SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE AV HIV/AIDS-PATIENTER- UR PATIENTENS PERSPEKTIV En systematisk litteraturstudie

Humanvetenskapliga institutionen Högskolan Kalmar 39182 Kalmar Kurs: Omvårdnad-uppsats 15 hp SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE AV HIV/AIDS-PATIENTER- UR PATIENTENS PERSPEKTIV En systematisk litteraturstudie Emma Hällström och Susanne Lindberg Gustafson Handledare: Birgitta Marklund Justerat och godkänt Datum... Examinator: Kent-Inge Perseius

Humanvetenskapliga institutionen Högskolan Kalmar 39182 Kalmar Kurs: Omvårdnad-uppsats 15 hp SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE AV HIV/AIDS-PATIENTER - UR PATIENTENS PERSPEKTIV Emma Hällström och Susanne Lindberg Gustafson Sammanfattning Bakgrund: Det finns ca 4500 personer i Sverige som lever med känd HIV-infektion. HIVrelaterat stigma var ett bekymmer redan under 80-talet, idag, 25 år senare är stigmatiseringen fortfarande ett problem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever bemötandet från sjuksköterskor, sett ur ett patientperspektiv. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Vi valde sökord som passade till vårt syfte, och sökte i lämpliga databaser efter artiklar. Åtta artiklar valdes ut för granskning och analys. Resultat: Resultatet visade att många upplevde respekt, professionalitet och sekretess från sjuksköterskan och även upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade också brister i respekt, professionalitet och sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var också ett resultat vi såg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rädslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krävs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande. En konsekvens skulle kunna vara att de undviker att söka vård på grund av rädsla för att bli kränkta. Nyckelord: HIV/AIDS, patient, sjuksköterska, upplevelser, stigmatisering

Innehåll 1. INLEDNING...1 2. BAKGRUND. 1 2.1 HIV/AIDS..1 2.2 HIV/AIDS-relaterad stigma... 2 2.3 Begreppet bemötande. 2 2.4 Vårdlidande...3 2.5 Utbildning..3 2.6 Teoretisk referensram 4 3. PROBLEMFORMULERING...4 4. SYFTE 5 5. METOD..5 5.1 Urval..5 5.2 Sökningsförfarande 5 5.3 Kvalitetsgranskning...6 5.4 Analys....7 5.5 Forskningsetiskt resonemang.7 6. RESULTAT....8 6.1 Upplevd respekt, professionalitet och sekretess...8 6.2 Goda relationer...9 6.3 HIV/AIDS-relaterad stigma... 9 6.4 Brist på respekt, professionalitet och sekretess....10 7. DISKUSSION...10 7.1 Metoddiskussion..10 7.2 Resultatdiskussion 13 8. SLUTSATSER...16 9. REFERENSER..17 Bilaga 1: Sökhistorik; Cinahl och Pubmed. Bilaga 2: Granskningsmall för kvalitativa artiklar. Bilaga 3: Artikelmatris.

1. INLEDNING Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor beskriver hur vi ska visa respekt och omsorg för patientens värdighet, autonomi och integritet. Sjuksköterskans värdegrund ska vila på en humanistisk människosyn (Socialstyrelsen, 2005). Som sjuksköterskestudenter har vi upplevt situationer i vården där det brister i respekt för och i bemötande av HIV/AIDSpatienter. Patienter vi mött har uttalat en oro för att uppsöka sjukvården, en oro för att bli bemötta med både nedvärderande och nedlåtande attityder hos vårdpersonalen. Ur ett patientperspektiv kan detta få konsekvensen att denna patientgrupp undviker sjukvården. Om vi som sjuksköterskor ska kunna ge dem den trygghet och närvaro de behöver för att kunna uppleva en vårdande miljö, så bör vi göra det utifrån vad denna patientgrupp ser som värdefullt. Om bemötande av HIV/AIDS-patienter verkligen är ett omvårdnadsproblem eller om det bara är något vi tror oss ha uppfattat, just därför att denna patientgrupp ofta ger oss tillfälle att fundera över våra egna föreställningar, är något vi hoppas kunna ta reda på genom att göra en systematisk litteraturstudie. 2. BAKGRUND I en bakgrund beskrivs centrala teorier och begrepp, som följs av en problemformulering. Det som är relevant och har betydelse för studien förklaras (Forsberg & Wengström, 2008). 2.1 HIV/AIDS Humant Immunbrist Virus (HIV) är ett retrovirus som orsakar HIV-infektion och AIDS. Ett retrovirus utmärks av dess lagring i kroppen och det har ganska låg smittbarhet. En person som blir smittad av HIV bär med sig viruset hela livet ut på grund av att HIV-infektionen inte läker ut av sig själv (Smittskyddsinstitutet, 2009). Överföringen av viruset kan ske med blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk. Störst sannolikhet att bli smittad av viruset är vid sexuella kontakter. Vid blodtransfusioner eller mellan missbrukare som delar sprutor kan HIV överföras med blod. HIV kan också överföras från mamman till barnet under förlossningen eller under graviditetens sista veckor och genom bröstmjölken. Symtom som kan ses vid HIV-infektion, två till tre veckor efter smittotillfället, uppträder i form av halsont, feber, diarré, huvudvärk och svullna och ömma lymfkörtlar. Symtomyttringarna försvinner efter en eller två veckor av sig själv. En HIV-infektion behandlas med bromsmediciner. Om inte sådana sätts in fortsätter immunförsvaret att 1

successivt försvagas och efter några år utvecklas sjukdomen aquired immune deficiency syndrome (AIDS) (1177, 2009). Tidigare kunde man med säkerhet säga att en person med diagnosen AIDS inte skulle överleva längre än 2 år, men idag är det omöjligt att veta någon tidsbegränsning. Med ny utveckling inom läkemedel kan man idag snarare betrakta AIDS som en kronisk sjukdom än som ett tillstånd med dödlig utgång. Den senaste behandlingen med namnet HAART (Highly Active Anti-Retroviral Therapy) är en kombination av flera olika läkemedel, bl.a. ett läkemedel som hämmar nybildningen av HIV. Behandlingen är livslång och flera av läkemedlen har en del allvarliga biverkningar (Andreassen, Hägeland & Wilhelmsen, 2006). AIDS är ett samlingsnamn för olika tumörer och infektioner man kan utveckla om HIVinfektionen inte behandlas. HIV diagnostiseras med ett blodprov där antikroppar mot viruset kan påvisas (1177, 2009). 2. 2 HIV/AIDS-relaterad stigma Prismas främmande ord (2003) beskriver vad ordet stigma har för betydelse: synligt tecken på sjukdom, socialt klassmärke eller brännmärke. Ordet stigmatisering har betydelsen: stämpling, genom att en individ tvingas in i en roll som t.ex. kriminell därför att han allmänt betraktas som en sådan. Fenomenet HIV/AIDS-relaterat stigma började diskuteras redan under 80-talet. Vance och Denham (2008) menar att det idag, ca 25 år senare, fortfarande är ett stort bekymmer. Sjuksköterskan har en framträdande roll i vården av HIV/AIDS patienter, men upplever ofta både oro och rädsla i att vårda dessa patienter. 2.3 Begreppet bemötande Enligt Bonniers Svenska ordbok (2006) har ordet bemöta betydelsen behandla eller bete sig mot. Begreppet bemötande betyder för sjuksköterskan att ha färdigheter i samspel och kommunikation. Genom sjuksköterskans uppträdande och attityder får patienten en bekräftelse genom bemötandet, dennes värdighet och värde som människa blir bekräftat i samtal med sjuksköterskan. Det är så lite som behövs för att göra dagen bättre och lindra plågorna, en kram, en varm blick eller en hälsning (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006). I bemötandet ligger det fler saker man måste förhålla sig till, dels är det respekten för patienten och dess unika person, men även att denna person har ett egenvärde. Att inte bli bemött som en unik person kan för patienten uppfattas som att bli behandlad uteslutande som ett fall eller ett ting (Kalkas & Sarvimäki, 1996). 2

Generellt kan sägas att de omvårdnadsinterventioner som har som syfte att ge patienten en känsla av trygghet och välbehag fås genom att skapa ett positivt intryck. När sjuksköterskans gester inte bara är av plikt utan verkligen är äkta är något som särskilt uppskattas av patienten (Kermode, 1995). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att i en sjuksköterskas profession ingår flera kompetensområden, bl.a. att ha kunskap i bemötande samt inom medicin- och omvårdnadsvetenskap. En sjuksköterska ska ha förmågan att tillgodose patientens specifika och basala omvårdnadsbehov såväl de psykiska, fysiska och sociala, som de andliga och kulturella. En sjuksköterska ska ha förmågan att kommunicera med patienter och närstående både på ett empatiskt, lyhört och respektfullt sätt (Socialstyrelsen, 2005). 2.4 Vårdlidande Möjligheten för patienten att helt och fullt få vara människa minskas när värdigheten kränks. Till följd av det minskas även patientens möjligheter att använda sig av sina innersta hälsoresurser. Det själsliga och andliga lidandet uppstår från upplevelserna av skam och förnedring, som människan upplevt i samband med sjukdom och behandling (Eriksson, 1994). Är det så att det uppstår ett relationsproblem om sjuksköterskan bemöter sin HIV/AIDSpatient med fördomar och rädsla? Skapar då sjuksköterskan ett onödigt vårdlidande för patienten? 2.5 Utbildning Sjuksköterskor på vårdavdelningar finner sig själva allt mer ansvariga för vården av HIV/AIDS-patienter, även om de har otillräckliga kunskaper och färdigheter för att möta HIV/AIDS-patienters behov. Detta gäller framför allt psykologiska behov. Avsaknad av emotionell omsorg kan leda till skrämmande erfarenhet och ge förödande resultat, inklusive självmord bland patienterna (Murphy & Melby, 1999). En sjuksköterska kan behandla sin patient av moraliska skäl eller av plikt. Ur en etisk aspekt skulle hon då kunna kallas för en god sjuksköterska, men det är inget som säger att hon verkligen har visat omsorg för sin patient. Betydelsen av mänsklig omsorg handlar mer om en djupare självkänsla hos sjuksköterskan. För att ge omsorg krävs det en livssyn som handlar om en moralisk plikt, både att bevara det mänskliga och skyddande av mänsklig värdighet (Watson, 1993). 3

Välimäki, Makkonen, Blek- Vehkaluoto, Mockiene, Istomina, Raid, Vänskä och Suominen (2008) understryker vikten av att tillhandahålla utbildning i etiska frågor relaterade till HIV/AIDS-vård i Europa och skräddarsy innehållet i denna utbildning för att möta sjuksköterskors nationella utbildningsbehov. 2.6 Teoretisk referensram Kirkevold (2008) beskriver Joyce Travelbees teori om vad omvårdnad innebär. I hennes teori ligger själva kärnan i omvårdnaden i de mellanmänskliga relationerna. Vad som sker mellan sjuksköterska och patient i deras interaktion kan få betydelse och konsekvenser för patientens tillstånd. Vidare anser Travelbee enligt Kirkevold (2008) att i det första mötet med en patient skapas en känsla av hur den andre är, exempelvis genom intryck, observationer och bedömningar. Hur sjuksköterskan förmår att se den andre, beror till stor del på hur hon klarar att gå utanför sig själv för att se det unika i individen. Att kunna se på andra människor som enskilda individer har också stor betydelse för relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Travelbee säger även att kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap. Att hjälpa patienten att hantera sin sjukdom och sitt lidande, men också att hitta en mening i sina upplevelser, det är vad som anses vara målet för omvårdnaden. En förutsättning för att uppnå detta är att där finns en kommunikation (Kirkevold, 2008). 3. PROBLEMFORMULERING För närvarande är omkring 33 miljoner människor HIV-smittade. Alla världens länder har nåtts av HIV-epidemin men har drabbats olika mycket. I Afrika finns de flesta som har smittats av HIV. I Sverige lever det ungefär 4500 personer med känd HIV-infektion (1177, 2009). Vi har sett från tidigare studier att det tidigare funnits stigmatisering av HIV/AIDS- patienter och att det funnits brister i bemötande från vårdpersonal. Detta kan innebära risk för nedvärderande attityder mot denna patientgrupp från sjuksköterskor och vårdlidande för HIV/AIDS- patienter. En form av vårdlidande uppstår när patientens värdighet och värde som människa kränks (Eriksson, 1994). Det finns därför behov av att undersöka hur HIV/AIDSpatienter idag bemöts av sjuksköterskor. 4

4. SYFTE Syftet är att beskriva sjuksköterskans bemötande av HIV/AIDS-patienter ur ett patientperspektiv. 5. METOD Forsberg och Wengström (2008) beskriver hur det inom omvårdnad sker en snabb utveckling och vi har tillgång till en stor del forskningsresultat. Det finns ett behov av att det görs sammanställningar av dessa resultat och att den nya kunskapen vi erfar lyfts ut i verksamheten. En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Forsberg och Wengström (2008). För att uppnå vårt syfte med litteraturstudien fick vi identifiera, analysera och värdera relevant forskning. Det första vi gjorde var att identifiera ett intresseområde och utifrån det valde vi lämpliga sökord, och vi bestämde kriterier. Vi gjorde sökningar i lämpliga databaser, där sedan relevanta titlar valdes ut och abstrakten lästes. I vårt första urval av artiklar lästes de i sin helhet och därefter gjorde vi kvalitetsgranskning på samtliga lästa artiklar som resulterade i åtta stycken artiklar. Genom dataanalysen ville vi försöka förstå, tolka och analysera resultaten i artiklarna för att tydliggöra det som framträder och även beskriva på vilket sätt det framträder. 5.1. Urval Redan i början av vår litteraturstudie satte vi tidsbegränsningen till 10 år, dvs. artiklarna skulle vara publicerade åren 1999-2009. Vi valde denna tidsbegränsning därför att vi ville ha aktuell forskning. Vi valde att välja bort de artiklar som inte hade något abstrakt. Våra inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skrivna utifrån ett patientperspektiv och skrivna på engelska eller svenska. Eftersom att sjuksköterskans arbetsuppgifter skiljer sig internationellt så har vi valt att inkludera flera personalkategorier ur vårdpersonal. 5.2 Sökningsförfarande Sökstrategin för en systematisk litteraturstudie handlar om att formulera rätt frågor för att söka fakta i databaser (Forsberg & Wengström, 2008). För att välja rätt sökbegrepp utgick vi ifrån vårt syfte och utifrån det valde vi enstaka ord som vi sökte på eller i olika ordkombinationer. Sökorden kunde vi också kombinera i en 5

fritextsökning. När vi ville göra vår sökning smalare använde vi operatorn AND, för att göra den bredare använde vi OR. Vi tog också hjälp av de ämnesordlistor som finns i databaserna. Varje ämnesord har underrubriker som tillsammans bildar ett sökträd, och här gjorde vi sökningen snävare genom att vi kombinerade med nya sökord i en fritextsökning. Andra sätt för att täcka in fler sökord är genom att trunkera, vilket vi också gjort. När vi trunkerade ersatte vi början eller slutet på ett sökord med en Asterix, t.ex. ordet sjukvår* ger andra ord som sjukvårdare, sjukvård osv. Årtal var också en begränsning vi gjorde i våra sökningar, 1999-2009. I Cinahl (se bilaga 1) använde vi oss av sökorden HIV, HIV-infected, HIV-infected patients, AIDS, interpersonal relations, attitude to AIDS, nurse attitude och quality of health care. Några av dessa ord fick vi fram genom att be databasen föreslå passande headings utifrån ämnesord vi valt ut från syftet. När vi valt vilket ämnesord som passade bäst till vårt syfte valde vi även major concept för att täcka in mer, vilket innebär att större begrepp kommer med i sökningen. Explode valde vi för att bredda ännu mer. Först sökte vi på orden var för sig, och sedan i olika kombinationer. Sex artiklar valdes ut för att läsas i sin helhet och av dessa gick fem vidare till kvalitetsgranskning. Den artikel som blev exkluderad passade inte in på vårt syfte. I PubMed (se bilaga 1) använde vi oss av sökorden HIV infected, AIDS och nurse attitude. Först sökte vi på dem var för sig, och sedan i kombinationen HIV infected or AIDS and nurse attitude. Även denna sökning trunkerade vi. Vi gjorde även samma sökning utan trunkering. Det visade sig att vi inte kunde använda oss av trunkering då det gav färre träffar jämfört med utan trunkering. Vi gjorde därför vår sökning utan trunkering i PubMed. I den sökningen valde vi ut fyra artiklar som vi läste i sin helhet, varav tre stycken gick vidare till kvalitetsgranskning. Några av artiklarna återkom i flera sökningar. 5.3 Kvalitetsgranskning En kvalitetsgranskning görs för att värdera en studies totala kvalitet. Frågor som bör besvaras är följande: Vad är syftet med studien? Vilka resultat har uppnåtts? Är resultaten giltiga? Viktig information fås genom studiens publiceringsår, då forskning anses var en färskvara (Forsberg & Wengström, 2008). Till vår hjälp vid vår kvalitetsgranskning använde vi en bedömningsmall för kvalitativa studier (se bilaga 2) där vi systematiskt kunde granska studien (Willman & Stoltz, 2006). 6

Frågor som besvarades i bedömningsmallen var t.ex. om studien hade en tydlig problemformulering? Fördes ett etiskt resonemang? Var resultatet logiskt och begripligt? Vilka huvudfynd eller fenomen beskrivs? Dessa frågor besvarades med ja, nej eller ett vet ej. Efter gjord kvalitetsgranskning, som vi gjorde var och en för sig, gick vi gemensamt igenom våra granskningar och enades om huruvida studien var av låg, medel eller hög kvalitet. De studier som vi ansåg hade hög kvalitet var de som hade ett ja på alla frågor. De studier som fick bedömningen medel var de som hade en eller två frågor som var besvarad med ett nej eller ett vet ej. Någon studie av låg kvalitet hade vi inte. Om vi hade haft någon studie där vi hade bedömt kvalitén som låg skulle vi i så fall exkluderat den ur vår studie. De artiklar som inkluderades i studien presenteras i en artikelmatris, bilaga 3. Enligt Forsberg och Wengström (2008) ska studier med låg kvalitet inte ingå i den systematiska litteraturstudien. 5.4 Analys Friberg (2006) beskriver hur analyserna av studierna kan liknas vid en rörelse från en helhet, till flera delar som tillsammans skapar en ny helhet, vilket är ett vanligt sätt att tänka vid kvalitativa analyser. För att hitta resultat som var relevanta för vårt syfte gjorde vi en innehållsanalys av varje artikel. Vi läste våra artiklar flera gånger för att få en känsla av vad de handlade om. Därefter diskuterade vi tillsammans för att klargöra ifall vi hade uppfattat samma saker. Varje studies huvudresultat identifierades, och för att skapa en större förståelse för dessa, läste vi varje resultats beskrivningar och citat, som gav oss värdefull information om sådant som författarna ville peka på som betydelsefullt och viktigt. I varje studies resultat identifierade vi sedan teman som passade in på vårt syfte, vilka vi skrev upp på små lappar. Alla lappar var märkta med information om från vilken studie de var hämtade. Detta gjorde vi för att skapa en överblick över materialet, för att på ett enkelt sätt kunna se vad som skulle analyseras. Därefter delade vi upp våra lappar, alltså de olika studiernas resultat, i skillnader och likheter mellan dem. Av detta skapade vi nya övergripande teman som fick utgöra rubrikerna i resultatredovisningen. 5.5 Forskningsetiska överväganden Vid en systematisk litteraturstudie bör etiska överväganden angående presentation av resultat och urval göras (Forsberg & Wengström, 2008). 7

Vi har kontrollerat om de studier vi har valt ut har genomgått noggranna etiska övervägande eller att en etisk kommitté har gett tillstånd till studien. Av åtta artiklar var det sju som visade att det fanns ett etiskt resonemang. Den artikeln som vi inte hittade det etiska resonemanget i, där gick vi till tidskriftens hemsida och konstaterade att alla deras publicerade artiklar är etiskt granskade. Vi har redovisat alla artiklar som ingått i vår systematiska litteraturstudie. Alla relevanta resultat har presenterats oavsett om de stöder eller inte stöder vår egen förförståelse. 6. RESULTAT Genom vår analys identifierade vi fyra olika teman: upplevd respekt, professionalitet och sekretess, goda relationer, HIV-stigmatisering samt brist på respekt, professionalitet och sekretess. Dessa teman diskuteras nedan, delvis med Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga relationer som referensram (Kirkevold, 2008). 6.1 Upplevd respekt, professionalitet och sekretess Patienterna i några av studierna uppgav att sjuksköterskan tog sig tid att lära känna sin patient bättre, tog sig tid att lyssna, svara på frågor och gav råd (Carr, 2001; Hekkink, Wigersma, Yzermans & Bindels, 2004; Sherman & Ouellette, 2001). I två av studierna upplevde patienterna sjuksköterskans professionalitet när hon kombinerade omtänksamhet och effektivitet, att de blev tagna på allvar och att sekretessen om patientens HIV-status bibehölls (Hekkink et al., 2004; Sherman & Ouellette, 2001). En annan patient upplevde att sjuksköterskan var professionell när hon förmedlade dåliga nyheter på ett värdigt sätt (Hekkink et al., 2004). Att bli sedd, att bli betraktad som normal och inte uppfattas som en börda var upplevelser som flera patienter uttryckte att de fick av sjuksköterskornas bemötande (Carr, 2001; Sherman & Ouellette, 2001; Surlis & Hyde, 2001). Trygghet och förtroende var också något som patienterna upplevde när sjuksköterskorna inte lät dem lida eller gjorde dem illa. När sjuksköterskan förklarade på ett sätt så att de förstod, fick hon patienterna att inte känna rädsla och de kände att de kunde fråga om vad som helst (Carr, 2001; Sherman & Ouellette, 2001; Surlis & Hyde, 2001). Patienterna tyckte att sjuksköterskan visade på självsäkerhet genom på vilket sätt hon hälsar, på vilket sätt hon pratar eller rör sig genom rummet och att hon placerar sig så nära som möjligt visade på orädsla inför patienter med HIV (Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen, 2007; Sherman& Ouellette, 2001). 8

6.2 Goda relationer Den goda relationen med sjuksköterskan hjälpte patienter mer än någon medicin hade gjort och stärkte deras självförtroende. När sjuksköterskan tog egna beslut istället för att bara följa läkarens order kände patienterna att de var i goda händer och att hon faktiskt fanns där för dem (Carr, 2001; Hughes, Davies & Gudmundsdottir, 2008; Sherman & Ouellette, 2001). Att ha utvecklat en relation med sjuksköterskan under en längre tid gav patienterna en känsla av trygghet då hon var medveten om patientens styrkor och svagheter och visste hur hon skulle lugna. De slapp även förklara gång på gång om sin sjukdom och hade lättare att i framtiden öppna sig för och lita på andra (Carr, 2001). Sjuksköterskan gav patienterna en känsla av att vara en familjemedlem genom hennes sätt att hålla handen, stanna kvar och gråta med och se till andliga behov (Sherman & Ouellette, 2001). 6.3 HIV/AIDS-relaterad stigma Upplevelser som framträder i artiklarna är känslan av att bli bemött av sjuksköterskan med attityden att du får skylla dig själv och upplevelsen att bli diskriminerade när de blir objektiviserade som tillhörande en högriskgrupp (Rintamaki et al., 2007; Sherman & Ouellette, 2001; Surlis & Hydel., 2001). Uppförandet hos sjuksköterskan förändrades märkbart när de upptäckte att patienten bar på HIV exempelvis genom överdriven försiktighet vid omvårdnad. Sjuksköterskan var medvetet elak och pratade nedlåtande om patienten till annan personal. De kunde uttrycka grymhet genom att t.ex. säga till patienterna att deras liv var slut på grund av att de var HIV-positiva (Rintamaki et al., 2007; Schuster, Collins, Cunningham, Morton, Zierler, Wong, Tu & Kanouse, 2005). När sjuksköterskan undvek ögonkontakt, tolkades det som motvilja mot HIV-patienterna, likaså när sjuksköterskan visade tydlig irritation (Hughes et al., 2008; Rintamaki et al., 2007). Patienterna har till och med upplevt nekad vård och känslan av att inte vara välkommen (Schuster et al., 2005). Ytterligare fynd var att graden av stigmatisering verkar bero på vilket sätt man fått sin sjukdom. Den patientgrupp som har blivit utsatta för mest stigmatisering är drogmissbrukarna, sedan de homosexuella och minst stigmatiserade var den grupp som blivit smittade via blodtransfusion (Surlis & Hyde, 2001). 9

6.4 Brist på respekt, professionalitet och sekretess Patienterna upplevde respektlöshet då sjuksköterskan inte såg till deras behov eller deras oro, då de undvek dem eller då de bara fortsatte med det hon skulle göra utan att fråga hur patienten mådde. Respektlöshet upplevdes också när sjuksköterskan inte presenterade sig, inte lyssnade eller när hon behandlade dem omänskligt och nedlåtande (Hughes et al., 2008; Schuster et al., 2005; Sherman & Ouellette, 2001). Brist på professionalitet upplevdes när sjuksköterskan visade synlig rädsla inför patienterna t.ex. genom att tappa saker, glömma utrustning och många försök till att sätta nål. Det gav patienterna en känsla av att sjuksköterskan var både inkompetent och oerfaren. Patienterna beskrev även att de upplevde sämre vård i samband med olika provtagningar där sjuksköterskan kunde få kontakt med kroppsvätskor (Wolosin, 2005). Patienterna uppgav hur sjuksköterskan bröt mot sekretessen när hon röjde uppgifter om dem inför andra patienter. En kvinna beskrev t.ex. hur skvallret gick på sjukhuset om att hon skulle ha smittat en sjuksköterska i samband med sin förlossning. Till följd av det kände hon sig skuldbelagd och vågade inte visa sig ute i korridorerna (Surlis & Hyde, 2001). 7. DISKUSSION Syftet med vår studie var att beskriva sjuksköterskans bemötande av HIV/AIDS-patienter ur ett patientperspektiv. Resultaten visade att patienterna generellt upplevde respekt och professionalitet från sjuksköterskan, när hon tog sig tid att lyssna, stod nära, tog dem på allvar och var närvarande. Andra resultat av sjuksköterskans bemötande mot patienten var att det fortfarande sker stigmatisering av HIV/AIDS-patienter. 7.1 Metoddiskussion Anledningen till att vi valde tidsbegränsningen på 10 år var på grund av att vi ville ha ny forskning, för att forskning är en färskvara. Om vi hade begränsat oss och valt tidsperioden 2004-2009, alltså fem år så hade tre artiklar fallit bort och med den vetskapen känner vi oss nöjda med vår tidsperiod på 10 år. Efter att vi var färdiga med urvalet av studier, visade det sig att de alla rörde sig inom samma kontext, slutenvården. Varför vi inte hade med slutenvården som ett inklusionskriterier, var därför att vi i så fall hade tagit bort möjligheten att hitta studier utifrån andra kontext. Nu 10

visade det sig att det bara blev inom slutenvården. Varför vi valde bort de artiklarna som inte hade något abstrakt eller inte fanns i fulltext var på grund av praktiska skäl, då vi inte visste om vi beställde artiklar som passade vårt syfte. Vi har prövat oss fram bland flera olika sökord och kombinationer och i efterhand såg vi tydligt vilka sökord som gav oss bäst resultat relaterat till vårt syfte. Vi bedömer att de sökord vi valde att använda, har gett oss material för att kunna besvara vårt syfte. Ett förvånande resultat fick vi när vi använde oss av trunkering i PubMed. Det visade att det försvann många träffar. Därför valde vi att inte använda oss av trunkering i den databasen. Vi är medvetna om att vi kunde bett en bibliotekarie om hjälp med hur man trunkerar i Pubmed och nu i efterhand är vi självkritiska till att vi inte gjorde det. Det visade sig även när vi försökte göra en liknande sökning i Pubmed som i Cinahl att det då blev ett ohanterligt antal träffar. Vi försökte då olika kombinationer med samma sökord som i Cinahl men det blev för många träffar att gå igenom. Därför har vi färre sökord och färre kombinationer i Pubmed. Vi bedömer dock att vi fick fram tillräckligt många artiklar för att uppnå vårt syfte. Vi är medvetna om att det finns ytterligare databaser att söka i som är lämpliga relaterat till vårt syfte, PsychINFO har vi prövat dock utan tillfredsställande resultat, viket vi gjorde att vi bara gjorde sökningar i PubMed och Cinahl. I vår kvalitetsgranskning läste vi alla artiklar var för sig och sedan gick vi gemensamt igenom granskningarna och enades om hur varje artikel skulle bedömas. Vi valde den här metoden för att vi tycker att resultatet ger ett mer pålitligt svar när vi båda har läst och granskat artiklarna. I en av våra utvalda artiklar uttrycks inte specifikt sjuksköterskans bemötande utan vårdpersonalens (Rintamaki et al., 2007). Syftet med den studien var att utforska erfarenheter hos människor som lever med HIV och deras upplevelser i vårdsammanhang av HIV-stigma. Vi valde att ta med den på grund av att den tydligt belyste vårt syfte. I en annan studie beskrivs upplevd nekad vård av en patient. Denna studie handlar om HIVsmittades upplevelser av att läkare och andra vårdgivare har varit diskriminerande mot dem (Schuster et al., 2005). Det framgår inte i studien vilken vårdgivare som nekar patienten vård. Utan att veta om det var en sjuksköterska som gjorde detta, såg vi det som viktigt att detta resultat från studien redovisades utifrån den aspekten att vi ser det som oerhört stigmatiserande när en patient blir nekad vård. 11

Vi saknar ett etiskt resonemang i en av artiklarna (Rintamaki et al., 2007). När vi gick till tidskriftens hemsida så konstaterade vi att den är allmänt erkänd för publicering av vetenskapliga artiklar. Deltagarna i studien rekryterades genom passiv värvning, flygblad om förfrågan om deltagande fanns tillgängliga i väntrum på flera infektionskliniker. Sättet deltagarna blev rekryterade, visar på ett etiskt förhållningssätt då patienterna medverkat helt frivilligt. Och därför bedömer vi att artikelförfattarna har haft ett etiskt förhållningssätt i sin studie. Att vi valt en andrahandsreferens till omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee är på grund av svårigheten att hitta orginallitteratur med ett färskare datum. Vi var väl medvetna om att vi kunde bli ifrågasatta om vårt val av andrahandsreferens. Vi tror att Marit Kirkevold som är legitimerad sjuksköterska och professor i omvårdnad har gjort en rimlig tolkning av Travelbees teori om mellanmänskliga relationer. Den kvalitativa forskaren måste skapa ett förtroende för trovärdigheten av resultatet till läsaren. Det är framförallt två aspekter som är av betydelse, dels att påvisa att studien är genomförd på sådant sätt att den förbättrar trovärdigheten av resultatet, dels att visa åtgärder för att visa trovärdighet för läsaren (Polit & Beck, 2008). För att öka trovärdigheten för vår studie har vi försökt att beskriva metoden grundligt och på ett bra sätt. Vår bedömning är att de inkluderade artiklarnas resultat liknar varandra, och att det inte finns någon motstridighet i dem. Vad vi har sett är att det finns olika bemötanden, de som var bra och de som var mindre bra. En åtgärd vi gjorde för att öka trovärdigheten var att studera huruvida det fanns någon skillnad i resultat mellan den äldsta artikeln och de från de senaste åren. Resultaten visade inte några skillnader mellan studierna, upplevelsen av bemötandet var detsamma i både de studier från tidigare datum i jämförelse med de som var färskast. Polit och Beck (2008) beskriver att överförbarhet är när resultatet är överförbart till andra sammanhang. Det är forskarens ansvar att se till att det finns tillräckligt med beskrivande data i forskningsrapporten så att läsarna kan värdera applicerbarheten till andra kontext. Vi bedömer att resultatet visar att den här studien skulle kunna vara möjlig att genomföra inom primärvården då vi tror att patienter upplever ett gott eller ett dåligt bemötande från sjuksköterskor lika mycket inom primärvården som slutenvården. Vi har inte hittat någon svensk studie i vår litteratursökning, vad det beror på kan vi inte svara på. Kanske saknas det sådan forskning i Sverige, vi kan i varje fall tycka att det skulle ha varit intressant att få ta del av en sådan studie, och att en sådan skulle kunna skapa ny kunskap inom området. 12

7.2 Resultatdiskussion Ett sammanfattande resultat av hur patienter från flera studier beskrev när de tyckte att sjuksköterskan ingav förtroende, var när hon var professionell och bibehöll sekretessen. Det var när sjuksköterskan hade förmågan att kombinera effektivitet, omtänksamhet och tog patienterna på allvar samt när sjuksköterskan förmedlade dåliga nyheter på ett värdigt sätt. Att vara professionell är att ge vård i situationer där individen inte själv eller från sina närmaste kan ge tillräcklig vård. Den naturliga vården ska understödjas av den professionella vården, så att den mänskliga integrationen och hälsan främjas. Sekretessbestämmelserna har ett viktigt syfte i att värna om förtroendet i patientrelationen och att skydda patientens personliga integritet (Kristoffersen, 2006). När vi ser resultatet av hur sjuksköterskan bemöter patienterna så bekräftar det våra egna tankar och funderingar på hur ett gott bemötande är och hur viktigt det är att man har byggt upp en god relation till sin patient. Vårt resultat visar inte bara på dåligt bemötande från sjuksköterskor till HIV/AIDS-patienter utan vi har även uppmärksammat i vårt resultat att patienter med HIV/AIDS är extra känsliga för bemötandet av vårdpersonal. Med det menar vi att dessa patienter ibland tar för givet att de ska få ett dåligt bemötande. Ett vårdlidande skapas när vi utsätter HIV/AIDS-patienter för kränkande och nedvärderande attityder. Vi menar att dessa patienter istället ska bemötas med respekt och värdighet, för att de är redan utsatta på grund av sin svåra sjukdom. Det verkar som att människors attityder inte alls har förändrats, trots all forskning. Travelbee menar att en relation etableras och upprätthålls när sjuksköterskan tar ansvar, men inte ensam utan tillsammans med patienten, för relationen är något som måste vara ömsesidigt (Kirkevold, 2008). Vi menar att när sjuksköterskan inte klarar av att ha en god mellanmänsklig relation eller att använda sig själv terapeutiskt, då brister hon i sin professionalitet och i det etiska förhållningssättet. De mellanmänskliga relationerna ser vi vara av avgörande betydelse huruvida patienterna upplever ett bra bemötande eller inte. Ett bra bemötande leder till god vård. Sjuksköterskan använder sig utan sina kunskaper och sin professionalitet när hon bemöter sina patienter. Patienterna berättar att när sjuksköterskan gör det där lilla extra som att hålla i handen när man är ledsen, eller bara sitta hos dem, är saker som är utmärkande för en god relation. 13

Eriksson (1994) menar att för att kunna möta en annan människa i gråt krävs det ödmjukhet, respekt och vördnad från en medmänniska. Vi ser det som självklart att försöka skapa en god relation till sin patient för att kunna ge god omvårdnad. Travelbee tar upp i sin omvårdnadsteori hur man effektivt kan utnyttja kommunikationen genom att använda sig själv terapeutiskt. Det innebär att medvetet använda sig av sin egen personlighet och av sina kunskaper för att på så sätt medverka till en förändring hos patienten. Om förändringen bidrar till att lindra patientens plågor är den terapeutisk (Kirkevold, 2008). En av orsakerna till att vi valde att göra denna studie var för att undersöka huruvida sjuksköterskor stigmatiserar HIV/AIDS-patienter i vården och att HIV/AIDS-stigmatisering fortfarande existerar är något som framkommer i resultatet. Vance och Denham (2008) beskriver hur sjuksköterskan också bidrar med en negativ påverkan på omvårdnaden på grund av sina egna värderingar, attityder och övertygelser. Denna patientgrupp undviker ibland sjukvården, just på grund av att de känner sig brännmärkta av sin sjukdom. Patienter berättar hur de upplever stigmatisering genom t ex. när de tydligt ser att sjuksköterskans uppförande förändras när de blir informerade om att patienten bär på HIV. Det har i alla tider funnits sjukdomar som varit förknippade med fördomar och rädsla. Under århundraden har de spetälska blivit stigmatiserade. De tuberkulossjuka har fått representera skam och fattigdom. Till vår tids stigmatiserande sjukdomar hör HIV-infektion och AIDS, detta på grund av dess starka association till skam och fördomar. AIDS är förknippat till några av vår kulturs starkaste tabun som narkotika, sexualitet och död (Andreassen et al,. 2006). Att bli behandlad omänskligt och nedlåtande upplevdes av patienterna som visad brist på respekt och när sjuksköterskan visar på rädsla uppfattades det som oprofessionellt. Bland vårdpersonal kan finnas mycket rädsla, osäkerhet och motstånd inför HIV/AIDS- patienter. Det kan handla om rädsla för att bli smittad, men det kan också handla om sjuksköterskans egna fördomar. En fördom kan hindra sjuksköterskan från att ge omvårdnad utifrån en helhetssyn. Att se diagnosen kan vara lättare än att se hela människan. Sjuksköterskans förhållningssätt och kunskaper sätts på prov i omvårdnaden av denna patientgrupp. Mellan patienterna och sjuksköterskan ska det självfallet vara ett förhållande som präglas av professionalitet. Det bästa sättet att bearbeta sitt förhållningssätt, sina rädslor och sina fördomar gentemot denna patientgrupp är genom att söka kunskap (Andreassen et al,. 2006). Ett av resultaten var att patienterna upplevde brist på respekt. Patienterna i studierna upplevde att det var på grund av rädsla som sjuksköterskan blev oprofessionell. Innan vi började 14

studera litteraturen och läsa våra utvalda artiklar så diskuterade vi en del kring vad det dåliga bemötandet från sjuksköterskorna berodde på. Vi reflekterade över bland annat att rädslan för att bli smittad kunde bero på okunskap om smittvägar och smittbarheten. Vi ställde oss också frågan vad händer med vår professionalitet om när vi i vården arbetar med HIV/AIDSpatienter och upplever rädsla för att själva bli smittade? Kanske sjuksköterskan hindras av sina föreställningar om HIV/AIDS och istället för att vara professionell tänker på sig själv. Kunskap tycks saknas om hur sjuksköterskor ska hantera en situation där de tappar sin professionalitet på grund av rädsla i att bli smittade. Johnsson (1995) beskriver hur en lång vårdutbildning inte alltid är ett tillräckligt skydd mot sina egna rädslor. För att om möjligt skapa någon sorts kontroll över situationen krävs det att man börjar bearbeta sina egna känslor, istället för att låta sig styras av dessa. Patienterna i studierna berättar om när sekretessen på olika sätt har brutits och till följd av det har de känt sig skuldbelagda och inte vågat visa sig mer i korridorerna. Med sekretess menas förbud att röja uppgifter muntligt eller utlämnande av allmän handling (SFS, 2009:400). Funderingar vi hade innan vi gjorde denna litteraturstudie var bland annat att patienter till följd av brist på respekt och ett dåligt bemötande från sjuksköterskan, skulle undvika sjukvården. Utifrån händelsen där sjuksköterskan bryter mot sekretessen så uttrycker patienten att den känner skuld och till följd av det inte vill visa sig mer. Kanske kommer denna patient att undvika att söka vård en annan gång? Det anser vi kan leda till ett onödigt lidande för patienten. Ett annat onödigt lidande i detta fall är att patienten känner skuld orsakat av vården och det blir då därför ett vårdlidande. Patienten kan känna sig värdelös på grund av skuld och skam, men också genom att vårdaren ser olika på olika patienter och tillskriver dem olika värden. För en patient är det av stor betydelse för hela hälsoprocessen att ha ett egenvärde. All form av kränkning av patientens värdighet resulterar i ett vårdlidande. Det är vårdarens uppgift att avstyra alla former av kränkning och ge patienten möjlighet att få uppleva värdighet (Eriksson, 1994). Sjuksköterskan behöver bli uppmuntrad till att verkligen titta på sina egna värderingar och även reflektera över dessa. Sjuksköterskan besitter en ypperlig position där hon både kan värna om HIV/AIDS-patienter och använda sig av interventioner för att minska de nedvärderande attityderna åt dessa patienter (Vance & Denham, 2008). Det är viktigt att sjuksköterskestudenter förstår att även känsliga frågor kan vara svåra att hantera, de är en integrerad del av den holistiska omvårdnaden. Utbildningen ska inte bara ge 15

kunskap och färdigheter, utan även kunskaper i lämpliga attityder. Det är skolans ansvar att bemöta olämpligt bemötande hos studenterna och ersätta det med ett nyktert, respektfullt och värdigt uppträdande (Suominen, Koponen, Staniuliene, Istomina, Aro, Kisper-Hint, Vänskä & Vällimäki, 2009). Att belysa vikten av ett gott bemötande till sina patienter, och på allvar förstå att det fortfarande finns stigmatisering av denna patientgrupp är en viktig del i utbildningen. Kanske är det så att vi inte på allvar har förstått att det fortfarande pågår. Det är inte av en slump som Socialstyrelsen på Internationella AIDS- dagen, World AIDS day, den 1 december 2009 lägger fokus på stigmatiseringen och diskrimineringen av HIV/AIDS-smittade människor (Socialstyrelsen, 2009). 8. SLUTSATSER Resultatet av vår studie visar tydligt att det finns ett behov av utbildning för sjusköterskor om HIV/AIDS, hur det smittar och om attityder mot denna patientgrupp. Den nya kunskapen skulle då bli att det är en förutsättning för framtiden att sjuksköterskor blir medvetna om sina rädslor och vad effekten blir på patienten som blir bemött med rädslor och avståndstagande. Kanske har sjuksköterskor blundat för det uppenbara, att patienter hamnar i ett vårdlidande, och att kanske just den patienten väljer bort sin möjlighet att söka sjukvård av rädsla för att bli kränkt. I vår problemformulering uttrycker vi att det har funnits stigmatisering av HIV/AIDSpatienter och brister i bemötandet mot dem och det i sin tur kan innebära en risk för nedvärderande attityder mot denna patientgrupp. Vårt resultat bekräftar att det fortfarande förekommer stigmatisering och brister i bemötandet inom vården. Förslag på ny forskning skulle då kunna vara: Varför förekommer det fortfarande stigmatisering av HIV/AIDS-patienter? Hur ser det ut i primärvården? Kan det till och med vara så att där blir problematiken ännu större på grund av att de mötena med HIV/AIDS-patienterna ofta är korta och tillfälliga? Det här skulle kunna vara ytterligare ett förslag på ny forskning. 16

9. REFERENSER 1177. (2009). HIV och AIDS. Hämtad 2009-10-28 från http://www.1177.se/artikel.asp?categoryid=33284 Andreassen, G T., Hägeland, A., & Wilhelmsen, I-L. (2006). Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I. Almås, H (Red.). Klinisk omvårdnad. 2 (s. 1071-1120). Stockholm: Liber. Bonniers svenska ordbok. (2006). Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. Carr, G. (2001). Negotiating trust: A grounded theory study of interpersonal relationships between persons living with HIV/AIDS and their primary health care providers. Journal of the association of nurses in AIDS care, 12, 35-43. Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur. Friberg, F. (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur. Hekkink, C., Wigersma, L., Yzermans, J., & Bindels, P. (2004). HIV nursing consultants: patient s preferences and experiences about the quality of care. Journal of clinical nursing, 14, 327-333. Hughes, A., Davies, B., & Gudmundsdottir, M. (2008). Can you give me respect? Experiences of the urban poor on a dedicated AIDS nursing home unit. Journal of the association of nurses in AIDS care, 19,342-356. Johnsson, B. (1995). Öga mot öga med HIV. Stockholm: Liber AB. Kalkas, H., & Sarvimäki, A. (1996). Omvårdnadsetikens grunder. Stockholm: Liber AB. 17

Kermode, M. (1995). Patients experiences of nursing intervention with an AIDS-defining illness. Australian Journal of Advanced Nursing, 12, 20-30. Kirkevold, M. (2008). Omvårdnadsteorier analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (2006). Om omvårdnad. I. N. J. Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad 1 (s. 13-26). Stockholm: Liber AB. Murphy, M., & Melby, V. (1999). Psychological need of patients with HIV disease: reviewing the literature using Nichols (1985) Adjustment Reaction Model as a framework. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 6, 101-106. Polit, D., & Beck, C. (2008). Nursing research-generating and assessing evidence for nursing research. Philadelphia: Lippincott. Prismas främmande ord. (2003). Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag. Rintamaki, L., Scott, A., Kosenko, K., & Jensen R. (2007). Male patient perceptions of HIV stigma in health care contexts. AIDS patients care and STDs, 21, 956-969. Schuster, M., Collins, R., Cunningham, W., Morton, S., Zierler, S., Wong, M., Tu, W., & Kanouse, D. (2004). Perceived discrimination in clinical care in a nationally representative sample of HIV-infected adults receiving health care. Journal of general internal medicine, 20, 807-813. SFS. 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Sherman, D., & Oulette, S. (2001). Patients tell of their images, expectations, and experiences with physicians and nurses on an AIDS-designated unit. Journal of the association of nurses in AIDS care, 12, 84-94. 18

Smittskyddsinstitutet. (2009). Sjukdomsinformation om hiv infektion. Hämtad 2009-10-28 från http://smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hivinfektion/ Socialstyrelsen. (2009) Nyhetsarkiv. Hämtad 2009-12-01 från http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/nyhetsarkiv/diskrimineringochstigmatiseringuppmark sammaspaworldaidsday. Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2009-11-21 från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf Suominen, T., Koponen, N., Staniuliene, V., Istomina, N., Aro, I., Kisper-Hint, I-R., Vänskä, M-L, & Vällimäki, M. (2009). Nursing students attitudes towards HIV/AIDS patients in Finland, Estonia and Lithuania. Hämtad 2009-12-01 från http://www3.interscience.wiley.com.proxy.hik.se/cgi-bin/fulltext/122375969/pdfstart. Surlis, S., & Hyde, A. (2001). HIV-Positive patients experiences of stigma during hospitalization. Journal of the association of nurses in AIDS care, 12, 68-77. Vance, R., & Denham, S. (2008). HIV/AIDS related stigma: Delivering appropriate nursing care. Teaching and Learning in Nursing, 3, 59-66. Välimäki, M., Makkonen, P., Blek- Vehkaluoto, M., Mockiene, V., Istomina, N., Raid, U., Vänskä, M-L., & Suominen, T. (2008). Willingness to care for patients with HIV/AIDS. Nursing Ethics,15, 586-600. Watson, J. (1993). En teori för omvårdnad - Omvårdnad och humanvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Willman, A., & Stoltz, P. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2:a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Wolosin, R. (2005). HIV/AIDS patient satisfaction with hospitalization in the era of highly active antiretroviral therapy. Journal of the association of nurses in AIDS care, 16, 16-25 19

Tabell 1 Bilaga 1 Sökhistorik Cinahl 2009-09-09 2009-10-08. Peer reviewed, 1999-2009. Sökord Antal träffar Lästa abstrakt Lästa artiklar Granskade artiklar Utvalda artiklar AIDS* 13859 0 0 0 0 HIV* 21612 0 0 0 0 HIV-infected* 3940 0 0 0 0 HIV-infected patients Attitude to AIDS Nurse attitude* 1802 0 0 0 0 560 0 0 0 0 8257 0 0 0 0 Nurse attitudes 4384 0 0 0 0 Interpersonal relations Quality of health care AIDS* or HIV* HIV-infected* or AIDS* HIV-infected* or AIDS* and nurse attitude* AIDS* or HIV and interpersonal relations HIV-infected patient and attitude to AIDS or nurse attitudes and quality of health care 7763 0 0 0 0 14427 0 0 0 0 27870 0 0 0 0 16337 0 0 0 0 145 54 4 3 3 329 14 1 1 1 132 16 1 1 1

Tabell 2 Sökhistorik Pubmed 2009-10-01. Peer- Reviewed. 1999-2009. Sökord Antal träffar Lästa abstrakt Lästa artiklar Granskade artiklar Utvalda artiklar AIDS 52769 0 0 0 0 HIV infected 27176 0 0 0 0 Nurse attitude AIDS or HIV infected AIDS or HIV infected and nurse attitude 17911 0 0 0 0 68331 0 0 0 0 379 29 4 3 3

Bilaga 2 Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja_ Nej_ Vet ej_ Patientkarakteristika Antal Ålder Man/Kvinna Är kontexten presenterad? Ja_ Nej_ Vet ej_ Etiskt resonemang? Ja_ Nej_ Vet ej_ Urval - Relevant? Ja_ Nej_ Vet ej_ - Strategiskt? Ja_ Nej_ Vet ej_ Metod för - Urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja_ Nej_ Vet ej_ - Datainsamling tydligt beskriven? Ja_ Nej_ Vet ej_ - Analys tydligt beskriven? Ja_ Nej_ Vet ej_ Giltighet - Är resultatet logiskt, begripligt? Ja_ Nej_ Vet ej - Råder datamättnad? Ja_ Nej_ Vet ej_ - Råder analysmättnad? Ja_ Nej_ Vet ej_ Kommunicerbarhet - Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja_ Nej_ Vet ej_ - Redovisas resultatet I förhållande till en teoretisk referensram? Ja_ Nej_ Vet ej_ Genereras teori? Ja_ Nej_ Vet ej_

Huvudfynd Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?... Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög_ Medel_ Låg_ Kommentar... Granskare (sign)..

Författare, år & land 1 Carr, G. 2001 USA Titel Tidskrift Syfte Metod & Urval Resultat Kvalitet Negotiating trust: A grounded theory study of interpersonal relationships between persons living with HIV/AIDS and their primary health care providers. Journal of the association of nurses in AIDS care. Att utforska karaktären hos de mellanmänskliga relationerna mellan personer som lever med HIV/AIDS och deras primära vårdgivare. Kvalitativ. Induktiv Öppna intervjuer, vars uppgifter blev kodade med hjälp av grounded teori metod. 14 HIV eller AIDS patienter. 11 män och 3 kvinnor. Ålder 30-57. Resultatet visade att begreppet förtroende var betydelsefullt i dem mellanmänskliga relationerna, och även en förutsättning för att uppnå en god relation med tillit och minskar rädslan bland patienterna. En god relation mellan ssk och patient har hjälpt mer än någon medicin. En konsekvens av förtroende och tillit kan vara att patienten förväntar sig mer stöd än den får. Hög 2 Hekkink, C., Wigersma, L., Yzermans, J., & Bindels, P. 2004 Holland HIV nursing consultants: Patients prefe rences and experiences about the quality of care. Journal of clinical nursing. Att ta reda på hur HIVpatienter bedömer kvalitén på vården från HIV vårdare, jämfört med den vård som levereras av HIV specialister och allmänna utövare. Jämföra yttranden av HIV-patienter jämfört med yttranden från patienter med reumatiska sjukdomar. Kvalitativ tvärsnittsstudie 226 HIV patienter och 128 Reumatiker. 236 män och 118 kvinnor. Medelålder: 49,9. Patienterna bedömde kvaliteten på omvårdnaden från HIV konsulter som övervägande bra. Kunskap och attityder från de professionella vårdgivarna är viktigt för patienterna. Resultatet visar på att patienter med reumatiska sjukdomar är mer nöjda än patienter med HIV-sjukdom. Medel.