SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index

SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index Åtgärdsmatris Betyg Bevara! Åtgärda om utvecklingspotential I balans! Bevara Prioriteras Eleverna om grundskolan Göteborg hösten 2000

Eleverna i årskurs 3-9 om grundskolan i Göteborg Hösten 2000

Innehållsförteckning sida 1. Förord 1 2. Syfte 2 3. Teknisk rapport 3 3.1 Totalundersökning 3 3.2 Datainsamlingsmetod 3 3.3 Svarsandel 3 3.4 Partiellt bortfall 4 3.5 Osäkerhetstal 4 4. Analysmodellen för elevenkäten 5 5. Resultat 6 5.1 Allmänt 6 5.2 Resultat. Genomsnitt för samtliga kommunala skolor 6 5.3 Kvalitetsfaktorerna och dess indikatorer 10 5.4 Betygsindex efter årskurs och kön 11 5.5 Sammanfattning av elevbedömningarna 12 6. Sammanfattning inför eget arbete med materialet 14 Bild. Modellstrukturen 15 Bild. Prioriteringsmatris 16 Diagram 1. Andel med lågt betyg 17 Tabell 1. Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna 18 Tabell 2. Kvalitetsindex efter årskurs 21 Tabell 3. Kvalitetsindex efter kön 21 Tabell 4. Kvalitetsindex efter stadsdel 22 Frågeformulär 23

1 1 Förord Rapporten innehåller resultat från en undersökning rörande hur eleverna i årskurserna 3-9 värderar sin skola. Mätningen genomfördes i november-december 2000 i Göteborg. Undersökningen har utförts av SCB på uppdrag av Göteborgs stad representerad gentemot SCB av Marie Stoltz-Löfgren. Frågeblanketterna för skolan har delvis omarbetats, i dialog med främst Ingalill Ivarsson, med utgångspunkt från de blanketter som användes i undersökningen för Göteborgs skolor hösten 1999. Undersökningen omfattar i princip alla elever i samtliga grundskolor inom Göteborgs stad. En i det närmaste identisk frågeblankett skickades samtidigt ut till ett urval av föräldrar med barn i grundskolans årskurser 1-9 och till samtliga föräldrar med barn i förskoleklass. Föräldraundersökningen redovisas i en separat rapport. Denna rapport har utarbetats av Ari Mansikkaviita. Lars Johnsson svarar för tabellbearbetningarna och Marina Kerkenberg har lett datainsamlingsarbetet. Docent Claes M. Cassel har genomfört modellanalyserna.

2 2 Syfte Undersökningen avser att tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag. Den använda analysmodellen är inte primärt konstruerad med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av eleverna som är nöjda eller missnöjda med sin skola. Modellen är inriktad på att strukturera insamlade data så att man tydliggör de områden som bör prioriteras. Denna rapport innehåller det sammantagna resultatet för de kommunala grundskolorna i Göteborg. Vissa resultat redovisas även för Göteborgs friskolor. Vidare redovisas resultaten för de olika stadsdelarna. Genom att studera hur modellanalysen här presenteras för samtliga kommunala skolor som helhet ges varje skola ett stöd för den egna tolkningen av motsvarande diagram och tabeller baserade på enkätsvaren från de egna eleverna. Varje skola får nämligen en egen okommenterad rapport innehållande motsvarande diagram och tabeller som ingår i denna analysrapport.

3 3. Teknisk rapport 3.1 Totalundersökning Elevundersökningen har genomförts som en totalundersökning avseende skolornas elever i årskurserna 3-9. Sammanlagt var det 31 335 elever i årskurserna 3-9 i Göteborgs kommunala grundskolor som omfattas av undersökningen 3.2 Datainsamlingsmetod Enligt anvisningarna delades frågeblanketterna ut av respektive klasslärare så att eleverna kunde fylla i dem under lektionstid för att direkt under lektionen kunna återlämna den besvarade enkäten till läraren i ett förseglat kuvert. Skolorna återsände sedan de besvarade enkäterna paketvis till SCB för dataregistrering och analys. 3.3 Svarsandel Av de 31 335 eleverna var det 26 865 som besvarade enkäten vilket innebär en genomsnittlig svarsprocent på 86 procent, vilket är något högre andel än i 1999 års undersökning. Av de inkomna frågeblanketterna var 26 333 (84 procent) så väl besvarade att de ingår i undersökningens modellanalys. Vid många skolor ligger svarsandelen på 90-100 procent vilket innebär att man i flera fall också bemödat sig om att få in svar från de elever som var frånvarande just den dag när man i respektive klass på lektionstid fyllde i blanketterna. Att frågeblanketterna skulle besvaras på lektionstid motiveras dels av att det ger en högre svarsfrekvens, dels av att en del, främst yngre elever, då vid behov skulle kunna få frågorna förtydligade av sin lärare. En orsak till låg svarsfrekvens vid några skolor är att man ej alltid följt anvisningarna utan låtit eleverna ta hem frågeblanketterna i stället för att låta dem besvara frågorna under lektionstid. För skolor med låg svarsfrekvens är resultaten osäkrare än vad som anges av de felmarginaler som finns i bilder med modellstrukturen. För varje skola framgår det av dess bild med modellstrukturen hur många av eleverna som besvarat enkäten samt andel svarande. Skolor med låg andel svarande får utifrån vad man vet om sitt bortfall (vilka klasser eller grupper av elever som ej ingår i undersökningen) göra en egen värdering av vad deras resultat står för. Svarsandelen i de privata skolorna är betydligt lägre (71%) än i de kommunala skolorna.

4 3.4 Partiellt bortfall Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen Partiellt bortfall i tabeller med redovisning av svarsfördelningen. Procenttalet för Partiellt bortfall ingår ej i tabellernas procentsumma 100. I partiellt bortfall ingår här vet ej och ingen åsikt. 3.5 Osäkerhetstal Felmarginaler för betygsindex och effektmått finns angivna i bilder med modellstrukturen. De beräknade osäkerhetstalen är 95-procentiga konfidensintervall avseende modellberäkningarnas osäkerhet. Även om det som här rör sig om en totalundersökning finns en viss osäkerhet vad gäller Nöjd-Elev-Index samt kvalitetsfaktorernas index och deras effektmått eftersom de inte utgör enkla medelvärden utan erhålles via en modellskattning.

5 4. Analysmodell för elevenkäterna Den frågeblankett som slutligen fastställdes och delades ut till eleverna innehåller följande nio kvalitetsfaktorer: Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Att få vara med och bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Vidare ingår i enkäten ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev- Index (NEI) samt frågor till en målvariabel med beteckningen Förtroende. De konkreta frågorna som ligger till grund för ovanstående kvalitetsfaktorer framgår av diagrammens hänvisningar till frågeformuläret. Ytterligare ett kvalitetsindex, Lärande process, har konstruerats av frågorna 5:1-6 samt 6:1-2. Detta index redovisas inte i bilden med modellstruktur, utan i en separat lista. Modellens förklaringsvärde Hur väl lyckas då modellen förklara den variation som finns bland eleverna vad gäller hur de bedömer sin skolas totalkvalitet, dvs. NEI? Förklaringsgraden mäter vi med måttet R 2 som i den sammanfattande modellen innehållande elever från de kommunala skolorna blev 0,72. Det innebär att modellen förklarar 72 procent av variationen bland eleverna vad gäller deras bedömning av skolans totalkvalitet. Enkäten täcker därmed undersökningsområdet på ett klart tillfredsställande sätt.

6 5. Resultat 5.1 Allmänt Resultatanalysen baseras på samtliga elevers svar i de kommunala skolorna vilket således ger ett genomsnittsresultat för alla deltagande kommunala skolor i Göteborg. I rapporten redovisas också det sammanslagna resultatet för de kommunala skolorna inom respektive stadsdel. För de deltagande skolorna är det de egna resultaten som skall ligga till grund för skolans förbättringsarbete. Nedanstående genomgång av resultaten kan tjäna som en introduktion av analysmodellen inför studiet av respektive skolas egna resultat. 5.2 Resultat. Genomsnitt för samtliga kommunala skolor I frågeformuläret har eleverna fått betygsätta olika delar av skolan och dess verksamheter på en skala från 1 till 10. Vid omräkning till betygsindex har skalan transformerats till en ny skala som går från 0 till 100, i båda fallen innebär högre värde också högre betyg. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2),4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). De kommunala skolorna har av eleverna fått ett relativt gott betyg med ett Nöjd-Elev-Index på 66. De olika kvalitetsfaktorernas medelindex hamnade på 69 i denna gemensamma modellanalys i vilken elevsvaren från samtliga kommunala skolor ingår. Bland kvalitetsfaktorerna är det i tur och ordning följande som fått betygsindex över denna undersöknings medelindex : trygghet (81), trivsel (76), pedagogisk handledning (74), pedagogisk process (74) och bemötande (72). Kvalitetsfaktorer med betygsindex under medelvärdet är: Läromedel (67), Att få vara med och bestämma (63), Skolmiljö (58) och skolmat (57). Resultatbilden är positiv eftersom den visar på särskilt höga betyg för skolans kärnverksamheten (pedagogisk handledning och pedagogisk process) samt också för trygghet och trivsel. Vad bör åtgärdas? En god strategi i förbättringsarbetet kan inte vara så enkel som att satsa på att förbättra alla de delar som har lägre betygsindex. Faktorer med mindre effekt på totalkvaliteten behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av eleverna.

7 Det är rationellare att prioritera förbättringar av de kvalitetsfaktorer som har stor effekt på skolans totalkvalitet under förutsättning att man strävar efter att maximera den skolkvalitet som eleverna upplever. Måtten på faktorernas effekt har vi inte erhållit genom några direkta frågor till eleverna om hur de bedömer kvalitetsfaktorernas betydelse eller effekt. Betydelsen eller effekten av respektive kvalitetsfaktor har beräknats av analysmodellen och utgör mått på sambandet mellan betygsindex för totalkvaliteten (NEI) och respektive kvalitetsfaktor. Alla dessa samband beräknas simultant utifrån enkätsvaren från samtliga elever (se bilaga för utförligare beskrivning av modellen). För att komma fram till vad som bör åtgärdas måste vi därför kombinera de erhållna betygsindexen för kvalitetsfaktorerna med de betydelse- eller effektmått som vi beräknat via modellen för var och en av kvalitetsfaktorerna. En sådan sammanställning har vi gjort i en s.k. åtgärdsmatris eller prioriteringsmatris (korsdiagram). I diagrammets kvadrant I placerar sig de faktorer som har såväl stor effekt på NEI som höga betygsindex. I bilden för alla kommunala skolor är det kvalitetsfaktorerna trivsel samt pedagogisk process som hamnat här. Trivsel har ett effektmått på 1,0 vilket innebär att om man lyckas öka dess betygsindex med fem enheter från 76 till 81 då kan man förvänta sig att NEI, totalkvaliteten, ökar med just 1,0 enheter från 65 till 66. Effektmåttet anger alltså den utväxling eller effekt som man kan förvänta sig av en höjning av en kvalitetsfaktors betygsindex med fem enheter. Faktorer i kvadrant I har stor betydelse för totalkvaliteten enligt elevernas bedömning, men faktorernas redan höga betygsnivå kan innebära att det krävs stora insatser för att ytterligare öka betygsnivån. I kvadrant II kan man finna de ur åtgärdssynpunkt särskilt kritiska faktorerna. Nämligen de med relativt stor effekt på totalkvaliteten och samtidigt med betyg under medelvärdet. För de kommunala skolorna är det skolmiljö samt skolmat som återfinns här, båda långt under kvalitetsfaktorernas medelindex i denna undersökning. I kvadrant III placerar sig faktorer med liten effekt på NEI samtidigt som de har relativt låga betyg. Här har läromedel och medbestämmande hamnat. Deras låga betyg flaggar för att förbättringar är både önskvärda och möjliga. Deras relativt blygsamma effektmått innebär dock att de inte hör till de faktorer som bör prioriteras i förbättringsarbetet eftersom man inte kan förvänta sig att en förbättring av just dem skall ha någon större effekt på elevernas värdering av skolans totalkvalitet. I kvadrant IV återfinner vi slutligen faktorerna trygghet, bemötande, pedagogisk handledning. Alla dessa har relativt höga betyg och vad gäller de två förstnämnda också mycket blygsamma effektmått. Faktorer i denna kvadrant finns det inte anledning att prioritera. De har ju redan höga betyg

8 samtidigt som en förändring av dem har en förväntad blygsam effekt på totalkvaliteten. Det är dock viktigt att deras betygsnivå bibehålls eftersom varje kvalitetsfaktors effektmått är knutet till ett betygsintervall kring dess nuvarande nivå. Om de skulle försämras påtagligt måste man räkna med att det kan innebära en tydlig effekt på totalkvaliteten, NEI. Kvalitetsfaktorer utan betydelse? Hur skall man då tolka detta att vissa faktorer saknar effekt eller betydelse? Det får absolut inte tolkas som att de saknar betydelse för verksamhetens kvalitet och att man därför kan låta deras kvalitet sjunka från sin nuvarande höga nivå. Tolkningen av låga effektmått måste vara försiktig och får inte tolkas som att dessa faktorer över tiden och i alla situationer skulle få låga effektmått. Tolkningen av låga effektmått bör begränsas till att innebära: givet den betygsnivå en kvalitetsfaktor har för tillfället bidrar inte till att förklara den variation som finns bland eleverna vad gäller deras värdering av totalkvaliteten. En påtaglig förbättring av en sådan faktor bör därmed knappast påverka eleverna bedömning av skolans totalkvalitet. Sammanfattning: Faktorerna skolmiljö, skolmat, trivsel och pedagogisk process är de som bör prioriteras enligt analysen av elevernas svar. Tre av dessa faktorer hör även till de högprioriterade enligt föräldrarnas bedömning. Jämförelser: Tabell A: NEI och kvalitetsindexen år 1999 och år 2000. Elever Grundskola årskurs 3-9 Hela Göteborgs kommunala skolor Indexvärde Effektmått Kvalitetsfaktor 1999 2000* 1999 2000 Trivsel 76 76 0,9 1,0 Trygghet 78 81 0,1 0,1 Bemötande 70 72 0,2 0,1 Pedagogiskt stöd 75 0,4 - Pedag. Handledning 74-0,3 Skolämnena 77 0,6 - Pedag. Process 74-0,9 Medbestämmande 59 63 0,3 0,4 Läromedel 68 67 0,4 0,3 Skolmiljö 60 58 1,2 1,2 Skolmat 49 57 0,7 0,8 NEI 65 66 Förtroende 65 66 *alla skillnader är signifikanta

9 Tabell A ovan visar att kvalitetsfaktorn trygghet, som redan hösten 1999 hade det högsta betyget av alla faktorer, har fått ett ännu högre betyg. Den största förändringen har dock skett i bedömningen av skolmaten. Skolmaten har fått hela åtta indexenheter högre betyg hösten 2000. NEI har ökat med en indexenhet från 1999-års undersökning. En möjlig tolkning är att ökningen i NEI huvudsakligen förklaras av ökningen i skolmaten, som i 1999 års undersökning hade ett effektmått på 0,7. Åtgärdmatrisbilden för hösten 2000 är tämligen lik den bild som vi såg hösten 1999. Skolmiljö och skolmaten finns återigen i kvadrant II. Trivsel och pedagogisk process hittar man genomgående i kvadrant I. Skolmiljö och skolmaten återfinns i de flesta stadsdelarna i kvadrant II. Tabell B: NEI i de olika stadsdelarna år 1999 och år 2000. Elever årskurs 3-9 NEI NEI Stadsdel 1999 2000 Gunnared 69 67 Lärjedalen 70 68 Kortedala 62 63 Bergsjön 74 75 Härlanda 63 60 Örgryte 63 67* Centrum 62 66 Linnéstaden 61 65 Majorna 57 58 Högsbo 67 66 Älvsborg 71 71 Frölunda 64 65 Askim 65 68* Tynnered 64 64 Styrsö 63 63 Torslanda 63 67* Biskopsgården 63 63 Lundby 59 61 Tuve-Säve 68 69 Backa 68 69 Kärra-Rödbo 64 64 Samtliga kommunala 65 66* Samtliga privata 71 75* *signifikant skillnad

10 Tabell B visar att NFI i de olika stadsdelarna varierar från 57 till 74. Förändringarna från 1999-års undersökning är signifikanta för stadsdelarna Örgryte, Askim och Torslanda som alla har fått något högre betyg hösten 2000. Åtgärdsmatrisbilden för de privata skolorna liknar mycket bilden för de kommunala skolorna. Den enda skillnaden är att för de privata skolorna har kvalitetsfaktorn skolmiljö fått signifikant lägre effektmått. Skolmiljö återfinns på gränsen mellan kvadrant II och III för de privata skolorna. De privata skolorna har fått signifikant bättre betygsindex på samtliga kvalitetsfaktorer, liksom på NEI samt förtroende. Värdet på Nöjd-Elev- Index har av eleverna i de privata skolorna fått betyget 75, d.v.s. fyra indexenheter bättre värde än hösten 1999. Gapet mellan de kommunala skolorna respektive friskolorna har således vad gäller den elevupplevda kvaliteten ökat sedan 1999. 5.3 Kvalitetsfaktorerna och dess indikatorer I tabell 1 redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de delfrågor som ligger till grund för de olika kvalitetsfaktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika medelvärdena. Trivsel Faktorn har fått högt betyg, men ungefär en tiondedel av eleverna har här gett låga betyg. Trivsel och trygghet väger tungt både för den enskilde elevens välbefinnande och för hans eller hennes möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. För de elever som eventuellt har gett låga betyg på samtliga indikatorer som mäter trivsel respektive trygghet är förstås situationen dyster även om de sammantaget är så få att deras situation döljs av medelvärdets fina siffra som visar övriga elevers höga uppskattning skolan. Trygghet Även om tryggheten har fått strålande medelbetyg är det samtidigt så att fem procent inte anser sig trygga i skolan. Sex procent av eleverna saknar kamrater som bryr sig om dem och nio procent saknar lärare som bryr sig om dem. Hela 17 procent har gett lågt betyg på frågan att ha andra vuxna i skolan som bryr sig. Bemötande Bemötande har fått ett betyg på 72, vilket är något över medelbetyget för samtliga kvalitetsfaktorer. 15 procent av eleverna är emellertid kritiska på hur de vuxna lyssnar på deras synpunkter. Pedagogisk handledning Eleverna ger ett högt betyg till hur de får lära sig att ta ansvar. Däremot är hela 28 procent klart kritiska vad gäller arbetsron i skolan.

11 Pedagogisk process Eleverna ger eleverna höga betyg till vad de får lära sig och den egna förmågan att klara skolarbetet. Samtidigt är det 16 procent av eleverna som är missnöjda med hur omväxlande och intressant skolarbetet är. 20 procent ger lågt betyg åt hur skolan väcker nyfikenheten och lusten att lära. Medbestämmande Här finns det enligt eleverna klara brister. Denna faktor får relativt låga betyg på sina tre indikatorer: 6:1-3. En fjärdedel av eleverna ger lågt betyg på dessa tre indikatorer. Läromedel Sammantaget ett ordinärt betygsindex på 66. Drygt en fjärdedel av eleverna är missnöjda med apparater och andra hjälpmedel och en femtedel är missnöjda med läroböcker, tillgång till andra böcker samt tillgång till annat materiel. Skolmiljö Det finns betydande skillnader mellan skolorna när det gäller betygsindex på lokaler. Klassrummen får bättre betyg än andra typer av lokaler. Toaletterna får extremt lågt betyg: sex av tio elever är klart missnöjda med toaletterna. Skillnaderna mellan de olika skolorna är stora. Skolmat Denna faktor har av eleverna fått ett betygsindex på 57. Det finns stora skillnader mellan skolorna: lägsta värdet för en enskild skola är 36 och högsta 97. Cirka 60 procent av eleverna äter vanligen i skolan. Fyra av tio elever ger lågt betyg åt matportionernas storlek. En tredjedel av eleverna är kritiska till hur maten räcker till alla skolans elever. Vid vissa skolor är dessa värden ännu sämre. Fyra av tio ger lågt betyg åt skolmatens smak och en tredjedel tycker inte att det är trivsamt i matsalen. 5.4 Betygsindex efter årskurs och kön I tabellerna 2 och 3 kan vi studera betygsnivåerna på kvalitetsfaktorerna för övergripande jämförelser av flickors och pojkars respektive olika årskursers bedömningar. I tabell 2 kan vi se att elever i högre årskurser ger skolan betydligt lägre betyg och detta gäller i princip för alla kvalitetsfaktorerna. Bland elever i årskurs 3 är NEI i snitt hela 79 medan motsvarande värde för eleverna i årskurs 9 är så lågt som 50. Nedgången i betygsindex är ganska jämn mellan årskurserna: mellan 4 och 6 indexenheter. Liknande skillnader kan vi se mellan årskurserna vad gäller nästan alla övriga kvalitetsfaktorer. Man kan fråga sig hur mycket av detta som beror på att elevernas syn på skolan ändras med stigande ålder. Även elevernas betygsindex på skolmiljön sjunker ju drastiskt från 72 i årskurs 3 till endast 40 i årskurs 9. Eller är det

12 kanske så att skolan generellt är mycket bättre anpassad till de yngre elevernas förutsättningar och krav? Dessa stora skillnader mellan yngre och äldre elevers bedömningar av skolan måste man ha i åtanke vid jämförelser mellan olika skolor. En skola med ett högt NEI behöver inte värderas högre av eleverna - den kan till och med värderas lägre. Skillnaden mellan skolor kan i en del fall helt förklaras med att man har olika fördelning av elever på årskurser. Jämför därför också skolans resultat med genomsnittet för olika årskurser i hela staden. Enligt tabell 3 finns det påtagliga skillnader mellan flickor och pojkar i deras värdering av skolan och dess verksamhet. Flickornas NEI ligger på 68 medan det för pojkarna är fyra enheter lägre på 64. Även för de flesta av kvalitetsfaktorerna ligger pojkarnas index mellan tre och fyra enheter lägre än flickornas. Kanske är skolan något bättre på att tillgodose flickornas krav och intressen? 5.5 Sammanfattning av elevbedömningarna Den använda undersökningsmodellen täcker väl det studerade området enligt det R 2 -värde på modellens förklaringsgrad som vi redovisat och frågorna tycks ha varit lätta att besvara för eleverna eftersom i princip alla svarande elever också lämnat svar på i stort sett samtliga frågor i formuläret. Skolmiljö och skolmat är genomgående de kvalitetsfaktorer som bäst förklarar skillnaderna bland eleverna vad gäller deras bedömning av sin skolas totalkvalitet. Dessa faktorer hör därför till dem som måste prioriteras för att åstadkomma sådana förbättringar som är effektivast för att höja skolans Nöjd-Elev-Index, vilket är det index som mäter skolans totalkvalitet ur elevernas perspektiv. Även kvalitetsfaktorerna trivsel och pedagogisk process har genomgående stor effekt på totalkvaliteten. Dessa faktorer har dock redan relativt höga betyg, vilket kan göra att det är svårare att ytterligare höja deras betygsnivå. Glädjande nog är det så att de kvalitetsfaktorer som främst mäter skolans kärnverksamhet d.v.s. pedagogisk handledning och pedagogisk process är också de som vanligen fått relativt höga betyg av eleverna. Även trivsel och trygghet har genomgående fått goda betyg. Mycket av resonemang och analys kretsar kring redovisade medelvärden. Fokusering på medelvärden kan emellertid lätt dölja problem. Det är därför viktigt att även studera tabellmaterialet där svaren på de olika indikatorerna (delfrågorna) redovisas. Via svaren på indikatorerna kan man få en uppfattning om hur stora minoriteter av eleverna som eventuellt angivit svar som kan tolkas som t.ex. otrygghet och vantrivsel. Höga medelvärden innebär inte automatiskt att det studerade området är problemfritt. Medelvärdena kan dölja det faktum att en del av eleverna trots allt kan ha en mycket otrygg vardag i skolan till stor skada också för inlärningen.

13 Skolorna och deras elever har många egenskaper som skulle kunna beaktas i en mer ingående analys, men som inte är med i denna undersökning. För en djupare förståelse av skillnaderna mellan skolorna kan det till exempel vara givande att koppla data om skolornas upptagningsområden till analysen. Vi syftar då på data om omgivningens eller upptagningsområdets socioekonomiska struktur, föräldrarnas egen utbildningsnivå, ambitioner för barnen, hemspråk m.m. En del av dessa uppgifter kan erhållas via SCB-register. I denna analys har emellertid inga sådana data om skolornas omgivning och elevsammansättning kopplats samman med elevenkäternas data. Om de enskilda skolresultaten: I de separata bilderna med modellanalysen som utarbetats för varje skola är skolmodellens olika index beräknade på basis av svaren från enbart den egna skolans elever. Beräkningar av modellers effektmått för de olika kvalitetsfaktorerna har tagit hänsyn till antalet svarande på följande sätt: De skolor som har minst 200 svarande, har fått en egen modellanalys och därmed effektmått som är baserade på den egna skolans modell. För de skolor som har under 200 svarande, har effekt-måtten hämtats från den egna stadsdelens modell. Alla skolor (resultatenheter och undergrupper) med minst tio svarande har fått ett eget resultat med helt egna indexvärden.

14 6. Sammanfattning inför eget arbete med materialet Starta med modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Kvalitetsfaktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex skall prioriteras i förbättringsarbetet, d.v.s. i första hand de som hamnat i kvadrant II. Även kvalitetsfaktorer med höga betyg och stor effekt kan prioriteras om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Sådana faktorer har ju stor effekt på totalkvaliteten d.v.s. på NEI. Se till att bibehålla betygsnivån även på de kvalitetsfaktorer som har mindre betydelse. Betydelsemåttets giltighet gäller för ett intervall kring dess nuvarande nivå. Gå sedan vidare och studera hur utfallet, betygen på indikatorerna (delfrågorna), är inom de olika kvalitetsfaktorer som bör prioriteras. Studera hur betygsindexen för olika kvalitetsfaktorer kan variera mellan olika delgrupper. Studera inte enbart frågornas medelvärden eller medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel elever som flaggar för allvarliga problem. Man bör absolut inte känna sig bunden i sina diskussioner och göra halt vid de indikatorer som ingår i undersökningen för respektive faktor. Ute i organisationen kan man besitta specifik kunskap om kanske andra delar rörande pedagogisk handledning eller skolmiljö etc. som man kan ha välgrundad anledning att förändra trots att alla aspekter kanske inte direkt mätts i denna undersökning.

15 Göteborgs stad kommunala skolor Nöjd-Elev-Index Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått NEI 1 :1-3 Trivsel Elever om skolans 76 ± 0 1,0 kvalitet 2 : 1-5 Trygghet Förtroende 81 ± 0 0,1 66 ALLA KOMMUNALA SKOLOR 3 : 1-3 Bemötande 3,7 ± 0 Hösten 2000 72 ± 0 0,1 Pedagogisk handledning Antal svar 26333 4 : 1-6 ±0,0 Fråga 11 : a-b Andel svarande % 84 74 ± 0 0,3 Medelbetyg 69 5 : 1-6 Pedagogisk process Medeleffekt 0,6 74 ± 0 0,9 R2 0,72 6 : 1-4 Att få vara med och bestämma 66 ± 0 ± 0,1 63 ± 0 0,4 ± 0,1 * Värdet 1,2 innebär att om 7 : 1-4 Läromedel ± 0,1 NEI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat betyget för faktorn Skolmiljö 67 ± 0 0,3 Fråga 10 : a-c ± 0,1 ökar med 5 enheter från 58 till 63 då 8 : 1-5 Skolmiljö ± 0,1 förväntas totalkvaliteten eller NEI öka 58 ± 0 1,2 * ± 0,1 med 1,2 enheter från 66 till 67,2. 9 : 1-5 Skolmat ± 0,1 57 ± 0 0,8 ± 0,1 jan-01 ± 0,0

16 Göteborgs kommunala skolor Alla kommunala skolor Nöjd-Elev-Index (NEI) Elever om skolans kvalitet Antal svar 26333 Andel svarande 84 % Medelbetyg 69 69 Medeleffekt 0,6 52 R 2 0,72 98 Kvalitetsfaktor Betyg Effekt Trivsel 76 1,0 Trygghet 81 0,1 Bemötande 72 0,1 Pedagogisk handledning 74 0,3 Pedagogisk process 74 0,9 Medbestämmande 63 0,4 Läromedel 67 0,3 Skolmiljö 58 1,2 Skolmat 57 0,8 =skolans medelbetyg och medeleffekt Betygsnivå 100 IV. I. 90 80 Tryggh 70 Ped.handl Bemöt. Lärom. Trivsel Ped.proc 60 Medbestäm. Skolmiljö Skolmat 50 40 II. 30 III. -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 = medelbetyg för hela Göteborg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg inom Göteborg Effekt

17 Tabell 1 Elevernas bedömning av skolan. Hela Göteborg Fr 10:a Fr 10:b Fr 10:c Fr 11:1 Fr 11:2 Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 2:5 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 5:4 Fr 5:5 Fr 5:6 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 7:1 Fr 7:2 Fr 7:3 Fr 7:4 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 8:4 Fr 8:5 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 9:4 Fr 9:5 0 10 20 30 40 50 60 70 Andel med lågt betyg

18 Tabell 1 Elevernas bedömning av skolan. Hela Göteborg Antal svarande: 26865 Andel svarande i %: 86 Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad du tycker om skolan!" På en skala 1-10 har elever i åk 3-9 för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med versaler finns kvalitetsfaktorer, NEI (Nöjd-Elev-Index) och förtroendeindex angivna med respektive indexvärde. Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Partiellt Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa bortfall Procent NEI, SKOLAN I SIN HELHET 66 46 99 Fr 10:a Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du då med skolan och dess undervisning? 7,3 5,7 9,9 13 33 55 100 2 Fr 10:b Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 6,7 4,7 9,9 21 31 47 100 1 Fr 10:c Tänk dig en perfekt undervisning. Hur nära ett sådant ideal tycker du att undervisningen i din skola kommer? 6,6 4,5 10,0 21 36 43 100 2 FÖRTROENDE 66 41 99 Fr 11:1 Hur bra är din skola jämfört med andra skolor du känner till? 7,0 4,5 9,9 22 27 52 100 2 Fr 11:2 Om du skulle välja skola i dag - skulle du då välja den skola du nu går i? 6,9 4,9 9,9 24 23 54 100 1 TRIVSEL 76 64 99 Fr 1:1 Trivs du i skolan? 7,6 6,2 10,0 9 30 61 100 0 Fr 1:2 Trivs du med de vuxna på skolan? 7,5 6,3 10,0 11 30 58 100 1 Fr 1:3 Trivs du med dina skolkamrater? 8,6 7,4 10,0 5 15 80 100 2 TRYGGHET 81 71 98 Fr 2:1 Känner du dig trygg på rasterna? 8,6 7,1 9,7 6 14 81 100 0 Fr 2:2 Känner du dig trygg i övrigt i skolan? 8,7 7,6 9,9 5 14 82 100 1 Fr 2:3 Har du kamrater som bryr sig om dig? 8,7 6,9 10,0 6 13 82 100 1 Fr 2:4 Har du lärare som bryr sig om dig? 8,2 7,0 10,0 9 18 73 100 1 Fr 2:5 Finns det andra vuxna i skolan som bryr sig om dig? 7,2 5,5 10,0 17 27 56 100 1

19 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Partiellt Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa bortfall Procent BEMÖTANDE Hur nöjd är du vad gäller. 72 57 99 Fr 3:1 - hur du bemöts av lärarna? 7,8 6,5 9,9 9 27 64 100 1 Fr 3:2 - hur du bemöts av övrig personal? 7,3 5,7 10,0 13 32 56 100 1 Fr 3:3 - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? 7,4 5,8 9,8 15 27 58 100 2 PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med. 74 59 99 Fr 4:1 - hur du vet vad du skall lära dig i olika ämnen? 7,8 6,2 10,0 9 27 64 100 2 Fr 4:2 - den hjälp du får med skolarbetet när du behöver? 7,8 6,4 10,0 11 25 64 100 1 Fr 4:3 - hur bra lärarna förklarar för dig? 7,9 6,2 10,0 10 24 66 100 1 Fr 4:4 - hur lärarna anstränger sig? 7,8 6,4 9,6 11 24 66 100 2 Fr 4:5 - hur du lär dig att ta eget ansvar för skolarbetet? 8,3 7,0 10,0 6 20 74 100 2 Fr 4:6 - arbetsron i skolan? 6,2 2,0 9,9 28 34 39 100 2 PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med. 74 56 100 Fr 5:1 - vad du får lära dig? 8,1 6,7 10,0 7 23 70 100 1 Fr 5:2 - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, skapande, olika tekniska hjälpmedel)? 7,6 6,0 10,0 11 29 60 100 2 Fr 5:3 - hur omväxlande och intressant skolarbetet är? 7,1 5,2 9,9 16 31 53 100 2 Fr 5:4 - hur skolan väcker din nyfikenhet och lust att lära? 7,0 4,7 10,0 20 28 52 100 2 Fr 5:5 - hur nyttiga och användbara saker du får lära dig? 7,8 5,9 10,0 10 25 65 100 2 Fr 5:6 - din egen förmåga att klara skolarbetet? 8,3 7,3 10,0 6 20 74 100 1

20 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Partiellt Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa bortfall Procent ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Hur nöjd är du med 63 43 96 Fr 6:1 - hur du får vara med och bestämma om vad du ska arbeta med i skolan? 6,4 4,7 9,6 27 31 42 100 1 Fr 6:2 - hur du får vara med och bestämma hur du ska arbeta i skolan? 6,5 4,7 9,5 24 32 44 100 1 Fr 6:3 - hur du får vara med och bestämma om andra saker i skolan? 6,3 4,4 9,6 27 31 41 100 2 Fr 6:4 - informationen om kommande aktiviteter (t.ex. friluftsdagar, temaveckor m.m)? 7,5 5,5 10,0 17 22 61 100 2 LÄROMEDEL Hur nöjd är du med. 66 43 100 Fr 7:1 - läroböckerna ni använder? 7,2 4,8 9,9 19 26 55 100 1 Fr 7:2 - tillgång till andra böcker? 7,0 4,7 10,0 20 27 53 100 2 Fr 7:3 - apparater och andra hjälpmedel? (t.ex. dator, bandspelare m.m.) 6,7 3,8 10,0 27 22 51 100 2 Fr 7:4 - tillgång till annat materiel? 6,9 4,6 10,0 21 28 51 100 2 SKOLMILJÖ Hur nöjd är du med. 58 31 98 Fr 8:1 - undervisningslokalerna? 7,1 3,9 10,0 19 26 55 100 1 Fr 8:2 - biblioteket? 6,8 1,9 10,0 25 23 53 100 2 Fr 8:3 - elevutrymmena? 6,4 3,4 9,8 28 26 46 100 3 Fr 8:4 - toaletterna? 4,1 1,7 9,0 59 21 20 100 2 Fr 8:5 - skolgården? 5,9 3,0 10,0 35 26 39 100 1 SKOLMATEN 57 36 97 Fr 9:1 Hur vanligt är det att du äter i skolan? 7,5 5,2 10,0 19 20 61 100 3 Hur nöjd är du med Fr 9:2 - hur god maten brukar vara? 5,2 3,1 9,6 42 30 28 100 1 Fr 9:3 - hur mycket mat man kan få? 5,7 3,5 9,8 38 27 35 100 1 Fr 9:4 - hur maten räcker till alla? 6,5 3,5 10,0 29 24 47 100 2 Fr 9:5 - hur trivsamt det är i matsalen? 6,2 3,8 9,9 32 26 43 100 2

21 Tabell 2: NKI och de olika kvalitetsindexen, medelvärden Grundskola, elever åk. 3-9, kommunal verksamhet Vilket år går du i? Årskurs Medelvärde år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 ej uppgift Samtliga NEI 79 75 71 65 60 54 50 66 66 Förtroende 79 75 69 63 61 57 53 66 66 Trivsel 84 82 80 75 71 68 67 75 76 Trygghet 87 86 86 81 76 74 74 78 81 Bemötande 83 81 78 73 66 61 58 70 72 Ped. handledning 84 82 81 76 69 63 59 72 74 Ped. process 86 84 81 75 68 62 57 72 74 Medbestämmande 76 72 70 63 55 50 45 62 63 Läromedel 82 79 76 66 58 50 45 68 66 Skolmiljö 72 71 66 57 52 44 40 60 58 Skolmaten 70 66 59 54 52 48 45 61 57 Antal elever 3 943 4 237 4 048 3 889 3 454 3 208 3 401 153 26 333 Tabell 3: NKI och de olika kvalitetsindexen, medelvärden Grundskola, elever åk. 3-9, kommunal verksamhet Är du flicka eller pojke? Kön Medelvärde Flicka Pojke Ej uppgift Samtliga NEI 68 64 65 66 Förtroende 67 64 64 66 Trivsel 77 75 73 76 Trygghet 83 79 78 81 Bemötande 74 70 69 72 Ped. handledning 75 74 74 74 Ped. process 76 73 71 74 Medbestämmande 65 60 62 63 Läromedel 68 65 68 66 Skolmiljö 60 57 59 58 Skolmaten 58 56 58 57 Antal elever 12 846 13 284 203 26 333

22 Tabell 4. Kvalitetsfaktorers index och NEI för de olika stadsdelarna. Medelvärden Kvalitetsfaktorer Stadsdel NEI Förtroende Trivsel Trygghet Bemötande Pedag. handledn. Pedag. process Medbestämmande Läromedel Skolmiljö Skolmat Gunnared 67 68 76 79 73 74 75 63 69 61 68 1 589 Lärjedalen 68 67 77 79 76 77 78 66 72 63 60 1 649 Kortedala 63 61 75 91 72 73 73 61 63 57 49 1 280 Bergsjön 75 74 82 83 79 82 84 72 80 70 63 855 Härlanda 60 58 73 80 69 71 70 58 61 50 52 994 Örgryte 67 67 76 82 71 75 73 61 64 60 58 1 298 Centrum 66 67 75 81 71 73 72 63 65 55 65 900 Linnéstaden 65 65 74 81 69 73 71 59 64 55 56 1 184 Majorna 58 61 71 78 66 68 66 55 59 51 40 1 354 Högsbo 66 70 76 81 72 73 73 62 64 58 57 926 Älvsborg 71 74 79 84 75 76 76 66 69 59 58 1 685 Frölunda 65 62 76 78 72 76 76 63 68 54 55 498 Askim 68 68 80 85 75 77 75 66 60 57 62 1 838 Tynnered 64 63 76 81 72 73 74 63 65 56 56 2 081 Styrsö 63 60 78 84 76 75 73 61 58 57 49 360 Torslanda 67 68 77 83 74 75 74 63 69 62 59 1 701 Biskopsgården 63 58 75 78 71 74 75 61 67 55 58 1 304 Lundby 61 60 73 78 69 72 72 59 64 53 51 1 310 Tuve-Säve 69 70 78 84 76 77 77 68 72 64 62 989 Backa 69 71 78 81 73 75 75 64 71 63 62 1 671 Kärra-Rödbo 64 64 74 79 71 74 74 61 67 60 52 867 Samtliga 66 66 76 81 72 74 74 63 67 58 57 26 333 Antal elever

23 Oktober 2000 Tala om vad du tycker om din skola! Denna frågeblankett har skolpersonal i Göteborg utarbetat tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB). Undersökningen skall ge underlag till förbättringar vid din skola. Svaren kommer att bearbetas av SCB så att man kan se vad det är som är viktigast att förbättra vid skolan. Sedan kommer skolans lärare och övriga personal att med hjälp av undersökningsresultaten försöka genomföra förbättringar vid din skola. Denna frågeblankett delas ut till samtliga elever i årskurserna 3-9 i Göteborg. Att svara på undersökningen är frivilligt. Ditt svar är hemligt. Ingen kan se hur just du har svarat. När du svarat på frågorna lägger du frågeblanketten i svarskuvertet och klistrar igen det. Frågeblanketten besvaras på lektionstid. Läraren samlar in och skickar kuverten till SCB som gör statistik av svaren och efter bearbetningen överlämnar SCB datafilen till Göteborgs stad. Sista sidan med Dina eventuella kommentarer rivs av och överlämnas till Göteborgs stad när undersökningen är klar. Frågorna handlar om: Trivsel Trygghet Pedagogisk handledning Pedagogisk process Bemötande Läromedel, böcker m.m. Skolmiljö Skolmat Hur man bestämmer i skolan. Skolledning och personal på skolan är tacksamma för att Du svarar på frågorna. Det är viktigt att Du försöker svara på alla frågorna. Det är frivilligt att svara på frågorna. Men för att resultaten skall bli tillförlitliga är det viktigt att alla svarar på frågorna. Tack för din medverkan! Roger Bodin Ari Mansikkaviita Stadsdirektör Undersökningsledare Göteborgs stad SCB, tfn 08-5069 4151

24 Tala om vad du tycker om skolan! A. Vad heter din skola? Skriv namnet på skolan här:.. B. Vilket år går du i? år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 C. Är du flicka eller pojke? flicka pojke På resten av frågorna ska du svara med att välja en siffra mellan 1 och 10. Siffran 1 väljer du för att kryssa för när du inte alls är nöjd eller när det är något som inte alls stämmer med vad du tycker. Siffran 10 väljer du när du är jättenöjd med något. För varje fråga skall du sätta kryss i någon av radens 10 rutor. Välj den ruta som stämmer bäst för dig. Ibland kan 1 och 10 betyda något annat men liknande. Det ser du i texten. 1 TRIVSEL Nej, inte alls Trivs du i skolan? Trivs du med de vuxna på skolan? Trivs du med dina skolkamrater? 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ja, jättemycket 2 TRYGGHET Nej, inte alls Känner du dig trygg på rasterna? Känner du dig trygg i övrigt i skolan? Har du kamrater som bryr sig om dig? Har du lärare som bryr sig om dig? Finns det andra vuxna i skolan som bryr sig om dig? 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ja, jättemycket

25 3 BEMÖTANDE Hur nöjd är du vad gäller - hur du bemöts av lärarna? Inte alls nöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 I allra högsta grad nöjd - hur du bemöts av övrig personal? - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? 4 PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med... - hur du vet vad du skall lära dig i olika ämnen? Inte alls nöjd Jättenöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 - den hjälp du får med skolarbetet när du behöver? - hur bra lärarna förklarar för dig? - hur lärarna anstränger sig? - hur du lär dig att ta eget ansvar för skolarbetet? - arbetsron i skolan? 5 PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med... - vad du får lära dig? Inte alls nöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jättenöjd - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, skapande, olika tekniska hjälpmedel)? - hur omväxlande och intressant skolarbetet är? - hur skolan väcker din nyfikenhet och lust att lära? - hur nyttiga och användbara saker du får lära dig? - din egen förmåga att klara skolarbetet?

26 6 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Hur nöjd är du med... - hur du får vara med och bestämma om vad du ska arbeta med i skolan? Inte alls nöjd Jättenöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 - hur du får vara med och bestämma hur du ska arbeta i skolan? - hur du får vara med och bestämma om andra saker i skolan? - informationen om kommande aktiviteter (t.ex. friluftsdagar, temaveckor m.m.)? 7 LÄROMEDEL Hur nöjd är du med... - läroböckerna ni använder? Inte alls nöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jättenöjd - tillgång till andra böcker? - apparater och andra hjälpmedel? (t.ex. dator, bandspelare m.m.) - tillgång till annat materiel? 8 SKOLMILJÖ Hur nöjd är du med... - undervisningslokalerna? Inte alls nöjd Jättenöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 - biblioteket? - elevutrymmena? - toaletterna? - skolgården?

27 9 SKOLMAT Hur vanligt är det att du äter i skolan? Hur nöjd är du med... - hur god maten brukar vara? Mycket ovanligt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket vanligt Inte alls nöjd Jättenöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 - hur mycket mat man kan få? - hur maten räcker till alla? - hur trivsamt det är i matsalen? 10 a SKOLAN I SIN HELHET Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du då med skolan och dess undervisning? b Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? c Tänk dig en perfekt undervisning. Hur nära ett sådant ideal tycker du att undervisningen i din skola kommer? Inte alls nöjd Jättenöjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls så bra som jag trodde 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Långt ifrån 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Bättre än jag trodde Mycket nära 11 FÖRTROENDE Mycket dålig Mycket bra a Hur bra är din skola jämfört med andra skolor du känner till? 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 b Om du skulle välja skola i dag - skulle du då välja den skola du nu går i? Nej, absolut inte 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ja, utan minsta tvekan

28 Om du vill kan du här med egna ord ge din syn på skolan. Det här tycker jag särskilt bra om i min skola: Det här tycker jag att man skall förbättra i skolan: TACK FÖR DIN MEDVERKAN! När du har svarat på frågorna lägger du frågeblanketten i svarskuvertet och lämnar det till läraren.