om en av författarna till gruppens kursuppsats ej är närvarande vid seminariet kommer vederbörande att tilldelas en omfattande kompletteringsuppgift. Efter slutseminariet har grupperna ytterligare en dag att utifrån de kommentarer och synpunkter man fått under slutseminariet göra revideringar i uppsatsen. Deadline för inlämning av den reviderade versionen är torsdag 28 mars, kl. 12 eller 16 (beroende på när uppsatsseminarierna genomförs). Till denna reviderade version ska även en sammanfattning över vad som har reviderats i kursuppsatsen bifogas. 16

18 Bedömning av kursuppsatsen Under handledning och bedömning av kursuppsatsen kommer särskild vikt läggas vid följande: 1. Problematisering: En vanlig missuppfattning bland uppsatsskrivande studenter i ekonomistyrning är att uppsatsarbetet handlar om att välja en organisation och beskriva dess styrsystem. I en akademisk uppsats är det dock inte den undersökta organisationen som står i förgrunden. Istället är det ett problem, ett motsägelsefullt förhållande, eller en konflikt som hör ihop med en viss typ av ekonomistyrning som man förväntas studera. Uppsatsens empiriska studieobjekt används därför i första hand för att det utgör ett särskilt bra exempel på att undersöka detta problem, paradox eller konflikt närmare. Man förväntas också kunna motivera varför detta problem är speciellt intressant och relevant att veta mer om för den som är intresserad av ekonomistyrningsproblematik. 2. Teoretisk anknytning: En akademisk uppsats börjar och anknyter alltid till tidigare forskning som gjorts på det ämne/problem som man valt att studera. Uppsatsens problematisering handlar därför inte enbart om att vara kreativ i största allmänhet utan förutsätter att man också läser in sig och lär sig något om vad andra redan vet om detta ämne/problem. Ett krav är att man i problematiseringen av sitt uppsatsämne, och det teoretiska avsnittet i uppsatsen, refererar till minst två egna inhämtade artiklar 4 utöver kurslitteraturen. 3. Operationalisering: I uppsatsen analyserar man sin valda organisation med hjälp av användbara teoretiska begrepp som man hittat i sin litteraturläsning. Många av dessa begrepp kan vara mycket abstrakta och behöver omformuleras för att göras mer konkreta i exempelvis intervjusammanhang. Hur teorier och teoretiska begrepp har operationaliserats och gjorts undersökningsbara handlar därför om att redogöra för hur och varför man har ställt de frågor som man har ställt till respondenterna så att de teoretiska begreppen har blivit begripliga och möjliga att besvara. I övrigt bedöms kursuppsatsen med utgångspunkt från de bedömningskriterier som gäller för en kandidatuppsats, vilka motsvarar i vilken utsträckning kursuppsatsen: behandlar ett problem som är mycket intressant och relevant både ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv innehåller en mycket välformulerad och övertygande problematisering; ett mycket övertygande resonemang som leder fram till en problemformulering innehåller ett syfte som tydligt hänger ihop med problembeskrivningen innehåller en tydligt kritisk genomgång av relevant vetenskaplig litteratur innehåller en tydlig sammanfattning utifrån litteraturgenomgången (en modell, en hypotes, etc.) visar att relevanta och passande metodologiska val gjorts i förhållande till problembeskrivningen diskuterar konsekvenserna av dessa metodologiska val för urval och resultat innehåller en mycket välmotiverad och övertygande analys av det empiriska materialet, en analys som är kopplad till den teoretiska utgångspunkten för studien (användningen av teori är central i ett akademiskt uppsatsarbete drar mycket relevanta och övertygande slutsatser utifrån den analys som gjorts formulerar implikationer utifrån kursuppsatsens resultat (exempelvis fortsatt forskning) 4 Övrig litteratur för uppsatsen söks och väljs ut av de uppsatsskrivande studenterna, och utgör del av bedömningen av kursuppsatsens kvalitet. 17

19 förtydligar att författarnas analys och slutsats baseras på en vetenskaplig grund och inte på eventuellt "tyckande". utgör en sammanhängande helhet (dvs huruvida det finns klar röd tråd, en sammanhängande berättelse och argumentation) uppvisar korrekt användande av referenser och litteraturlista Observera att det är den reviderade versionen av kursuppsatsen som bedöms. För ytterligare information eller frågor gällande kursuppsatsen, kontakta Charlotta Bay. E-post: 18

20 Schema och läsanvisningar Dag Datum Tid Lokal Vad, föreläsare och kursmaterial Kursintroduktion (AS) 13:15-14:00 Hörsal 4 Artikel: Kiechel Tisdag 22 jan 14:15-15:00 Hörsal 4 Gäster: Joakim Ortner samt Alexandra Fägerskiöld 15:15-16:00 Hörsal 4 Case, en introduktion (JS) Onsdag 23 jan 09:15-11:00 Hörsal 3 Professorsföreläsning. Om ekonomistyrning (FN) Artikel: Nilsson & Olve Torsdag 24 jan 12:15-14:00 Hörsal 4 Att förstå ekonomistyrning (AS) Bok: A&G, kap 1-4 Artiklar: Malmi & Brown, Simon, Nilsson (2012a), Olve & Petri Måndag 28 jan Se separat gruppschema Caseseminarium (DB, TM, AS, BÖ) Underlag ska vara uppladdat i Pingpong senast kl Olika styrmått (AS) Tisdag 29 jan 13:15-15:00 Hörsal 3 Bok: A&G, kap 7 Artiklar: Sherin, Strömsten och Flyvbjerg 09:15-11:00 Hörsal 3 Strategisk planering, budgetering och uppföljning (A- KS) Bok: A&G, kap 8-9 Onsdag 30 jan Artiklar: Marginson & Ogden, Wallander, Nilsson och Stockenstrand 11:15-12:00 Hörsal 3 Paneldebatt med gäster från Handelsbanken, Uppsala universitet, mm Torsdag 31 jan 08:15-10:00 Hörsal 4 Resultatenheter och transferpriser (DB) Bok: A&G, kap 5-6 Artikel: Dearden Måndag 4 febr Se separat gruppschema Caseseminarium (DB, JC, AS, BÖ) Underlag ska vara uppladdat i Pingpong senast kl Ekonomistyrning i offentliga organisationer (AS) Tisdag 5 febr 10:15-12:00 Hörsal 4 Artiklar: Almqvist, Brorström, Gehlin & Sundin, Kominis & Dudau Ekonomistyrningsvariationer (AS) Onsdag 6 febr 13:15-15:00 Hörsal 4 Bok: A&G, kap Artikel: Herbold, Nilsson (2012b), Larsson, Iveroth 15:15-16:00 Hörsal 4 Gäst: Göran Linbro, Scania Prestationsmätning och balanserade styrkort. (A-KS) Bok: A&G, kap :15-17:00 Hörsal 4 Torsdag 7 febr Artiklar: Kohn, Kaplan & Norton, Nörreklit och Stockenstrand 17:15-18:00 Hörsal 4 Gäst: Jan Roy, VD för Gröna Lund Måndag 11 febr Se separat gruppschema Caseseminarium (DB, JC, AS, BÖ) Underlag ska vara uppladdat i Pingpong senast kl Tisdag 12 febr 09:15-10:00 Hörsal 4 Inför tentamen (AS) Torsdag 14 febr 09:00-13:00 BergsBrG/2 Tentamen, Ekonomistyrning Föreläsning, om kursuppsats (CB) 10:15-12:00 Hörsal 4 Artikel: Malmi & Brown Fredag 15 febr Föreläsning (EkHist) 13:15-16:00 Hörsal 4 Bok: Larsson 19

21 Dag Datum Tid Lokal Vad, vilken föreläsare och kursmaterial Introduktion, tidsvärdet av kapital samt grundläggande Tisdag 19 febr 09:15-12:00 Hörsal 4 diskontering (AR) Bok: BMA, kap 2-3 Introduktion, tidsvärdet av kapital samt grundläggande Onsdag 20 febr 16:15-18:00 Hörsal 4 diskontering, forts (AR) Bok: BMA, kap 2-3 Torsdag 21 febr 09:00 Synopsis för kursuppsats uppladdat i Pingpong Torsdag 21 febr 09:15-12:00 Hörsal 4 Värdering av obligationer och aktier (AR) Bok: BMA, kap 4 Torsdag 21 febr 13:15-16:00 Hörsal 3 Värdering av obligationer och aktier, forts (AR) Bok: BMA, kap 4 Fredag 22 febr tisdag 26 febr: Första handledningstillfället avseende kursuppsats genomförs i enlighet med information från respektive handledare Onsdag 27 febr 09:15-12:00 Hörsal 4 Investeringsbedömning (MA) Bok: BMA, kap 5-6 Torsdag 28 febr 09:15-12:00 Hörsal 4 Introduktion till portföljteorin (JR) Bok: BMA, kap 7-8 Onsdag 6 mars Se separat gruppschema Investeringsbedömning, räkneövning (JR) Torsdag 7 mars Se separat gruppschema Investeringsbedömning, räkneövning (JR) Fredag 8 mars 09:15-12:00 Hörsal 4 Introduktion till kapitalmarknadsteorin (JR) Bok: BMA, kap 8-9, 13 Tisdag 12 mars 08:15-11:00 Hörsal 4 Kapitalstruktur (I), (JR) Bok: BMA, kap Onsdag 13 mars 09:15-12:00 Hörsal 4 Kapitalstruktur (II), (JR) Bok: BMA, kap Torsdag 14 mars 09:15-12:00 Hörsal 4 Optioner (JR) Bok: BMA, kap 20 Tisdag 19 mars 13:15-16:00 Hörsal 4 Sammanfattning och förberedelser inför tentamen (AR) Torsdag 21 mars 13:00-17:00 BergsBrG/1 Tentamen, Finansiering Måndag 25 mars 08:00 Inlämning, kursuppsats Onsdag 27 mars Se separat gruppschema Kursuppsats, seminarier Torsdag 28 mars Kl 12 och 16 Inlämning av reviderad kursuppsats samt en sammanfattning över vad som har reviderats Vecka 16: Kursuppsatsbetyg meddelas och kursuppsatsbetyg registreras Lördag Lördag 13 april 09:00 13:00 BergsBrG/2 Omtentamen, Ekonomistyrning 27 april 09:00 13:00 BergsBrG/1 Omtentamen, Finansiering 20

22 GRUPPSCHEMA: Caseseminarier. Grupp inom parantes ska presentera sin casediskussion Tid Mån 28 jan Lokal Tid Mån 4 febr Lokal Grupp A1-A3 (A1) K Grupp G4-G6 (G5) K Grupp D1-D3 (D1) A Grupp H4-H6 (H5) A Grupp A4-A6 (A4) K Grupp D1-D3 (D2) A Grupp D4-D6 (D4) A Grupp C1-C3 (C2) K Grupp E1-E3 (E1) A Grupp E4-E6 (E5) A Grupp B1-B3 (B1) K Grupp F4-F6 (F5) K Grupp C1-C3 (C1) K Grupp C4-C6 (C5) K Grupp E4-E6 (E4) A Grupp A1-A3 (A2) A Grupp B4-B6 (B4) K Grupp B1-B3 (B2) K Grupp C4-C6 (C4) K Grupp G1-G3 (G2) K Grupp H1-H3 (H1) K Grupp D4-D6 (D5) K Grupp F1-F3 (F1) K Grupp B4-B6 (B5) K Grupp G1-G3 (G1) K Grupp H1-H3 (H2) K Grupp H4-H6 (H4) K Grupp A4-A6 (A5) A Grupp F4-F6 (F4) K Grupp F1-F3 (F2) K Grupp G4-G6 (G4) K Grupp E1-E3 (E2) A156 Tid Mån 11 febr Lokal Grupp E1-E3 (E3) K Grupp G1-G3 (G3) B Grupp H1-H3 (H3) A Grupp E4-E6 (E6) K Grupp G4-G6 (G6) B Grupp H4-H6 (H6) A Grupp A1-A3 (A3) K Grupp F1-F3 (F3) K Grupp C1-C3 (C3) A Grupp A4-A6 (A6) K Grupp F4-F6 (F6) K Grupp C4-C6 (C6) A Grupp D1-D3 (D3) K Grupp B1-B3 (B3) K Grupp D4-D6 (D6) K Grupp B4-B6 (B6) K320 21

23 Schema: Räkneövningar, 6-7 mars (JR) Dag Datum Tid Lokal Grupper Onsdag 06-mar 08:15-10:00 B153 Grupp: A1-A6, E1-E6 10:15-12:00 B153 Grupp: C1-C6, G1-G6 13:15-15:00 A114 Grupp:B1-B6, F1-F6 15:15-17:00 B153 Grupp: D1-D6, H1-H6 Torsdag 07-mar 08:15-10:00 B153 Grupp: A1-A6, E1-E6 10:15-12:00 B153 Grupp: C1-C6, G1-G6 13:15-15:00 B153 Grupp:B1-B6, F1-F6 15:15-17:00 B153 Grupp: D1-D6, H1-H6 Kursuppsatsseminarier (ons 27 mars) Grupper Tid Lokal (Handledare) A156 K320 K334 K336 A156 K320 K334 K336 Grupp A1-A6 (AS) Grupp B1-B6 (DB) Grupp C1-C6 (JC) Grupp D1-D6 (CB) Grupp E1-E6 (AS) Grupp F1-F6 (DB) Grupp G1-G6 (JC) Grupp H1-H6 (CB) Lärare som medverkar i kursen AR Adri de Ridder adri.deridder@hgo.se A-KS Anna-Karin Stockenstrand anna-karin.stockenstrand@fek.uu.se AS Arne Sjöblom arne.sjoblom@fek.uu.se BÖ Bengt Öström bengt.ostrom@fek.uu.se CB Charlotta Bay charlotta.bay@fek.uu.se DB Daniel Brännström daniel.brannstrom@fek.uu.se FN Fredrik Nilsson fredrik.nilsson@fek.uu.se JC Jason Crawford jason.crawford@fek.uu.se JR Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se JS James Sallis james.sallis@fek.uu.se MA Martin Abrahamsson martin.abrahamson@hgo.se TM Tomas Mäkinen tomas.makinen@fek.uu.se 22