Självständigt arbete 15hp

Transkript

1 Självständigt arbete 15hp Att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. -En litteraturstudie Författare: Alexander Johansson & Daniel Tideman Handledare: LiseLotte Gunnarsson Examinator: Gunilla Lindqvist Termin: VT17 Ämne:Vårdvetenskap Nivå:Grundnivå Kurskod: 2VÅ60E

2 1 Abstract: Bakgrund: Idag lever cirka 37 miljoner människor med HIV/AIDS i världen. HIV smittar inte genom att röra en annan person, men kan smitta via bröstmjölk, blod eller vid samlag. Personer som lever med HIV/AIDS riskerar att möta en stigmatisering i vården. Att arbeta inom vården innebär att ge alla samma respekt och bemötande trots vilken sjukdom eller bakgrund personen har. Syfte: Att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser som användes var Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Artiklarna hade kvantitativ ansats. En integrerad innehållsanalys användes i analysen. Resultat: Visade varierande attityder. Negativa attityder baserades på rädsla att bli smittad som ledde till utebliven vård och onödiga skyddsåtgärder. Även positiva attityder framkom då det genererade i vilja att ge vård till patienter med HIV/AIDS Slutsats: Kunskap är den mest avgörande faktorn för sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenternas attityd. Detta leder till hur attityden avspeglas till patienter med HIV/AIDS. Så ju mer kunskap sjuksköterskan hade om HIV/AIDS, desto mindre negativa attityder fanns det om patienten. Nyckelord Hiv, aids, attityder, sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter, litteraturstudier. Tack Vi vill tacka vår handledare Lise-Lotte Gunnarsson som har hjälpt oss under hela arbetet.

3 2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Definitionen av HIV/AIDS Historiken av HIV/AIDS Leva med HIV/AIDS Rätten till vård Teoretisk referensram Problemformulering Syfte Metod Urval Sökningsförfarande Kvalitetsgranskning Dataanalys Etiskt resonemang Resultat Rädsla att vårda Vilja att vårda Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Förslag till framtida forskning Referenser...20 Bilagor: Bilaga 1: Granskningsmall...XXIV Bilaga 2: Systematisk litteratursökning... XXV Bilaga 3: Artikelmatris XXVIII

4 3 Inledning HIV/AIDS är en sjukdom som har varit känd sedan 1980-talet. Då fanns det många oklarheter hur denna sjukdom smittade, men med forskning har kunskapen ökat. Fortfarande finns det dock många attityder kring smittsamhet som kan påverka hur dessa människor som är smittade blir bemötta. Under våra tidigare vårderfarenheter märkte vi att patienter med blodsmitta påverkade sjuksköterskornas attityd negativt. Vi uppmärksammade onödiga säkerhetsåtgärder mot patienter med blodsmitta vilket ledde till ett annorlunda bemötande. Behöver det vara så? Vi valde att skriva om HIV/AIDS för att det är en sjukdom som intresserar oss båda och vi tror att sjukdomen ofta bidrar till stigmatisering och varierande attityder hos sjuksköterskor. Detta väckte många tankar och reflektioner över hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bemöter patienter med HIV/AIDS, och hur deras attityd påverkar bemötandet. Svensk sjuksköterskeförening (2017) och Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) beskriver att vård ska ges på lika villkor. Vi har begrundat detta genom tidigare erfarenheter att det inte alltid är fallet. Vi valde detta ämne för att vi ville vara med och belysa sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS. 2. Bakgrund Definitionen av HIV/AIDS Humant immunbrist virus är ett virus som är av gruppen retrovirus. Det är ett kroniskt virus som lever kvar i kroppen och bryter ned kroppens immunförsvar genom att fästa sig på CD4- receptorer som är en del av kroppens vita blodkroppar. När viruset fortlöper utan behandling utvecklas viruset till sjukdomen förvärvat immunbristsyndrom så kallat AIDS som har en dödlig utgång (Ericson & Ericson, 2010). HIV kan överföras på olika sätt mellan människor. Det kan ske via blod om man till exempel delar injektionsverktyg eller vårdrelaterad skada, vävnad, analt och vaginalt samlag. Även Spädbarn kan bli smittade när de blir förlösta eller via bröstmjölken (Folkhälsomyndigheten, 2015) Historiken av HIV/AIDS Under 1980-talet blev begreppet AIDS först benämnt. Tillståndet spreds till en början av homosexuella män. Därav svårigheter att spåra var viruset kom ifrån på grund av den lilla urvalsgruppen. HIV spreds världen över och är idag den största pandemin i modern tid (Gisslén,2007). Idag lever ungefär 37 miljoner människor med sjukdomen HIV/AIDS (Folkhälsomyndigheten, 2016). Den värst drabbade kontinenten är Afrika vilket utgör 70%

5 4 av alla människor med HIV/AIDS vilket är ungefär 26 miljoner människor (Folkhälsomyndigheten, 2016). Uppskattningsvis har 30 miljoner avlidit av AIDS och 60 miljoner har blivit smittade av HIV/AIDS sedan 1981 (Folkhälsomyndigheten, 2016). I Sverige lever cirka 6500 personer med HIV/AIDS och nya fall rapporteras varje år (Folkhälsomyndigheten, 2015). 2.2 Att leva med HIV/AIDS Behandlingen av HIV är idag mycket effektiv och många medicinerade patienter har ingen mätbar nivå av viruset i kroppen. Människor med HIV lever idag längre liv men negativa attityder kring sjukdomen lever fortfarande kvar (Folkhälsomyndigheten 2016). Peltzer, Domian och Teel (2015) beskriver hur afroamerikaner med HIV/AIDS upplever sina liv. Det visade sig att många patienter har en god fysisk hälsa men att den mentala och psykiska hälsan är drabbad. Många av deltagarna visade grava tecken på depression och ångest. Flertalet av patienterna kände skam att de har drabbats av HIV och försätter sig i en isolering för att bygga upp en skyddsbarriär. Det visade även att vårdpersonalen som de drabbade mött var av en dömande karaktär. Undervisning och ökad kunskap om HIV leder till god prognos för att negativa attityder runt sjukdomen skulle reducera (Peltzer, Domian & Teel (2015). Zukoski och Thorburn (2009) beskriver hur utfrysning av familjen är en betydande orsak att människor med HIV känner ångest och depression. Deltagarna beskrev att stigmatisering och fördomar finns hos vårdpersonal och visar detta genom att undvika vissa ord, nedvärderande blickar och att vägra att ge vård till patienten. Gilbert och Walker (2010) beskrev att patienter kände stor skam över att vara HIV-positiva. En av patienterna berättade: I did not tell my husband as he had previously revealed that he would kill me and the child if he knew we were HIV+. This made me feel bad and keep our status a secret (Gilbert & Walker, 2010, s. 142) Smittskydd Inom smittskyddslagen (SFS 2004:168) delas sjukdomar in i olika kategorier. HIV ingår i den allmänfarliga gruppen och det betyder att den som tror sig blivit smittad av HIV är skyldig att uppsöka vård för att testa sig och delta på vissa regelbundna kontroller. Om en person har blivit smittad är det obligatoriskt att berätta vem eller vilka hen har haft samlag med för att kunna begränsa smittspridningen. När en person med HIV/AIDS ska inleda samlag med en annan människa är vederbörande enligt informationsplikten skyldig att berätta för sin partner att den har HIV. Det finns dock undantag om personen har en behandlad HIV. Har personen

6 5 en väl fungerande behandling räknas virusets mängd i blodet vara så pass liten att risken att bli smittad är nästan obefintlig. Har en person blivit diagnostiserad med sjukdomen måste personen alltid använda skydd som kondom även vid en bra fungerande behandling för att minska risken ytterligare (SFS 2004:168). 2.3 Rätten till vård Alla människor har rätt till lika värde, likvärdig vård och empatiskt bemötande. FN eller Förenta Nationerna har en allmän förklaring som skrevs I denna förklaring ingår de mänskliga rättigheterna som innebär att oberoende av kön, religion, hudfärg eller politisk åsikt ska en person ges samma förutsättningar och friheter som vilken annan människa som helst (Förenta Nationerna, 2012). I Sverige har vi en Hälso- och Sjukvårdslag som beskriver att alla som söker vård ska ges på lika villkor och främja till god hälsa. Inom vården ska människan ingivas av respekt och människors lika värde ska vara i centrum. Hälso- och sjukvårdslagen ska bygga på god vård och kvalitet samt främja patientens autonomi och integritet (SFS, 2017:30). Kunskap Bradley-Springer, Stevens & Webb (2010) beskriver vikten av att som sjuksköterska inneha relevant utbildning inom hur sjuksköterskor skyddar sig mot viruset. Författarna anger också att det är viktigt som sjuksköterska att inneha kunskap om sjukdomen som är kronisk och att symtomlindring finns. Sjuksköterskan måste kunna visa empati för hur det är att leva med HIV samt kunskap om dess epidemiologi för att kunna ge HIV patienter en god vård. Attityd En attityd kan beskrivas som ett yttre beteende som finns hos människan. En attityd kan delas in i tre grupper. Den kognitiva, affektiva eller den internationella. Den kognitiva delen beskrivs som hur personen tror eller vet om något specifikt. Den affektiva delen betyder hur starkt individen tar ställning, samt hur positivt eller negativt en sak är. Den internationella delen menas med den avsikt personen själv har till beredskap och handling (Rosén, 2009) Attityder byggs upp efter tidens gång. De erfarenheterna sjuksköterskan har byggt upp kommer ligga till grund till vilka attityder som visas. Var sjuksköterskan befinner sig i livet kommer spela stor roll i vilka attityder som visar sig mot patienten (Barron, Moffett & Potter, 2007).

7 6 2.4 Teoretisk referensram Joyce Travelbees omvårdnadsteori valdes då den fokuserar på den enskilda individens upplevelser och erfarenheter. Teorin bygger på en existentiell åskådning som innebär att betrakta den enskilda människan som unik och oersättlig. Att som sjuksköterska är det viktigt att se patienten som en egen och unik individ och inte enbart fokusera på diagnosen. Det är istället viktigt att se till den unika patientens upplevelser och erfarenheter av sitt tillstånd. Individen kommer möta erfarenheter såsom lidande och sjukdom men kommer fortfarande skapa erfarenheter som är högst personliga (Travelbee, 2007). Ett väsentligt begrepp som nämns i teorin är mellanmänskliga relationer. Mellanmänskliga relationer går att uppnå om personerna är konkreta och inte mellan människor som är abstrakta och generella. I teorin betyder det att sjuksköterskan ska vara tydlig i sin information till patienten och inte svårförståelig. Att reagera på varandras mänsklighet är en förutsättning för att en mellanmänsklig relation ska fungera. Kommunikation, respekt och empati anses vara viktiga beståndsdelar i de mellanmänskliga relationerna (Travelbee, 2007) Det är viktigt att sjuksköterskan lägger sin stereotypiska bild om patienten åt sidan när hon möter patienten för första gången för att själv kunna skapa en icke dömande attityd (Travelbee, 2007). Patienter med HIV/AIDS möter ofta diskriminering när de söker vård vilket bidrar till ökad oro vid kontakt med vården. Patienter med HIV/AIDS beskrev att en viss agitation fanns hos sjuksköterskorna när nervositet förelåg som gjorde att sjuksköterskan kunde höja rösten som medförde att det påverkade patienten att känna sig mindre värd (Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen, 2007). Vissa patienter med HIV/AIDS kunde känna ett lidande genom att vårdpersonal visade ett kränkande och skamligt beteende mot de patienter de vårdar. Att vårdpersonalen visade falskhet och ignorans fick det patienterna känna sig mindre värda. (Hughes, Davies & Gudmunsdottir, 2008) 3. Problemformulering HIV/AIDS är ett sjukdomstillstånd som förekommer i stor omfattning globalt. En sjukdom som från omgivningen fortfarande förknippas med skräcken att bli smittad. Skräcken att bli smittad på grund av bristande kunskaper som påverkar attityden, kan leda till att patienter som drabbats av HIV/AIDS riskerar att få sämre vård. I Hälso- och sjukvårdslagen är det beskrivet att vård ska ges på lika villkor till alla människor (SFS, 2017:30). Forskning visar

8 7 att patienter som har diagnosen HIV/AIDS upplever att sjuksköterskor bemöter dem med en dömande attityd. Travelbee (2007) menar att det är viktigt för sjuksköterskan att sätta sin stereotypiska bild om patienten åt sidan när hon möter patienten för första gången för att själv kunna skapa en icke dömande attityd. Våra egna erfarenheter som undersköterskor är att sjuksköterskors attityder förändrades beroende på vilken sjukdom patienten hade. Vi uppmärksammade att patienter som hade diagnosen HIV/AIDS var en utsatt grupp när det kom till värderingar och attityder. Det fick oss intresserade av hur det ser ut på en internationell nivå. Är det så att HIV/AIDS är en sjukdom där det föreligger en stor diskriminering i olika bemötanden av sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter? 4. Syfte Syftet är att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. 5. Metod För att få en djup och bred förståelse för sjuksköterskans attityder till patienter med HIV/AIDS användes en systematisk litteraturstudie. En litteraturstudie är en studie av tidigare forskning där en specifik undersökningsfråga ställs. Sedan ska en strukturerad sökning genomföras för att efter det granska och sammanställa litteraturen (Kristensson, 2014). Det finns många olika anledningar till att en systematisk litteratursökning görs istället för en empirisk. En anledning är att möjlighet ges till att sammanställa den senaste forskningen (Kristensson, 2014). 5.1 Urval Inklusions- och exklusionskriterier Artiklarna till vår litteraturstudie skulle motsvara vårt syfte. Avgränsningar till artiklarna var att de skulle vara skrivna mellan åren 2007 och De ska vara skrivna på engelska som är ett språk vi behärskar och vara peer reviewed. Inklusionskriterier för artiklarna var att de skulle vara ur sjuksköterskeperspektiv så artiklar med patient eller anhörig perspektiv exkluderades.

9 8 5.2 Sökningsförfarande Vi började med att bestämma oss för tre databaser som vi ansåg lämpliga för att hitta relevanta artiklar till vårt syfte. Dessa databaser var Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Sedan började vi med att göra en provsökning i de olika databaserna där vi testade olika sökord för få en bild av ämnet och matcha det med vårt syfte för att hitta den bästa sökningen. Efter provsökningen identifierade vi nyckelbegrepp som vi använde oss av i vår sökning. Dessa var Hiv infections, Hiv, Attitude och Nurses. För att identifiera de indexord som passade med våra nyckelbegrepp använde vi oss av databasernas ordlistor, Subject headings i Cinahl, Medical subject headings i Pubmed och Thesaurus i PsycInfo. Indexord är en typ av etickett eller nyckelord som alla artiklar i en databas har. Indexorden är identifierade, kategoriserade och strukturerade i databasens egna ordlistor (Kristensson, 2014). Med dessa indexord använde vi sedan den booleska sökoperatorn AND i alla databaserna. Sökoperatorn AND används för att binda ihop två eller flera söktermer (Kristensson, 2014). Vi använde oss endast av AND som sökoperator. För att generera ett större antal träffar användes även fritextsökning. Fritextsökning innebär att sökningen inte är bunden till indexord (Forsberg & Wengström, 2013). Sökningen pågick mellan till Cinahl För att hitta artiklar som är relevanta för vårt syfte valde vi att söka i omvårdnadsdatabasen Cinahl. Cinahl står för Cumulative Index of Nursing and Allied Health, och är en databas som innehåller forskning rörande omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. Vidare skriver författarna att databasen är speciellt inriktad mot omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). I Cinahl använde vi oss av indexordet hiv infections tillsammans med fritextsökning av orden attitude och nurse. Pubmed Pubmed är en bred databas som i huvudsak täcker medicin, omvårdnad och odontologi. I pubmed användes indexsökorden attitude och nurse tillsammans med fritextsökning av orden hiv (Forsberg & Wengström, 2013). Psycinfo Vi valde även att använda oss av databasen Psycinfo som täcker psykologisk forskning inom medicin, omvårdnad och närbelägna områden. I psycinfo använde vi oss av Su. Exact ( hiv ) och fritextsökning av orden attitude och nurse (Forsberg & Wengström, 2013).

10 9 Manuell Sökning Författarna till denna litteraturstudie använde en manuell sökning för att hitta ytterligare material till vår studie. Forsberg och Wengström (2013) menar att manuella sökningar är ett redskap som kan användas för att finna artiklar. Sökningen genomfördes i referenslistor från böcker, avhandlingar och artiklar. Vi hittade en artikel som verkade relevant för vårt syfte och var inom våra inklusionskriterier. Den artikeln benämns som nummer 8 i artikel matrisen. 5.3 Kvalitetsgranskning De åtta artiklarna som valdes ut från den systematiska litteratursökningen och den manuella artikeln som vi valde ut passade vårt syfte. Alla artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskning var av kvantitativ metod. Vi skrev ut alla artiklar för att få en överskådlig syn på allt material och för att lätt kunna markera för att sedan tillsammans diskutera om våra fynd som vi hittade för att ge en så korrekt bild av granskningen som möjligt. Artiklarna lästes var för sig för att sedan jämföra resultaten. Alla artiklar som gick till kvalitetsgranskning fick betyget hög kvalitet. Ingen av artiklarna valdes bort. För att kunna granska artiklarna använde vi Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmallar som modifierades för att överensstämma med våra kriterier. Vid modifieringen valde vi att ta bort frågor som vi ansåg vara irrelevanta och sammanföra frågor som vi ansåg kunna styrka god kvalitet. För att vi skulle veta vilka av svaren som var av god kvalitet använde vi oss av poängsystemet från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Poängsystemet genererade att ge artiklarna poäng där ja genererade ett poäng och nej eller tveksamma svar fick noll poäng. Granskningen skedde av de samtliga studier var för sig för att sedan jämföra våra resultatet med varandra för att besluta om vilka av studierna som skulle inkluderas. 5.4 Dataanalys Vi använde oss av totalt åtta artiklar till vår analys. En integrerad analys användes för att kunna sammanställa materialet. När en integrerad analys används väljer forskarna att läsa de valda artiklarna noga för att få en helhetsförståelse för materialet (Kristensson, 2014). Vi valde att sitta ensamma för att identifiera meningar i materialet som motsvarade vårt syfte för

11 10 att få en så bred analys som möjligt. Sedan jämförde vi våra fynd och diskuterade vilka meningsbärande enheter som skulle användas. För att sammanfatta vårt material så satt vi tillsammans och diskuterade meningsbärande enheter som vi sedan kondenserade. Efter det kodade vi tillsammans allt material för att få struktur på analysen. Koderna skrevs ner på lappar för att sedan jämföra likheter och skillnader för att få fram kategorier som motsvarade syftet. Kristensson (2014) beskriver vikten att dela in analysen i olika steg för att analysen ska bli överskådlig och lättläst. Tabell 1. Exempel på analysprocess. Artikelnummer Meningsbärande enhet kondensering Kod Kategori 2 På en skala 1-10 rankade 96,2% av deltagarna sin rädsla för att få AIDS genom att utföra sina arbetsuppgifter, mellan 7-10, vilket indikerar på en överväldigande rädsla, 2,9 % av deltagarna svarade 1-6 vilket tyder på ingen rädsla. Stor rädsla för att utföra arbetsuppgifter Undvikande attityd Rädsla att vårda 7 Sjuksköterskor med lägre utbildning och mindre yrkeserfarenhet hade en mer undvikande och dömande attityd till patienter med HIV/AIDS än sjuksköterskor Lägre utbildning och yrkeserfarenhet gav mer dömande attityd än högre utbildning och mer yrkeserfarenhet. Dömande attityd Rädsla att vårda

12 11 med lång utbildning och arbetslivserfaren het. 8 Positiva attityder hos sjuksköterskorn a var en avgörande roll i att vilja ge omvårdnad till patienter med HIV/AIDS Positiv attityd avgörande för att vilja ge omvårdnad. Positiva attityder till vård. Vilja att vårda 6 Faktorn som påverkade sjuksköterskorn as positiva attityder var tidigare vårderfarenhet av patienter med HIV/AIDS. Tidigare vårderfarenhet leder till positiva attityder. Positiva vårderfarenheter Vilja att vårda 5.5 Etiska resonemang Etiska överväganden bör göras innan en litteraturstudie påbörjas. Det bör göras gällande urval och presentation av resultat (Forsberg & Wengström, 2013). Alla våra valda studier har fått etiskt tillstånd av en etisk kommitté. Det är viktigt att forskaren har granskat sin egen kunskap inom valt forskningsområde och reflektera över sina egna föreställningar om ämnet innan studien har påbörjats. Innan vi började skriva på studien om att patienter med HIV/AIDS delade vi uppfattningen om att patienter med HIV/AIDS behandlas annorlunda och mer respektlöst än andra patientgrupper. Vi diskuterade om dessa föreställningar för att inte låta det påverka vår studie då resultatet ska vara neutralt och inte påverkas av vad forskaren tycker. När studien påbörjades diskuterade författarna till denna studie att vår förförståelse bör hållas inom parentes för att ge ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Inga data har förvrängts eller manipulerats.

13 12 6. Resultat Följande kategorier identifierades efter vår integrerade analys: Rädsla att vårda Vilja att vårda 6.1 Rädsla att vårda Det förekommer mycket negativa attityder och diskriminering som orsakas av rädsla i dagens HIV/AIDS-vård. Sjuksköterskans negativa attityder påverkar chansen att skapa en relation med patienten och bidrar till bristande vård (Akgun Kostak, Unsar, Kurt & Erol, 2012; Hassan & Wahsheh, 2011). Sjuksköterskans negativa attityder beror till stor del av okunskap som leder till rädsla att vårda patienter med HIV/AIDS. Att utföra omvårdnadsåtgärder hos patienter med HIV/AIDS gjorde att sjuksköterskorna blev osäkra i sin yrkesroll. Detta gjorde att sjuksköterskorna visade en undvikande attityd gentemot patienterna. Rädslan att bli smittad fanns hos sjuksköterskorna vilket ledde till att de aktivt valde att inte vårda patienterna med HIV/AIDS (Akgun Kostak et al., 2012; Hassan & Wahsheh, 2011; Li, Liang, Wu, Lin & Wen, 2009). I sitt arbete fick sjuksköterskorna frågan om de skulle vilja vårda en patient med HIV/AIDS och majoriteten av dem kände en stor oro och rädsla för att utföra omvårdnadsåtgärder. Rädsla och oro gör att patienter riskerar att möta sjuksköterskor som väljer att avstå från att ge omvårdnad till patienter med HIV/AIDS (Hassan & Wahsheh, 2011). En stor del av sjuksköterskorna var inte intresserade av att utföra omvårdnadsåtgärder och uppvisade ingen vilja att vårda (Akgun Kostak et al., 2012; Hassan & Wahsheh, 2011). Sjuksköterskans familjesituation spelade stor roll. Dem sjuksköterskor som var gifta och hade barn visade större rädsla då de var rädda att smitta sin familj. Det gjorde att deras attityd blev sämre mot patienter med HIV/AIDS (Akgun Kostak et al., 2012). En del omvårdnadsåtgärder gjorde att sjuksköterskor kände en rädsla för att bli smittad för att de inte hade tillräckligt med kunskap om HIV/AIDS och dess smittvägar. Rädslan påverkade sjuksköterskornas arbete till att inte utföra omvårdnadsåtgärder när de skulle vårda patienter med HIV/AIDS (Akgun Kostak et al., 2012; Hassan & Wahsheh, 2011; Li et.al., 2009). Missuppfattningar som grundar sig i okunskap är vanliga när det gäller HIV/AIDS vilket gjorde att rädslan ökade. De flesta kunde identifiera att blod var viktigaste källan för att överföra sjukdomen. Vissa sjuksköterskestudenter trodde att HIV/AIDS kunde smitta via insekter, genom att dela mat eller via toalettsitsen vilket ökade fördomar mot patienter med

14 13 HIV/AIDS (Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Pickles, King, & Belan 2012). En del av sjuksköterskorna trodde att alla kroppsvätskor som saliv, svett, urin och tårar var en del av smittspridningen. Detta genererade att mer än hälften var rädda för att de trodde att en person kunde bli smittad bara genom att vidröra en patient med HIV/AIDS (Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Hassan & Wahsheh, 2011). Det var aktuellt för sjuksköterskorna att vara uppdaterade om hur sjukdomen sprids för att kunna minska missuppfattningar. Det gör att sjuksköterskan blir tryggare i sitt arbete så att rädslan minskas. Vilket i sin tur leder till att en mer positiv attityd mot patienter med HIV/AIDS (Hassan & Wahsheh, 2011). Den kunskapen som studenterna hade låg till grund för hur deras attityd gentemot patienterna yttrade sig. Detta gjorde att studenter blev osäkra och rädda när de skulle ge vård till patienter med HIV/AIDS (Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Pickles, King, & Belan 2012). Patienter som fått sjukdomen genom drogmissbruk eller prostitution ansåg vissa sjuksköterskestudenter fick skylla sig själva att de drabbats. Däremot om det skett via en blodtransfusion visades mer sympati för patienten (Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Pickles, King, & Belan 2012). 6.2 Vilja att vårda Viljan att vårda utgör en central roll hos sjuksköterskan för att kunna bidra till en bra omvårdnad (Välimäki, Makkonen, Blek-Vehkaluoto, Mockiene, Istomina, Raid, Vänskä & Suominen, 2008). Sjuksköterskor som hade tidigare erfarenheter med patienter smittade av HIV/AIDS hade en större vilja och attityd till att vårda patienterna än de som inte hade vårdat någon smittad patient tidigare (Välimäki, Makkonen, Mockiene, Blek-Vehkaluoto, Istomina, Kisper-Hint, Staniuliene, Koponen, Vänskä, & Suominen, 2010). De sjuksköterskor som arbetade på avdelningar som är specialiserade på HIV/AIDS uppvisade en bättre attityd genom att visa en större medkänsla till patienterna (Hassan & Wahsheh, 2011). De flesta sjuksköterskorna var villiga att vårda patienter med HIV/AIDS med undantag till att utföra ett sängbad, städa upp avföring eller uppkastning för att rädslan att smittas fanns vid dessa omvårdnadsåtgärder. De sjuksköterskor som hade en nära anhörig eller vän som hade HIV/AIDS uppvisade en mer positiv attityd till patienter med HIV/AIDS. Detta ledde till att sjuksköterskorna hade en större vilja att vårda patienterna (Välimäki et.al., 2008; Suominen, Koponen, Mockiene, Raid, Istomina, Vänskä, Blek-Vehkaluto & Välimäki, 2010). Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som tidigare haft erfarenheter av att vårda patienter med HIV/AIDS hade en bättre attityd mot patienterna. Attityden visade sig genom att sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenter inte kände lika stor rädsla och var mer trygga

15 14 i sitt arbete (Hassan & Wahsheh, 2011; Suominen et.al., 2010; Välimäki et.al., 2010; Pickles, King, & Belan 2012). Större delen av studenterna hade en god attityd mot patienter med HIV/AIDS och uppvisade detta genom att respektera alla patienters lika värde vilket ledde till större motivation till att vårda patienter med HIV/AIDS (Veeramah, Bruneau & McNaught 2008; Pickles, King, & Belan 2012). Majoriteten av sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna upplevde att de hade en bristande kunskap som påverkade deras förmåga att utföra vissa omvårdnadsåtgärder till patienter med HIV/AIDS (Hassan & Wahsheh, 2011; Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008). För att sjuksköterskan ska kunna utföra sitt arbete är det viktigt att inneha tillräcklig kunskap om sjukdomens smittvägar. Detta för att sjuksköterskorna ska känna en trygghet att vårda patienter med HIV/AIDS (Hassan & Wahsheh, 2011). Mindre än hälften av sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna hade genomgått någon relevant HIV/AIDS utbildning. Detta gjorde att de flesta sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna hade en mer negativ attityd till sjukdomen, vilket i sin tur gjorde att de undvek kontakt med HIV/AIDS patienter (Pickels, King & Belan 2011; Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Hassan & Wahsheh, 2011). De flesta sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna efterfrågade utbildning för att lära sig mer om sjukdomen. Att få möjligheten att utbilda sig om HIV/AIDS var en stor motivationsfaktor för sjuksköterskornas vilja att vårda patienter med HIV/AIDS (Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008). Detta visar att sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna har en vilja att vårda patienter med HIV/AIDS så länge de har den utbildning som krävs. Många sjuksköterskestudenter hade själva en önskan om att få den utbildning som var relevant för att utföra HIV/AIDS-vård. Detta för att kunna möta patientens specifika behov (Pickels, King & Belan 2011). Sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna valde själva att få mer information och kunskap genom att läsa vetenskapliga artiklar och hitta information på internet (Pickels, King & Belan 2011; Veeramah, Bruneau & McNaught, 2008; Hassan & Wahsheh, 2011). Många av sjuksköterskorna önskade att få information via seminarium eller gruppträffar för att kunna öka deras kunskap om HIV/AIDS (Hassan & Wahsheh, 2011).

16 15 7. Diskussion 7.1 Metoddiskussion Vi valde tidigt att begränsa årtalen till för att få aktuella studier vilket är att föredra ( Kristensson, 2014). För att kunna förstå problemområdet och kunna avgränsa forskningsproblemet gjordes sökningar för att identifiera vad som finns publicerat inom valt område. Detta gjordes genom en inledande litteratursökning (Friberg, 2012). Att en inledande sökning användes och att aktuella artiklar valdes anser vi är en styrka. Vi genomförde även manuella sökningar, vilket gav oss en artikel som valdes ut. Manuell sökning är att granska referenslistor från böcker och artiklar för att hitta relevant information (Forsberg & Wengström, 2013). Om olämpliga databaser har valts ut eller sökorden är otydliga kan det leda fram till att relevant litteratur inte hittas (Forsberg & Wengström, 2013). Vi använde oss av tre vedertagna databaser i vår litteratursökning Cinahl, Pubmed och Psycinfo. I sökningen valdes sökoperatorn AND för att vi ville kombinera våra sökord med varandra. Det kan ses som en svaghet att vi inte använde OR som kan generera fler träffar. Vi testade att använda OR i sökningen men ansåg att vi fick fram för mycket information som inte motsvarade vårt syfte lika bra som när vi använde AND. Sökningar som inte gav tillräckligt med träffar valde vi att inte redovisa i arbetet. Fritextsökningar användes i arbetet, det genererar fler artiklar men kan göra så att sökningen blir bredare och påverka hur specifik sökningen blir (Kristensson, 2014). Att använda fritextsökning kan ses som en svaghet. Att alla våra sökord inte användes som indexord var för att författarna till denna litteraturstudie ansåg att sökningen blev för begränsad. Detta kan ses som en svaghet då det är att föredra. Vi läste totalt igenom 37 artiklar i fulltext från vår systematiska sökning. Att de föll bort 30 stycken artiklar var att flera av artiklarna inte utgick ifrån sjuksköterskeperspektivet. De artiklar som var ur ett patient eller anhörig perspektiv valdes även bort. Även artiklar som handlade om hur sjuksköterskor som arbetade med HIV/AIDS-patienter ansåg att de blev bemötta av allmänheten valdes att ta bort då de inte är relevant för vårt syfte. Det kan ses som en svaghet i sökningen att 30 artiklar valdes bort. Hade tid funnits för att förfina sökningen hade det kanske varit möjligt att få bort många av de träffar som inte var relevanta. Efter den systematiska litteratursökningen och manuella sökningen identifierades åtta kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades. Det kan ses som en svaghet att endast kvantitativa artiklar inkluderades, eftersom resultatet hade kunnat bli mer innehållsrikt om kvalitativa artiklar varit med.

17 16 Till vår kvalitetsgranskning valde vi att använda oss av Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmallar. Vi ansåg att det var en bra mall och frågorna kunde besvaras med ja eller nej. Kristensson (2014) beskriver att det är viktigt att författarna granskar materialet enskilt. Det kallas för triangulering och innebär att två eller fler personer tolkar och analyserar materialet. Detta stärker resultatets trovärdighet (Kristensson, 2014). Det kan vara en svaghet att vi tog med artiklar som inkluderade midwives (barnmorskor) tillsammans med sjuksköterskor eller sjuksköterskestudenter då det inte är en del av vårt syfte. Vi ansåg att artiklarna gav mycket bra information och valde därför att ta med dem. Vi analyserade materialet enskilt och färgkodade meningsbärande enheter. Sedan kondenserade vi materialet enskilt för att sedan diskutera tillsammans vad vi identifierat. Eventuella skillnader diskuterades i våra enskilda analyser för att nå fram till konsensus. Detta anser vi är en styrka att vi analyserade enskilt, dock kan det ses som en svaghet att vi tillsammans arbetade fram koder och kategorier. Om koder och kategorier arbetats fram enskilt först för att sedan diskutera de olika fynden hade resultatet kunnat bli annorlunda. Hade hela analysprocessen gjorts enskilt hade eventuellt fler perspektiv kunnat identifieras och resultatet blivit mer trovärdigt (Kristensson, 2014). Överförbarhet handlar om hur resultaten kan sättas in i ett annat sammanhang (Kristensson, 2014). Artiklar som användes i vår litteraturstudie kom från flera olika delar av världen det kan öka tillförlitligheten (Kristensson, 2014). Likheterna i resultatet att låg kunskap och erfarenhet om HIV/AIDS ger en sämre attityd och en större rädsla att smittas finns generellt i världen. Dock så är det en stor geografisk skillnad i kunskapsnivå och erfarenhet och därmed skillnad i attityd och rädsla för att smittas. Eftersom att deltagarna levde i olika delar av världen och i olika förhållanden kan det vara svårt att överföra resultatet till sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter generellt i hela världen. Dock anser vi att överförbarheten till andra smittsamma blodsjukdomar kan göras i viss utsträckning då liknande attityder och rädsla för att smittas finns även där. 7.2 Resultatdiskussion Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors/sjuksköterskestudenters attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. Detta presenterades i två kategorier: Rädsla att vårda och Vilja att vårda.

18 17 Rädsla att vårda Mycket av vårt resultat visade att sjuksköterskor/sjuksköterskestudenters attityd till vårda patienter med HIV/AIDS varierade. Mycket visade på att okunskap var ett problem när sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter vårdade patienter med HIV/AIDS. Det påverkade deras attityd genom rädsla att bli smittad och ovilja att vårda människor med sjukdomen. Rädsla var en stor faktor som gav negativa attityder när sjuksköterskor vårdade patienter med HIV/AIDS. Delobelle, Rawlinson, Ntuli, Malatsi, Decock och Depoorter (2009) bekräftar att oro och rädsla fanns hos sjuksköterskor som vårdade patienter med sjukdomen. Rädslan bidrog till utebliven vård, annorlunda attityder, onödiga försiktighetsåtgärder och en ovilja att ge vård. Även Karamouzian, Akbari, Haghdoost, Setayesh och Zolala (2015) menar att patienter kände att sjuksköterskorna var rädda att bli smittade genom att de höll ett onödigt avstånd men även att de fysiskt inte ville röra patienten. Vi blev förvånade över att så många sjuksköterskor var rädda att ge vård till patienter med HIV/AIDS. Eftersom Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) beskriver att vård ska ges på lika villkor vilket ska medföra att patienten inte ska känna ett lidande på grund av diskriminering av sin sjukdom. Många patienter med HIV/AIDS delgav att vårdpersonalen inte hade tillräckligt med kunskap om sjukdomen vilket medförde att patienterna kände sig diskriminerande från vårdpersonalen. Detta gjorde att patienterna med HIV/AIDS inte kände sig välkomna i vården (Larsson & Haanyama 2007; Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen, 2007). Rintamaki et.al (2007) bekräftar våra fynd att sjuksköterskan tvekar och undviker närkontakt med patienten. Detta tror patienterna i studien beror på att kunskapen om HIV/AIDS är för låg. Rosén (2009) beskriver att den kunskap vi har påverkar våra attityder, dock bara till en viss del. Om vi får till oss en stor mängd information ökar vår kunskap. Händer detta för snabbt eller att vi får för mycket information är vi är inte alltid kapabla till att ändra våra attityder. Attityden kan bli en hindrade föreställning. Wright, Watson och Bell (2002) menar att en hindrande föreställning ofta är svår att förändra och det kan då leda till att möjligheten till att lösa problem minskar. Utifrån vår teoretiska referensram är det mellanmänskliga mötet en stor del. Travelbee (2007) beskriver att det är viktigt som sjuksköterska att inte skapa en stereotypisk bild om patienten. Sjuksköterskan ska alltså se patienten som en unik och oersättlig individ. Vidare menar Travelbee (2007) att om sjuksköterskan inte använder sin kunskap utan låter känslorna ta över, kan det påverka hur patienten blir bemött. Det finns en risk att sjuksköterskan försöker undvika patienten om känslorna tar över. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får tid till att diskutera sina känslor och tankar innan mötet med patienten för att reducera risken för negativa attityder.

19 18 Vilja att vårda Viljan att vårda är en central roll för att sjuksköterskan ska kunna utföra en god omvårdnad. I vårt resultat fick vi fram att viljan att vårda patienter med HIV/AIDS fanns hos en del sjuksköterskor. Mycket visar att mer utbildning ökade viljan att vårda patienter med HIV/AIDS hos sjuksköterskor. Detta bekräftas av Wagner, McShane, Hart & Margolese (2016), Mullins (2009) och Sherman (2000) som beskriver att sjuksköterskor som har mer kunskap ger ett bättre bemötande till sina patienter vilket skapar en trygghet för patienten i vårdrelationen. Hodgson (2016) menar också att mer utbildning bidrar till positiva attityder mot patienter med HIV/AIDS. Travelbee (2007) redogör att sjuksköterskor som går in i en vårdsituation utan en dömande attityd har lättare att skapa öppna föreställningar och vilja att vårda patienter. En icke dömande attityd beskrivs som erfarenheten och kunskapen om en specifik sjukdom. Att sjuksköterskan strävar efter en sån attityd är inte alltid optimalt då det kan bli svårt för henne att utse sina egna värderingar och föreställningen och hur det påverkar den mellanmänskliga relationen. Den gruppen sjuksköterskor som hade en god attityd till att vårda patienter med HIV/AIDS, respekterade individen trots sjukdom. Genom att ge respekt till patienten följer man även Förenta Nationernas (2012) mänskliga rättigheter att få leva ett bra liv. 8. Slutsatser Det finns brister i hur sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter bemöter patienter med HIV/AIDS. Attityder som rädsla att vårda finns hos sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter då rädslan att smittas finns. Detta anser vi beror på kunskapsbrist om hur viruset smittar. Eftersom att denna rädsla finns så påverkar det även viljan att vårda patienter med HIV/AIDS. En del av sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna undviker dessa patienter. Vi drar slutsatsen att en betydande del av sjuksköterskorna inte hade kunskap nog för att vårda patienter med HIV/AIDS. För att attityden mot denna patientgrupp ska bli bättre så behövs det mer utbildning om sjukdomen. För att en sjuksköterska ska känna sig trygg i sin yrkesroll så krävs att hon har tillräckligt med kunskap. Annars kan det finnas en osäkerhet om hur sjukdomen smittar som gör att attityden påverkas till det sämre. Vi anser därför att under sjuksköterskeutbildningen borde det finns mer utrymme för att lära sig mer om HIV/AIDS. Även yrkesverksamma sjuksköterskor bör ges chansen till vidareutbildning för att attityden mot patienter med HIV/AIDS ska förbättras.

20 19 9. Förslag till framtida forskning I våra sökningar för att hitta artiklar till vår litteraturstudie identifierades artiklar där forskarna skriver om sjuksköterskor/sjuksköterskestudenters attityder. I artiklarna benämns det som positiva eller negativa attityder. Inte så mycket om hur dessa attityder visar sig gentemot patienterna. Vad gör sjuksköterskan som har en negativ attityd och hur visar det sig mot patienterna? Vi anser därför att det vore intressant att göra mer kvalitativa studier om hur sjuksköterskor/sjuksköterskestudenters attityder utspelar sig för att få en större förståelse.

21 Referenser *=Artiklar valda i systematiska litteratursökningen. *Akgun Kostak, M., Unsar, S., Kurt, S., & Erol, O. (2012). Attitudes of Turkish midwives and nurses working at hospitals towards people living with human immunodeficiency virus/ aqcuired immune deficiency syndrome. International Journal of Nursing Practice, 18(5), doi: /j X x Barron, C.J., Moffett, J.K., & Potter, M. (2007). Patient expectations of physiotherapy: Definitions, concepts, and theories. Physiotherapy Theory and Practice, 23(1), Bradley-Springer, L., Stevens L., Webb, A.(2010) Every Nurse Is an HIV Nurse. American Journal of Nursing, 110(3), doi: /01.NAJ b1 Delobelle, P., Rawlinson, J. L., Ntuli, S., Malatsi, I., Decock, R., & Depoorter, A. M. (2009). HIV/AIDS knowledge, attitudes, practices and perceptions of rural nurses in South Africa. Journal of Advanced Nursing, 65(5), doi: /j x Ericsson, E. & Ericsson, T. (2010) Klinisk mikrobiologi - infektioner immunologi och sjukvårdshygien (4:e upplagan). Liber: Stockholm. Folkhälsomyndigheten. (2015). Sjukdomsinformation om hivinfektion. Hämtad från: Folkhälsomyndigheten. (2016). HIV Idag. Hämtad från: Forsberg, C., Wengström, Y. (2013) Att göra systematiska litteraturstudier Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur. Förenta Nationerna. (2012). FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

22 21 Stockholm: Svenska FN-förbundet. Gisslén, M. (2007). HIV och AIDS. I S. Iwarson & R. Norrby. (Red.) Infektionsmedicin. Epidemiologi, klinik, terapi. (sid ). Sävedalen: Säve Förlag. Gilbert, L., Walker, L., (2010). My biggest fear was that people would reject me once they knew my status : stigma as experienced by patients in an HIV/AIDS clinic in Johannesburg, South Africa. Health and Social Care in the Community. 18(2), doi: /j x *Hassan, Z. M., & Wahsheh, M. A. (2011). Knowledge and Attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/AIDS: Findings from a Nationwide Survey. Issues in Mental Health Nursing, 32(12), doi: / Hughes, A., Davies, B., Gudmunsdottir, M., (2008). Can you give me respect? Experiences of the urban poor on a dedicated AIDS nursing home unit. Journal of the association of nurses in AIDS care, 19(5), doi: /j.jana Karamouzian, M., Akbari, M., Haghdoost, A. A., Setayesh, H., & Zolala, F. (2015). I Am Dead to Them : HIV-related Stigma Experienced by People Living With HIV in Kerman, Iran. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 26(1), doi: /j.jana Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur Larsson, A., & Haanyama Ørum, O.(2007). Ophelias resa. Stockholm: Atlas. *Li, L., Liang, L.J., Wu, Z., Lin, C., & Wen, Y. (2009). Individual attitudes and perceived social norms: Reports on HIV/AIDS-related stigma among service providers in China. International journal of psychology, 44(6), doi: / Mullins, I. (2009). How caring for persons with HIV/AIDS affects rural nurses. Issues In Mental Health Nursing, 30(5), doi: /

23 22 Peltzer, J., Domian, E., & Teel, C. (2015). Living in the Everydayness of HIV Infection: Experiences of Young African-American Women. Medsurg Nursing, 24(2), * Pickles, D., King, L. & Belan, I. (2009) Attitudes of nursing students towards caring for people with HIV/AIDS: thematic literature review. Journal of Advanced Nursing, 65(11), Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (8. ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Rosén, A.S. (2009). Attityd. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: Rintamaki, L., Scott, A., Kosenko, K., & Jensen, R. (2007). Male patient perceptions of HIV stigma in health care contexts. AIDS patient care & STDs, 21(12), SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2004:168. Smittskyddslag. Stockholm: Socialdepartementet. Sherman, D.W. (2000). AIDS-dedicated nurses: what can be learned from their perceptions and experiences. Applied Nursing Research 13(3), doi: /apnr Svensk sjuksköterskeförening (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Hämtad från *Suominen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Raid, U., Istomina, N., Vänskä, M.L., Blek- Vehkaluto, M., & Välimäki, M. (2010). Nurses knowledge and attitudes to HIV/AIDS- An international comparison between Finland, Estonia and Lithuania. International journal of

24 23 nursing practice, 16(2), doi: /j x x Travelbee, J. (2007). Mellommenneskelige forhold i sykepleie. Oslo: Gyldendal *Veeramah, V., Bruneau, B., Mcnaught, A. (2008). Exploring knowledge and skills on HIV in student nurses and midwives. British Journal of Nursing, 17(3): *Välimäki, M., Makkonen, P., Blek-Vehkaluoto, M., Mockiene, V., Istomina, N., Raid, U., Vänskä, M.L., & Suominen, T. (2008) Willingness to care for patients with HIV/AIDS. Nursing Ethics, 15(5), doi: / *Välimäki, M., Makkonen, P., Mockiene, V., Blek-Vehkaluoto, M., Istomina, N., Kisper- Hint, I.R., Staniuliene, V., Koponen, N., Vänskä, M-L., & Suominen, T. (2010) Nurse Educ Today, 30(7), doi: /j.nedt Wagner, C. A., McShane, E. K., Hart, A. T., & Margolese, S. (2016). A focus group qualitative study of HIV stigma in the Canadian Healthcare system. The Canadian Journal of Human Sexuality 25(1). doi:103138/cjhs.251-a6 Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Wright, W. M., Watson, W. L., & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Zukoski, A.P., & Thorburn, S. (2009). Experiences of Stigma and Discrimination among Adults Living with HIV in a Low HIV-Prevalence Context: A Qualitative Analysis. AIDS Patient care STDS, 23(4), doi: /apc Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserad examensarbete (s.57-81). Lund: Studentlitteratur

25 24 Bilaga 1 Granskningsmall Frågorna kommer från Forsberg och Wengström (2013) och poängsystemet kommer ifrån Willman, Stoltz, och Bahtsevani (2011). Ja är 1 p, och Nej är 0p. Låg 0-7 p, Medel 8-11 p, Hög p Checklista kvalitativ 1. Finns abstract beskrivet? 2. Är syftet tydligt beskrivet? 3. Finns ett etiskt godkännande? 4. Är den valda metoden relevant för syftet? 5. Är urvalsmetoden och urvalskriterier tydligt beskrivet? 6. Är kontexten tydligt beskriven? 7. Är datainsamlingsmetoden tydligt beskriven? 8. Är analysmetoden tydligt beskriven? 9. Är resultatet tydligt beskriver? (trovärdighet och pålitlighet) 10. Kan resultatet kopplar till frågeställningen/syftet? 11. Är de teorier och tolkningar som gjorts baserade på insamlad data, ex. citat? 12. Diskuteras brister och eventuella bias i studien? 13. Finns det klinisk relevans i resultatet? 14. beskrivs en slutsats av författarna? 15. Håller vi med om slutsatsen? 16. Bör artikeln inkluderas? Checklista Kvantitativ 1. Finns abstract beskrivet? 2. Är syftet tydligt beskrivet? 3. Finns ett etiskt godkännande? 4. Är urvalsmetoden väl beskriven med inklusion- och exklusionskriterier? 5. Är den valda designen lämplig? 6. Är undersökningsgruppen representativ? 7. Är bortfallet beskrivet? 8. Görs en bortfallsanalys? 9. Beskrivs den statistiska analysen? 10. Är resultatet tillförlitligt? 11. Kan resultatet generaliseras? 12. Diskuteras brister och eventuella bias i studien? 13. Finns det klinisk relevans i resultatet? 14. Beskrivs en slutsats av författarna? 15. Håller vi med om slutsatsen? 16. Bör artikeln inkluderas

26 25 Bilaga 2 Systematisk litteratursökning. Cinahl Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Hiv Attitude Nurse Artiklar lästa i fulltext Valda artiklar, nummer i artikelmatris en S1 AND S2 AND S3 MH Hiv infections MH Attitude S4 AND S5 193 S3 AND S5 AND S6 S2 AND S3 AND S5 S2 AND S3 AND S Peer reviewed ( ) English language ,2,4,5

27 26 Pubmed Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Hiv Nurse Attitude Artiklar lästa i fulltext Valda artiklar, nummer i artikelmatris en #1 And #2 And #3 MH Nurses MH Attitude MH hiv #5 And #6 And #7 #1 And #5 And # ( ) English Language

28 27 PsycInfo Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstract Hiv Attitude Nurse Artiklar lästa i fulltext Valda artiklar, nummer i artikelmatris en #1 And #2 And#3 660 Su hiv Su Attitude Su Nurse #5 And #6 And #7 #2 And #3 And # Peer reviewed ( ) English Language ,7

29 28 Bilaga 3 Artikelmatris Författare År Land Tidskrift Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet 1 Välimäki, M, Makkonen, P, Blek- Vehkaluoto, M, Mockiene, V, Istomina, N, Raid, U, Vänskä, M-L & Suominen, T Finland, Estland och Litauen. Nursing Ethics: Willingness to care for patients with HIV/Aids Utforska Finska, Estniska och Litauiska sjuksköterskors attityder att vårda HIV/AIDS patienter. Kvantitativ metod. En internationell tvärsnittsundersö kning på sjuksköterskor som jobbar med medicinsk, kirurgisk eller gynekologiska avdelningar i Finland, Estland och Litauen. Resultatet visar att generellt visar sjuksköterskor från alla tre länder en god attityd till att behandla patienter med HIV/AIDS. Hög kvalitet. 2 Hassan, Z M & Wahsheh, M A Jordanien Mental health nursing: Knowledge and attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/AIDS: Findings from a Nationwide Survey. 1.Utforska HIV/AIDS kunskapsnivåer på sjuksköterskor, 2.Identifiera källan till information och utbildning om HIV/AIDS och sjuksköterskors rädsla att smittas av HIV/AIDS 3. Utforska attityder på sjuksköterskor som vårdar HIV patienter Kvantitativ metod. En tvärsnittsstudie på nationell nivå med 1260 sjuksköterskor på sjukhus i hela landet. Studien visar att Sjuksköterskorna hade en dålig kunskap om HIV/AIDS. Hög kvalitet. 3 Välimäki, M, Makkonen, P, Mockiene, V, Blek- Vehkaluoto, M, Istomina, N, Kisper-Hint, I R, Staniuliene, Nurse Educ Today: Nursing and midwife students wil lingness to provide care to patients Utforska och jämföra sjuksköterskor och barnmorskorstudenters villighet till att tillgodose vård till patienter med Kvantitativ Metod. En internationell tvärsnittsundersö kning på studerande barnmorskor. Genomfördes i Resultatet i studien visade på en skillnad i vilja att behandla patienter med HIV/AIDS men generellt var deltagarna Hög kvalitet.