BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

Relevanta dokument
Överenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Nytt hemsjukvårdsavtal 1 april. Information

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

g51 OCKELBO l&j Hofors Kommun

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen

SAMVERKANSAVTAL OM LÄKARMEDVERKAN I KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Riktlinje för bedömning av egenvård

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

1 Överenskommelsens parter

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Rutin fast vårdkontakt

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

1(11) Egenvård. Styrdokument

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Medicintekniska- och särnärprodukter. Avtal mellan Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland.

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Datum RAMAVTAL OM LÄKARMEDVERKAN I DEN KOMMUNALA HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Hemsjukvård 2015 inriktning

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Indikation, beställning och underhåll av nutritionspump

Hemsjukvård delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Patientlag

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Samverkansavtal mellan Landstinget Sörmland och Landstinget i Östergötland avseende listning över länsgräns

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Avtal om läkarmedverkan i LSS bostad med särskild service, korttids- och daglig verksamhet

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 1 mars 2015

Att få med läkarna på tåget

Fördelning av medicinskt ansvar

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Rutin för Samordnad vårdplanering i verktyget Mina Planer (fd. SVPL-IT)

OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

14/16 Uppföljning av handlingsplan för hemsjukvården

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Hemsjukvård i Blekinge

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Hemsjukvård inriktning

Hemsjukvård i Hjo kommun

Standardavtal om kommunens rätt att i vissa fall anlita läkare på landstingets bekostnad enligt HSL 26 d

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Vad betyder den i

Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Svar på revisionsrapport från Ernst & Young gällande granskning av hemsjukvård för de mest sjuka äldre VO/2017:

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Transkript:

DATUM 2010-12-29 BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND Hälsoval i Primärvården innebär att konkurrensneutralitet ska råda mellan privata och offentliga vårdgivare inom primärvården. Detta förutsätter att primärvårdens uppdrag och ansvar är tydligt liksom gränssnittet mellan primärvårdsnivå och specialiserad nivå. För att möjliggöra utveckling och förändring behövs också ett regelverk för hur omfördelning av ansvar och kostnader mellan primärvård och specialiserad vård ska gå till. Detta regelverk ska också omfatta införandet av nya behandlingsmetoder. Kommunerna i Sörmland har sedan 2010 01 01 ansvar för hemsjukvård och hembesök upp till sjuksköterskenivå. Det kommunala hälso- och sjukvårdsåtagandet omfattar enligt gällande lagstiftning endast primärvårdsnivå varför ett tydligt primärvårdsuppdrag måste finnas. En allt större andel av de hälso- och sjukvårdsåtgärder som ordineras kan idag med fördel utföras i patientens hem istället för på sjukhus. För en god och säker vård behöver ansvarsfördelningen mellan sjukhusens specialiserade vård, primärvården på vårdcentralerna och kommunernas hälso- och sjukvård vara tydlig. Rutiner för samarbete med patienten och mellan vårdens verksamheter måste finnas, vara kända i organisationerna och fungera i praktisk vardag. SYFTE Fastställa principer för hur ansvar och kostnader ska fördelas mellan primärvård och specialiserad vård Fastställa en process för hur förändring av ansvar och kostnader ska ske Fastställa ett utgångsläge avseende ansvar och kostnader för sjuksvårdsmaterial och provtagningsmaterial (Bassortiment) DEFINITIONER Primärvårdsnivå Primärvårdsnivå omfattar basal hälso- och sjukvård. Primärvård kan utföras av offentliga eller privata utförare. Primärvård utförs på länets vårdcentraler inom ramen för Hälsoval. All hälso- och sjukvård som utförs i kommunal verksamhet (hemsjukvård i ordinärt boende, SÄBO, korttidsvård, dagverksamhet mm) är primärvård.

Specialiserad nivå Specialiserad nivå är den hälso- och sjukvård som inte betraktas som primärvård. Det är endast landsting som har rätt att bedriva specialiserad vård. Utförare är vanligen verksamheter på länets tre sjukhus men kan också vara regionvård utförd i annat landsting. Egenvård Egenvård är de åtgärder som patienten själv ansvarar för. Egenvård är inte att betrakta som hälso- och sjukvård ur ett juridiskt perspektiv. Riktlinjer för egenvård finns fastställda i Sörmland. Hemsjukvård Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som utförs i patientens hem. Hemmet kan vara ett ordinärt boende eller ett särskilt boende (SÄBO förutsätter biståndsbeslut). Kommunerna ansvarar för hemsjukvård upp till sjuksköterskenivå. Läkarinsatser i hemsjukvård är alltid landstingets ansvar. Det vanligaste är att hemsjukvård utförs på primärvårdsnivå. I takt med ökande möjligheter att utföra avancerad vård och behandling i hemmet kommer den specialiserade nivån att involveras i hemsjukvården. Några exempel är respiratorvård och dialys. Vem som i det enskilda fallet ska vara behandlingsansvarig resp utförare avgörs vid den samordnade vårdplaneringen och fastställs i en samordnad vårdplan. Styrande dokument finns i Sörmland som mer detaljerat beskriver ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting och hur samarbetet ska gå till. Behandlingsansvarig Den som ordinerar en åtgärd har ett ansvar för utförandet och för att uppföljning sker. Om det är förenligt med patientsäkerhet kan ansvar överföras från specialiserad nivå till primärvårdsnivå. Det är möjligt att vara ansvarig på specialiserad nivå samtidigt som ordinerade åtgärder utförs på primärvårdsnivå t.ex. respirator och dialys. Specialiserad nivå kan ansvara för åtgärder på primärvårdsnivå men det omvända att primärvårdsnivå ansvarar för specialiserad nivå är inte möjligt. Utförare Utförare är den som praktiskt genomför en åtgärd till exempel lägger om ett sår, tar ett blodprov eller suger rent i luftvägarna. Utföraren kan ibland behöva särskild utbildning för att kunna utföra en åtgärd. Det är alltid den behandlingsansvariges ansvar att erbjuda sådan utbildning. Samordnad vårdplanering Vilka vårdåtgärder som ska genomföras, vem som ska vara utförare, vem som har behandlingsansvar och hur och när uppföljning ska ske avgörs vid den samordnade vårdplaneringen som ska utföras enligt de riktlinjer som gäller i Sörmland. Om behov finns ska en samordnare utses. Resultatet av

den samordnade vårdplaneringen ska dokumenteras i en samordnad vårdplan. I exemplet hemdialys är alltid den specialiserade nivån ansvarig medan personal från kommunens hemsjukvård kan vara utförare. Vissa moment kan ibland vara egenvård om detta bedöms som patientsäkert. Samordnad vårdplan Resultatet av den samordnade vårdplaneringen ska dokumenteras i en samordnad vårdplan. I denna ska tydligt framgå vem som är behandlingsansvarig och vem som är utförare. Ansvariga och utförare är skyldiga att följa överenskommen samordnad vårdplan. Bassortiment Bassortiment är en förteckning av material som ska tillhandahållas på primärvårdsnivå. När primärvårdsnivån utför åtgärder ska det material som ordinerats från den specialiserade nivån användas. PRINCIPER Jämlik vård och patientens bästa Grunden för alla beslut är att vårdåtgärder ska leda till ett mervärde för patienten. Patienten ska oavsett kön, socioekonomisk status, bostadsort, ålder och etnicitet erbjudas en god och säker vård som bygger på evidensbaserad praktik. Patienten ska inte behöva drabbas av orimliga kostnader pga luckor i vårdens subventionering eller otydlighet kring ansvarsfördelning mellan olika parter. Samordnad vårdplanering på individnivå När flera vårdgivare behövs för att behandlingen ska vara god och säker ska en samordnad vårdplanering utföras och en samordnad vårdplan upprättas. I vårdplanen ska tydligt framgå hur ansvaret för olika delar av vården fördelas samt vem som ska utföra åtgärderna liksom var och när det ska ske. Hur uppföljningen ska gå till ska också framgå av vårdplanen. Ansvar och kostnader ska så långt möjligt följas åt. Den som ordinerar en åtgärd ska också ha ansvar för de kostnader som uppstår. Undantag är det material som igår i bassortimentet om det ordineras på specialiserad nivå och åtgärden utförs på primärvårdsnivå. Material som inte ingår i bassortimentet utgör den specialiserade nivån ansvar och ska inte ordineras i primärvård. Primärvården har kostnadsansvar för ett bassortiment Ett bassortiment av material kan ordineras både från primärvård och specialiserad vård. När utförandet sker inom primärvården ska material som omfattas av bassortimentet betalas av primärvården oavsett vem som är

behandlingsansvarig. När den specialiserade vården själva använder material ur bassortimentet ligger kostnaden kvar på den specialiserade vården. En aktuell förteckning över vilka produkter som ingår i bassortimentet finns som bilaga till detta dokument. Enkelhet och praktisk tillämpbarhet De överenskommelser som görs kring fördelning av ansvar och kostnader ska vara möjliga att tillämpa i den praktiska vardagen. Tydlighet avseende ansvar, utförande och kostnader ska uppfattas som ett stöd och inte göra arbetet krångligare för personalen. Reglering in i minsta detalj kommer inte alltid att vara möjlig. Finansieringsprincipen är grunden När kostnader flyttas från en ansvarig till en annan ska budget för förändringen följa med. Eftersom vården är i ständig utveckling sker små och stora förändringar hela tiden. Kostnadsavstämning och eventuella justeringar ska genomföras en gång per år inför justeringar av ersättningarna i Hälsoval. Vid större förändringar kan en extra förhandling genomföras. Lokala rutiner och lösningar i hur frågor När material som inte till hör Bassortimentet används av utförare i primärvård ligger kostnadsansvaret kvar på den specialiserade vården. Lokala rutiner och överenskommelser ska finnas hur primärvården kan rekvirera detta material. För material som tillhör bassortimentet och som används mer sällan kan lokala rutiner för lagerhållning och distribution behövas för att undvika onödigt svinn. Det är inte tillåtet för en utförare att använda annat material än det som ordinerats av den ansvarige. PARTER Förhandlande parter i detta sammanhang är Hälsovalschefen i landstinget som företräder primärvårdsnivån och Hälso- och sjukvårdschefen i Landstinget som företräder den specialiserade nivån. Samma gränssnitt ska gälla i all primärvård oavsett om utföraren är offentlig eller privat samt om åtgärden utförs på vårdcentralen eller inom den kommunala hemsjukvården. De överenskommelser som träffas ska gälla i hela länet. Parterna ska träffas en gång om året inför justeringen av ersättningarna i Hälsoval. Hälsovalschefen i landstinget är sammankallande. Båda parter har rätt att kalla till extra förhandling vid större förändring under innevarande år.

PROCESSEN När en enhet identifierar ett behov av att flytta kostnadsansvaret för en åtgärd alternativt önskar införa en åtgärd som tidigare ej funnits ska denna enhet inkomma till Divisionschefen för Länssjukvård alternativt Hälsovalschefen i landstinget med en skriftlig begäran. Behov av förändring kan även initieras från kommunala verksamheter. Begäran ska omfatta följande rubriker. Bakgrund Nuläge Aktuellt ärende Volymer Kostnader som behöver omfördelas Verksamhetschefen ska underteckna begäran om förhandling av kostnadsansvar. INFORMATION Detta dokument, dess bilagor och hänvisningar till andra styrande dokument ska finnas lätt tillgängliga för vårdcentraler och kommuner på landstinget Sörmlands hemsida. Där ska också datum för nästa omförhandling finnas tillgängligt liksom protokoll från genomförda förhandlingar. Det åligger varje verksamhetschef att tillse att denna överenskommelse tillämpas i praktiken. AVVIKELSE Underlåtelse att tillämpa denna överenskommelse ska anmälas som en avvikelse. Hälsovalschefen och Divisionschefen för länssjukvård ansvarar för att sammanställa avvikelser och vidta eventuella åtgärder.