ÖPP I STOCKHOLMS STAD

ÖPP I STOCKHOLMS STAD En kartläggning av tillämpningen av Örebro preventionsprogram i högstadieskolor inom Stockholms stad Helena Orrevad Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen Preventionscentrum Stockholm

2 Förord Örebro preventionsprogram (ÖPP) är en kunskapsbaserad metod som syftar till att minska ungdomars alkoholkonsumtion, främst berusningsdrickande. Metoden används på skolor och målgruppen är föräldrar med barn i skolår 7-9. ÖPP har utvecklats vid Örebro universitet, med hjälp av pengar från Statens folkhälsoinstitut. År 2001 anordnade Preventionscentrum Stockholm en konferens om unga i riskzon för personal på stadsdelsförvaltningarna, där resultat presenterades från en ännu opublicerad studie gjord av doktoranden Nikolaus Koutakis och professor Håkan Stattin vid Örebro universitet. Resultaten kom att ligga till grund för ÖPP, de väckte stort intresse och så småningom en önskan att implementera metoden i Stockholms stad. Preventionscentrum Stockholm har sedan år 2003 haft en samordnad funktion för arbetet och verkat för att underlätta införandet av ÖPP. Sedan dess har drygt 200 föräldramötespresentatörer och 15 instruktörer utbildats i metoden. Minst fyra utbildningar till föräldramötespresentatörer genomförs per år och varje termin möts många föräldrar av budskapen i ÖPP. Parallellt visar mätningar att andelen nionde klassare som aldrig blir bjuden på alkohol (av sina föräldrar) ökar och att elever som får alkohol av sina föräldrar med lov minskar. Det är rimligt att tro att arbetet med ÖPP tillsammans med annat arbete som pågår i skolor, i stadsdels- och fackförvaltningar bidragit till en positiv utveckling. Syftet med föreliggande rapport är att se hur spritt ÖPP är och i någon mån även få en bild av kvalitén på arbetet. Vi har genom rapporten fått en bild av var våra framtida utmaningar finns. Vill ni veta mer om rapporten eller om vårt arbete med ÖPP är ni välkomna att vända er till carina.cannertoft@saf.stockholm.se. Karin Svanberg Sektionschef på Preventionscentrum Stockholm Författaren till denna rapport är Helena Orrevad som under våren 2009 gjorde en 10-veckorspraktik på Preventionscentrum Stockholm. Helena har under åren 2007-2009 läst vid Stockholms universitet varifrån hon har examen i utredningssociologi och kriminologi. Handledare har varit Carina Cannertoft, projektledare vid Preventionscentrum Stockholm och som under flera år har arbetat med ÖPP i skolor i Stockholms stad

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Hur fungerar ÖPP?... 4 ÖPP i Stockholms stad... 5 Bjudvanor i Stockholms stad... 5 Metod... 6 Resultat... 8 Klassöverenskommelser och brev... 9 Allmänt omdöme om programmet... 10 Skolform och stadsdelsområde... 11 Sammanfattande diskussion... 12

4 Inledning 2008 års Stockholmsenkät 1 visar att 60 procent av pojkar och 70 procent av flickor dricker alkohol i årskurs nio. Pojkar uppger i genomsnitt att de var 13,6 år första gången de kände sig berusade och flickor att de var 13,7 år gamla. Vidare uppger 29 procent av pojkarna respektive 37 procent av flickorna att de varit berusade minst en gång under den senaste månaden. En genomsnittlig alkoholkonsumtion per år räknat i 100 procent alkohol var 2,9 liter för pojkar och 2,63 liter för flickor. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) 2 gör riksrepresentiva undersökningar vilka visar ett resultat på 3,2 liter 100% alkohol för pojkar och 2,5 liter för flickor. Örebro Preventionsprogram (ÖPP) utvecklades av forskare vid Örebro universitet i slutet av 1990-talet i syfte att skjuta upp alkoholdebuten och minska berusningsdrickandet och andra normbrott bland ungdomar. Detta eftersom flera studier har visat att ungdomar som alkoholdebuterar i tidig ålder löper större risk att på kort och lång sikt drabbas av alkoholrelaterade problem. Olyckshändelser, slagsmål, våld, snatterier, riskfyllda eller oönskade sexuella situationer är några vanliga exempel på risker som alkoholpåverkade ungdomar utsätter sig för. Det finns därför goda skäl att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar. ÖPP har visat goda resultat 3 och anses enkelt och därmed kostnadseffektivt att tillämpa. Följaktligen har programmet på relativt kort tid fått ansenlig spridning i Sverige. Syftet med förhandenvarande rapport är att kartlägga ÖPP:s tillämpning i högstadiekolor i Stockholms stad. Vidare ger rapporten en indikation på med vilken intensitet de tillämpande högstadieskolorna arbetar med metoden med betydelse för vilka resultat som är att vänta i Stockholm. Kartläggningen är utförd på uppdrag av Preventionscentrum Stockholm av Helena Orrevad som praktiserade på nämnda enhet inom Stockholms stads socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltning våren 2009. Hur fungerar ÖPP? Örebro Preventionsprogram är en metod som syftar till att förbygga tidig alkoholdebut, minska berusningsdrickande och normbrott (såsom skolk, snatteri och skadegörelse) bland ungdomar. Detta eftersom forskning har visat att unga som debuterat tidigt med alkohol löper ökad risk att både på kort och lång sikt utveckla ett alkohol- och drogmissbruk samt ådra sig olika typer av akuta skador. Prevention syftar till att förebygga problem innan de har uppstått och preventionsarbete går vanligen ut på att identifiera omständigheter och faktorer som kan öka eller minska risken för problem (i forskningen benämnda risk- respektive skyddsfaktorer). Föräldrar anses bland flertalet preventionsforskare vara den mest betydelsefulla resursen när det handlar om att förebygga ungdomsproblem. Studier har visat att en majoritet av alla föräldrar har en restriktiv syn på ungdomsdrickande då deras barn är mycket unga men tenderar att bli mer tillåtande i takt med att barnen blir äldre. ÖPP:s förebyggande metod går därför ut på att uppmuntra föräldrar till att bibehålla en restriktiv syn på ungdomsdrickande även när barnen kommer upp i tonåren och metoden tillämpas med fördel därför redan innan barnen haft sin alkoholdebut. Programmet består av korta föräldraträffar (15-20 min) som sker i anslutning till ordinarie föräldramöten en gång per termin under högstadietidens skolår. Under träffarna presenteras forsk- 1 Stockholmsenkäten är en totalundersökning om ungdomars normbrott och avvikande beteende som görs av Preventionscentrum Stockholm vartannat år i nian och i gymnasiets andra ring. 2 Skolelevers drogvanor Rapport nr. 114 www.can.se 3 Koutakis, N., Stattin, H. & Kerr, M. (2008). Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: the Örebro Prevention Program. Addiction, 103, 1629-1637.

5 ning som visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer alkohol under ungdomsåren samt att det har stor betydelse för ungdomars alkoholvanor att föräldrar tydligt markerar en restriktiv hållning till ungdomsdrickande. Slutligen ges tillfälle för de deltagande föräldrarna att diskutera och komma överens om ett gemensamt förhållningssätt gällande regler och normer kring deras barns drickande. Även andra angelägna frågor diskuteras, exempelvis utetider eller hur man hanterar föräldrafria fester. Efter presentationen skickas ett brev hem till alla föräldrarna. Brevet fungerar som minnesanteckningar för de föräldrar som närvarat och som information till de föräldrar som inte närvarat. En utvärdering 4 av metoden vid fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla åren 1999-2001 visade att föräldrar i skolor där ÖPP genomförts i betydligt högre utsträckning än på andra skolor (kontrollskolor) vidmakthöll en restriktiv inställning till alkohol. Det frekventa berusningsdrickandet hade halverats och normbrytande beteende (såsom stölder, snatterier och skolk) hade minskat i de skolor där programmet genomförts. Effekten var dessutom påtaglig även bland ungdomar som redan tidigt hade etablerade alkoholvanor. Programmet visar därmed att det viktigt att föräldrar pratar med sina barn om alkohol och tydliggör att det inte är okej att dricka när man är tonåring. Det är också betydelsefullt att föräldrar ges möjlighet att stödja varandra kring vikten att vara restriktivt inställd till ungdomars alkoholkonsumtion. ÖPP i Stockholms stad Örebro preventionsprogram introducerades i Stockholms stad under läsåret 03/04. Sedan dess har 15 ÖPP-instruktörer utbildats. Tillsammans bildar de ett nätverk som träffas en gång per termin. Nätverket har fungerat som ett forum för erfarenhetsutbyte där lokala aktörer (på stadsdelsområdesnivå) och centrala administratörer tillsammans kan diskutera frågor och svårigheter kring ÖPP:s genomförande för att därmed kvalitetssäkra programmets implementering i staden. ÖPP-utbildningar sker med en frekvens på fyra utbildningstillfällen per år och har hittills resulterat i att drygt 200 föräldramötespresentatörer utbildats inom staden. Arbetet drivs huvudsakligen med ledning av Preventionscentrum Stockholm (Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad) tillsammans med de drog- och brottsförebyggande samordnare som arbetar i Stockholms 14 stadsdelsförvaltningar. Samordnarna intar här en nyckelposition med stor betydelse för hur ÖPP marknadsförs och sprids i de olika stadsdelsområdena. Preventionscentrum Stockholm har medverkat i de nationella konferenser om ÖPP som anordnats av Staten folkhälsoinstitutet samt bidragit till utformningen av utbildningsmaterial. Preventionscentrum har även vid två tillfällen (senast oktober 2008) bjudit in programmets grundare, Nikolaus Koutakis från Örebro universitet, för att ge stadens föräldramötespresentatörer fortsatt inspiration att arbeta med ÖPP. Bjudvanor i Stockholms stad Barn till föräldrar som har en tillåtande inställning till ungdomsdrickande tenderar att dricka mer än barn vars föräldrar har en tydligt restriktiv hållning. Stockholmsenkäten 2008 visar att pojkar i årskurs nio som dricker med tillåtelse från sina föräldrar i genomsnitt dricker 507 cl 100% alkohol per år medan motsvarande siffra bland pojkar som inte har tillåtelse att dricka från föräldrarna konsumerar knappt hälften av samma mängd, 251 cl 100% alkohol per år. Samma tendens återfinns bland flickor i årskurs nio; bland dem som dricker med tillåtelse är årskonsumtionen 432 cl emedan de som dricker olovligen konsumerar något mer är hälften av samma mängd (232 cl). 4 4 Koutakis, N., Stattin, H. & Kerr, M. (2008). Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: the Örebro Prevention Program. Addiction, 103, 1629-1637.

6 600 500 507 432 400 Pojke cl/år 300 272 254 251 231 Flicka 200 100 0 Får dricka Vet ej Får ej dricka Figur 1. Skillnad i genomsnittlig årskonsumtion av ren alkohol (100 procent) bland elever i årskurs nio indelade efter huruvida de uppger att de konsumerar alkohol med föräldrars tillåtelse och kön. Källa Stockholmsenkäten Siffror från Stockholmsenkäten visar dessutom att 41 procent av pojkarna respektive 47 procent av flickorna i årskurs nio blir bjudna på alkohol av sina föräldrar, även om en majoritet av dessa uppger att de enbart får smaka ur föräldrarnas glas. Siffrorna visar emellertid att andelen ungdomar som inte blir bjudna av sina föräldrar har ökat under de senaste åren. Likaledes har andelen ungdomar som uppger att de med lov får tag på alkohol via sina föräldrar sjunkit från 19 procent (18 procent för flickor) år 2004 till 11 procent för båda könen den senaste mätningen (2008). Man kan således konstatera att bjudvanorna förändrats sedan ÖPP introducerades i Stockholms stad år 2003. Dock finns det i dagsläget inga forskningsresultat som visar att ÖPP är orsaken till de senaste årens utveckling i staden. 25 20 15 10 5 0 2002 2004 2006 2008 Figur 2. Procentuell andel av elever i årskurs nio som får alkohol från sina egna föräldrar med lov. Källa Stockholmsenkäten 50 40 30 20 10 0 2004 2006 2008 Figur 3. Procentuell andel av elever i årskurs nio som aldrig blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Källa Stockholmsenkäten Pojkar Flickor Metod Kartläggningen av ÖPP:s spridning i stadens högstadieskolor har utgått ifrån en ensidig enkät framtagen av Preventionscentrum Stockholm. För att öka chanserna för en hög svarsfrekvens hölls enkäten medvetet kort. Frågorna besvarades genom telefonintervjuer som tog mellan 5-10 minuter i anspråk. I första hand kontaktades de drog- och brottsförebyggande samordnarna anställda av stadsdelsförvaltningarna. Dessa visade sig emellertid ha varierad och begränsad kunskap om hur ÖPP implementerats i deras stadsdelsområden.

7 I de fall samordnarna inte kunde besvara enkätfrågorna har svar sökts direkt hos rektorerna på de olika skolorna, och i de fall dessa inte varit tillgängliga biträdande rektorer och elevhälsopersonal samt i några fall fältassistenter. Enkätsvaren har värderats lika oberoende av vem som har lämnat dem och intervjupersonerna har själva fått bedöma sin förmåga att ge svar, och i förekommande fall lotsa vidare till en mer insatt person på skolan. Enkäten har medgett vet ej - alternativ i de fall det har ansets befogat. Enkätens övergripande frågor var: huruvida skolan någon gång tillämpat ÖPP, om skolan tilllämpat ÖPP under det senaste läsåret, om föräldrar i anslutning till ÖPP-presentationen slöt överenskommelser samt om man från skolan sida var nöjd med ÖPP Enkätsvaren har sedermera sammanställts med hjälp av statistiskprogrammet SPSS samt med ordbehandlingsprogram när frågorna medgett ett öppet svarsalternativ eller egna kommentarer. Enkäten återfinns i bilaga 1. Urvalspopulationen har bestått av de skolor som har elever i årskurs sju, åtta och nio (även årskurs sex i de fall dessa har sorterat under skolans högstadium). Skolor där det huvudsakliga undervisningsspråket är annat än svenska har undantagits från studien liksom fristående skolor vilka av religiösa skäl tar avstånd från alkoholbruk. Det förra eftersom ÖPP-material hittills endast funnits på svenska och det senare då föräldrar till elever på nämnda typ av skolor oberoende av inverkan från alkoholförebyggande program får antas ha en restriktiv inställning till alkohol och därför inte utgör en målgrupp för ÖPP. Vidare har skolor som riktar sig med barn med särskilda behov exkluderats från undersökningen. Sammantaget har detta medfört att 101 av 130 högstadieskolor inom Stockholms stad har kontaktats, i första hand via telefon och i andra hand via e-post. Av dessa 101 skolor har 92 skolor besvarat frågan huruvida ÖPP någon gång använts på skolan, vilket medför ett bortfall på nio procent. Bortfallet är något högre (15 procent) för övriga enkätfrågor då dessa enbart besvarats genom telefonintervjuer. I de fall enkäten inte kunnat besvaras vid första påringningen har i snitt tre uppringningsförsök gjorts till vardera person på skolan som skulle kunna sitta inne med den efterfrågade informationen.

8 Resultat En majoritet av de tillfrågade högstadieskolorna, 53 procent, sade sig någon gång ha tillämpat ÖPP, varav 37 procent senast under läsåret 08/09. Av dessa 37 procent består 15 procent av skolor som använt ÖPP för alla högstadiets årskurser under det gångna läsåret emedan 22 procent av de tillfrågade skolorna enbart tillämpat ÖPP för vissa årskurser, vanligen högstadiets inledande årskurs (årskurs 6 eller 7). 16 procent av Stockholms högstadieskolor uppger att de inte tillämpat ÖPP för någon årskurs under läsåret 08/09 men att man någon gång tidigare använt programmet. Andel skolor som någon gång tillämpat ÖPP Andel skolor som tillämpat ÖPP 08/09 Alla Åk 15% Aldrig tillämpat Har tillämpat 47% 53% Ej tillämpat 16% Vissa Åk 22% Figur 4. Procentuell andel av skolor som någon gång tillämpat ÖPP (N=92) samt årskurser för vilka dessa skolor tillämpat ÖPP någon gång under läsåret 08/09 (N=43). Skolor som, trots att de tidigare tillämpat ÖPP, uppger att man inte gjort det under det gånga läsåret uppger bland annat brist på föräldramötespresentatörer som skäl (5 skolor). Vid dessa skolor har tillämpningen ofta varit avhängig en enskild person, såsom en kurator på skolan eller en fältassistent, med den effekten att ÖPP inte har kunnat genomföras i de fall denna person bytt jobb eller av annat skäl försvunnit från skolan. Det står således klar att ÖPP är en sårbar metod i de fall det endast finns ett fåtal föräldramötespresentatörer utbildade på skolan. Andra skäl till varför skolor slutat att tillämpa ÖPP är schemaläggnings- och kompensationsproblem för den personal som ska hålla i ÖPPpresentationerna (2 skolor). En skola har upplevt en omorganisation där en ny rektor har tillsatts och uppger detta som anledning till varför man inte genomfört programmet. På en annan skola håller man inte längre föräldramöten eftersom det varit för få föräldrar som närvarade. I en tredje skola har man valt att prioritera andra förebyggande program (där alkoholanvändning utgör en delkomponent). Slutligen uppger en person att man i ett invandrartätt område har haft svårt att hitta en bra struktur för ÖPP då andra problem, såsom tobak och kriminalitet, upplevs som mer angelägna än bruk av alkohol. Skäl som uppgetts till varför man erbjudit ÖPP till några men inte alla årskurser på skolan är att ÖPP inte funnits på skolan tillräckligt länge (6 skolor), att antalet föräldramötespresentatörer på skolan är otillräckligt (4 skolor) eller att man av strategiska skäl valt att fokusera på vissa årskurser. I en skola uppger man att presentationer i åk 6 och åk 8 är tillräckligt. En annan skola anser att föräldramöten under det inledande högstadieåret är särskilt informationstungt varför man väljer att spara ÖPP till senare föräldramöten. Informationsmättnad påtalas även av en skola som genomgått större organisationsförändringar. Av kartläggningen framkom vidare att föräldramöten inte hålls för alla årskurser i vissa skolor.

9 Klassöverenskommelser och brev Ett program kan definieras som en systematiskt uppbyggd handlingsplan bestående av vissa grundläggande komponenter. I bästa fall medför programarbete utveckling av en metod med generell tillämpbarhet och som därtill ger verkningsfulla resultat med bevisad effekt. På så vis ska den enskilda pedagogen kunna försäkra sig om att arbete i enlighet med ett visst program ger avsedda resultat. Om pedagogen väljer att plocka russinen ur kakan och enbart utföra vissa av programmets delmoment finns däremot inga garantier för att arbetet ska ge avtryck och programmets beforskade effekt kan minska eller helt utebli. Därför rekommenderas föräldramötespresentatörer att genomföra ÖPP helt enligt handboken. Detta innebär bland annat att föräldragruppen uppmuntras till att sluta överenskommelser samt att ett brev att likna vid mötesanteckningar skickas ut i anslutning till presentationen. Även om överenskommelser i högsta grad är frivilliga kan dessa indikatorer ge en fingervisning om skolans ambitionsnivå vad gäller implementeringen av ÖPP. Av de 12 skolor som under det senaste läsåret genomfört ÖPP-presentationer för alla högstadiets årskurser uppger 10 skolor (83 procent) att presentationerna resulterat i skriftliga eller muntliga överenskommelser mellan föräldrarna i anslutning till presentationen. I skolor som genomfört ÖPP för enbart några årskurser 2008/2009 är antalet skolor där överenskommelser gjorts 11 stycken, vilket motsvarar en något lägre andel (61 procent). En möjlig tolkning av detta är ambitionsnivån hos skolor som genomför ÖPP i alla årskurser är något högre och att engagemanget smittar av sig på föräldragruppen. Andra möjliga tolkningar är att dessa skolor haft större problem med alkohol varför en samsyn kring alkoholfrågan upplevs som mer angelägen, alternativt att närvaron vid dessa skolors föräldramöten är relativt hög och därmed gör klassöverenskommelser mellan föräldrar mer meningsfulla. Det är få skolor som läsåret 08/09 skickat hem något brev efter genomförda presentationer både bland skolor som har ÖPP för alla årskurser och de skolor som enbart har ÖPP för några årskurser. Det är bara fyra skolor ur respektive kategori som säger sig skicka hem ett brev, dvs. motsvarande 35 procent av de skolor som tillämpat ÖPP under läsåret. Vet ej 23% Vet ej 24% Ja 35% Nej 7% Ja 70% Nej 41% Figur 5. Procentuell andel av skolor som tillämpat ÖPP läsåret 08/09 och där överenskommelser görs mellan föräldrar i enlighet med programmet (N=30). Figur 6. Procentuell andel av skolor som tillämpat ÖPP läsåret 08/09 och där ett brev skickas hem till föräldrarna efter presentation i enlighet med programmet (N=29).

10 Borträknat de skolor där man inte med säkerhet kunnat uttala sig huruvida överenskommelser sluts eller brev skickas ut innebär detta att man enbart på 27 procent av de skolor som 08/09 tillämpat ÖPP arbetar med båda dessa moment. Betydligt vanligare är att föräldrar enbart sluter överenskommelser, så är fallet i 45 procent av de aktuella ÖPPskolorna. Varken eller 21% Överenskommelser 45% Överenskommelser och brev 27% Brev 7% Figur 7. Procentuell andel av skolor som tillämpat ÖPP läsåret 08/09 där man i enlighet med programmet gjort överenskommelser mellan föräldrar, skickat ut brev, både gjort överenskommelser och skickat ut brev respektive varken gjort överenskommelser eller skickat ut brev (N=29). Allmänt omdöme om programmet Av de högstadieskolor som någon gång tillämpat ÖPP uppger 85 procent att de är nöjda med programmet. Enbart tre procent av skolorna uppger att man inte är nöjd med ÖPP i sin skola. I tolv procent av de tillfrågade skolorna har man emellertid inte kunnat uppge huruvida man är nöjd eller missnöjd med programmets tillämpning på skolan, möjligen beroende på att den person som besvarat enkäten inte känt sig bekväm med att ge ett sådant allmänt uttalande för skolans räkning eller att det var länge sedan ÖPP tillämpats på skolan. Bland de skolor som tillämpat ÖPP för hela högstadiet under det gånga läsåret ansåg tre av de intervjuade att ÖPP-materialet i längden blir tjatigt, i synnerhet då man, som det är avsett, håller presentationer varje termin. Skolorna anser att materialet bör varieras och förnyas med risk för att föräldrarna annars tröttnar. En skola menar att materialet är för textbaserat och har därför valt bort en del powerpoint-bilder för att istället fokusera på de rent grafiska presentationerna över ungdomars alkoholkonsumtion. Man menar att det för de högutbildade föräldrar som går på skolans föräldramöten är bättre att i egna ord prata kring dessa för att behålla deras intresse. I vissa skolor upplever man att föräldramötena blir tunga och problemorienterade när ÖPP introduceras. Att presentera materialet för nya föräldragrupper under högstadietidens första föräldramöten kan enligt en respondent upplevas som att trampa föräldrarna på tårna då barnens (framtida) alkoholkonsumtion är ett känsligt ämne. På motsvarande vis upplever man i en skola att det förebyggande arbetet blivit särskilt aktuellt först sedan en våg av alkoholproblem noterats. En fara med att senarelägga ÖPP-presentationerna är emellertid, som man noterat i vissa skolor, att andelen föräldrar som närvarar vid föräldramöten tenderar att bli färre ju äldre ungdomarna blir. Från flera skolor berättar man dock att uppslutningen vid föräldramöten varit god och att föräldrarna intresserat sig för ÖPP, diskuterat och ställt frågor. Kriminalitet och droger upplevs som ett större problem än alkohol i ett fåtal skolor och vissa respondenter menar att ÖPP-materialet för dessa skulle behöva anpassas för att svara mot skolans behov.

11 Skolform och stadsdelsområde Trots att färre av de fristående högstadiekolorna i Stockholms stad har haft möjlighet att besvara den aktuella frågeställningen kan konstateras att ÖPP är betydligt mer spritt bland kommunala högstadieskolor än bland fristående högstadieskolor. Av 65 kommunala högstadieskolor har 66 procent någon gång tillämpat ÖPP, emedan motsvarande siffra bland de 36 fristående högstadieskolorna är 17 procent. Skillnaden mellan kommunala och fristående skolor är inte riktigt lika stor när man jämför vilka skolor som tillämpat ÖPP under det gångna läsåret. Det visar sig då att 40 procent av de kommunala skolorna tillämpat ÖPP emedan motsvarande siffra bland de fristående skolorna är elva procent. En möjlig förklaring till skillnaden mellan skolformer kan vara att stadsdelsförvaltningarnas förebyggande arbete är mer inriktat mot den kommunala verksamheten och att de lokala samordnarna därmed fokuserat på marknadsföringen av ÖPP gentemot de kommunala skolorna. 100% 80% 60% 40% Info saknas Nej Ja 20% 0% Kommunala skolor Fristående skolor Figur 8. Procentuell andel av kommunala respektive fristående högstadieskolor i Stockholm som någon gång tillämpat ÖPP (N=101). Kartläggningen visar även att det finns stora skillnader mellan de 14 stadsdelsområdena. I stadsdelsområdena Bromma, Östermalm och Hägersten-Liljeholmen har 50 procent eller mer av områdenas högstadieskolor tillämpat ÖPP för alla eller några kurser under läsåret 08/09. I stadsdelsområdena Hässelby-Vällingby och Södermalm har knappt 40 procent tillämpat ÖPP under läsåret. Vanligast är att ÖPP tillämpats i runt 20 procent av stadsdelarnas skolor. Farsta och Älvsjö utgör två undantag genom att inte ha tillämpat ÖPP i någon skola under läsåret. Utfallet bör emellertid tolkas med viss försiktighet dels så antalet skolor liksom bortfallet varierar för de olika stadsdelsområdena. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Ja Nej Info saknas Figur 9. Procentuell andel av stadsdelarnas högstadieskolor som läsåret 08/09 har tillämpat ÖPP i några eller alla årskurser (N=101).

12 Sammanfattande diskussion En stor andel av både pojkar och flickor uppger att de varit berusade redan i 13-årsåldern och runt en tredjedel av Stockholms stads niondeklassare uppgav 2008 att de varit berusade minst en gång under den senaste månaden. Forskning visar dock att de ungdomar som alkoholdebuterar i tidig ålder löper större risk att drabbas av alkoholrelaterade problem både på kort och på lång sikt. Intresset för att utveckla metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska berusningsdrickandet bland ungdomar har lett till att flera alkoholförebyggande program utvecklats, varav Örebro preventionsprogram utgör ett av de senaste årens uppmärksammade tillskott. Med utgångspunkt i studier som visar att barn till föräldrar som har en tillåtande attityd till ungdomsdrickande tenderar att dricka mer alkohol riktar sig ÖPP direkt till föräldrar och genomförs i anslutning till ordinarie föräldramöten. En utvärdering av ÖPP 5 har visat att programmet ger goda resultat i de fall föräldrapresentationer utförs en gång per termin, överenskommelser sluts mellan föräldrar och ett brev som bekräftar dessa skickas ut i anslutning till presentationerna. Det har från Preventionscentrum Stockholm därför funnits ett intresse av att kartlägga i vilken utsträckning metoden tillämpas i högstadieskolor inom Stockholms stad. Kartläggningen har främst utgått ifrån information som har hämtats direkt från skolledning och elevhälsopersonal på de 101 skolor som utgjort kartläggningens population. Svarsfrekvensen för de olika delfrågorna har varierat mellan 85 och 91 procent. Resultaten visar att drygt hälften (53 procent) av skolorna inom Stockholms stad någon gång tillämpat ÖPP. Emellertid är det bara 37 procent av skolorna som tillämpat metoden under det senaste läsåret, och fler än hälften av dessa (22 procent) enbart för några av skolans årskurser. Det står således klart att det är en sak att inleda ett alkoholförebyggande arbete och en annan att vidmakthålla det. Skälen till varför man slutar att använda ÖPP tycks variera från skola till skola, men en anledning som nämnts på flera skolor är bristen på utbildade ÖPP-presentatörer. I de skolor som tillämpat ÖPP för alla eller några årskurser under det senaste året är det relativt vanligt att föräldrar sluter överenskommelser (rapporteras av 70 procent av ÖPP-skolorna). Däremot är det bara i knappt en tredjedel av fallen som presentationerna följs upp av minnesanteckningar i form av ett brev. Sannolikt har ÖPP en viss effekt även om programmet genomförs sporadiskt eller delvis, men en återupprepning av de positiva resultat som programmet gett i Örebro kan i egentlig mening enbart förväntas om programmet utförs enligt handboken. Det är därför viktigt att man i skolorna hittar arbetsformer som medger en konsekvent och långsiktig tillämpning av metoden. Kartläggningen visar slutligen att det finns stora skillnader mellan kommunala och fristående skolor samt mellan stadsdelsområden. Av kommunala skolor har 40 procent någon gång tillämpat metoden, emedan motsvarande siffra bland fristående skolor är 11 procent. I vissa stadsdelsområden har hälften av skolorna någon gång använt ÖPP, medan det i andra stadsdelsområden inte finns någon skola som tillämpat metoden. En tänkbar förklaring till detta är dels att ÖPP främst marknadsförts inom ramen för den kommunala verksamheten och dels att man inom Stockholms stadsdelsförvaltningar har valt olika inriktning för sin förebyggande verksamhet. En generell regel är att förebyggande arbete ger störst utdelning när det riktas mot breda befolkningsgrupper med implikationen att stadsdelsförvaltningarna i framtiden i högre utsträckning bör rikta sitt förebyggande arbete även mot de fristående skolorna. 5 Koutakis, N., Stattin, H. & Kerr, M. (2008). Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: the Örebro Prevention Program. Addiction, 103, 1629-1637.

På relativt kort tid har ÖPP fått stor spridning inom Stockholms stad. Att programmet är evidensbaserat med goda resultat är självklart ett skäl till dess genomslagskraft. Avgörande för dess implementering i Stockholm har därutöver varit stadsdelsförvaltningarnas drog- och brotts förebyggandesamordnare som utgör en länk mellan det stadsövergripande förebyggande arbetet och skolor på lokal nivå. 13

14 FRÅGEFORMULÄR FÖR KARTLÄGGNING AV ÖREBRO PREVENTIONSPROGRAM (ÖPP) I STOCKHOLMS HÖGSTADIESKOLOR 2009 Stadsdelsområde: Skola: Intervjuperson: Funktion på skolan (rektor, skolsköterska etc.): 1. Har Örebro preventionsprogram (ÖPP) någon gång använts på skolan? Ja Nej Vet ej (Frågeformuläret avbryts) 2. Har ÖPP någon gång under läsåret 08/09 genomförts i skolans högstadieklasser, åk 7-9? Ja, i alla klasser Ja, i några klasser Varför? Nej ÖPP har inte funnit på skolan tillräckligt länge Vet ej För få föräldramötespresentatörer på skolan Har ej haft tid Presentationerna upplevs som tjatiga Annat 3. Görs överenskommelser enligt ÖPP mellan föräldrar (skriftliga eller muntliga)? Ja Nej Ibland Vet ej 4. Skickas ett brev hem till föräldrarna efter presentationerna av ÖPP? Ja Nej Ibland Vet ej 5. Upplever du att man (föräldrar, personal, elever) på din skola är nöjd med ÖPP? Ja Nej Vet ej Kommentarer Utvecklat av Helena Orrevad och Carina Cannertoft, Preventionscentrum Stockholm i maj 2009